Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Relevanta dokument
Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

NVF Specialistseminarium 2014

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Energieffektiva beläggningar 2

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Besiktning av KGO-sträckor

Varför PMB? Michael Langfjell Asfaltdagen Agenda. Polymerer, viktiga år (kort historik). Hur började det hela?

Metoddagen 11 februari, 2010

Presentation Kenneth Lind

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Asfaltbeläggningars nötningsresistens

Vad styr val av bitumen?

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993.

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

6 BITUMENBUNDNA LAGER

2 Broisolering & beläggning.

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Energiförbrukning och kvalité

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen)

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Miljöanpassade beläggningar

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Funktionsentreprenader

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Nr: Datum:

Ytbehandling med modifierad emulsion

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka

Tillsatsmedel i asfalt- påverkan på arbetsmiljö och omgivning ( ) Slutrapport

Provväg Skänninge: Spårdjup 9:e oktober 2033?*

PMB identifiering av egenskaper i bitumen som ger rätt egenskaper i beläggning.

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

G röna koncept inom asfaltbeläggningar. Ku nskapsöversikt

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version

Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3. Safwat Said. Konstruktion& Byggande. Skanska, ATC

KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version

Avnötningsmätningar på beläggningsplattor vid Wårby och Upplands-Väsby vintern 1989/90. Lägesrapport. Projektnummer :

AMA och VV TBT. Metoddagen Pereric Westergren, Stev

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Av: Karl Öhman Datum: Telefon: Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

Inventering av bullerreducerande beläggningar i Sverige

Kall och halvvarm återvinning

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

KRAV. Bitumenbundna lager. FORTV TBT 2015:01 Version

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?

Information AMA Anläggning 17 Status AMA Anläggning 17 Några väsentliga ändringar Bitumenbundna lager Utgivning kravdokument relaterade till AMA 17

Varför använder LFV PMB i flygplatsbeläggningar

Ytbehandling med modifierad emulsion

H K. Väg-ochTrafik- Institutet. Nummer: V 159 Datum: Slutrapport - Provväg på väg E4 i Gävleborgs län. Projektnummer:

Presentation Kenneth Lind

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats:

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG

Stålslagg i asfaltbeläggning

Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort redovisning av deltagande på AR 2009 Nanjing Kina 2-4 november.

Stålslagg i asfaltbeläggning Fältförsök

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer. Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Asfaltgranulat som obundet material

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Halvvarma, flexibla beläggningar

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Mindre energiförbrukning och bättre miljö med vax som tillsatsmedel i asfalt

Transkript:

Specialistseminarium PMB 1 Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Användning Arbetsmiljö Egenskaper Provvägar Torbjörn Jacobson, VGtav

Specialistseminarium PMB 2 Polymermodifierat bindemedel typ av lager Slitlager ABS (vanligast) ABT (ovanligt) TSK (massan enstaka fall) Öppna lager (vanligt) Gjutasfalt (vanligt) Bindlager, bärlager ABb (förekommer) AG (ovanligt) Tätningslager Polymermodifierade asfaltmastix (vanligt) Fogmassa (vanligt) Klister Vid TSK (vanligt) Ytbehandling (emulsion) Y1B (förekommer) Försegling (enstaka)

Specialistseminarium PMB 3 Lite fakta om Bitumen och PMB och PMA Bitumen årligen: 5 ton Polymermodifierat bitumen: Drygt 1 ton år 28 (3 %) Med några undantag används PMB mera sporadiskt. Samtliga VVregioner och större kommuner upphandlar dock asfaltlager innehållande PMB. Vanligare på industriplaner, broar och flygfält. Förr: SBS, SBR, EVA, EBA, Styrelf, Caribit, Olexobit, mm Numera: 4/1-75, 9/15-75, 65/15-5 osv.

