Skellefteå Kulturhus Utvecklingsplattform 2014-12-18
Sammanfattning Skellefteå kommun har en målsättning att bli 80 000 invånare år 2030. Utvecklingsarbetet för att nå denna målsättning handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för invånarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Det finns idag ett inriktningsbeslut för innehållet i det nya kulturhuset och ett beslut om lokalisering. De fyra verksamheter som direkt berörs och ska innefattas i kulturhuset är Västerbottensteatern, Stadsbibliotek, Skellefteå Konsthall och Museum Anna Nordlander. Platsen för det nya kulturhuset är beslutad att bli kvarteret Perseus, nuvarande busstorget i centrala staden. Detta dokument beskriver de övergripande ramarna för det framtida kulturhuset och dess verksamhet. Kulturhuset ska vara en dynamisk mötesplats som får oss att våga, tänka, känna och växa. Kulturhuset ska vidare vara öppet och tillgängligt för alla. Här präglas kultur och verksamhet av en tillåtande anda. Hit är den breda målgruppen välkommen och alla ska känna att det finns något för just dem att uppleva och göra. Kulturhuset och verksamheterna däri ska präglas av gemensam värdegrund som utgör basen i all verksamhet, alla riktlinjer och alla relationer. Värdegrunden innefattar tre kärnvärden: mod, kvalitet och välkomnande en treenighet som ska understödja strävan för att kulturhuset år 2030 ska vara något utöver det vanliga. Ett kulturhus som vågar! Sida 2 (15)
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 GENOMFÖRANDE... 5 1.1.1 Organisation... 5 1.1.2 Arbetssätt... 6 1.1.3 Fortsatt arbete... 6 2 UTVECKLINGSPLATTFORM... 7 2.1 EN NATURLIG MÖTESPLATS... 7 2.2 ETT KULTURHUS SOM VÅGAR... 8 2.3 ÖPPET OCH TILLGÄNGLIGT... 9 2.4 MOD, KVALITET OCH VÄLKOMNANDE... 10 2.5 UTMANINGAR... 12 BILAGA 1 SWOT-ANALYS... 14 Sida 3 (15)
1 Inledning Skellefteå kommun har en målsättning att bli 80 000 invånare år 2030. Utvecklingsarbetet för att nå denna målsättning handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för invånarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Kommunstyrelsen fattade 2013-10-01 beslut om inriktning för kulturhuset. Inriktningsbeslutet innebar ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där många olika verksamheter kan inrymmas. Med samkulturhus menar man ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses. Man betonar också vikten av att huset är anpassningsbart utifrån de förändringar som sker i Skellefteås kulturliv. Inriktningsbeslutet pekar specifikt på att fyra verksamheter i Skellefteå berörs och ska innefattas i kulturhuset: Västerbottensteatern, Stadsbibliotek, Skellefteå Konsthall och Museum Anna Nordlander. I nästa skede lades fokus på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset. Utifrån 28, av invånarna framtagna föreslag på möjliga platser som kom in under sommaren 2012, har en utvärdering genomförts. Inför denna utvärdering togs ett antal kriterier fram som allmänheten hade möjlighet att tycka till om under hösten 2013. Kommunfullmäktige beslutade 2014-01-28 utifrån utvärderingen att utse kvarteret Perseus (busstorget) för lokalisering av Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna för kulturhusets innehåll, och uppnår ett genomgående högt resultat i de övriga grupperna. En del i arbetet med det nya kulturhuset är att ta fram ett strategiskt styrdokument som utifrån en gemensam uppfattning beskriver vart vi ska, hur vi ska arbeta och hur vi ska nå de uppsatta målen. Vi har valt att kalla det en utvecklingsplattform, men man skulle också kunna kalla det för bland annat varumärkesplattform, kommunikationsplattform, utvecklingsplan. Utvecklingsplattformen ska vara praktiskt användbar, vilket innebär att den ska vara utformad som underlag för beslut om genomförande och formulerad så att olika avdelningar/enheter kan implementera den i sina verksamhetsplaner. Utvecklingsplattformen är ett övergripande styrdokument för hela kulturhuset, det omfattar således kärnverksamheter och tillfälliga verksamheter, såsom arrangörer, gästspel mm. Utöver utvecklingsplattformen finns det en rad nationella, regionala och lokala strategier och uppdrag som verksamheterna ska ta hänsyn till. Sida 4 (15)
