Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 27 januari Del A

Relevanta dokument
1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken.

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Instuderingsfrågor Atomfysik

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Kärnenergi. Kärnkraft

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Lösning: Vi börjar med ekvationen för buktighet hos cylindrisk geometri (19.21c) b m 1. b 2. L2. m ( 1 f) k inf Σ amod. afuel.

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 Gustaf Räntilä, e99 Mikael Wånggren, e99 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige

Materiens Struktur. Lösningar

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 2001

Kärnenergi. Kärnkraft

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik

Materiens Struktur. Lösningar

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

Theory Swedish (Sweden)

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Medicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

Förslag till lösningar. Tentamen i Kärnkemi KKK

Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Röntgenstrålning och Atomkärnans struktur

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Atomkärnans struktur

1. Mätning av gammaspektra

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik Kärnfysik 1

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori Comptonspridning

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

27,8 19,4 3,2 = = ,63 = 3945 N = = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,

Fysik, atom- och kärnfysik

Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Materiens Struktur. Lösningar

Föreläsning 09 Kärnfysiken: del 1

7 Comptonspridning. 7.1 Laborationens syfte. 7.2 Materiel. 7.3 Teori. Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen.

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Föreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

7. Atomfysik väteatomen

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Svar och anvisningar

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd

Transkript:

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 27 januari 2001 Del A 1 En sönderfallskedja börjar med 265Sg Vilka nuklider ingår i denna? Du kan avsluta sönderfallskedjan när du når en nuklid som har halveringstid längre än 106 år (2p) Svar: Det finns en huvudväg som startar med den aktuella nukliden Den är: 265 Sg(α) 261 Rf(α) 257 No(α) 253 Fm(α) 249 Cf(α) 245 Cm(α) 241 Pu(β - ) 241 Am(α) 237 Np(t ½ över 10 6 år) Denna kedja kan emellertid grenas efter 253 Fm och återansluta vid 249 Cf Denna sidogren blir då: 253 Fm(EC) 253 Es(α) 249 Bk(β - ) 249 Cf Slutligen kan vi ha en kort 2:a sidogren enligt: 241 Pu(α) 237 U(β - ) 237 Np 2 Vid β + -sönderfall av 22 Na utsänds gammastrålning med energin 1275 kev Rita upp det gammaspektrum som erhålls då man mäter på ett 22Na-preparat med en HPGe-detektor Förklara spektrums utseende (5p) Svar: Nedanstående figur visar hur ett sådant uppmätt spektrum ser ut och vilka toppar som är vilka: 4 Beskriv de säkerhetsbarriärer som finns i det planerade svenska slutförvaret för använt kärnbränsle (5p) Svar: Barriärer mot spridning av radioaktiva ämnen från slutförvar är: avfallsformen, strålskyddet, kapseln, lerzonen, berget 5 I en tryckvattenreaktor bildas 11 C genom reaktionen 11 B(p,n) 11 C Varifrån kommer dessa protoner? (4p) Svar: De slås loss från vatten vid termalisering av neutroner med tillräckligt hög energi 6 Hur kan man enkelt avgöra om ett radioaktivt nedfall kommer från en reaktorolycka eller en kärnvapenexplosion? (2p) Svar: I nedfall från kärnvapenexplosioner förekommer praktiskt taget inget 134Cs utan enbart 137Cs I radioaktivt material från ett reaktorhaveri finns jämförbara aktiviteter av 134Cs och 137Cs Orsaken är att 134Cs inte ingår i någon av klyvningsprodukternas sönderfallskedjor utan bildas långsamt genom n-bestrålning av stabilt 133 Cs under reaktordriften 7 Hur definieras K-värdet för en cyklotron? (1p) Svar: K = E max *A/z2 där E max är högsta möjliga energin, A masstalet och z laddningen hos de joner som accelereras 8 Vad är skillnaden mellan transient och sekulär radioaktiv jämvikt? (1p) Svar: Vid sekulär jämvikt är sönderfallsraten hos samtliga döttrar samma som hos den mycket mer långlivade moderns Vid transient jämvikt sönderfaller modern med en halveringstid som längre, men inte mycket lång i jämförelse med dotter eller döttrar 9 Hur beräknas rekylenergin vid α- och β- sönderfall resp utsändning av γ-strålning? Ange formler (3p) Svar: α-sönderfall E r =Q α *M α /M z =E α *M α /M z-2 ; β-sönderfall E r =m e E max /m d +E max 2 /(2m d c 2 ); γ-utsändning E r =E γ 2 /(2m d c 2 ) 10 Redogör för två metoder (inkl formler) att mäta flödeshastigheter med hjälp av radionuklider (4p) Svar: a) Flödet sker genom en kanal eller ett rör med konstant tvärsnittsarea, A Man injicerar en kort puls ave en stamlösning av aktuell radionuklid och mäter sedan på avståndet d nedströms när pulsen anländer Skillnaden i tid mellan injektion och pulsmaximum, t, utnyttjas sedan i följande ekvation för att beräkna flödeshastigheten v; v=a*d/ t b) Man injicerar en känd aktivitet, A 0, uppströms i ett rör eller kanal med tvärsnittet A och mäter sedan kontinuerligt aktiviteten nedströms med en detektor som har verkningsgraden Ψ Totalt uppsamlat pulstal nedströms, R tot, används sedan i följande ekvation; v=aψa 0 /R tot

