Miljöredovisning 2011

Miljöredovisning 2011 Rent, snyggt, varmt och Finspångs nöjdaste kunder Vår vision

Finspångs Tekniska Verk AB (FTV) bedriver fem tillståndspliktiga och sex anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens kapitel 9 och 11. Tillstånden och anmälningarna ger oss möjlighet att producera fjärrvärme, rena avloppsvatten och driva en återvinningscentral. Verksamhetens miljöpåverkan består främst av utsläpp till luft från förbränning och transporter, utsläpp till vatten från avloppsrening samt hantering av restprodukter. Sedan 2005 är FTV certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Certifieringen av FTV:s ledningssystem innebär att vi ständigt arbetar mot, och strävar efter, att effektivisera och förbättra verksamheten. I och med att vi driver tillståndspliktiga verksamheter, men även är miljöcertifierade, kontrolleras vi årligen av både tillsynsmyndighet och revisorer. Vill du veta mer om oss och våra verksamheter? Läs vidare på www.finspangstekniskaverk.se. 2

Några ord från vd Miljön är oerhört viktig för oss. Därför lägger vi ner stora resurser för att förbättra miljön både på och utanför företaget. Enligt vår miljö- och kvalitetspolicy redovisar vi även öppet och sakligt hur verksamheten påverkar miljön. I år har vi valt ett nytt grepp för att sprida informationen. Ett sätt vi hoppas är både lättill gängligt och överskådligt. Vår affärsidé är att tillgodose våra kunder med ekonomiskt och miljömässigt goda lösningar för värme, komfortkyla, vatten och avlopp samt avfallshantering. Vi ska också tillhandahålla miljöriktiga produkter till konkurrenskraftiga priser. Inom företaget fokuserar vi på fyra olika värdeord. Värdeökning (hela Finspångs Tekniska Verk), kemikaliefritt (VA), fossiloljefritt (Energi) och ökad materialåteranvändning (Avfallshantering). Alla värdeord uttrycker på sitt sätt en tjänst eller nytta för miljön. Miljöarbetet sker i både stort och smått. Vi arbetar till exempel med interna miljö- och energisparprojekt i produktionslokalerna. Samtidigt jobbar vi aktivt för att minska utsläppen från våra processer, då främst i värmeverket och i avloppsreningsverken. Soporna ser vi som en resurs tack vare material- och energiåtervinning. Askan som bildas vid förbränningen tas omhand genom utsortering av metaller och kvarvarande produkt används som anläggningsmaterial. Vi har beslutat att bygga en anläggning för att återvinna energi från den överskottsvärme som uppstår hos SSAB i Finspång. Investeringen innebär en miljövinst eftersom vi kommer att förbränna en minskad mängd fossilolja och biobränslen. Det här är ett bra exempel på samverkan med industrin där alla parter även miljön är vinnare. Tack vare det här energitillskottet kan vi också släppa på det anslutningsstopp vi har haft till fjärrvärmen de senaste åren. Fjärrvärmen är som bekant den enskilt största anledningen till vår reduktion av klimatgaser i Finspång. Ett annat spännande projekt vi genomfört under året är det kemikaliefria vattenverket i Igel fors. Du kan läsa mer om det i denna miljöredovisning. Med hopp om spännande läsning Tomas Johansson, vd 3

