2010 Revisionsrapport Datum 2011-04-13 Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson, revisionskonsult Eva Andlert, certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Revisionsfråga och metod... 5 3 Granskningsresultat... 7 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 7 3.1.1 Förvaltningsberättelse... 7 3.1.2 Balanskrav... 9 3.1.3 God ekonomisk hushållning... 9 3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 10 3.1.5 Produktionsenheternas årsredovisningar... 10 3.2 Rättvisande räkenskaper... 11 3.2.1 Resultaträkning... 11 3.2.2 Balansräkning... 11 3.2.3 Kassaflödesanalys... 13 3.2.4 Sammanställd redovisning... 13 3.2.5 Tilläggsupplysningar... 13 2
1 Sammanfattning Revisorerna i granskar årligen landstingets redovisning. Komrev inom PwC har uppdraget att genomföra granskningen. Granskningen sker utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv och har bland annat till syfte att bedöma om årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunallagen, lag om kommunal redovisning och övrig normgivning. Vi bedömer att årsredovisningen inklusive den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av landstingets ekonomiska ställning och åtaganden. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning. Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit i 2010 års budget. Måluppfyllelsen varierar. Landstinget redovisar bra resultat inom flera områden men brister främst beträffande tillgänglighet inom den specialiserade vården och de sjukvårdande produktionsenheternas sammantagna ekonomiska resultat. Vi instämmer i landstingets egen utvärdering av god ekonomisk hushållning, det vill säga att landstinget inte fullt ut har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år 2010. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med följande undantag: Landstinget redovisar pensionsskulden enligt full fondering, marknadsvärde av fondplaceringar samt justering av pensionsskuldsförändring direkt mot eget kapital. Dessa avvikelser kommenteras tydligt i årsredovisningen. En alternativ redovisning av pensionsskulden enligt blandmodell redovisas. Vidare informeras i not om värdet av fondplaceringarna enligt lägsta värdets princip. Vid bokslutstillfället var detta värde 218 miljoner kronor lägre än det bokförda värdet. Justeringen av pensionsskulden mot det egna kapitalet uppgår till 209 mkr. 3
Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Landstinget redovisar enligt blandmodellen för år 2010 ett positivt resultat uppgående till 475 miljoner kronor efter justering för reavinster. Tidigare underskott är återställda. Av årsredovisningen framgår att landstinget uppfyller balanskravet. Landstinget uppfyller även balanskravet enligt fullfondering. 4
2 Inledning 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Landstingsstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för landstingets årsredovisning. Vad gäller nämndernas redovisning ska den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Den ställer också krav på angivande av mål och riktlinjer i budget, vilka är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om det redovisade resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Landstingets revisorer genomför årligen en granskning av landstingets årsredovisning. Komrev inom PwC har uppdraget att genomföra granskningen. Två förtroendevalda revisorer, Eiwor Englund och Lotta Andersson, har följt granskningen. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? 5
Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt landstingets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi granskat nämndernas och några större produktionsenheters årsredovisningar. Följande produktionsenheter har valts: Närsjukvården i östra Östergötland, Diagnostikcentrum, FM centrum, Finansförvaltningen och Pensionsförvaltningen. En översiktlig granskning har gjorts av övriga produktionsenheters förvaltningsberättelser. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. Bedömningen har gjorts mot kommunallagen (KL), kommunal redovisningslag (KRL) och av Rådet för kommunal redovisning (RKR) utfärdade rekommendationer samt landstingets anvisningar för bokslut och årsredovisning. Iakttagelser i samband med granskningen har diskuterats med berörda vid landstingets ledningsstab. Ett utkast till revisionsrapport har lämnats till berörda för synpunkter. 6
3 Granskningsresultat Om kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed skall upplysning om detta och skälen för avvikelsen lämnas i en not (KRL 1:3). Landstinget har gjort avvikelser från god redovisningssed när det gäller redovisning av pensioner, pensionsskuldsförändringen och fondplaceringar. Vidare har avvikelser gjorts från RKR s rekommendationer 8.2 om tilläggsupplysningar, 15.1 om kreditivränta och 11.1 om återställning. Samtliga avvikelser har kommenterats i not eller i avsnittet om redovisningsprinciper i årsredovisningen. Avvikelserna kommenteras vidare i avsnitt 3.2.2. Vår bedömning är att avvikelserna inte påverkar möjligheterna för en extern intressent att få en rättvisande bild av landstingets ekonomi. 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning. 3.1.1 Förvaltningsberättelse Enligt KRL ska förvaltningsberättelsen innehålla en översikt över utvecklingen av landstingets verksamhet, särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro, en samlad redovisning av landstingets investeringsverksamhet, hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten, en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning samt landstingsverksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Översiktlig utveckling av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin förväntas utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltningen. Under ekonomiperspektivet beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. 7