Specialistseminarium PMB 4 Varför används PMB i asfalt Minska temperaturkänsligheten hos asfaltbeläggning, vilket vid högre temperaturer ger: Ökad resistens mot deformationer och vid lägre temperaturer ger: Ökad flexibilitet (mindre risk för sprickor) Möjliggöra användandet av hårdare bitumen utan ökad risk för: Sprickbildning Möjliggöra användandet av mjukare bitumen utan ökad risk för: Plastiska deformationer

Specialistseminarium PMB 5 Varför används PMB i asfalt Öka bindemedelsinnehållet i asfaltmassan, vilket ger Bättre utmattningsresistens Bättre beständighet Tätare beläggning Mindre åldring Polymerer kan påverka: Konsistensen hos asfaltmassan Kohesionen i bindemedlet Segheten hos asfaltbruket (bl. a slitstyrkan) Resistensen mot kemikalier

Specialistseminarium PMB 6 Kombinationen av PMB och högre bindemedelsinnehåll kan avsevärt förbättra: Beständighet Flexibilitet Utmattningshållfasthet Med bibehållen stabilitet

Specialistseminarium PMB 7 Hälsoundersökningar av PMB Polymerer är ej hälsofarliga, damm kan vara irriterande Ej mer asfaltrök eller oljedimma än för vanligt bitumen vid samma temperatur Om temperaturen på massan höjs ökar rykigheten Inga monomerer har påvisats, lukt kan förekomma Det krävs mycket förhöjd temperatur för att polymeren skall förbrännas och därigenom påverka rökgaser i asfaltmassa Ett stort antal mätningar har gjorts av Previa Information till personalen viktig! Källa: Arne A, Previa

Specialistseminarium PMB 8 PMB har länge använts till broar och i gjutasfalt Isolermatta med PMB Asfaltmastix med PMB Gjutasfalt med PMB Slitlager med PMB Temp. i gjutasfalt kan sänkas med PMB Källa: Ylva E, KTH

Specialistseminarium PMB 9 Försök med brokonstruktioner Prov (Höga kusten, PMB) Epoxi Matta (PMB) Gjutasfalt (PMB) ABS 16 (PMB) Referens (Tjörnbron, ej PMB) Epoxi Gjutasfalt (naturasfalt) Gjutasfalt (naturasfalt) Resultat: > 1 belastningar Resultat: 15 belastningar Källa: Pereric W, VV

Specialistseminarium PMB 1 Väg 4, Göteborgsbacken Tidigare stora problem med deformationer Numera PMB i slitlager Hittills 3 års livslängd 2,4 km Fallhöjd ca 2 m Källa: Ingmar G, VV-Sydöst

Specialistseminarium PMB 11 Andra applikationer Cirkulationsplatser Planer vid industrier, kajer mm

Specialistseminarium PMB 12 Bullerdämpande, öppna slitlager Sammanhängande porer Åldring av bitumen i ABD 7 6 5 Mer bindemedel vid PMB Segare bindemedel förhindrar stenlossning Bättre ITSR-värden för PMB än ref. efter 1 år på E2, Göteborg Penetration 4 3 2 1 2 4 6 8 1 12 14 16 Age, year Källa: VTI

Specialistseminarium PMB 13 Stenlossning i ABS Cantabro-test Cantabro, E4 Hyllinge 1 9 8 2 2 vinterkonditionerade 23 26 7 65 Viktförändring (%) 6 5 4 44 3 2 1 12 9 7 8 9 9 8 5 2 2 1 2 1 2 Hyllinge, referens Hyllinge, SBS Hyllinge, SBS+Hydratkalk Hyllinge, SBS+Wetfix PMB kan förhindra stenlossning i ABS, speciellt om mer bindemedel inblandas - utan att stabiliteten försämras Källa: Peab

Specialistseminarium PMB 14 Provvägar inverkan av PMB-modifierad emulsion Försök med tidigt lagd ytbehandling Ingen påtaglig skillnad mellan konventionell och modifierad emulsion Försök med sent lagd ytbehandling De med modifierad emulsion (Nyspray och Nypro) har klarat sig betydligt bättre än de med konventionell emulsion Källa: VTI