1.1 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts. 1.1.1 Organisation Arbetet med att ta fram detta beslutsunderlag har letts av: Therese Bäckström Zidohli, projektledare Kulturhus Skellefteå Petra Liuski, kommunikationsstrateg Support och lokaler Styrgrupp: Styrgruppen bestod av Kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i Kulturnämnden. Projektledaren har träffat styrgruppen ungefär en gång per månad. Ledningsgrupp: Ledningsgruppen bestod av representanter från kommunens ledningsgrupp. Operativ ledningsgrupp: Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Lars Hedqvist, planeringschef Ingrid Thylin, avdelningschef Samuel Lundkvist, ekonomichef Anders Bergström, förvaltningschef Skol- och kulturkontoret Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär en gång per vecka. Projektgrupp: Anna Wallström, näringslivsutvecklare Krister Gustafsson, chefscontroller Anna-Lena Lundmark, kulturstrateg Skol- och kulturkontoret Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern Gun-Britt Holmlund, vd Skellefteå museum och tf kulturchef Susanne Sinclair, kulturchef from 1dec 2014, Skol- och kulturkontoret Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka. Arbetsgrupp: Arbetsgruppen bestod av deltagare från den operativa ledningsgruppen, projektgruppen och representanter från verksamheterna. Sida 5 (15)
1.1.2 Arbetssätt Arbetet med utvecklingsplattformen har varit utifrån ett inledande perspektiv för att ge en riktning och känsla till det fortsatta arbetet med planering och arkitekttävling för det kommande kulturhuset. Utgångspunkten har varit en metod som använts i liknande satsningar och den består av följande fyra steg: 1. Nuläge befintliga styrdokument, SWOT-analys och syfte. 2. Vart? vision, verksamhetsidé, mission, mål, strategi och målgrupper. 3. Hur? värdegrund, kärnvärden, tonläge, tonstyrka, önskeprofil. 4. Vad? åtgärder för att nå målen, åtgärder för att uppnå visionen, verksamhetsplan. Workshops har genomförts för respektive steg med en arbetsgrupp bestående av deltagare från den operativa ledningsgruppen, projektgruppen och representanter från verksamheterna. Det framtagna materialet har sedan bearbetats och förankrats hos arbetsgruppen och styrgruppen. Därefter sammanställdes materialet till denna utvecklingsplattform samt en kortare sammanfattande version. 1.1.3 Fortsatt arbete När projektet närmar sig genomförande behöver utvecklingsplattformen byggas på med verksamhetsidé och mål, strategi för hur målen ska nås samt en verksamhetsplan som beskriver vad som behöver göras för att nå visionen. Det behöver även förtydligas hur kulturhusets kommunikation ska bedrivas för att fånga upp och beröra människorna i de olika målgrupperna. Utöver detta behöver utvecklingsplattformen förankras hos verksamheternas medarbetare och kopplas ihop med verksamheternas motsvarighet. Vidare ska ett varumärke med namn, logotyp och grafisk profil för kulturhuset tas fram. Allt arbete med det nya kulturhuset kommer även att samordnas med kommunens övergripande strategiarbete samt det pågående arbetet med bilden av Skellefteå. Sida 6 (15)
2 Utvecklingsplattform 2.1 En naturlig mötesplats Syftet med kulturhuset är att det ska vara den nya naturliga mötesplatsen i Skellefteå, det vill säga stadens hjärta: centralt beläget, lätt att hitta till och attraktivt att besöka. Kulturhuset ska vara en plats för alla, såväl tillresta besökare som skelleftebor. Här ska långt fler grupper än de redan inbitna kulturaktörerna och konsumenterna kunna ta del av kultur på ett naturligt och lättillgängligt sätt. Utbudet ska ha en bredd så att alla, oavsett demografisk bakgrund eller förförståelse, kan hitta något som passar dem. Det ska även finnas en fysisk tillgänglighet så att personer med någon form av funktionsnedsättning också ska kunna besöka och använda huset. Kulturhuset kommer att ha en viktig roll för kulturlivets och de olika kulturella och kreativa verksamheternas utveckling. I Kulturhuset kommer olika konst- och kulturformer att mötas, inspireras och utvecklas för att skapa nya synergieffekter. Samtidigt ska mixen av kulturupplevelser och dynamik också tillföra ytterligare dimensioner för besökaren, utöver att roa och