3.2 FREDAGSSERIEN 8 Musikhuset kl. 19.00 Hannu Lintu, dirigent Vadim Gluzman, violin Sofia Gubaidulina: Offertorium, konsert för violin och orkester 35 min PAUS 20 MIN Richard Wagner Lorin Maazel: Der Ring ohne Worte 70 min RHENGULDET: I djupet av Rhen Gryning vid foten av Valhalla Wotan och Loge på väg ned till Nibelheim Donners hammare skingrar molnen över Valhalla. VALKYRIAN: Siegmund möter Sieglinde Syskonparets flykt Wotans vrede Valkyriornas ritt Wotan försänker Brünnhilde i sömn. SIEGFRIED: Mime och Wanderer - Siegfried smider ihop svärdet Notung Waldweben Siegfried sårar draken dödligt Fafners klagan. RAGNARÖK: Soluppgång på Valkyrieklippan Siegfrieds Rhenfärd Hagen kallar på sin klan Siegfrieds död och sorgmarsch Brünnhildes offerdöd Valhallas och gudarnas undergång. Paus ca kl. 19.40. Konserten slutar ca kl. 21.15. Sänds direkt i YLE Radio 1 och på Internet (yle.fi/rso). 1
SOFIA GUBAIDULINA (1931 ): OFFERTORIUM Av alla 1900-talets stora konserter torde Offertorium vara den enda vars tema är en nyck av en sittande monark. Potsdam 1747: den 82-årige Bach hörsammade en inbjudan till Fredrik den stores palats. Den gamle Bach är här!, utropade den uppenbart entusiastiske monarken till sitt entourage. Kompositören hann inte ens byta sina dammiga reskläder, innan han fördes till palatset för att börja jobba. Alla fortepianon på Sanssouci provspelades och Bachs improvisationer blev gång på gång allt mer bländande. Den imponerade monarken ville delta i händelserna och han gav tonsättaren ett tema - ett långt tema som inte riktigt lämpade sig för en fuga - och bad denne uttryckligen behandla det som en fuga. Sagt och gjort, Bach improviserade en trestämmig fuga. Kungen, som ansågs vara en mycket kunnig musiker, hade under timmarna som gick känt hur han krympte vid sidan av sin geniale gäst. För att visa de närvarande hur väl insatt han var ställde han Bach mot väggen och sade: Kan ni nu improvisera en sexstämmig fuga över temat? Efter att ha reflekterat en stund konstaterade Bach att temat är för komplicerat för att behandlas som en sexstämmig fuga och han bad om tid att få fördjupa sig i den komplicerade uppgiften hemma. Några månader senare fick monarken mottaga ett tudelat manuskript Ein musikalisches Opfer, som dedicerats till majestätet med insmickrande fraser från hans ödmjuke och hörsamme tjänare Johann Sebastian Bach. Temat hade nu behandlats på alla möjliga sätt och förutom tre- och sexstämmiga fugor hade det även givit ett antal inventioner och en triosonat. 7 & 2 b # Œ œ b # n & # œ œ œ œ œ (Tbn) (Tbn) (Bsn) (Tpt) (Hn) (Fl) (Hn) (Tpt) (Bsn) (Hn) (Tpt) Moskva 1963: Jag vill att ni fortsätter på fel väg som ni själv valt. Dessa ord av Dmitrij Sjostakovitj var länge ett vitigt stöd för Sofia Gubaidulina i hennes konstnärliga karriär. Hon föddes 1931 i den autonoma sovjetrepubliken Tatarstan, inledde sina musikstudier i komposition vid konservatoriet i Kazan och fortsatte utbildningen vid Moskvakonservatoriet. Då hon tog sin slutexamen 1963, hade hon redan fått så pass många av sina kompositioner spelade, att hon i Sovjetunionen hade hunnit klassificeras som en av dem som var inne på fel väg. Därför kom det som en gåva från ovan, att Dmitrij Sjostakovitj, som var medlem i examensnämnden, gav henne sitt stöd. Moskova 1979: Sofia Gubaidulina råkade ta samma taxi som violinisten Gidon Kremer. Denne uttryckte sitt intresse för hennes musik och hörde sig för om hon kunde tänkas skriva en konsert för honom. Kompositören tog fasta på den halvslarvigt framförda idén som började skjuta skott. Anton Webern och J.S. Bach stod Gubaidulina nära som tonsättare och den senares verk Ein Musikalisches Opfer erbjöd ett utomordentligt tema. Det transponerades ett tonsteg högre så att den första och den sista tonen blev D, som klingar så bra på violin. Den strukturella grundidén i konserten är att själva temat faller offer för den musikaliska behandlingen. För varje variation blir i temat i tur och ordning av med eller offrar en ton; en i början, en i slutet. I höjdpunkten finns sedan bara en ton Œ œ bœ œ 2