Viktiga miljösatsningar under året Energiprojekt Under året har vi slutit ett avtal med SSAB angående värmeåtervinning av rökgaserna som uppstår vid deras lackeringslinje. Den åter vunna energin motsvarar cirka 10 MW och kommer att levereras ut på fjärrvärmenätet under senare delen av 2012. Det här är ett viktigt steg i utvecklingen av basproduktionen och ersättningen av fossila bränslen extra viktigt efter två vintrar med ovanligt många dygn med mycket låga temperaturer. Vi har även tittat på och värderat olika biooljor samt proveldat en bioolja med lovande resultat. För andra året i rad har vi genomfört ett bränslemixprojekt som även det syftar till att minska fossiloljeförbrukningen genom ökad och jämnare effekt. Projektutvärderingen visar att vi under kalla vintrar kan minska fossiloljeförbrukningen med cirka 200 m 3. För att minska belastningen på värmeverket och öka effektiviteten i rökgasreningen har vi jobbat med returtemperaturerna. Med hjälp av våra kunder har vi fått ner returtemperaturen till +55ºC, vilket är ett fantastiskt resultat. Detta har gjort att vi kan utnyttja avfallspannan bättre och öka effektiviteten i biopannans rökgas och därmed minska fossiloljeförbrukningen. 4

VA-projekt Som ett led i att minska våra fossila utsläpp även internt har vi konverterat ytterligare en fossiloljepanna vid Blekens vattenverk och istället installerat bergvärme. Vattenfrågorna är lika viktiga för oss som energifrågorna. För att få till ett långsiktigt arbete med vatten- och avloppsfrågor har vi startat en grupp för att ta fram en kommungemensam VA-plan. Vi kommer även att vara projektledare för gruppen. I år har vi driftsatt vårt första kemikaliefria vattenverk. Det ligger i Igelfors och renar råvattnet med hjälp av UV-ljus och luftning. Det innebär att vi inte längre behöver tillsätta klor och lut. Under 2010 driftsatte vi på Axsäters avloppsreningsverk ett extra kväve renings steg, kallat SBR. Efter inkörningen visade det sig att kolkällan som tillsattes för att förbättra funktionen i SBR:en inte fungerade tillfredställande. Därför har vi under året bytt ut den. Idag tar avloppsreningsverket Axsäter emot det lakvatten som uppkommer vid deponin på Sjömansäng. Det är redan relativt rent, men för att minska belastningen på Axsäters avloppsreningsverk samt ordna för en självhanterande lösning har vi tagit fram en detaljstudie för lokalt omhändertagande av lakvattnet. Sluttäckning av deponi Lakvattenmängderna kommer att minska drastiskt efter att deponin är sluttäckt. Därför håller vi nu på med avslutningsprocessen av deponin på Sjömansäng. Vi har lagt dit utjämningsmassor och gjort släntjusteringar. Vi har även påbörjat sättningsmätningar för att sedan kunna lägga dit resterande skikt på en del av deponin. 5

6

Insamling av förpackningsmaterial Insamlingsresultat för elavfall 40 38 25 I kilo per fast boende invånare 35 30 25 20 15 10 5 0 19 12 5 2 Riksnivå (2011) 27 22 10 3 2 Finspång (2011) Glasförpackningar Pappersförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Tidningar Kg 20 15 10 5 0 16,1 9 Riksnivå (2011) 19,2 10,6 2,8 3,6 4,9 3,2 0,30,3 0,30,3 Finspång (2011) Total Diverse elektronik Kylskåp och frysar Vitvaror Batterier Lampor Våra verksamheter och miljöpåverkan Avfallshantering Mängden sopor i samhället ökar och det är därför extra viktigt med en bra avfallshantering. Vårt uppdrag är att samla in och omhänderta hushållsavfall samt driva och underhålla Sjömansängs återvinningscentral. I Finspångs kommun producerar hushållen årligen cirka 6 200 ton hushållssopor, inklusive de brännbara sopor som lämnas på Sjömansäng. Det genererar 16 236 MWh, vilket motsvarar årsbe hovet av värme för ett tusental hushåll. Det krävs många transporter för att samla in soporna. För att minska miljöpåverkan kör vår entreprenör på biodiesel. De senaste två åren har vi även optimerat körsträckorna, vilket har minskat dem med 7 800 km/år. Det i sin tur leder till minskade utsläpp. Vi hoppas att eventuella problem för våra kunder i samband med omläggningen av körsträckor har varit acceptabla med tanke på det goda slutresultatet. Under 2011 var den totala körsträckan för att samla in hushållssopor i Finspångs kommun 56 300 km. Förutom att samla in hushållsavfall tar vi även emot avfall på återvinningscentralen Sjömansäng. Här kan du bland annat lämna gamla möbler, farligt avfall, elavfall och material för återvinning. Förpackningsmaterial kan du även lämna på någon av de 17 återvinningsstationerna som finns utplacerade i kommunen. 7