11 Tunga grundämnen som tex 257Rf kan överföras från vacuumet i en masseparator till en kemisk separationsanläggning genom att de får passera genom ett fönster som består av en folie med tjocklek ca 2 mg/cm2 Detta fungerar om nukliderna produceras genom kall fusion, tex 208Pb(50Ti,n)257Rf, men inte varm fusion, tex 249Cf(12C,4n)257Rf Vad beror denna skillnad på? (4p) Svar: Den tyngre projektil som utnyttjas i kall fusion ger så hög rekyl hos den bildade produkten att den kan passera igenom fönstret 12 Om ett β-strålande preparat på en tunn plastfolie mäts fritt i luften fås en lägre räknehastighet än om samma preparat placeras på en tjock Al-platta, även om mätgeometrin är densamma Vad beror detta på? (3p) Svar: Aluminiumplattan bakom preparatet orsakar större återspridning av β-partiklar 13 Hur förklarar man udda-jämneffekten i atomkärnors stabilitet? (1p) Svar: Protoner och neutroner bildar skilda energistegar på grund av att neutronerna är elektriskt oladdade medan de laddade protonerna repellerar varandra I dessa energistegar paras partiklarna med motsatt spinn på var energinivå Om både neutroner och protoner är parade på den högsta energinivån (j-j nuklid) kan kärnan inte minska sin energi genom att omvandla neutron till proton eller proton till neutron eftersom ingen ledig plats finna tillgänglig på jämförbar energinivå Kärnor med en udda neutron eller en udda proton (u-j och j-u nuklider) har en högre energi då den udda partikeln måsste befinna sig i en högre energinivå Slutligen har kärnor med två udda partiklar, en av var sort, möjlighet att minska sin energi genom att den partikel som befinner sig ensam på den högsta energinivån omvandlas till den andra typen och paras med den tidigare ensamma partikeln på den lägre energinivån 14 Som vilka joner förekommer Th, U, Np resp Cm i en sur, luftad vattenlösning? (4p) Svar: Th4+, UO 2 2+, NpO 2 + och Cm 3+ Del B 15 En liten mängd galliumoxid bestrålades i ett termiskt n-flöde på 2*1013 cm-2s-1 under 1 dygn Provet mättes med en HPGe detektor under 15 minuter med början 1 timme efter bestrålningens slut Bildad 70Ga (t ½ 2115 minuter) gav ett pulstal som motsvarade 4860 sönderfall under mätningen medan 72Ga (t ½ 141 timmar) gav ett pulstal som motsvarade 54001 sönderfall av denna nuklid n,γ tvärsnittet för 71 Ga är 471 b Vad är n,γ tvärsnittet för 69 Ga om n,γ reaktioner hos bildade nuklider kan försummas? (10p) Lösning: (OBS! n-flödet behöver ej användas, som framkommer senare) Bq sec 1 barn 10 28 m 2 För båda nukliderna gäller följande tider: t irr 1 day 1 hr t mät 15 min För 71 Ga(n,γ) 72 Ga gäller nu: σ 471 barn t ½72Ga 141 hr λ 72Ga λ = t 72Ga 1366 10 5 sec 1 ½72Ga 54001 R 72Ga R = t 72Ga 60001 Bq mät Ekvation (158a) ger: k φ σ N k Ekvation (157) ger sedan: R 72Ga λ 1 exp λ λ 72Ga t irr exp λ 72Ga Inför värdet på k och förenkla så erhålles för 71 Ga: R 72Ga φ σ N 1 exp λ 72Ga t irr exp λ 72Ga

