Kräftor och mångfald

Relevanta dokument
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Vegetationsrika sjöar

Våra sötvattenkräftor

Kräftseminarium 7 mars 2013

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Kräftprovfisket 2005

KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Hotade groddjur i Skåne

Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1

Metapopulation: Almö 142

UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder

Åtgärdsområde 004 Västerån

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker

Hotade limniska smådjur. Ulf Bjelke. Foto: Tommy Karlsson

Fiskundersökningar i Rydebäcken 2014

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde

En trilogi i två delar

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

Flodkräftfiskevård i praktiken!

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Kräftodling i dammar

Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Metod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland

Storröding i Vättern

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

havets barnkammare och skafferi

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Förslag till riktlinjer. för anläggning och skötsel av dagvattendammar i Varberg och Falkenberg - biologisk mångfald

Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011.

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Länsstyrelsen i Skåne

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald

Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Kräftpesten kommer till Sverige

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Kräftodlingens ABC. Handbok för odlare. Per Nyström, Tomas Jansson, Lennart Edsman

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

NY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Öring en art med många kostymer

Transkript:

Kräftor och mångfald monster under ytan, passar bäst i grytan? Här har vi svaret! Ekoll HB www.ekoll.net Per Nyström

Detta tänkte jag ta upp Effekter av kräftor på biodiversitet Vilka arter påverkas av kräftor och varför? Finns det någon skillnad mellan introducerad signal- och inhemsk flodkräfta? Obs! flodkräftan är rödlistad! Här vilar flodkräftan?

I magen på en kräfta (vattendrag) IP P Kräfta Odonata Nematoda Hirudinea Isopoda Ephemeroptera Plecoptera Trichoptera Simulidae Chironomidae Alger Makrofyter Detritus Vuxna Yngel 0 25 50 75 100 Frekvens i magar (% )

I magen på en kräfta = Illustrationer: Linda Nyman

Här håller vi oss idag Flodkräfta Predatoriska ev. Betare Alger och växter

Här håller vi oss idag Signalkräfta Predatoriska ev. Betare Alger och växter

Här håller vi oss idag

Här håller vi oss idag

Experiment har sina fördelar Jamen ja e ju limnolog

Experiment har sina fördelar Fy vad kallt

Makrofyter Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Selektiv konsumtion - Föredrar mjuka arter - Arter utan kemiskt försvar (bla inte vattenmöja) - Kransalger absoluta favoriten (smälter 90%)! - Mindre effekter på arter som växer snabbt och som klarar av betning (vattenpest, slingeväxter) 2000 Dammar med g våtvikt/m 2 1000 0 0 5 10 15 20 Fångst/ansträngning

Makrofyter Burar med

Makrofyter Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Skadar även växter genom att knipsa av dem Burar med Täckningsgrad (%) 80 60 40 20 0 A) B) Kontroll Signalkräfta Flytande växtdelar (mg torrvikt) 15 10 5 0 Kontroll Signalkräfta

Makrofyter Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Förhindrar etablering av annars ej konsumerade kraftiga växter genom att konsumera groddplantor (tex kaveldun och vass). Här måste vara kräftor så in i vassen?

Makrofyter För kallt inte hungrig 3 Chara spp i 4 dagar g konsumerat (per gram kräfta) 2 1 Signal Flod 5 8 15 22 Temperatur

Makrofyter Preferenser = > Effekter Illustrationer: Linda Nyman

Evertebrater Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Ln evertebratbiomassa (mg torrvikt/m 2 ) Selektiv konsumtion - Föredrar långsamma grupper, snäckspecialister! - Mindre direkta effekter på frisimmande grupper 11 10 9 8 7 6 0 5 10 15 Fångst/ansträngning 20 Dammar med

Evertebrater Stora effekter på biomassa och artsammansättning pga: Makrofyteliminering (indirekt effekt) - Frisimmande och snabba taxa dominerar i kräftvatten! 25 Antal fångade arter 20 15 10 5 0 0 10 20 30 40 Antal kräftor per m järde 10 vuxna sk/m 2!

