Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Relevanta dokument
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Sveriges miljömål.

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

ett rikt växt- och djurliv

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Genetisk förstärkning av vargstammen

Miljömålen i Västerbottens län

16 Ett rikt växt- och djurliv

Myllrande våtmarker och torvbruket

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sveriges miljömål.

Ekosystemtjänster i en expansiv region - strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län. Dnr /2014.

Vad gör Länsstyrelsen?

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Temagruppernas ansvarsområde

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

PROTOKOLL. Stationsgatan 12, klockan

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Ett rikt odlingslandskap

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand Kommunstyrelsen

16 Natur- och kulturmiljövård

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen

Livskraftiga ekosystem

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Med miljömålen i fokus

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Beslut om uppodling av annan mark än jordbruksmark

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Miljömålen på ny grund

Lokala miljömål 2014 Åtgärdsprogram

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Miljömålen regionalt och RUS.

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

EKOLOGISK KOMPENSATION

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Verksamhetsstrategi 2015

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Transkript:

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist

Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Regeringen har fastställt 8 preciseringar: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Påverkan av klimatförändringar Ekosystemtjänster och resiliens Grön infrastruktur Genetiskt modifierade organismer (GMO) Främmande arter och genotyper Biologiskt kulturarv Tätortsnära natur Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat for de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsatta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Det biologiska kulturarvet är förvaltat sa att viktiga naturoch kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.

Uppnår vi målen för Ett rikt växt- och djurliv idag? Har vi gynnsam bevarandestatus för arter, habitat och ekosystem? Nej Motverkas av historisk och pågående fragmentering av habitat och arters livsmiljöer Fortsatt stor negativ påverkan på habitaten Dålig kunskap om utdöendeskulden i länet Dålig kunskap om mängden genetisk variation Klimatförändringar Bristfällig bekämpning av främmande invasiva arter Påfrestade ekosystem där kunskapen om resiliens är låg/obefintlig mm

Våra gemensamma krafter för att nå målet! Åtgärdsprogram med 77 åtgärder för att nå Skånes miljömål, varav 23 är direkt riktade till målet Information och kommunikation Vi håller årligen koll på utvecklingen av Ett rikt växt- och djurliv Går det bra för de övriga gröna målen så påverkar det Ett rikt växt- och djurliv i positiv riktning Utöver åtgärderna i Åtgärdsprogrammet leder det löpande arbetet inom naturvården till att förbättra status för arter, habitat och ekosystem

Länsstyrelsens arbete för att uppnå målen Skydd av skånsk natur tillsammans med kommuner och Skogsstyrelsen Skötsel av skyddade områden Restaurering av habitat genom bl a Life-projekt Riktade insatser genom Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) Utdelning av LONA- och LOVA-bidrag för bl a information, planering och restaurering av värdefulla ekosystem mm Främmande invasiva arter Skötsel av vårt biologiska kulturarv genom bl a Landsbygdsprogrammet Friluftsliv tillsammans med Region Skåne, kommuner, NGOs m fl Information Naturvårdsstrategi för Skåne och ett pågående arbete med handlingsplan för Grön infrastruktur

Riktade insatser för Ett rikt växt- och djurliv

Men vi har en bit kvar... Öka skyddstakten, även i odlingslandskapet Restaurera och intensifiera skötseln av habitat Rikta insatserna dit där de gör störst nytta Fördröj vattnet i landskapet, t ex naturliga svämområden Kompensationsåtgärder vid exploatering Anpassa och rikta miljöersättningarna inom LBP Lyfta värdet av biologisk mångfald som en EST i sig Nyttja landskapet hållbart

TACK gabrielle.rosquist@lansstyrelsen.se Foto: Marie Eriksson