Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (9) Datum 141021 Vår referens Jarl Lorensson Chef för Malmö Kulturskola Jarl.lorensson@malmo.se Tjänsteskrivelse Fortsatt arbete gällande Kulturskolans elevrekrytering KN-2014-2407 Sammanfattning I samband med Årsanalysen 2013 gav kulturnämnden förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på hur kulturskolan ska kunna komma upp till riksgenomsnittet i antal elever samt hur man ska arbeta för att nå ut i alla stadsdelar. Malmö Kulturskola har 3 300 elevplatser i undervisning varje vecka vilket innebär att andelen elever i målgruppen 8-18 år i Malmö uppgår till 9,4 %. Riksgenomsnittet ligger på ca 15 %. Vid en jämförelse av kommunbidraget mellan de fyra storstäderna så motsvarar Malmö Kulturskolas budget 88 % av medelvärdet av storstädernas budget. Vid en beräkning på vad varje medborgare betalar per år till kulturskolan är genomsnittet för storstäderna ca 126 kr/medborgare/år. I Malmö är siffran 111 kr/medborgare/år. För att nå genomsnittet för elevantalet i storstäderna krävs därför en ökning av resurserna med ca 5 Mkr. Detta ska vara genomfört till 2017. Samtidigt måste arbetet med att optimera elevantalet fortsätta. Uppdraget att nå ut i samtliga stadsdelar kan uppfyllas genom lägre avgifter vilket också beslutats i kulturnämnden samt en god geografisk tillgänglighet, särskilt för små barn. Dessutom kan tillgängligheten ökas genom ett förenklat ansökningsförfarande, en pappersblankett i stället för krav på digital ansökan. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Att godkänna rapporten Att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra ett förenklat ansökningsförfarande SIGNERAD
2 (9) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Fortsatt arbete gällande kulturskolans elevrekrytering Bilaga 1, uträkningar Bilaga 2, karta Beslutsplanering Kulturnämnden 2014-10-21 Ärendet Hur når Malmö Kulturskola fler barn, och hur når kulturskolan ut i alla stadsdelar? Den kommunala musikskolan skapades en gång för att jämna ut skillnader i barns förutsättningar för att leva ett rikt liv. Malmökommissionen har visat att skillnaden mellan barns förutsättningar skiljer sig kraftigt åt, och helt naturligt har en kulturskola som syfte att utjämna dessa skillnader. Musik, konst, dans och teater är universella språk som historien visat kan riva barriärer mellan människor. Malmö Kulturskola jämfört med riksgenomsnittet En gång om året sammanställer Lärarförbundet statistik från musik- och kulturskolorna, och utser Årets kulturskolekommun. Malmö kommer på plats 218 av 283 redovisade kommuner. Man utgår från tre kriterier i undersökningen: 1)Hur mycket pengar lägger kommunerna på kulturskolan? Beloppet räknas i kronor per invånare i åldern 7-15 år. Här hamnar Malmö på plats 250 av 283 kommuner. 2)Avgifter Beloppet avser den medelavgift som tas ut i kommunen. Här hamnar Malmö på plats 71 av 283 kommuner. Detta med den gamla avgiften på 550 kr/termin för de flesta kurser. 3)Andel elever i frivillig verksamhet Här har man räknat med hur stor del av kommuninvånarna i åldern 6-19 år som deltar den i frivilliga undervisningen i kulturskolan. Malmö hamnar på plats 247 av 283 kommuner. Orsaker till Malmö kulturskolas relativt låga placering Land och stad har skilda förutsättningar. I de stora städerna får barnen enbart gå i kulturskola på sin fritid, medan i flera landsortskommuner får man fortfarande gå ifrån engelsklektionerna för att spela fagott i klassrummet bredvid (mycket tveksamt enligt skollagen). Med den möjligheten ökar attraktiviteten för barn och föräldrar markant. Inga barn som ska hämtas, inga sena kvällar. I Malmö finns tillgången till barnen några få timmar på dygnet.