Av förvaltningsberättelsen framgår på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Vidare framgår den förväntade utvecklingen och hur denna kommer att påverka landstingets ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt ålderskategori. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter avseende kompetensutveckling, arbetsmiljö, rehabilitering etc. Ytterligare information redovisas i statistikbilaga till årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av landstingets samlade verksamhet. Vi anser att informationen om landstingets företag kan utvecklas, där det även framgår hur deras verksamhet följer inriktning i ägardirektiv och andra styrdokument. Vidare ska, för att leva upp till RKR 8:2, särskilda upplysningar lämnas om till exempel affärs- och marknadsrisker för företagen. I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Årsredovisningen har bra struktur och är informativ. Hur styrelse och nämnder arbetar med styrning och uppföljning framgår av förvaltningsberättelsen. Det finns en koppling mellan landstingets styrsystem och årsredovisningen. Information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål är väl utvecklade. Förvaltningsberättelsen följer landstingets styrsystem med nyckelindikatorer och resultatmått inom flera perspektiv. Dessa kompletteras med nationella jämförelser. Sammantaget görs bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning, såväl ur ett verksamhetsperspektiv som ur ett ekonomiperspektiv, är väl utvecklad och tydlig. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets investeringar. Avvikelser mot investeringsbudget finns förklarade. Investeringsnivån understiger den budgeterade nivån. Orsaken anges vara förskjutningar i investeringar. 8
Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Driftredovisningen är väl analyserad i årsredovisningen inom ekonomiperspektivet. De sjukvårdande enheternas resultat uppgår sammantaget till minus 179 mkr. Budgeterat resultat uppgick till minus 99 mkr. Inför verksamhetsåret fanns krav på kostnadsreducerande åtgärder. I stället ökade kostnaderna. Av landstingets årsredovisning framgår att efter första helårsbedömningen var produktionsenheternas bedömning att handlingsplanerna inte skulle nå önskad effekt. Efter helårsbedömning per augusti gjordes bedömningen att underskotten inte skulle kunna åtgärdas utan betydande försämringar för patienterna. I detta sammanhang kan noteras att produktionsenheternas samlade resultat för 2011 beräknas uppgå till minus 110 mkr enligt landstingsfullmäktiges finansplan för 2011-2013. Vi konstaterar att de sjukvårdande produktionsenheternas sammantagna resultat förbättrats något jämfört med helårsbedömningen per augusti, men fortfarande kvarstår stora ekonomiska problem vid några produktionsenheter och målet är inte uppnått. Vi bedömer att styrningen inte varit tillräcklig i detta avseende. 3.1.2 Balanskrav Av KL framgår att negativa resultat ska regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen ska återställas. Underskott som uppstår ska återställas under de närmaste följande tre åren. Landstinget redovisar enligt blandmodellen för år 2010 ett positivt resultat uppgående till 475 miljoner kronor efter justering för reavinster. Tidigare underskott är återställda. Av årsredovisningen framgår att landstinget uppfyller balanskravet. Landstinget uppfyller även balanskravet enligt full fondering av pensionsskulden. 3.1.3 God ekonomisk hushållning Enligt KL ska årsredovisningen innehålla en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts. Landstinget har antagit finansiella och verksamhetsmässiga strategier/mål. I årsredovisningen redovisar landstinget sin tolkning av begreppet god ekonomisk hushållning samt 9
analyserar och bedömer måluppfyllelsen. Vi bedömer att landstingets utvärdering är rimlig, d v s att landstinget inte fullt ut har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år 2010. Den bristande måluppfyllelsen avser såväl verksamhetsmässiga som finansiella mål. Landstingsfullmäktige har fastställt strategier/mål i treårsbudgeten 2010-2012. I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot landstingets strategier/mål. De finansiella målen är uppfyllda i varierande omfattning. Positivt är att det ekonomiska resultatet visar på måluppfyllelse samt att verksamheten är kostnadseffektiv. Negativt är att de sjukvårdande enheterna sammantaget är i ekonomisk obalans. Samma gäller för verksamhetsmålen, det vill säga de är uppfyllda i varierande omfattning. Till exempel framgår att den medicinska kvalitén är god och står sig väl i nationella jämförelser. Bristande måluppfyllelse kan noteras beträffande tillgänglighet inom den specialiserade vården. 3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Förutom landstingsstyrelsen finns följande nämnder vid landstinget: Hälso- och sjukvårdsnämnden, regionsjukvårdsnämnden och patientnämnden. För landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden lämnas en samlad redovisning. Av denna framgår vilka delar i årsredovisningen som i huvudsak är kopplade till styrelsens respektive nämndens ansvarsområden. För regionsjukvårdsnämnden och patientnämnden finns särskilda avsnitt i årsredovisningen förutom att de har egna årsredovisningar. Information och analys av regionsjukvårdsnämndens målsättningar och måluppfyllelse redovisas tydligt och strukturerat i nämndens egen årsredovisning. Vi anser att avsnittet om regionsjukvårdsnämnden i landstingets årsredovisning kan utvecklas i dessa avseenden. 3.1.5 Produktionsenheternas årsredovisningar De granskade produktionsenheternas årsredovisningar bedöms följa landstingets anvisningar och håller, enligt vår bedömning, en god kvalitet. 10