kvar. Då temat helt försvunnit börjar ett andra avsnitt som inte längre har direkta hänvisningar till det kungliga temat. I det sista avsnittet i konserten samlas temat ihop på nytt utgående från mitten i riktning mot utkanterna och i omvändform så att temat löper baklänges, då det äntligen uppträder i sin helhet spelat solo av violinen. Wien 1981: Sofia Gubaidulinas Violinkonsert uruppförs vid festveckorna i Wien, solist är Gidon Kremer, Österrikiska radioorkestern leds av Leif Segerstam. Hannele Segerstam (sammandrag) RICHARD WAGNER (1813 1883) LORIN MAAZEL (1930 ): DER RING OHNE WORTE Då dirigenten Lorin Maazel på 1980-talet fick förslaget att skapa en omfattande orkesterkomposition utgående från Nibelungens ring, förhöll han sig först mycket tveksam till projektet. Det är ju fråga om ett sceniskt musikdrama som är avsett att sjungas och spelas. Då han slutligen beslutade sig för att acceptera uppdraget, drog han sig till minnes Wagners sonsons, operachefen Wieland Wagners ord från år 1960. Då Maazel förundrade sig över att denne dök upp vid orkesterrepetitionerna i Bayreuth, där inte ens sångarna var närvarande, svarade denne: Orkestern det är där allting väsentligt finns texten bakom texten, det universala undermedvetna som binder ihop Wagners rollgestalter med varandra och med legendens ursprungliga väsen. Maazel ställde upp fyra utgångspunkter för arbetet: 1) syntesen måste vara fritt flytande (inga pauser) och kronologisk börjande med den första tonen i Rhenguldet och slutande med det sista ackordet i Ragnarök, 2) övergångarna måste vara harmoniskt och periodiskt motiverade, 3) huvudsakligen används bara sådan musik i operorna där sångarna inte är med men vid behov kan sådana avsnitt tilläggas där något instrument i orkestern dubblerar sångarna eller ytterst sällan sådana avsnitt där sångpartiet på ett naturligt sätt kan återges med ett instrument samt 4) varje ton måste vara Wagners egen musik. Med dessa utgångspunkter skapade Maazel 1987 helheten Der Ring ohne Worte (Ringen utan ord), som öppnar världen kring Nibelungens ring på ett nytt sätt, ett slags omfattande symfonisk dikt som rätt fritt följer händelserna i operatetralogin. För den som är väl förtrogen med Nibelungens ring väl kan det komma som en överraskning att konstatera, att musiken ibland från ett bekant avsnitt övergår i någonting annat än i operorna. Om man å andra sidan är kapabel att frigöra sig från operans utgångspunkter, får man också tillfälle att förundra sig över hur naturliga övergångarna är, inte bara inom de enskilda operorna utan också dem emellan. Samtidigt kan man även beundra kraften i Wagners musikaliska vision och hans fantastiska orkestrala mästerskap. I Maazels 70-minuter långa collage får operorna litet annorlunda prioriteringar är i tetralogin. Minst är andelen musik ur Siegfried, bara sex minuter, medan Ragnarök upptar ungefär hälften av verket. Många av de orkesterpassager som också är bekanta från konsertsalarna finns med: Valkyriornas ritt, Waldweben, Siegfrieds Rhenfärd och Siegfrieds sorgmarsch. Fastän det inte var Maazels uttalade mål att försöka få med alla 3
ledmotiv som är förknippade med gestalterna, föremålen och idéerna i Nibelungens ring, finns de flesta av dem ändå med i en form eller annan. Kimmo Korhonen (sammandrag) HANNU LINTU Hannu Lintu studerade i dirigentklassen vid Sibelius-Akademin 1992 1996 för Jorma Panula, Eri Klas och Ilja Musin. Han kompletterade sin utbildning bl.a. vid sommarakademin i Siena under Myung Whun Chungs ledning. Lintu vann den Nordiska dirigenttävlingen 1994. I augusti 2009 tillträdde Hannu Lintu som chefsdirigent och konstnärlig ledare för Tammerforsfilharmonin. Därtill är han förste gästdirigent för RTÉ Symphony Orchestra i Dublin. På hösten 2013 inleder han sin period som chefsdirigent för Radions symfoniorkester och är före det verksam som orkesterns förste gästdirigent i ett års tid. Tidigare har Lintu varit chefsdirigent för Åbo stadsorkester och därefter konstnärlig ledare för Helsingborgs symfoniorkester. Lintu arbetar också regelbundet med kammarorkestern Avanti! och år 2005 var han konstnärlig ledare för orkesterns sommarfestival i Borgå. Hän har gjort skivinspelningar för skivmärkena