Sensorer och Mätteknik 2014

Relevanta dokument
Mätteknik för E & D Impedansmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Räknare och impedansmätningar

Sensorer och Mätteknik 2015

Impedans och impedansmätning

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Impedans och impedansmätning

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Laborationshandledning för mätteknik

Lösningar till övningsuppgifter i

1 Laboration 1. Bryggmätning

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

FYD101 Elektronik 1: Ellära

Multimeter och räknare

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Mätteknik (ESSF10) Kursansvarig: Johan Nilsson Översiktligt kursinnehåll

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Mät resistans med en multimeter

Automationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)

2E1112 Elektrisk mätteknik

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Laboration 1. Töjning och Flödesmätning

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Mätteknik (ESSF10) Kursansvarig: Johan Nilsson Översiktligt kursinnehåll

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Mätningar med nätverksanalysator

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

SENSORER OCH MÄTTEKNIK

Laborationshandledning för mätteknik

Temperatur. fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Spolens reaktans och resonanskretsar

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Laboration 1: Likström


Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Konduktivitetsmätning

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Uppgift 1: När går en glödlampa sönder?

Mät kondensatorns reaktans

Mätteknik. Biomedicinsk teknik (Elektrisk Mätteknik), LTH

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support

Laborationshandledning

LABORATION 3. Växelström

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Sensorteknik 2017 Laborationshandledning Sensorer. Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

2E1112 Elektrisk mätteknik

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

Multimeter & Räknare 2015

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.

Mätteknik E-huset. Digitalt oscilloskop Vertikal inställning. Digitalt oscilloskop. Digitala oscilloskop. Lab-lokal 1309 o 1310

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

Trådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski

RC-kretsar, transienta förlopp

Luftledningar-Montage

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Mätteknik 2016 Mätsystem

Sensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare

4:4 Mätinstrument. Inledning

Undersökning av olinjär resistans

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Palm Size Digital Multimeter. Operating manual

Trim Volvo 480 Turbo

Mätteknik Digitala oscilloskop

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Mätteknik Digitala oscilloskop

Fluke 170-serien Digitala multimetrar med sann RMS

Transkript:

Sensorer och Mätteknik 2014 Lab Impedans Biomedicinsk teknik LTH

Lektion: Impedans Läsanvisningar Carlson, Johansson: Elektronisk Mätteknik. Kap. 1.3 1.5, sid. 15 40. Kap. 3.8, sid. 166 169. Kap. 7, sid. 391-408 och 414-415. Du skall känna till och kunna kortfattat beskriva Impedansbegreppet och olika modeller för beskrivning av komponenter Ström/spänning-metoden Mätbryggor, Wheatstone Fyrterminalmätning Inverkan av kablar vid höga frekvenser Karakteristisk impedans och reflektionsfaktorn. Lektionsuppgifter i lärobok Kap 1.8 Uppgift 9, 10, 14, 15, 20. Kap 3.13 Uppgift 20, 21. Kap 7.6 Uppgift 1, 2, 4, 11. Förberedelsefrågor 1. För att utnyttja ett Pt-100 elementet som en termometer i en Wheatstonebrygga är det förstås opraktiskt att manuellt behöva nolla bryggan varje gång en avläsning ska ske. Direkt mätning med en multimetern kan vara en bättre lösning men eftersom resistansförändringen per grad är ganska liten så kan det bli problem med upplösningen i mätningen om små temperaturskillnader ska mätas, t.ex. mellan 0 och 100 grader C. Anledningen är att Pt-100 elementet har resistansen 100 Ω vid 0 grader C och denna kommer att hamna som en offset i mätningen. Denna situation kan förbättras genom att använda en Wheatstonebrygga och nolla den vid en referenstemperatur, t.ex. 0 grader C. Genom att mäta den obalansspänning som uppkommer mellan bryggans mittuttag då temperaturen är skild från 0 grader C erhålls ett mätvärde utan offset som kan räknas om till resistans hos Pt-100 och därigenom temperatur. Ge ett förslag på en koppling där de fasta motstånden utgörs av 100 ohms resistanser och visa hur resistansändringen hos Pt-100 elementet kan beräknas ur obalansspänningen. 2. Vid resistansmätning med fyrtrådsmätning har en strömkontakt hamnat innanför spänningsanslutningarna på motståndet R, R=1,0 Ω 0.1%, se den undre figuren nedan. Normalt ligger en kontaktresistans på ca 100 mω. Vilket fel i mätningen av R får du pga. detta? Biomedicinsk teknik - LTH Sida 1