Evertebrater Burförsök Kontroll Signalkräfta 600 Torrvikt (mg/m 2 ) 400 200 insekter snäckor iglar insekter 0 Pred. ev Betare Pred. ev Betare

Evertebrater 12/m 2 Slutvikt per bassäng (mg torrvikt) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Kontroll Flodis Signal Pred. evert Betare

Evertebrater Preferenser = > Effekter Illustrationer: Linda Nyman

Påväxtalger Ofta positiva effekter på biomassa pga: Kräftor är inte anpassade till att beta mikroalger Täta beständ kan dock beta makroalger! Perifyton biomassa (μg Klorofyll a per cm 2 ) 0.3 0.2 0.1 Antalet betare minskar (predation) och ofta är stenar etc i kräftvatten bevuxna med alger Kontroll Flodis Signal Kakelplatta Remsa Plastväxt Remsa

Fisk Kräftor äter såväl rom som yngel i akvariemiljö MEN INGA bevis för negativa effekter på naturliga fiskbestånd i Sverige Signalkräfta påverkade inte överlevnad av öringyngel i burförsök (vattendrag) Ingen förändring i fiskfanunan före och efter signal- eller flodkräftförekomst (N=64 vattendrag, studerade under minst 2 år före och 2 år efter, 478 elfisken).

Fisk kan däremot vara tvärt om! I sjöar får jag 80% av energin från kräftor 60% kräftor (magar) 47% kräftor (magar) 25% kräftor (magar)

Fisk 20 15 Fångst/mjärde 10 5 0 0 2.5 5 7.5 10 12.5 Biomassa av rovfisk (g/m 2 )

Amfibier A particularly serious situation has recently arisen for amphibians, namely the introduction of alien species of crayfish to thousands of ponds and lakes in southern Sweden. The best site for H. arborea in northern Europe is now considered at risk (Corbett 1989).

Sant eller falskt?

Amfibier Kräftor äter såväl rom som larver i akvariemiljö (även paddor) Signalkräftan påverkar överlevnad av lövgrodeyngel (i bassänger) EN experimentell studie visar på negativa effekter på vanlig groda (fram till metamorfos) av signalkräfta

Amfibier 25 Grodyngel 25 Metamorfer 20 20 Skadade (%) 15 10 Överlevnad (%) 15 10 5 5 0 Kontroll Signalkräfta 0 Kontroll Signalkräfta

Även korrelativa studier indikerar att: Lökgroda, lövgroda och större vattensalamander undviker vatten där kräftbeståndet är tätt ( ingen vegetation) Bara kräftor

Amfibier Kräftinplanteringar i småvatten är ett problem av 182 besökta småvatten i Kronoberg år 2007 var 30 kräftvatten otjänliga för större vattensalamander. Kräftor fanns i 4 av 32 fyndlokaler Tätt bestånd av signal- eller flod, ingen vegetation

Slutsatser Kräftor kan ha stor påverkan på mångfalden, speciellt i småvatten genom att: - beta ner undervattensvegetation (kransalger) - påverka etablering av strandväxter - predera på långsamma evertebrater (snäckor) - predera/skada grodlarver och genom att störa vuxna djur som befinner sig på botten (lökgroda salamandrar) Signal och flodkräfta har liknande effekter men signalkräftan är glupskare och mer aggresiv

Kan vi på något sätt stoppa illegala utsättningar?

Medarbetare Anders Nilsson Björn Lardner Christer Brönmark Christina Dahlberg En massa studenter Erik Degerman Erika Nilsson Eva Axelsson Johan Sidenmark Kajsa Åbjörnsson Karin Olsson Linda Birkedal Länsstyrelsen i Kronobergs Län Länsstyrelsen i Skåne Län Marika Stenberg Ola Svensson Patrik Stenroth Vi behöver stor bil Forskningen har huvudsakligen finansierats av SNV, Oscar och Lilly Lamms stiftelse, Ebba och Sven Schwartz stiftelse samt numera av FORMAS

Frågor?