inspirera, nämligen en känsla av gemenskap och tillhörighet men även en möjlighet att reflektera över identitet, samhälle och omvärld. Kulturhuset ska med andra ord vara en plats där kultur och konst utmanar oss att bli mer reflekterande individer och inspirerar oss till självförverkligande och aktivt deltagande i samhällsdiskussionen och demokratiprocessen. Kulturhuset ska bidra till tillväxt på flera plan. Dels genom att vara en plats som möjliggör möten och utbyten mellan människor och verksamheter, en plats som inspirerar initiativtagande och idékraft för bland annat företagande. Dels genom att vara en besöksanledning i sig, som lockar fler människor till Skellefteå och därmed bidrar som tillväxtmotor. Att kulturen får större plats, bättre utvecklingsmöjligheter och större utrymme för olika typer av utbud är också en viktig del i att skapa en attraktiv livsmiljö. En livsmiljö som är en nödvändighet för att Skellefteå ska kunna behålla och attrahera fler invånare. En kortare version av syftet: Kulturhuset ska vara en naturlig mötesplats för alla, där olika kultur- och konstformer förs samman, inspirerar och utmanar varandra. Här skapas nya tankar och gemenskaper som gör att vi utvecklar både oss själva och samhället. Det gör att Skellefteå fortsätter att växa och vara en attraktiv plats att besöka, bo och verka i. Syftet beskrivet med en mening: Kulturhuset ska vara en dynamisk mötesplats som får oss att tänka, känna och växa. Sida 7 (15)
2.2 Ett kulturhus som vågar Visionen för år 2030 är att kulturhuset ska vara en levande och pulserande nod i Skellefteås stadskärna. Det ska vara en självklar och naturlig plats dit besökare kommer för att uppleva, utmanas och inspireras. Här ska nya tankar och idéer födas och det ska finnas gott om utrymme för skapande och utveckling. Kulturhuset är tillåtande, och alla respekteras och behandlas lika. Kulturhus Skellefteå ska år 2030 ha ett väl förankrat rykte och renommé kring sitt värdskap. Man omtalar kulturhusets verksamheter och personal som välkomnande och professionella. Man talar även om kulturhuset som förebild där jämställdhet och mångfald genomsyrar allt, i stort och smått. Kulturhuset är också känt för sitt mod, sin innovationsbenägenhet och sin unika flexibilitet. Kulturhuset attraherar besökare och arrangörer från när och fjärran. Det är en naturlig mötesplats för regionala, nationella och internationella gäster och arrangörer. Kulturhuset är ett känt landmärke och symbol för vårt gedigna kulturarv där vi står med ena foten djupt rotad i den norrlänska traditionen medan den andra har tagit ett steg in i framtiden. En kortare version av visionen: Kulturhuset är en kraftkälla i ett Skellefteå som utvecklas genom idéer och ett kreativt klimat. Vi arbetar jämställt och målmedvetet, och är en självklar del av ett växande kulturliv som berör alla. Vi är kända för vårt värdskap, våra verksamheter och vår vilja att tänka nytt. Ett kulturhus som vågar! Sida 8 (15)
2.3 Öppet och tillgängligt Kulturhuset ska vara öppet och tillgängligt för alla. Här präglas kultur och verksamhet av en tillåtande anda. Hit är den breda målgruppen välkommen och alla ska känna att det finns något för just dem att uppleva och göra. Kulturhuset ska särskilt arbeta för att tilltala den målgrupp som är prioriterad i utvecklingsstrategin Skellefteå2030. Dessa individer kan vara kulturintresserade eller ännu inte intresserade. De är dock generellt medvetna och engagerade i samhällsfrågor och har en livsstil där man vill uppleva, utvecklas och inspireras. Utöver denna mer specifika målgrupp riktar sig kulturhusets verksamhet till den breda målgruppen som innefattar: Skellefteåbor Barn & ungdomar, unga vuxna, vuxna och pensionärer som bor i Skellefteå kommun. Vi vill att kulturhuset ska vara en självklar del i invånarnas kultur- och fritidsliv. Besökare Vi vill attrahera regionala, nationella och internationella besökare för att uppleva Skellefteås rika kultur- och fritidsliv. Nyanlända och nationella minoriteter Vi vill bejaka mångfald och integration Personer med funktionsnedsättning Vi vill att kulturhuset ska vara tillgängligt och öppet för alla Hotell-, konferens- och kongressbesökare Vi vill att Skellefteå ska sätta