3 (9) Malmö Kulturskola möter barn och unga cirka 128 000 gånger (bil.1) per år. Möten som är planerade för att ge essens och innehåll, men i Lärarförbundets undersökning räknas enbart s.k. frivilliga kurselever, och bland dem ingår inte de barn Malmö Kulturskola når genom Pröva På, Kulturtimmen och Tvåornas kör, det vill säga närmare 7 000 barn som några veckor under året får möjligheten att utvecklas genom kultur. Malmö är en av de kommuner som valt att lägga allra mest resurser på uppsökande verksamhet, och den typen av verksamhet finns mest i storstäder. Skulle Malmö valt att lägga dessa resurser på vanliga ämneskurser hade ökningen blivit cirka 500 elever, d.v.s. en ökning med cirka 15 %. Jämförelse med de fyra största (Sthlm, Göteborg, Malmö, Uppsala) Om landsortskommuner är svåra att jämföra sig med, hur ser det ut om man begränsar sig till de fyra största städerna i Sverige? Storstäderna ligger betydligt lägre sett till kommunbidrag än övriga landet. Om man enbart gör en jämförelse mellan de fyra största städerna ser siffrorna ut så här, om man räknar på vad varje medborgare betalar per år till kulturskolan: Stockholm: 136 kr/medborgare/år Göteborg: 128 kr/medborgare/år Malmö: 111 kr/medborgare/år Uppsala: 129 kr/medborgare/år Snittet för de fyra städerna landar på 126 kr/medborgare/år. Malmö Kulturskolas budget motsvarar alltså 88 % av medelvärdet av de fyra största städernas budget. Om Malmö Kulturskolas budget skulle nå upp till medelvärdet, handlar det om en ökning från 37 miljoner kronor till 42 miljoner kronor, det vill säga 5 miljoner kronor. I jämförelse med de tretton största städerna ligger snittet på 155 kr/medborgare/år, och där är en differens gentemot en medelbudget på 16 miljoner. Hur många barn når Malmö Kulturskola i målgruppen 8-18 år? För att kunna använda vår databas ihop med Strategiska avdelningens siffror från Stadskontoret begränsar vi oss till åldersgruppen 8-18 år, vilket i princip ändå ger en rättvisande bild. Malmö Kulturskola har 3 300 elever i undervisning varje vecka, men en del elever innehar två platser vilket är tillåtet om man inte tar en plats från någon som står i kö. Om man räknar på 3 000 individer (istället för 3 300 elevplatser) blir andelen elever av målgruppen 3 000 delat på 31 880 barn, vilket motsvarar 9,4 %. Riksgenomsnittet ligger runt 15 %, medan Stockholm ligger på 10 %. Är Malmö Kulturskola effektiv nog? Elevantalet på en skola beror givetvis också på hur väl resurserna förvaltas och på vilken typ av undervisning man har. Dans och teater ger fler elever än gitarr och klarinett, men oavsett äm-
neskurs är strävan alltid att ha ett optimerat elevantal. Malmö Kulturskola har ökat från 2 194 elevplatser 2010 till 3 300 elevplatser höstterminen 2014. För att mäta effektiviteten har det gjorts en räkneoperation som tar bort den ökning av elevantalet som beror på ökat kommunbidrag, vilket visar att med ett oförändrat antal lärare har antalet elever höjts med 25 % (ca 500 elever) sedan 2010. Hur beräkning gjorts visas i bilaga 1. Arbetet med att optimera antalet elever är ständigt pågående. 4 (9) Vad ska ökade resurser användas till? Exemplet El Sistema visar att det finns ett stort behov av kulturskola i Malmö när det står klart för föräldrarna vad en kulturskola kan göra för deras barn, är kulturskolan ett mycket attraktivt val. Där kulturskolan får möjlighet att visa upp sig där uppstår ett behov av en kulturskola som kan arbeta för att skapa ett sammanhang för barnen. I dag finns detta sammanhang för barnen på Holma och Kroksbäck, men behoven är lika stora i Lindängen, Herrgården, Segevång och Seved. Dessa områden prioriteras vid en kommunbidragsökning för Malmö Kulturskola. Ett annat behov som redan nu är synligt i form av en kö på ca 800 elever, som också kan få plats med större resurser och ökad effektivitet. Resurserna har varit små: 2010 fanns det en enda trumlärare för hela staden (idag 1,6 % tjänst), en elgitarrlärare (idag 2,5 % tjänst) och ännu i dag finns det bara tillgång