8

Produktionsmix för 2011 Innehåll i rökgaserna från fjärvärmeproduktionen 2011 12% Olja 20 000 15 000 16 012 18 987 Stoft 38% Biobränsle 50% Avfall Kg 10 000 7 985 Svavel som SO 2 Kväveoxider (NO X ) Kolmonoxid (CO) 5 000 4 537 0 2374 531 957 1599 746 580 12 Oljepanna 1 Oljepanna 2 Biopanna 75 1 806 579 234 Avfallspanna TOC Väteklorid (HCI) Energi Verksamheten styrs med en långsiktig planering. Till exempel arbetar vi mot att vår värmeproduktion ska vara fossiloljefri till 2020. När fjärrvärme och fjärrkyla ersätter el och olja för att värma och kyla bostäder och lokaler så minskar utsläppen av koldioxid. Luftkvaliteten förbättras eftersom värmeverk har mycket bra förbränning och höga krav på rening av utsläpp. Även fjärrkyla leder till en effektivare användning av resurser. Genom att ansluta sig till fjärrkylenätet kan kunder mer än halvera sin elförbrukning för kylsystemet. Dessutom minskar köldmediaanvändningen där den ersätts av fjärrkyla. Produktionsmix 2011 Det du ser komma ut från våra skorstenar är till största del vattenånga, men naturligtvis innehåller röken också andra ämnen. För att minska utsläppen har pannorna olika typer av reningsutrustning installerad. Till avfallspannans rökgaser tillsätter vi först släckt kalk och aktivt kol. Kalk tillsätts för att reagera med sura ämnen främst saltsyra som bildas vid förbränningen. Aktivt kol absorberar tungmetaller och organiska föreningar, däribland dioxiner. Därefter passerar rökgasen ett textilfilter som skiljer ut partiklar och stoft. Biopannans rökgaser leds genom en cyklon där vi gör en första grovrening från stoft. Från cyklonen leds gaserna vidare till ett elektrofilter för avskiljning av det finare stoftet. Efter det väntar en rökgaskondenseringsanläggning där vi renar rökgaserna ytterligare och utvinner energi från dem. 9

Ton Illustrationen nedan visar andelen fossila koldioxidutsläpp i förhållande till den totala mängden koldioxidutsläpp från värmeproduktionen. I de fossila utsläppen ingår utsläpp från oljeförbränning och exempelvis plaster i avfallet. 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 Biogent Fossilt Vid förbränning uppkommer rester i form av aska och slagg. Cirka 3 5 % är metall som sorteras ut och återvinns. Vatten och avlopp Dricksvattenproduktion Finns det något bättre än ett glas vatten när man är riktigt törstig? Vi producerar rent vatten till våra kunder dygnet runt året runt. I Finspångs kommun får vi dricksvattnet från två ytvattentäkter (Bleken/Näfssjön och Hunn) och fyra grundvattentäkter (Byle, Hävla, Igelfors och Grytgöl). Reningen på Bleken, vårt största vattenverk, går till så här: Vi tillsätter kalk och koldioxid för att öka vattnets hårdhet och alkalinitet. Tack vare det korroderar ledningarna mindre. Därefter tillsätter vi flockningsmedel som gör att partiklar i vattnet klumpas ihop och sjunker till botten. Då kan vi lättare ta bort dem. För att förbättra lukt och smak passerar sedan vattnet ett kolfilter. Därefter klorerar vi det för att se till att det är fritt från bakterier. 10