avtryck genom en unik helhetsupplevelse där kultur är en självklar del. Potentiella inflyttare Vi vill väcka nyfikenhet kring ett attraktivt kultur- och fritidsliv. Young professionells Vi vill bidra till ett attraktivt Skellefteå som ger dem möjlighet att utvecklas och växa. Ägare av och ledare i företag i regionen Vi vill erbjuda en naturlig plats att koppla ihop kultur och tillväxt genom att visa på möjligheter till samarbeten och arrangemang. Kulturaktörer Vi vill ha ett gott rykte och vara uppskattade av internationella, nationella och lokala kulturaktörer så väl professionella som amatörer. Föreningar Vi vill erbjuda kulturella föreningar möjlighet att visa upp sin verksamhet. Evenemangs- och mötesarrangörer Vi vill ha ett gott rykte och vara uppskattade av evenemangs- och kongressarrangörer så väl lokala som nationella och internationella. Vi vill vara det självklara valet. Utbildning och forskning Vi vill erbjuda en plats för att tillämpa kunskap och öppna upp för forskningssamarbeten Politiker och beslutsfattare Vi vill att politiker och beslutsfattare ska vara stolta över den satsning och investering som man har gjort. Media Vi vill att media ska lyfta och spegla en positiv bild av kulturhuset och kulturlivet. Sida 9 (15)
2.4 Mod, kvalitet och välkomnande Kulturhuset och verksamheterna däri har en gemensam värdegrund som utgör basen i all verksamhet, all riktlinjer och alla relationer. Värdegrunden utgår från tre kärnvärden: mod, kvalitet och välkomnande. Tre ord som alla medarbetare har ett ansvar att ta till sig och agera utifrån i det dagliga arbetet i kulturhuset. För att förklara och förtydliga kärnvärdena finns ett antal beskrivande meningar till respektive ord. Meningarna utgör den gemensamma definitionen för mod, kvalitet och välkomnande. En definition som gör det möjligt för medarbetarna att genuint känna och leva dessa tre värden något som i sin tur skapar förutsättningarna för ett kulturhus som vågar. Mod Vi bejakar och ger plats åt kreativa och nydanande idéer genom att vi möjliggör kunskapsfördjupning och reflektion i en kreativ miljö. Vi är handlingskraftiga, proaktiva och vågar sticka ut vilket gör att vi är banbrytande och ligger i framkant. Vi har en flexibel, öppen och uppmuntrande kultur som speglar förändring och samhälle, vi ger utrymme för djärvhet och lockar till insikt. Vi bejakar handlingskraft och kreativitet som leder till utveckling. Kvalitet Vi arbetar med flexibilitet, transparens och professionalitet i fokus för att ge besökare en upplevelse som ger intryck och gör avtryck. Vi vet vad vi gör och kan det vi gör, vi kan tillmötesgå kundens önskemål och förväntningar genom vårt breda kompetensspann från bas till spets. Vi levererar hög kvalitet i allt från teknik till värdskap och vi håller vad vi lovar. Vi utgår alltid från en helhetssyn med avstamp i gemensamma värderingar och styrdokument, oavsett roll, funktion eller verksamhet. Välkomnande Vi är tillåtande och respektfulla gentemot allt och alla. Vi arbetar förtroendefullt och känner tillit till varandra. Vi utgår från allas lika värde och inkluderar mångfald och jämställdhet i vårt dagliga arbete. Vi arbetar för långsiktiga relationer genom ett flexibelt och serviceinriktat värdskap i en öppen anda där vi alltid bemöter alla varmt och vänligt. Vi är lyhörda och gör allt för att medarbetare och besökare ska trivas. Vi ger det lilla extra. Vi är genuint engagerade och passionerade i vårt arbete vilket gör att vi arbetar med ett naturligt mod och driv. Sida 10 (15)
Kulturhusets värdegrund fungerar bra ihop med Skellefteå kommuns värdegrund som innefattar engagemang, professionalitet och framsynhet. Sida 11 (15)