Specialistseminarium PMB 15 Avnötning från dubbdäckstrafiken inverkan av PMB Provväg E18/E2, Örebro 1,2 1 Tät asfaltbetong, ABT16 Avnötning, mm,8,6,4 Skelettasfalt, ABS16,2 PmB2 med fiber, 6% PmB2 utan fiber, 6% PmB-4% Styrelf B85- referens PmB-linjär, 6% PmBpen18, 6% B85- referens Källa: VTI

Specialistseminarium PMB 16 Jämförelse mellan skelettasfalt med och utan inblandning av polymerer (provplattor) Slitageförsök på vägen 1,8 1,6 1,4 Relativt slitage 1,2 1,8,6,4,2 ABS16 Nelastic VIACOTOP B18 ABS16 Bitulastic VIACOTOP B85 ABS16 Caribit RUBIT STABINOR12 STABINOR16 Källa: VTI

Specialistseminarium PMB 17 Jämförelse mellan skelettasfalt med och utan inblandning av polymerer (provplattor) 1,8 Resultat avnötning Stenhalt / Avnötning 1,6 1,4 7 Relativt slitage 1,2 1,8,6,4,2 Stenhalt (>8 mm), % 65 6 55 5 ABS16 Nelastic VIACOTOP B18 ABS16 Bitulastic VIACOTOP B85 ABS16 Caribit RUBIT STABINOR12 STABINOR16 45 4 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 Avnötning, mm Källa: VTI

Specialistseminarium PMB 18 Inverkan av PMB på styvhetsmodul (1ºC) provväg E18/E2 Örebro ABS 16 ABT 16 8 8 7 6 1989 1999 7 6 1989 1999 Styvhetsmodul, MPa 5 4 3 2 Styvhetsmodul, MPa 5 4 3 2 1 1 ABS16, 4% PmB 2 ABS16, PmB 2 utan ABS16, PmB 2 med fiber fiber ABS16, Styrelf ABS16, B85 (referens) ABT16, linjärpolymer ABT16, polymerprodukt med B18 ABT16, B85 (referens) Skillnader i bindemedelshalt och basbitumen påverkar också resultatet Källa: VTI

Specialistseminarium PMB 19 Utveckling av sprickor på E18/E2, Örebro Inga sprickor på sträckorna med PMB Bärighetssprickor och ngt brukssläpp på referensen med ABT Flera av sträckorna låg 19 år innan åtgärd Källa: VTI

Specialistseminarium PMB 2 Wheeltracking (deformation, PEAB) 7 6 SBS 7/1 Spårdjup (mm) 5 4 3 2 55 % förbättring 1 2 4 6 8 1 Antal överfarter Källa: PEAB

Försök med HVS - tvärprofiler 29-2-6 Specialistseminarium PMB 21 HVS SE9 Profil ATB PMB HVS SE9 Profil ATB Väg Profil (mm) -5-1 -15-2 -25 5 1 15 2 25 151 4655 47595 Profil (mm) 5 5 1 15 2 25-5 -1-15 151 4655-2 47595-25 -3 Tvärsektion (mm) -3 Tvärsektion (mm) ABb med PMB ABb standard Deformation, mm 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-1 -,5,5 1 Avstånd från spårmitt, m Deformation, mm 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-1 -,5,5 1 Avstånd från spårmitt, m Källa: VTI

Specialistseminarium PMB 22 Vad säger Vägverket om PMB Specifikationer för 6 typer av PMB finns med i regelverket (VVTBT) Ej inblandning av returasfalt i PMB-massor Ej krav på mjukpunktsförändring Visa på kostnadseffektivitet viktigt (lägre årskostnad) Jämförande provning - funktionsbaserat Ska användas vid stora påkänningar - högre prestanda ger längre livslängd Gummiasfaltprojektet

Tack för uppmärksamheten! 29-2-6 Specialistseminarium PMB 23