Kemikaliefri rening Vid helrenoveringen av vattenverket i Igelfors investerade vi samtidigt i ny reningsteknik. Istället för att rena vattnet med kemikalier (klor) använder vi nu ultraviolett ljus för att oskadliggöra eventuella mikroorganismer. Det hjälper även mot cryptosporidier, den typ av mikroorganismer som härjade i Östersund för en tid sedan. UV-tekniken fungerar bra med det råvatten som finns i Igelfors. En ny så kallad luftare ger sedan dricksvattnet rätt ph-värde. Investeringen innebär att Igelfors 300 kunder dricker vatten från kommunens första kemikaliefria vattenverk. Avloppsrening De flesta ämnen som finns i avloppsvatten före kommer även naturligt i miljön. Det är när de före kommer i för stora mängder eller på fel plats som de blir föroreningar. Exempel på detta är organiskt material, som kan orsaka syrebrist i de vattendrag det släpps ut i. Kiss, bajs och toalettpapper är vad toaletten är till för. Trots det följer det med en hel del annat. Fasta partiklar som till exempel tops och våtservetter, och kemikalier som till exempel färgrester och läkemedel, sätter igen systemen och ger en tråkig arbetsmiljö för oss som jobbar på reningsverken. Eftersom reningsverken enbart är byggda för att rena avloppsvatten från näringsämnen, organiskt material och partiklar kommer övriga ämnen, till exempel läkemedel, att släppas ut i det mottagande vattendraget eller hamna i slammet. Andra ämnen, framför allt fosfor och kväve, kan på grund av att de stimulerar algtillväxt orsaka övergödning. Övergödning kan också leda till syrebrist då algerna dör. I avloppsvattnet finns även metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen. Många av de ämnen som släpps ut binds till partiklar och ackumuleras i bottensedimenten. Detta kan ge negativa effekter på de växter och djur som lever i vattnet eller i sedimenten. Axsäters avloppsreningsverk i Finspång är vårt största reningsverk. Det är utrustat med mekaniskt, biologiskt och kemiskt reningssteg för att rena avloppsvattnet. Anläggningen är även kompletterad med två kvävereningssteg: fördenitrifikation och SBR. Först därefter skickas vattnet vidare. Axsäter tar även emot slam för avvattning från ytterverken. I Finspångs kommun har vi fem mindre avloppsreningsverk. De är placerade i Byle, Hävla, Igelfors, Grytgöl och Rejmyre. Slamkvalitet vid Axsäters avloppsreningsverk 8 7 6 6,8 6,2 6,3 6,1 Kg/år 5 4 3 3,1 Bly Kvicksilver 2 1 0 0,1 0,3 0,2 0,5 0,5 0,4 0,6 0,3 0,6 0,3 2007 2008 2009 2010 2011 Kadmium 11

Miljöhändelser under året Vatten och avlopp Tack vare intensivt arbete med SBR-anläggningen vid Axsäters avloppsreningsverk klarade vi precis kravet på rening av kväve. Under året har vi mottagit onormalt höga kvävehalter in i reningsverket och dessutom haft problem med SBR-anläggningen. Utöver det fick vi in brandvatten från släckningsarbetet av en industrianläggning i somras. Under 2012 kommer vi att utreda inkommande belastning. Vi kommer även att installera dosering av kolkälla till biosteget för att öka reningseffekten ytterligare. Detta för att få en bättre marginal mot villkoren nästa år. Energi Under 2011 har värmeverket drabbats av ett antal driftstörningar och oplanerade stopp i anläggningen. Detta har medfört ett mindre antal överskridanden av utsläppskrav enligt NFS 2002:28. Vi fortsätter under 2012 med vårt arbete att förbättra och optimera verksamheten för att uppfylla alla gränsnivåer. 12