3. Sandvik AB är den världsledande tillverkaren av bl.a. hårdmetallverktyg. Tillverkningen utgår från ett metallpulver som mals ned till önskad kornstorlek. Pulvret fylls i en form och pressas samman under mycket högt tryck. Därefter höjs temperaturen på formen så att kornen i pulvret smälts samman (sintras) och bildar då en homogen avgjutning av formen. Just homogeniteten är viktig för materialets egenskaper och i utvecklingen av sintringsprocessen använder man sig av en resistivitetsmätning för karakterisering av slutresultatet. Er uppgift blir nu att utveckla en mätuppställning för materialanalys genom resistivitetsbestämning. I tabellen nedan finns resistivitet och temperaturkoefficient angivna för några vanliga metaller. Material Resistivitet 10-2 Ωmm 2 /m Temperaturkoefficient 10-3 /K (vid 20 grader C) Silver 1,625 3,66 Koppar 1,724 3,96 Platina 10,6 3,62 Volfram 5,5 4,5 Järn 10-20 6,6 Aluminium 2,7 3,9 Mätobjekten utgörs av metallstavar, ca 6 mm i diameter och ca 1 m långa. Föreslå en mätmetod för bestämningen av resistiviteten. På lab-platsen finns bl a följande utrustning tillgänglig: Spänningsaggregat, multimetrar, oscilloskop, precisionsmotstånd, dekadmotstånd, linjal, mikrometer. Biomedicinsk teknik - LTH Sida 2

Laboration: Impedansmätning Laborationsdel Målet med denna laboration är att praktiskt öva en del av de metoder som behandlats på lektionen. Laborationen är uppdelad i följande delar: Resistansbestämning med mätbrygga och multimeter. Mätning av små resistanser. Effekter av transmissionsledare och impedansbestämning med reflektionsmetod. Mätning med LCR-analysator (i mån av tid) Materiel HP/Agilent 34401bänkmultimeter Fluke 75 handhållen multimeter Leader LFG-1310 Funktionsgenerator Spänningsaggregat LCR-analysator Digitalt oscilloskop TDS 210/1002/2002 Pt-100 temperaturgivare 500 Ω precisionsmotstånd, 0,1% 2000 Ω precisionsmotstånd, 0,1% Dekadmotstånd 10*(0,1 1000) Ω, 0,1% Metallstav på träfiberplatta Mikrometerskruv Måttband/linjal Effektmotstånd 5Ω Spänningsaggregat Lång koaxialkabel RG-58, Z 0 = 50 Ω, v = 0,66c Kort koaxialkabel, RG-58 Kort antennkabel, 75 Ω. BNC T-kontakt BNC öppen BNC kortsluten 3 st BNC med mätobjekt Biomedicinsk teknik - LTH Sida 3

Resistansbestämning med mätbrygga och multimeter Mätobjeketet är en temperaturgivare, Pt-100, som består av ett platinaelement som vid tillverkningen kalibrerats till att ha resistansen 100 Ω vid 0 grader C. Genom att temperaturberoendet hos platina är välkänt och dessutom linjärt, åtminstone över mindre temperaturintervall som 0 100 grader C, används givartypen ofta då man vill ha en noggrann mätning av temperatur. Resistansens temperaturberoende framgår av Tabell 1. Er uppgift blir nu att mäta rumstemperaturen via resistansen dels med bryggmetoder och dels med direkt mätning med en multimeter. Tabell 1. Utsignal från en Pt-100 temperaturgivare. 1. Koppla upp en Wheatstonebrygga med hjälp av lämpliga komponenter ur materiellistan och mät resistansen på Pt-100-elementet genom att balansera bryggan och omvandla till temperatur. Redovisa koppling, mätprocedur och beräkning. 2. Vilka felkällor kan man förvänta sig i föregående mätning? Biomedicinsk teknik - LTH Sida 4