till baslärare tre dagar i veckan. Ryktet om den långa kön har sin naturliga förklaring, men mycket har gjorts: dels tar varje lärare emot fler elever i dag, och om det uppstår en vakant plats besätts den fortare. Vidare har teknisk utveckling som Pianostudion visat på hur effektiviteten kan höjas genom att en lärare kan ta emot 5 elever i stället för 2. Här finns mycket att göra för att effektivisera, men ökade resurser är nödvändiga, särskilt när det gäller de populäraste kurserna. Ett tydligt inslag i kön är det ökade intresset för teater, som säkert uppstått i kölvattnet av Stadsteaterns Stora teaterkursen hos Malmös tredjeklassare. Barnen går vid 10 tillfällen under skoltid och när kursen är slut vill många fortsätta med teater, och där finns ett identifierbart behov att tillfredsställa. Dagens tjänstefördelning när det gäller teater är totalt 180 % tjänsteutrymme, och det räcker givetvis inte för att möta det växande intresset för teater. En fjärde satsning är satsning på funktionshindrade, som idag görs i för liten omfattning. Behoven är stora, och förslagen vi får från föräldragrupper är många. Lokalkostnader för verksamhet utanför Mazettihuset löses i regel genom att Malmö Kulturskola lånar lokaler gratis av grundskolorna. Cirka en tredjedel av undervisningen är beroende av gratis lokaler, men det har blivit allt svårare att motivera detta på lägre nivå i diskussioner med rektorer, och framförallt representanter för stadsområdena. I en framtida diskussion om resursanvändning måste lokalfrågorna vara under bevakning. Sammanfattning Malmö Kulturskola kan nå åtminstone snittet för elevantalet om två kriterier uppfylls:
Arbetet med att optimera elevantalet fortsätter. 5 (9) Resurserna bör ökas för att nå snittet för de fyra största städerna. Det innebär en ökning från 37 miljoner till 42 miljoner, alltså en ökning på 5 miljoner kronor. Summan ska ses som ett långsiktigt mål, en tendens och en anledning till strävan. Men i en stad med så pass ojämlika folkhälsotal som Malmökommissionens statistik uppvisar, är varje bestående insats för att ändra på dessa siffror av avgörande betydelse. Malmö Kulturskola har i områdesprogrammet i arbetet med El Sistema-Holma/Kroksbäck visat att verktygen för att materialisera ett socialt hållbart Malmö finns just inom kulturförvaltningen. Nå ut till alla stadsdelar I kulturnämndens handlingsplan från juni 2010 formulerades frågan HUR kulturskolan skulle arbeta för att angå hela staden, och svaret var att starta Kulturskolestationer ute på grundskolorna för att bli geografiskt tillgängliga samt utöka körverksamheten. Idag finns ett facit avseende två tunga satsningar: Tvåornas Kör når hela staden (idag ca 2400 8-åringar, vilket ökar för varje läsår), El Sistema har över 500 barn i verksamhet (200 betalande i instrumentundervisning + ytterligare 150 barn i rytmik/sång-undervisning varje vecka)i Holma- och Kroksbäcksskolan. Dessutom har kulturskolan definitivt etablerat sig på ytterligare skolor som Sofielundsskolan, Rosengårdsskolan och Kryddgårdsskolan. Svaret på frågan HUR har besvarats med en kombination av sänkta avgifter och ökad geografisk tillgänglighet som gett ett vidgat deltagande. Ändå är processen långt ifrån färdig vilket tabellen nedan visar: Fördelning av elever (8-18 år) Stadsområde Elever i Malmö Kulturskola Målgruppens storlek i Malmö Innerstaden 21,17% 14,11% Norr 18,63% 14,65% Söder 11,55% 21,15% Väster 37,06% 29,64% Öster 10,87% 20,43% En karta som mer i detalj visar utbredningen av barn, elever och kulturskoleverksamheter i staden finns i bilaga 2. Noterbart är att den största koncentrationen av elever i kulturskola i hela Malmö, är runt Holma och Kroksbäck. Några kommentarer: I Väster ingår El Sistema-eleverna. Tar man bort dem hamnar Västerbarnens deltagande i kulturskolan på ca 30 % vilket ungefär motsvarar målgruppens storlek i befolkningsgruppen i Väster (Hyllie + Limhamn/Bunkeflo). Detta är ett trendbrott. 2010 hade Limhamn/Bunkeflo 25 % platserna, men bara 18 % av målgruppen.
