Multimeter och räknare Del 2: Räknare. Räknare - varför

Relevanta dokument
Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Tid- och frekvensmätning -inför laborationen-

Multimeter och räknare Del 1: Multimetern. Multimeter

Operationsförstärkaren. Den inverterande förstärkaren. Integrerande A/D-omvandlare. Multimeter - blockschema. Integratorn. T ref *U x = -T x *U ref

Multimeter & Räknare

Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare

Multimeter och räknare

SENSORER OCH MÄTTEKNIK

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 -

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran

Mätteknik för E & D Tid- och frekvensmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Mätteknik för E & D Laborationshandledning Tid & frekvens Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Multimeter och räknare

Multimeter & Räknare 2015

Räknare och impedansmätningar

Experiment med schmittrigger

2E1112 Elektrisk mätteknik

Bruksanvisning ELMA 21 LCR MULTIMETER / E:nr Göteborg 2003

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Sekvensnät. William Sandqvist

2E1112 Elektrisk mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Spänningsmätning av periodiska signaler

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Sensorer och Mätteknik 2015

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

2E1112 Elektrisk mätteknik

ESS010 Elektronik. Lab 6: AD/DA-omvandling Oscilloskopguide. Elektrisk mätteknik LTH

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Ingång Utgång - anslutningstyp Specifikationer Mätområde (1) AC (växelström) DC (likström) Spänning. ström 10 V AC 0.1 V AC

Laborationshandledning för mätteknik

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

2E1112 Elektrisk mätteknik

Grundläggande signalbehandling

Mätteknik E-huset. Digitalt oscilloskop Vertikal inställning. Digitalt oscilloskop. Digitala oscilloskop. Lab-lokal 1309 o 1310

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Mätteknik Digitala oscilloskop

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laboration - Va xelstro mskretsar

Verifiering av GPS-kontrollerad frekvensstandard, Pendulum Modell GPS89 (serienummer )

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Bilaga A: Introduktion till Oscilloskopet

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Laborationshandledning för mätteknik

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Introduktion till digitalt oscilloskop

Vilken voltmeter till vad?

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Impedans och impedansmätning

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

210 manual.pdf Tables 4

SENSORER OCH MÄTTEKNIK

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

Spänningsstyrd Oscillator

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

Tentamen i Elektronik fk 5hp

1 SÄKERHET FARA VARNING VIKTIGT FUNKTIONER... 4

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Ultraljudsfysik. Falun

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

5 OP-förstärkare och filter

Bruksanvisning Elma 837RS Digital multimeter

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Laborationshandledning

Mätsystem Lektion inför lab.

4:4 Mätinstrument. Inledning

Mät kondensatorns reaktans

Mätsystem. Upplägg. Josefin Starkhammar. Före pausen: Efter pausen:

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

ISY/Datorteknik LABORATION 3. A/D omvandlare

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Mätteknik 2016 Mätsystem

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

Mätteknik (ESSF10) Kursansvarig: Johan Nilsson Översiktligt kursinnehåll

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Mätteknik Digitala oscilloskop

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Transkript:

Multimeter och räknare Del 2: Räknare 1 Räknare - varför! Mätning av tid eller frekvens! Ett oscilloskop har normalt 3 4 siffors upplösning som bäst! En räknare kan ha 9 eller fler siffror 2

Räknare - frekvensmätning! Frekvens anger hur många gånger en signal repeteras per sekund.! Periodtidens inverterade värde, f = 1/T! Om mätningen görs som ett medelvärde över flera (N) perioder: f = N/T N Periodtid för två olika signaler 3 Räknare - puls 4

Räknare konventionell frekvensmätning Mäter antalet ingångscykler N under en viss mättid, typiskt 1 sekund. Fyrkantspuls 5 Räknare - upplösning Mätosäkerhet då man kan få med delar av perioder, ± 1 insignalscykel (relativt fel). Kvantiseringsfel (absolut fel) = 1 / Mättiden 10 sekunder ger t. ex. absoluta upplösningen 1/10= 0.1 Hz 6