Ondine, Alba, Naxos, Ricordi, Claves, Hyperion och Danacord. Förutom alla betydande orkestrar i Finland har Lintu dirigerat radioorkestrarna i Berlin, Paris, Frankfurt och Amsterdam; ett flertal orkestrar i Nord- och Sydamerika (bl.a. symfoniorkestrarna i Toronto, Houston, Cincinnati, Pittsburgh och St. Louis samt Los Angeles filharmoniker), i Asien (Tokyo och Kuala Lumpur) och Australien (bl.a. symfonikerna i Sydney och Melbourne). Senare under denna säsong har han i sin kalender bl.a. National Arts Center Orchestra Ottawa, Dallas Symphony Orchestra, National Symphony Orchestra Washington samt Souls och Taipeis filharmoniska orkestrar. Han dirigerar också samtliga Beethovens symfonier under denna säsong i det nya Konserthuset i Reykjavik. VADIM GLUZMAN Den israeliske violinisten Vadim Gluzman föddes i Ukraina och började studera violinspel vid sju års ålder. Innan han flyttade till Israel 1990, studerade han för Zakhar Bron och Yair Kless i Tel Aviv. Gluzman har kompletterat sin utbildning vid Juilliard School of Music i New York för Dorothy DeLay och Masao Kawasaki. I början av sin karriär fick han också vägledning av violinistlegenden Isaac Stern. Vadim Gluzman uppträder regelbundet som solist med de främsta orkestrarna i världen: San Francisco Symphony Orchestra, Minnesota Symphony Orchestra, London Philharmonic Orchestra, Dresdner Philharmonie och Israels filharmoniska orkester samt Deutsches Symphonie Orchester Berlin. Han har uppträtt vid berömda festivaler, bl.a. i Verbier, Ravinia och Colmar. Under kommande säsonger debuterar Gluzman som solist med bl.a. Chicago Symphony Orchestra under Paavo Järvis ledning samt håller för första gången en egen konsert i Wigmore Hall, kammarmusikens helgedom i London. Han turnerar också i Förenta Staterna med kammarorkestern Orpheus. Vadim Gluzman har ett exklusivt skivkontrakt med BIS. Hans inspelning av Bruchs violinkonsert med Bergens filharmoniska orkester fick nyligen det betydan- 4
de priset Diapason d Or. Vadim Gluzmans instrument är eden s.k. Ex-Leopold Auer Stradivarius från år 1690. Instrument har utlånats av Stradivari Society i Chicago. RADIONS SYMFONIORKESTER Radions symfoniorkester (RSO) är Rundradions orkester med uppgift att bidra till och främja den finländska musikkulturen. Sakari Oramo har varit orkesterns chefsdirigent sedan 2003. Hannu Lintu, som under spelåret 2011 12 är orkesterns förste gästdirigent, tillträder hösten 2013 som RSO:s nye chefsdirigent. RSO:s hedersdirigent är Jukka-Pekka Saraste. Han var chefsdirigent för RSO åren 1987 2001 och fortsätter sitt intensiva samarbete med orkestern. Radioorkestern grundades år 1927. Den ursprungliga tiomanna ensemblen utvidgades på 1960-talet till en fulltalig symfoniorkester. RSO:s tidigare chefsdirigenter är Toivo Haapanen, Nils-Eric Fougstedt, Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam och Jukka-Pekka Saraste. Den nya inhemska musiken utgör en viktig del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför orkestern ett flertal verk som beställts av Rundradion. Till RSO:s uppgifter hör också att spela in all finländsk orkestermusik för Rundradions bandarkiv. Med Sakari Oramo har RSO spelat in på skiva verk av bl.a. Bartók, Hakola, Saariaho, Respighi, Kaipainen och Kokkonen samt premiärinspelningen av Armas Launis opera Aslak Hetta. Skivinspelningen (Ondine) av Nordgrens 3:e och 5:e symfoni fick det franska priset Académie Charles Cros. Inspelningen av Magnus Lindbergs klarinettkonsert fick BBC Music Magazines pris 2006. Skivan med Lindbergs och Sibelius violinkonserter med Lisa Batiashvili som solist (Sony BMG) fick MIDEM Classical Awards 2008. Samma år valde New York Times en inspelning med orkesterverk av Lindberg till årets skiva. RSO turnerar regelbundet på olika håll i världen och har gett över 300 konserter utomlands. Under säsongen 2011 2012 uppträder RSO bl.a. vid den prestigefulla Beethovenfestivalen i Bonn och i Concertgebow i Amsterdam. RSO:s radiokanal YLE Radio 1 radierar alla orkesterns konserter. I allmänhet sänds både de inhemska och utländska konserterna direkt. Konserterna kan också avlyssnas runt om i världen på RSO:s webbsidor (yle.fi/rso). 5