Välkommen *ll SPF Bohusdistrikts Trafiksäkerhets Konferens i Ljungskile
Fallolyckor och Halkskydd
60 % av fallolykorna sker på isiga och / eller snöiga gator och vägar Lycka 'll!
Fallolyckan ny i trafikforskningen Fallolyckor är inte klassat som trafikolycka i den officiella statistiken, men fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatta för skador. De flesta sjukhus rapporterar idag till STRADA. Vårdcentraler rapporterar ej och mörkertalet är stort.
STRADA Strada = Swedish Trafic Accident Data Aquisition I STRADA s register samlas data om vägtrafikolyckor, både från polis och akutsjukhus. Register blir mer informativ eftersom den tar upp både olyckans art och samt vilka skador trafikanterna fick under olyckan. Syftet med registret är att enklare kunna upptäcka var i vägnätet resurser ska satsas för att minska trafikrelaterade olyckor och skador
Fallolyckor på snö och is En kunskapsöversikt
Kvinnor och äldre är mer skadedrabbade Äldre står för en stor del av de allvarligaste olyckorna, ökad skörhet är en orsak. Kvinnor skadas dubbelt så ofta som män. (VTI)
Fallolyckor utomhus sker främst på vintern Mer än hälften, 60 procent, av fotgängarnas fallolyckor inträffade på snö och is 2011. Snö och is är den enskilt främsta orsaken till fallolyckor. Skadorna är till största del ett singelolycksproblem, inget fordon har varit inblandat i olyckan. (Spolander, VTI, Tyréns)
Halkskydd för gående
Fallolyckorna har ökat kra@igt och orsakar flest dödsfall i Sverige
Halka - en begränsning i vardagen Rörlighet är en folkhälsofråga; motion och möjlighet att kunna delta i samhällslivet ger livskvalité. Att promenera är dessutom ett hållbart transportsätt som inte släpper ut avgaser eller bullrar. Ökad rörlighet förlänger individens funktionsförmåga och minskar behovet av hjälp från samhället och anhöriga.
Många skadade Under 2010 skadades 27 000 personer i singelolyckor på is och snö så allvarligt att det uppsökte en akutmottagning. 17% av dem fick läggas in för fortsatt vård. Totalt ledde det till cirka 27 000 vårddygn under året. (MSB)
2010 omkom 2894 personer i olyckor
55% var fallolyckor! Vägtrafikolyckor: 9%
Varje år söker 300 000 personer vård e@er ao ha fallit
Det är drygt 800 varje dag!
Skadestatistik Källa: MSB
Var skadar man sig? Källa: MSB
Vilken typ av skador? Källa: MSB
En dyr affär för samhället En halkolycka kostar i form av sjukhusvård, inkomstbortfall, extra vård i hemmet för äldre, etc. Kostnaderna kommer att öka i framtiden då gruppen äldre är överrepresenterade i statistiken och gruppen äldre blir allt större.
Av den som uppsökte akutmooagning behövde nästan 17 % läggas in på sjukhus för fortsao vård. UppskaOningsvis ledde dessa inläggningar 'll cirka 27.000 vårddygn! GenomsniOliga kostnaden för fraktur med hö@leden (2013) = 500.000 SEK. 250.000 SEK för Kommun // 250.000 för Lands'nget Kostnaden för fallolyckor är höga just nu och ligger på 25 milljarder SEK / året ( Socialstyrelsens nya uppgi@er för 2015 ) Källa : MSB / kostnaden 2013
Rangordning av fotgängarsäkerhet i kommuner av föreningen FOT Spännvidden är stor mellan kommunerna. Medelvärdet ligger runt 10-11 olyckor per 10 000 invånare. Åsele, Alvesta, Storuman och Dorotea är exempel på kommuner utan några rapporterade fallolyckor. Toppnoteringen med 40 olyckor per 10 000 invånare har SkelleTeå, följt av Nyköping och Bjurholm.
I de flesta kommuner är kostnaden för dessa olyckor 5-6 gånger högre än kostnaden för vinterväghållningen
Det är god samhällsekonomi ao satsa på halkbekämpning
Kvinnor över 50 är mest drabbade
Varför?
EO hälskydd är bra e@ersom man säoer i hälen först
EO framfotsskydd kan var lite näoare och bäore än inget alls
EO helfotsskydd är bäst på snö och is Men kan ge ökad halkrisk på ex. stenplaoor
Halkskydden ska vara CE- märkta Då är de testade och godkända
Glöm inte käppen!