Öster (Rosengård och Husie) och Söder (Fosie och Oxie) ligger lågt, men arbete pågår för att öka elevantalet. Avståndet till Mazettihuset, måste kompenseras med fortsatt utbyggnad av Kulturskolestationerna. 6 (9) Barnen från Innerstaden (Södra o Västra) och Norr (Centrum och Kirseberg) har lätt att nå Mazettihuset. Geografisk tillgänglighet i kombination med lyckad kommunikation genom t ex Tvåornas Kör kan vara en plausibel förklaring till de relativt höga siffrorna. Trots Malmö Kulturskolas riktade insatser, finns det fortfarande en viss övervikt av barn som bor i ett område med höga folkhälsotal och deltagande i kulturskolan. En förklaring är att de två största stationerna utanför Mazettihuset är Djupadalsskolan där det funnits särskilda musikklasser sedan decennier tillbaka, och Ribersborgsskolan som är boning sedan 70-talet för kulturskolans första egna lokaler. Dessa förutsättningar har under årtionden byggt upp en stor elevmassa just runt de två skolorna. Någon motsvarighet finns ännu inte i östra Malmö, även om Augustenborgsskolan också har en musikprofil, men där har inte tillgången till lokaler för kulturskolan inte varit prioriterat från den lokala skolledningens sida, vilket det gjort på Djupadalsskolan. En annan förklaring är att blockflöjten har kvar sin popularitet i västra Malmö, men fungerar inte särskilt bra som rekryteringsbas i östra. Blockflöjten är billig och ger stora kvantiteter barn i statistiken. Det kan också finnas orsaker som att en del föräldrar har enklare att skjutsa sina barn än andra har, att vanan att söka kurser på internet är större o s v. Hur ska deltagandet jämnas ut mellan stadsområdena? Först till kvarn-principen gäller vilket är den enklaste om man följer kommunallagens princip om att behandla alla medborgare lika. Om kulturskolan vill nå barn i underrepresenterade stadsdelar måste vi skapa attraktiva verksamheter, kommunicera dem och se till att de tomma platserna söks i första hand av grupper vi vill nå. Ett kraftfullt verktyg i detta kommunikationsarbete är Tvåornas Kör, där alla barns föräldrar bjuds in till slutkonserterna på Moriskan. Alla slutkonserterna ligger strax före vårens Öppet Hus, och det går nu att konstatera att besökssiffrorna höjts drastiskt; från 1 000 besökare till 1 700 besökare på ett år. Uppenbarligen har nya grupper hittat till Mazettihuset, vilket kan förklara positiva trender i tabellen ovan. Kvotering eller finns det andra sätt? I arbetet med detta nämndsärende har det undersökts om kommunallagen skulle tillåta att man satte en miniminivå för elevantalet i varje stadsområde. Efter samtal med kommunens jurister har det framkommit att en sådan kvotering knappast är förenlig med kommunallagen, och att om en medborgare skulle överklaga att turordning inte efterföljs så skulle en sådan överklagan vinna. Däremot står det Malmö Kulturskola fritt att öka tillgängligheten genom kommunikationskampanjer där vi också kan erbjuda förenklade ansökningsförfaranden med enkel pappersblankett i
stället för digital ansökan. Ett exempel på en sådan kampanj är rekryteringen av El Sistemaelever vilket rönte stor framgång. Givetvis är detta inget nytt, men efter klartecken från kommunjurist står det klart att Malmö Kulturskola har full rätt att rikta rekryteringsarbetet i betydligt större omfattning än vad som sker i idag. Störst framgång har riktad kommunikation ihop med geografisk tillgänglighet, med andra ord undervisning ute på skolorna där barn inte behöver transport. Kryddgårdsskolan, Hermodsdalsskolan eller El Sistemasatsningen visar att lokala satsningar lönar sig. Där det inte finns resurser för att starta undervisning på den lokala skolan, kan det i stället bedrivas kampanjer som leder till Mazettihuset. 