3.2 Rättvisande räkenskaper 3.2.1 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. Resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och interna transaktioner har justerats korrekt. Det finns utförliga kommentarer om väsentliga faktorer som påverkat det ekonomiska resultatet. Landstingets resultat enligt full fondering uppgår till 456 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet enligt finansplanen var 70 miljoner kronor. Analysen av resultatet visar dock att en betydande del av det positiva resultatet beror på ökade skatteintäkter och lägre pensionskostnader. Vidare har förskjutningar i investeringar och ej ianspråktagna budgeterade medel påverkat resultatet positivt. Fortfarande redovisar dock en del av produktionsenheterna ett negativt resultat och det är viktigt att beslutade åtgärder för att uppnå kostnadsreduceringar ger effekt under år 2011. 3.2.2 Balansräkning Balansräkningen skall redovisa landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital vid räkenskapsårets utgång. Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna i allt väsentligt existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Avvikelser kommenteras nedan. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar Vi bedömer att kvalitén på hanteringen av kundfordringar är god på de granskade enheterna. Vårdavgiftsfordringar som hänförs till verksamhetsåret skrivs av i enlighet med försiktighetsprincipen med en schablon. 11
Kortfristiga placeringar Huvuddelen av kortfristiga placeringar hanteras av externa förvaltare. Värdering av tillgångarna ska göras utifrån det lägsta av anskaffningspriset och marknadsvärdet (lägsta värdets princip). Landstinget tillämpar alternativregeln innebärande en kollektiv värdering för samma typ av finansiella instrument och förvaltare. En stor del av placeringarna har gjorts i aktie- och räntefonder. Landstinget har valt att ta upp fondplaceringarna till aktuellt marknadsvärde. Förklaringen till detta är att dessa är kopplade till pensionsskulden som redovisas till aktuellt värde, medan anskaffningsvärdena för fondplaceringarna inte förändras över tiden. Landstinget anger, i årsredovisningen, på ett tydligt sätt motiven för varför redovisningen avviker från gällande redovisningsprinciper. Vidare informeras i not om värdet enligt lägsta värdets princip. Vid bokslutstillfället var detta värde 218 miljoner kronor lägre än det bokförda värdet. Pensionsskuld inkl. löneskatt Den redovisade pensionsskulden utgår från KPA:s beräkning kompletterad med förhållanden som KPA inte haft kännedom om samt uppgifter från SPP. Landstingets bokslut och den sammanställda redovisningen redovisas enligt full fondering av pensionsskulden i enlighet med beslut av landstingsfullmäktige. Den sammanställda redovisningen redovisas även enligt blandmodellen för att uppfylla lagkravet. Detta framgår av landstingets årsredovisning. Vi bedömer att posten är korrekt värderad utifrån tillämpade redovisningsprinciper. Vidare har pensionsskuldsförändring som avser den så kallade bromsen och pensionsskuldsförändringen bokförts direkt mot eget kapital. För att utjämna skillnaden i redovisat resultat mellan åren har landstinget valt att bokföra den del som avser bromsen och basbeloppsförändringen, vilka totalt uppgår till 209 mkr, direkt mot eget kapital. Detta är en avvikelse från god redovisningssed. Landstingen/regionerna har hanterat detta på olika sätt vilket påverkar möjligheterna till jämförelser. Den redovisningsmässiga hanteringen av pensionsskuldsförändringen diskuteras för närvarande i en arbetsgrupp på nationell nivå i syfte att ta fram ett förslag till redovisningsmodell för hantering av de stora svängningar som ofta sker i pensionsskuldsförändring mellan åren. Övriga avsättningar Under 2009 gjorde landstinget en avsättning uppgående till 39,4 mkr för framtida rivningskostnader. Avsättningen kvarstår och uppgår 2010 till 31 mkr. Vår bedömning att avsättningen inte uppfyller kraven för en avsättning i enlighet med RKR 10.1 kvarstår. Okompenserad övertid mm Landstinget tillämpar konsekvensprincipen, det vill säga periodiserar inte kostnader för obekväm arbetstid, mertid och timlön då det bedömts innebära alltför mycket avstäm- 12
ningsarbete. Vi bedömer att beloppen är väsentliga och bör, enligt god redovisningssed, periodiseras. Övriga skulder Enligt god redovisningssed ska kostnader och intäkter så långt som möjligt hänföras till det redovisningsår där motsvarande prestation hör hemma. Vi bedömer att periodiseringar av leverantörsfakturor, projektmedel mm är korrekt redovisade. 3.2.3 Kassaflödesanalys I kassaflödesanalysen skall landstingets finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas. Vi bedömer att kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt KRL och är upprättad enligt RKR 16.2. Kassaflödesanalysen redovisar landstingets finansiering och investeringar och noter finns i tillräcklig omfattning. 3.2.4 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av landstingets ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av landstingets ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter har beskrivits på ett korrekt sätt och hantering av olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter har angetts. Endast aktiebolag av väsentlig storlek och Regionförbundet Östsam konsolideras i koncernbokslutet. Samtliga företag inom landstinget kommenteras i årsredovisningen. Underlagen från företagen bygger på preliminära siffror. 3.2.5 Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: 13
Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. 14