Räknare - tidmätning Genom att byta plats på ingångsteget och oscillatorn får man en tidräknare. 7 Räknare - reciprok! Klarar av att mäta frekvens enligt f = N / TN! 2 separata räknarsteg som ser till att mäta över ett helt antal perioder 8

Räknare - upplösning! Hög upplösning även vid låga frekvenser! Relativa felet är nu ± 1 klockcykel men det absoluta felet är oförändrat 9 Räknare - interpolation! I en del Räknare har man lagt till en funktion som håller koll på var i klockpulserna man startar mätningen. Detta gör att kan man få ännu högre noggrannhet! En interpolatorkrets mäter fasläget på klockpulsen 1 0

Räknare - tidmätning 11 Räknare - tidintervall SR-vippa öppnar och stänger OCH-grinden 1 2

Räknare - tidintervall Ingen synkning av start/stop och klockan ger en upplösning som är 1 klockpuls 10 MHz tidbasoscillator => 100 ns upplösning 1 3 Räknare tidmätning! Mätosäkerhet på ± 1 klockcykel! För att höja noggrannheten kan man!öka klockfrekvensen!interpolera!använda medelvärdesbildning 1 4

Räknare - ingångssteg 1 M!, frekvensberoende ok för < 100 MHz mindre belastning på objektet 50! för HF system x1 eller x10 Frekvensoberoende dämpning 1 5 Räknare - ingångssteg ACkopplingskondensator Vars kapacitans bestämmer den undre gränsfrekvensen för ingången, vanligen 10-50 Hz Det dynamiska området är typiskt -5V / +5V. Kan gå upptill -50 /+50V med 10x dämpningen. Över det kapar dioderna topparna för att skydda instrumentet. Övre gränsfrekvens ofta 50-100 khz reducerar brus 1 6

Räknare - komparatorn Jämför inssignalen med en triggnivå och slår om när triggnivån passeras 1 7 Räknaren - hysteresband Skillnaden mellan triggpunkten och återställningspunkten kallas hysteresband 1 8

Räknare - hysteresband Smalt Brett Hysteresbandets förhållande till insignalen kan varieras genom en ställbar komparator eller genom att dämpa insignalen. Lågpassfilter samt ställbar hysteres => bra brusundertryckning 1 9 Räknare triggnivå Med AC-kopplingen ligger triggnivån på 0V och därmed ligger även hysteresbandet kring 0V. För en osymmetrisk signal kan därför triggvillkoret bli fel 2 0

Räknare - triggnivå 2 1 Räknare - skillnader Skillnader mellan tid och frekvensmätningar 2 2

Tidbasoscillatorn!Vanligast är kvartskristall (SiO 2 )!Bygger på piezoelektrisk effekt!resonansfrekvensen beror bl.a. tjockleken, ytan och massan!problem; åldring, gravitation, stötar 2 3 Tidbasoscillatorn Tre olika typer av kristalloscillatorer för olika krav Standardoscillatorer (UCXO = uncompensated x-tal oscillator) 10 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 100Hz) Temperaturkompenserade oscillatorer (TCXO) en termistor styr en fintrimmningskondensator 1 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 10Hz) Ugnsstabiliserade oscillatorer (OCXO) kristallen sitter i ett hölje/ugn som hålls vid konstant temperatur (70 C ± 0,01 ) av effekttransistorer 0,1-0,002 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 1-0,02 Hz) 2 4

Mätosäkerheten De vanligaste osäkerhetsfaktorerna för frekvens- och tidintervallmätning är:! Mätningens upplösning! Triggerfel p.g.a. brus! Tidbasoscillatorns osäkerhet! Triggerpunktens inställningsosäkerhet! Skillnader mellan ingångskanaler 2 5 Laborationen! Mätning av växelspänning med handhållen resp bänkmultimeter!hur mäter instrumenten spänningen?!blir något fel och varför?! Undertryckning av störningar!undersök hur instrumentet mäter en offset på en växelspänning vid olika frekvenser? 2 6

Laborationen! Uppmätning av reaktionstid!mäta reaktionstid med räknare för olika typer av stimuli; ljus, ljud och vibration 2 7 Laborationsförberedelser! Läsanvisningar! Förberedelseuppgiften! Kontrollfrågor 2 8