För 69 Ga(n,γ) 70 Ga gäller samtidigt: t ½70Ga 2115 min λ 70Ga λ = t 70Ga 5462 10 4 sec 1 ½70Ga Då mättiden här inte är försumbar i jämförelse med halveringstiden beräknar vi R 70Ga som följer: N 70Ga 4860 N 70Ga N 70Ga 1 exp λ 70Ga t mät N 70Ga N 70Ga N 1 exp λ 70Ga = 1251 10 4 70Ga t mät R 70Ga N 70Ga λ 70Ga R 70Ga = 6836 Bq På samma sätt som för 71 Ga kan vi nu skriva ekv: R 70Ga φ σ 69Ga N 69Ga 1 exp λ 70Ga t irr exp λ 70Ga Om vi nu dividerar uttrycken för R 72Ga och R 70Ga får vi följande ekvation: R 72Ga R 70Ga φ σ N 1 exp λ 72Ga t irr exp λ 72Ga φ σ 69Ga N 69Ga 1 exp λ 70Ga t irr exp λ 70Ga För naturligt gallium gäller enligt isotopkartan att x 69Ga = 60% och x = 40%, varför vi får följande samband mellan N 69Ga och N : x 69Ga 60 % x 40 % Således gäller: N N 69Ga x x 69Ga För vi in detta i ekvationen får vi: R 72Ga R 70Ga φ σ x 1 exp λ 72Ga t irr exp λ 72Ga φ σ 69Ga x 69Ga 1 exp λ 70Ga t irr exp λ 70Ga (φ kan kortas bort och dess värde behövs således inte) Sätt: K σ x R 70Ga R 72Ga x 69Ga Lös ut σ 69Ga : σ 69Ga K exp λ 72Ga exp λ 72Ga t irr exp λ 70Ga exp λ 70Ga t irr σ 69Ga = 1685 10 28 m 2 Men 1 barn = 10-28 m 2 Svaret blir 1685 barn, som bör avrundas till 169 barn

16 Vid undersökning av hjärnfunktionen hos ett medvetslöst trafikoffer, kroppsvikt 95 kg, injicerades 300 MBq 99mTc som NaTcO 4 lösning i en halsven Uppskatta helkroppsekvivalentdosen om 99mTc antages vara jämnt fördelat i kroppen omedelbart efter injektionen med en biologisk halveringstid på 23 timmar Försumma strålning som lämnar kroppen via huden (10p) Lösning (använd effektiv medellivslängd för att slippa integrera): Definitioner av enheter mm Bq sec 1 kev 160217733 10 16 joule Gy joule kg 1 Sv joule kg 1 msv 10 3 Sv Sifferuppgifter i talet och nuklidkartan: m kropp 95 kg t hfys 601 hr t hbiol 23 hr A 0 300 10 6 Bq E γ 142 kev Beräkna den effektiva biologiska halveringstiden för 99m Tc: λ eff λ = t hfys t eff 4041 10 5 sec 1 hbiol t ½eff t ½eff = 4765 hr λ eff För den effektiva medellivslängden, τ eff, gäller då: 1 τ eff τ = λ eff 2475 10 4 sec eff Antalet sönderfall i kroppen blir nu: N A 0 τ eff N = 7424 10 12 Vilket ger en total helkroppsdos som är: D E γ N D = 1778 10 3 Gy m kropp För nuklider som bara utsänder γ-strålning (låg LET), fördelas jämnt i kroppen och där strålningsförlusterna till omgivningen försummas kan ekv 182 förenklas, ty både Σw T och w R är då 1, varför H E (Sv) = D(Gy), sid 482 i läroboken: H E 1 D H E = 178 10 3 Sv eller H E = 178 msv Svaret blir således 178 msv