2.5 Utmaningar En SWOT-analys är en vanlig analysmetod som används för att identifiera och kartlägga styrkor, svagheter, möjligheter och hot för exempelvis organisationer, projekt och företag. SWOT-analysen beskriver såväl nuläge som framtid och de fyra områdena i analysen kan sammanfattas så här: Strenghts (styrkor) goda egenskaper som man har idag (nuläge) Weaknesses (svagheter) dåliga sidor som man har idag (nuläge) Opportunities (möjligheter) något positivt som man kan nå (framtidsläge) Threats (hot) något negativt som kan påverka (framtidsläge) En SWOT-analys har genomförts för projektet Kulturhus Skellefteå och i stora drag visar den att det finns stöd, kompetens och kraft för projektet men att det också finns en viss osäkerhet i och med att man aldrig tidigare gjort liknande satsningar i kommunen. Analysen visar också behovet av tydlig organisation och kommunikation för att lyckas och att det finns oändliga möjligheter och positiva effekter som kan komma ur ett framgångsrikt projekt. I bilaga 1 redovisas den fullständiga SWOT:en med de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som har identifierats. Sida 12 (15)
Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: @skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se
BILAGA 1 BILAGA 1 SWOT-analys En SWOT-analys är en vanlig analysmetod som används för att identifiera och kartlägga styrkor, svagheter, möjligheter och hot för exempelvis organisationer, projekt och företag. SWOT-analysen beskriver såväl nuläge som framtid och de fyra områdena i analysen kan sammanfattas så här: Strenghts (styrkor) goda egenskaper som man har idag (nuläge) Weaknesses (svagheter) dåliga sidor som man har idag (nuläge) Opportunities (möjligheter) något positivt som man kan nå (framtidsläge) Threats (hot) något negativt som kan påverka (framtidsläge) En SWOT-analys har genomförts för projektet Kulturhus Skellefteå och på nästa sida redovisas resultatet. Dokumentnamn: 2015-03-03 Sida 14 (15)
BILAGA 1 Styrkor Politisk enighet kring behovet av ett kulturhus. Kulturhuset synliggör kulturen och är en del av Skellefteås kulturliv. Kulturhuset bidrar till stadens attraktionskraft och en god livsmiljö för medborgarna, vilket stödjer målet för Skellefteå 2030 och platsvarumärket Ge idéerna plats. Placeringen av kulturhuset är tydlig och central i staden. De olika verksamheterna och konstformerna som ska finnas i kulturhuset. Kulturhuset skapar möjligheter till samverkan och samnyttjande av resurser. Berättartraditionen i bygden ger en potentiell gemensam nämnare för de olika verksamheterna. Kompetenta konstutövare och lösningsfokuserad personal med stor kunskap och lång erfarenhet. Vi vill och vi kan! En bra process kring kulturhuset, där många är delaktiga och besluten är väl förankrade. Möjligheter Kulturhuset skapar möjlighet till samverkan mellan kulturella och kommersiella aktörer, vilket ger bättre förutsättningar för extern finansiering. Kulturhuset skapar möjlighet till samverkan mellan olika kulturaktörer. Bygga stolthet och framtidstro hos skellefteåborna. Fler och nya besökare. Kulturhuset skapar fler möjligheter för yngre medborgare att aktivera sig själva på fritiden. Kulturhuset ger möjlighet till fler och större arrangemang. Kulturhuset ger möjlighet till bättre samplanering för generösare öppettider och en jämnare spridning av aktiviteter och arrangemang över året. Kulturhuset kan bli en motor för tillväxt som skapar en investeringsvilja i samhället. Kulturhuset fyller ett tomrum både i kulturlivet, samhället och stadsbilden. Kulturhuset ger en möjlighet att organisera om kulturlivet i Skellefteå. Svagheter Ekonomisk osäkerhet. En traditionell investeringskalkyl kan inte användas för projektet En rädsla i att lämna den trygga boxen. Komplexitet i driftsform Dagens öppettider. Skellefteås begränsade regionala funktion. Aktörer som är ovana att samverka med varandra idag. Kulturhuset blir hela kulturlivet istället för en del av kulturlivet. Hot Kulturhuset blir ett dött hus på grund av att det är svårt att finansiera verksamheterna som ska fylla huset. De kulturella verksamheterna får inte utökade verksamhetsmedel. En otydlig organisation för kulturhuset. Kulturhuset blir ensidigt med någon/några aktörer som tar över. Interna konflikter och bristande samarbete om vi inte har ett inkluderande arbetssätt. Kulturhuset kväver resterande kulturliv eftersom alla vill vara där. Vi utgår från vår egen generation och bygger kulturhuset för den. Kulturhuset lyckas inte locka fler och nya besökare. Stad vs omland diskussionen Alla har olika bild av kulturhuset och dess verksamhet, vilket gör att det blir en dålig kompromiss. Vi talar olika språk i vår egna interna kommunikation. Dokumentnamn: 2015-03-03 Sida 15 (15)