Rena fakta Energi Produktion 2010 2011 Producerad värme MWh 158 252 126 621 Bortkyld värme MWh 5 800 9 079 Utsläpp till vatten 2010 2011 Zink kg/år 3,4 3,4 Bly kg/år 0,14 0,19 Koppar kg/år 0,12 0,1 Suspenderade ämnen kg/år 47 25 BOD 7 kg/år 34 3 CODcr kg/år 108 50 Kemikalieanvändning 2010 2011 Aktivt kol kg 1 500 3 000 Kalk ton 564 579 Carbamid (urea) m 3 63 155 Askavfall 2010 2011 Prod. aska från biopanna ton/år 242 218 Prod. bottenaska från avfallspanna ton/år 4 552 5 206 Prod. flygaska från avfallspanna ton/år 1 007 1 029 Utsläpp till luft (2011) Biopannan Avfallspannan Oljepannor CO kg/år 7 985 1 806 756 NO X kg/år 16 012 18 987 3 331 SO 2 kg/år - 4 537 2 130 Stoft kg/år 580 75-13

Avfallshantering 2010 2011 Farligt avfall ton/år 34 38 Deponiavfall ton/år 713 729 Brännbart ton/år 1 762 1 924 Metallskrot ton/år 715 731 Träavfall ton/år 1 274 1 380 Trädgårdsavfall/kompost ton/år 122 169 Lakvatten m 3 34 878 31 100 Producentansvar 2010 2011 Tidningar ton/år 472 567 Pappersförpackningar ton/år 202 200 Plastförpackningar ton/år 65 71 Metallförpackningar ton/år 38 36 Glasförpackningar ton/år 230 447 Elektronik ton/år 208 219 Lysrör, glödlampor, energilampor ton/år 4 6 Vitvaror inkl kyl och frys ton/år 168 168 Dricksvattenproduktion Produktion 2010 2011 Dricksvatten m 3 2 653 339 2 431 036 Kemikalieanvändning 2010 2011 Ekoflock 90 ton 202 170 Klor ton 16 10 Kalk ton 91 120 Kolsyra ton 105 100 KMnO 4 ton 2 2 14

Avloppsrening Produktion 2010 2011 Renat avloppsvatten m 3 3 254 155 3 191 484 Bräddat avloppsvatten m 3 2 315 855 Producerat avloppsslam ton 2 600 2 360 2010 2011 Utsläpp till vatten in ut in ut Totalfosfor kg/år 11 872 87 11 000 90 Totalkväve kg/år 80 678 41 646 83 000 47 000 BOD 7 kg/år 299 288 10 193 303 000 4 900 CODcr kg/år 722 256 66 401 672 000 47 000 NH 4 kg/år 52 422 15 435 43 000 9 600 Metaller 2010 2011 Kvicksilver kg/år 0,2 0,2 Kadmium kg/år 0,1 0,1 Bly kg/år 1,7 1,5 Koppar kg/år 85,9 55,1 Zink kg/år 58 145 Krom kg/år 3,2 4,0 Nickel kg/år 14,9 7,3 Metaller i avloppslam 2010 2011 Aluminium kg/år 44 330,0 43 183,7 Bly kg/år 6,1 6,3 Kadmium kg/år 0,6 0,5 Kobolt kg/år 1,7 1,4 Koppar kg/år 184,3 197,2 Krom kg/år 14,3 12,4 Kvicksilver kg/år 0,3 0,3 Nickel kg/år 9,3 7,2 Zink kg/år 257,1 258,2 Kemikalieanvändning 2010 2011 Flockningsmedel ton 403 346 Polymer ton 7 6 Skumdämpare ton 1,2 0,5 Kolkälla till SBR ton 13 20 15

Fotografer: Maj Paulsson (omslag), Bo Pettersson (sid 2, 4), JSgruppen (sid 5 och 8), Håkan Rosén (sid 6), Roxx Media (sid 10), Jan Petersson (sid 10, 11 och 12). Finspångs Tekniska Verk AB Norrköpingsvägen 32 612 80 Finspång Telefon 0122-851 80 www.finspangstekniskaverk.se