17 För att generera el-energi i satelliter kan man nyttja termoelement Dessa kyles därvid vid ett lödställe genom utstrålning till rymden och värmes vid ett genom den hetta som utvecklas i ett radioaktivt preparat Genom oundvikliga värmeförluster samt den relativt höga temperatur som kräves för att ge den nödvändiga kylningen genom utstrålning kan endast 35% av värmeeffekten nyttjas i form av el-energi 90Sr i form av strontiumtitanat (SrTiO 3 ) har de nödvändiga egenskaperna för dettta ändamål Hur stor mängd (g) strontiumtitanat kräves för en generator som kan leverera 60 W el-effekt? När har effekten nedgått till 50 W? (10p) Sönderfallskedja enligt nuklidkartan: 90 Sr > 90 Y > 90 Zr(stabil) Definition av konstanter och enheter: ev 160217733 10 19 joule MeV 10 6 ev N A 60221367 1023 mole Numeriska värden som behövs: M SrTiO3 ( 90 4790 gm 3 160 ) mole E max90sr 05 MeV E max90y 23 MeV t halv90sr 285 yr λ 90Sr t halv90sr Antag radioaktiv jämvikt, dvs varje sönderfall av 90 Sr ger också ett sönderfall av dottern 90 Y Q βeff E max90sr E max90y 03 Försumma rekylenergierna vid β-sönderfallen Numeriska data från texten P 0 60 watt η 35 % Beräkningsgång: P P 0 η Q 0 βeff λ 90Sr N 90Sr Lös ekv map N 90Sr N 90Sr Q βeff λ 90Sr η Antalet atomer av 90 Sr ger oss sedan vikten av titanat genom följande beräkning: N 90Sr m SrTiO3 M N SrTiO3 m SrTiO3 = 5102 kg A Den andra delfrågan var när effekten nedgått från 60W till 50W Vid andra tider gäller: P(t) = P 0 *e -λt, vilken kan omformas till: t = ln(p 0 /P(t))/λ I det aktuella fallet gällde att P o var 60W och P var 50W samt att t skulle beräknas P 0 ln P P t t 50 watt t 50 t 50 = 2366 10 8 sec t 50 = 7496 yr λ 90Sr El-effekten har således minskat till 50W efter 75 år

18 För att framdriva rymdfarkoster till höga hastigheter Dessa kan ses som enkla accelleratorer för laddade partiklar Om en sådan jonmotor avger 10 MeV protoner samtidigt som farkostens elektroneutralitet bibehålles genom emission av elektroner från en glödkatod (energin hos dessa försummas), (a) vilken framdrivande kraft erhålles vid jonströmmen 10 ma? (3p) (b) Vad blir hastigheten efter 10 års drift om farkosten väger 10000 kg i början och står stilla? (4p) (c) Hur mycket vätgas har förbrukats under 10 år? (3p) Försumma inverkan av eventuella gravitationsfält Den första sak som vi måste ta reda på är om farkostens vikt minskar påtagligt genom förbrukning av vätgas Sedan beräknar vi rekylenergin från en proton och summerar till aktuell strömstyrka för att få reaktionskraften Data, konstanter och enheter: N A 60221367 10 23 mole 1 M H 100797 gm mole 1 F 96485309 coul mole 1 m 0p 16726231 10 27 kg MeV 160217733 10 13 joule c 299792458 m sec t tot 10 yr m farkost 10000 kg I p 10 ma q e 160217733 10 19 coul Nu kan totala förbrukningen av väte beräknas enligt följande: I p t tot m H M F H m H = 0033 kg Detta är helt försumbart i jämförelse med startvikten på 10000 kg Vi kan därför antaga att vikten hos farkosten är konstant Nu betraktar vi farkostens ändring i impulsmoment, p, när en proton skjuts ut med energin 10 MeV Vi börjar med att beräkna protonens massa och hastighet med hänsyn till att den har relativistisk massa E 10 MeV E m p m 0p c 2 E c 2 m 0p m p m = c 2 p 169 10 27 kg Sedan tillämpar vi Lorenz transformationen för att beräkna protonens hastighet: m p m 0p 1 β 2 β 1 m 0p m p 2 β v p c v p β c v p = 4342 10 7 m sec 1 Protonens ändring i impulsmoment är nu: p m p v p p = 734 10 20 kg m sec 1 Därefter beräknar vi hur många protoner som motsvarar 10 ma ström: n p I p n = q p 6242 10 16 sec 1 e Den framdrivande kraften är ändring i hastighet per tidsenhet (accelerationen) gånger farkostens massa: a n p p a = 4582 10 7 m sec 2 F m m farkost a F = 4582 10 3 newton farkost Under tio år blir antalet utsända protoner: N p n p t tot N p = 197 10 25 Men dessa protoner gav alla samma ändring i farkostens impulsmoment Totala ändringen i farkostens impulsmoment, P, blir då: P N p p P = 1446 10 6 kg m sec 1 Farkostens vikt var konstant, varför hastighetsändringen blir: V P V = 14458 m sec 1 eller V = 520487 kph m farkost