Kom ihåg käppen Som halkskydd för kryckkäppar finns pigg eller krona. Båda varianterna har för- och nackdelar. Piggen kan slitas så att den blir trubbig och glider på is eller packad snö. Kryckkäpp med pigg finns med reglage på handtaget så att piggen kan fällas ut och in. Utfälld pigg utgör en halkrisk på till exempel ett marmorgolv. Vid krona - krafsa ur snön.
Gåstavar Gåstavar ger ett bra stöd när man går för den som inte använder käpp. Byt ut gummitassen mot isbrodd vintertid.
Vandra stabilt i vinter!
Träna och underlätta Halkskydd kan aldrig helt kompensera för dålig balans och yrsel. Muskler och balans är en färskvara som måste tränas regelbundet. Att foten har kontakt med hela markytan bidrar till ökad balans. Underlätta för dig själv om du är osäker och byt ut höga klackar och träskor mot något fotriktigt och bekvämt!
Exempel på fler ak'viteter din förening kan göra Skriv insändare och debayar*klar. Använd sociala medier ställ frågor och sprid informa*on via din egen, kommunens och fas*ghetsägarnas Facebooksidor. Be en bu*k ay ha framme en stol i entrén där man kan ta av och på sig halkskyddet. Besök en träffpunkt för SPF Seniorer eller liknande och dela ut infofoldern Vandra stabilt i vinter
Checklista inför köp av halkskydd 1. Är halkskyddet CE-märkt? Märkningen garanterar att produktion uppfyller vissa säkerhetskrav. 2. Passar halkskyddet till dina vinterskor? 3. Är det ett dynamiskt, andra generationens, halkskydd (Twicegrip), som anpassar sig till underlaget och därför fungerar på såväl is och snö som barmark och inomhus? 4. Är skyddet bekvämt att ta av och på? 5. Får det plats i fickan eller väskan om du behöver ta av det tillfälligt? 6. Kan skyddet sitta kvar när du kör bil?
Helfotsskydd ger den bästa säkerheten på snö och is. Om det inte är ett dynamiskt halkskydd som klarar flera underlag kan ett helfotsskydd dock ge en ökad halkrisk på barmark. De dynamiska halkskydden kan användas på både snö och is, barmark och inomhus. Tekniken är ett resultat av forskning som finansierats av Trafikverkets skyltfond under 2012-2013. Halkskydden heter Twicegrip och är unika i sitt slag. Klarar inte helfotsskyddet flera underlag så kan ett delvis skydd vara bättre. Ett hälskydd ger bättre skydd än ett framfotsskydd, men ett nättare framfotsskydd är bättre än inget skydd alls.
Du kan köpa halkskydd i skoaffärer, på apotek och i en del sportaffärer Lycka 'll!
Hur påverkar medicinen vårt trafiksäkerhet?
Många läkemedel kan påverka lämpligheten ay köra bil Risken för fallolyckor ökar med 60% för de som äter an*depressiva läkemedel Studien visar ay ju äldre man blir desto vanligare är det ay äta an*depressiva medel Många äldre har ingen nyya av dem Förskrivningningen ökar också år för år
Samtliga läkemedel innebär en ökad risk för fallskada men de an'depressiva allra mest Exempel på läkemedel som allvarligt kan påverka / inverka på dig Lugnande > Diazepam - - - Sobril / Oxascand Sömnmedel > Imovane / Zopiklon Propavan Depression > Tryp'zol Citalopram / Cipramil Neurolep'ka > Nozinan Trilafon Haldol Smärts'llande > Naproxen Citodon Ibuprofen / Ipren Muskelavslapande > Paraflex Somadril Baklofen Norflex Läs därför vad som står om varningen på den bipacksedel som följer med läkemedelsförpackning
Vanor för ay förebygga fallolyckor Mo*onera regelbundet Ät fet fisk, få i dig D- vitamin och ät proteinrikt Se *ll ay få i dig vätska både *ll och mellan mål*derna Kolla hörsel och syn regelbundet Ta hand om dina föyer, smärta i föyer kan påverka balans Tänk på ay mayor och sladdar inte ligger så ay det finns risk ay du snubblar över dem
Tack för uppmärksamheten!