7 (9) Allaktivitetshusen - I arbetet med att bli mer tillgänglig ingår också samarbeten med de nya Allaktivitetshusen som lanseras ute på olika grundskolor. Ett exempel är Hermodalsskolan, där kulturskolan ingår som hjälpresurs. Stadsområde Söder samarbetar med grundskolan och erbjuder en mängd gratisaktiviteter, och bland dem finns nu en Drum Corps-orkester under ledning av lärare från Malmö Kulturskola. Eftersom en annan part än kulturskolan står som huvudman, kräver detta ingen avgift av eleverna, men Malmö Kulturskola når måluppfyllelse i uppdraget att nå alla barn. Sammanfattning kring frågan att nå samtliga stadsdelar Två avgörande faktorer för att nå alla barn och unga i Malmö är att: De ekonomiska hindren avlägsnas, vilket gjorts med den nya avgiften 300 kr/termin. Geografisk tillgänglighet är en framgångsfaktor. Mazettihuset ligger strategiskt mitt i staden, och spelar en stor roll för den kvalitet som Malmö Kulturskola är förknippad med. En stor lokal för stora och små samarbeten är nödvändig i en modern kulturskola, och fungerar som ett nav. Men - för att höja elevantalet i ytterområdena, särskilt bland små barn, måste vi vara på plats. All ny verksamhet ska byggas ut i de områden där vi fortfarande når ett mindre antal elever. Slutord Malmö är en stad som visar upp en exempellös skillnad i folkhälsotal mellan olika delar av staden. År er efter år når Malmö en bottenplacering i fråga om barnfattigdom. Ohälsan i staden kostar enligt Malmökommissionen mellan 3-7 till miljarder om året, vilket ger att alla förvaltningar, alla verksamheter måste fokusera i arbetet mot ett socialt hållbart Malmö. I detta arbete spelar barnen en särskild roll, och Malmökommissionen gör klart att barnperspektivet måste stärkas i alla verksamheter. Men det är inte fler rapporter eller fler konferenser om ämnet som krävs, utan verkliga konkreta resultat för att förändra den verklighet som är visualiserad i diagrammet nedan. (Diagrammet är hämtat ur Malmökommissionens slutrapport, sid 57). Diagrammet är från en berömd undersökning från England, som visar på miljöns betydelse för barns kognitiva förmåga. Barn med hög kognitiv förmåga vid 2 års ålder som kommer från områden med låg socio-ekonomisk status har vid 10 års ålder förlorat sin höga kognitiva kompetens, och hamnar i stället på låga testresultat. Tvärtom gäller för barn från områden med hög socioekonomisk status. Liknade undersökningar ha gjorts i Göteborg, med lika nedslående resultat.
8 (9) Dålig miljö bryter ner barns kognitiva förmåga - god miljö höjer barns kognitiva förmåga. Därför är Malmö Kulturskolas arbete med El Sistema av så grundläggande karaktär, och av så vital betydelse! Resultaten därifrån visar att det går att vända negativ statistik till positiv. I ett område med där enbart en handfull elever gick i kulturskolan har nu El Sistema blivit något som angår hela årskurser av barn. Föräldraengagemanget växer, El Sistema har skapat kontaktytor för MKB, Gatukontor m fl. Vi bygger helt enkelt de kunskapsallianser som efterfrågas av Malmökommissionen. Antonovsky, den amerikansk-israeliska sociologen skrev i början av 60-talet sin berömda bok Hälsans Mysterium, där han lanserade begreppet KASAM Känsla Av Sammanhang. El Sistemas uppgift är just att bygga en upp den känsla av sammanhang som utgör själva grunden för ett socialt hållbart Malmö. Utredningen föreslår nämnden följande förslag: Att kulturnämnden ska anta som mål att 2017 ska Malmö Kulturskola ha ett kommunbidrag som motsvarar genomsnittet av kommunbidraget i de fyra största städerna i Sverige. I dagens penningvärde motsvarar det en kommunbidragsökning på 5 miljoner kr förutom ökningar som följer index. Ansvariga Elisabeth Lundgren
9 (9)