3. Hur påverkar en ändring av matningsspänningen mätresultatet? Prova och förklara resultatet. Stämmer resultatet med teorin för en balanserad brygga? 4. Mät resistansen direkt med bänkmultimetern, omvandla till temperatur och ange feluppskattningen i mätningen (se specifikationer för multimetern). Jämför med bryggmetoden och diskutera fördelar och nackdelar. 5. Koppla upp och mät temperaturen i rummet enligt metoden i uppgift 1 i lektionsdelen (skillnaden mot uppgift 1 som du nyss gjorde är alltså att du ska få fram rumstemperaturen utifrån obalansspänningen då bryggan är obalanserad, snarare än utifrån resistansen när bryggan är balanserad). 6. Hur påverkar en ändring av matningsspänningen resultatet i föregående uppgift? Biomedicinsk teknik - LTH Sida 5

Mätning av små resistanser 7. I lektionsuppgift 3 har ni föreslagit en mätmetod för materialanalys genom resistivitetsbestämning. Utnyttja denna mätmetod för att bestämma materialen i de båda metallstavar som finns tillgängliga i lab-salen. Använd mätfixturen för att hålla stavarna under mätningen. Innan ni börjar mäta bör ni kort diskutera ert förslag till mätmetod med handledaren. Redovisa mätmetod och resultat. Vad finns det för felkällor som kan påverka mätresultatet? Effekter av transmissionsledare och impedansbestämning med reflektionsmetod Vid mätningar vid framför allt höga frekvenser är det viktigt att kabelanslutningar i mätsystemen är avslutade för att undvika mätfel pga. reflektioner och stående vågor. Detta moment ska illustrera effekter vid pulsformade signaler där de elektriska vågornas begränsade utbredningshastighet ger upphov till en del (kanske oväntade) effekter. I mätuppgifterna utnyttjas genomgående en funktionsgenerator inställd på 10 khz fyrkantvåg med maximal amplitud. En BNC T-koppling sätts på ett digitalt oscilloskop och ansluts i ena änden till funktionsgeneratorn med en kort koaxialkabel. 8. Anslut den långa koaxialkabeln till andra änden av T-kopplingen, låt bortre änden av kabeln vara öppen. Studera vad som händer i stegögonblicket vad kan vara ett lämpligt område för sveptiden? Rita in i nedanstående diagram och förklara utseendet. Öppen ände Biomedicinsk teknik - LTH Sida 6

9. Gör på motsvarande sätt med kortsluten ände. Rita och förklara. Kortsluten ände 10. Vad blir reflektionskoefficienten för den bortre änden i de båda föregående mätningarna? 11. Hur kan man utifrån mätningarna bestämma utbredningshastigheten för den elektriska signalen i koaxialkabeln? Gör det och jämför med tillverkarens värde som finns i materiellistan. 12. Genom att mäta och beräkna reflektionsfaktorn när en okänd impedans ansluts till den bortre änden går det att beräkna värdet på impedansen. Visa hur den okända impedansen Z x kan mätas och beräknas och mät upp de tre okända impedanserna A, B och C som finns monterade på BNC-kontakter med den föreslagna metoden. Rita på nästa sida utseendet på oscilloskopskärmen för de tre impedanserna. Biomedicinsk teknik - LTH Sida 7

A B C Biomedicinsk teknik - LTH Sida 8

13. Vad kan man säga om noggrannheten i reflektionsmetoden för mycket stora respektive mycket små impedanser? 14. Prova vad som händer med pulsutseendet om koaxialkabeln förlängs med en bit antennkabel med 75 Ohms karakteristisk impedans. Skissa kurvan. Avslutning med 75 Ohms antennkabel Den teknik som utnyttjats i föregående mätningar kallas för TDR (Time Domain Reflectometry) eller pulsekometri. Metoden utnyttjas t.ex. av Telia eller E.ON för att lokalisera kabelfel. De instrument som används är då specialdesignade för uppgiften och det går att bestämma läget för t.ex. kortslutning eller avbrott med hög noggrannhet under förutsättning att man känner utbredningshastigheten. Därigenom kan man undvika onödigt grävande och sparar på så sätt både tid och pengar. Biomedicinsk teknik - LTH Sida 9

LCR- analysator (i mån av tid) 15. I denna uppgift skall du identifiera tio komponenter med hjälp av LCR-meter. Gör mätningen vid 1 khz. Instrumentet känner själv av vad det är för komponent. För in resultaten i tabellen nedan. Komponent nr Typ av komponent 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Storlek Biomedicinsk teknik - LTH Sida 10