ÖKENOMRÅDET FEZZAN med egna frimärken! Tuaregernas kamelkaravaner genom öknen blir allt mindre vanliga. Denna bild är från Akakusbergen. av Lars Erik Gewalli I ena hörnet av dagens Libyen, som vi berättade om i förra numret, ligger Fezzan ett minst sagt avsides frimärksområde. För egna frimärken har man nämligen gett ut. Ett litet och greppbart samlarområde. Lika lättillgängligt är däremot inte Fezzan, och en resa dit kan vara synnerligen strapatsrik. Här bjuder författaren dig emellertid på en virtuell resa till Fezzan, där han i ord och bild berättar om områdets fascinerande natur och kultur och vad man här gör om man råkar vrida höften ur led! F ezzan är ett ökenområde mitt i Sahara. Det har inga klara gränser men ligger i den sydvästra delen av Libyen. Omådet gränsar till Algeriets stora östra sandöken i väster, till Niger och Chad i söder, och till Libyens kustzon Tripolitana i norr. I öster finns den stora libyska öknen. Fezzan omfattar ungefär 700 000 km² och är alltså nästan dubbelt så stort som Sverige. Trots att området till största delen är ofruktbar öken, lever tusentals människor här. Befolkningen i Fezzan består både av araber och invandrare från länderna söder om Sahara. Den största och egentligen enda staden är Sebha. Den är idag knutpunkt för landtransporter mellan Tunisien och Libyen i norr, genom öknen till länderna söderut. Här bär männen slöja Tuaregerna, det blåa folket, som finns i Fezzan och i angränsade länder, har i många århundraden levt ett nomadliv och försörjt sig på handel och 16 NORDISK FILATELI Oktober 2005
transport av salt, guld och slavar. Det finns faktiskt en del av dem som fortfarande driver kamelkaravaner genom öknen en förmodligen inte speciellt lukrativ affär numera. Tuaregerna är annars ett stolt folk som har ett eget språk, tamashek, och ett alfabet som inte liknar något annat. Och här är det männen som bär den karakteristiska huvudbonaden, som till stor del döljer ansiktet. Fantastisk natur trots bristen på vatten Området är mycket torrt och det lilla regn som kan komma är inte tillräckligt för att kunna användas till någon nämnvärd jorbruksproduktion. I närheten av en del oaser finner man dock en begränsad konstbevattnad odling av citrusfrukter, oliver och fikon. Det viktigaste är annars dadelodlingen från de flera miljoner dadelpalmerna i området. Naturen i Fezzan är trots, eller kanske på grund av, vattenbristen helt fantastisk. Det finns stora sandöknar som det med stort besvär tar flera dagar att korsa med terränggående fordon. Här finner man varken bosättningar eller vattenhål och bara enstaka spår av fordon som farit fram. Scenerierna i de böljande sanddynerna, deras skiftande färger och varierande underlag, upphör inte att fascinera. Det finns också ökenplatåer, bergskedjor, sten- och grusöknar. De sistnämnda kan också vara svåra att passera om man inte använder någon av de fåtaliga vägarna eller spåren. I Fezzan finner man då och då uttorkade floder wadis. Här växer ofta en del buskar och ett och annat träd. Förhistoriska bosättningar Hela Fezzan liskom det övriga Denna hällristning av en krokodil i Wadi Methkandoush, stammar från de vilda djurens period för kanske 10 000 år sedan. Jämför med motsvarande frimärke på sid 19. Sahara har varit utsatt för stora klimatförändringar under tidernas lopp. Spår av mänsklig bosättning finns bland annat i form av klippmålningar i bergskedjan Akakus och hällristingar i den uttorkade floden Wadi Methkandoush. Man har funnit spår av mänskliga bosättningar långt tillbaka i tiden. Man brukar tala om fem olika perioder. De älsta spåren är 12 000 år gamla i form av hällristningar med motiv av vilda djur som elefanter, giraffer, flodhästar och bufflar. På den tiden var Sahara en stor vacker savann som vi idag bara ser längre söderut i Afrika. Under en tidsperiod som börjar för ungefär 10 000 år sedan, tillkom mycket artistiskt utfomade klippmålningar, som visar att det fanns en viss kultur. Avbildningar av människor som besöker hårfrisören är bara ett exempel. Några tusen år senare fanns förmodligen vissa samhällen, och vi ser hur vapen ofta i form av spjut börjar bli vanligt. Samtidigt börjar det tempererade forts sid 18. NORDISK FILATELI Oktober 2005 17
Sandöknarna är både fascinerande och omväxlande. forts från sid 17. klimatet succestivt bli torrare och avbildningarna börjar rent konstnärligt att bli av sämre kvalitet. För 3 000 år sedan börjar perioden då hästar blir avbildade. Det tyder på möjligheter till bättre kommunikationer och att handel kunde företas över större avstånd. Det är från denna tid vi kan se de första spåren av tuaregernas skriftspråk. Den femte och sista perioden började för 2 000 år sedan. Det är under denna mycket torra tid som liknar dagens Sahara, som kameler börjar användas för transporter genom öknen. I Germa fanns under denna tid i över 1 000 år ett välutvecklat samhälle. Dagens oasstäder (Ghadames, Ghat, Murzuk, Sebha) kom att bli viktiga knutpunkter för dessa kamelkaravaner på väg från Tripoli och Tunisien i norr, till In Salah och Tamanrasset i Algeriet väster, och till Agadez i Niger i söder. Upptäckternas tid Under de stora upptäcktsresandens tid på 1800-talet, försökte ett flertal europeiska äventyrare att undersöka Fezzan. Det fick dock aldrig någon stor ekonomisk betydelse, och det var först i början av 1900-talet som italienarna vid det ottomanska rikets tillbakagång, började intressera sig för området. Efter att ha besatt norra delen av nuvarande Libyen, dröjde det dock ända till 1930 innan de hade fått kontroll över Fezzan. Vänliga och hjälpsamma människor Numera är en resa i Fezzan en stor upplevelse. Överallt där man möter människor är de vänliga, och man blir aldrig obehagligt antastad av påträngande krämare. Man kan i lugn och ro studera klippmålningar och hällristningar, men då krävs det att man beger sig ut i svårframkomliga områden med terräng- forts sid 20. Då och då fastnar även den bästa bil när man åker genom en sandöken. 18 NORDISK FILATELI Oktober 2005
Frimärken från den franska ockupationsperioden (1943 1951): Flygpostmärken: En Douglas C- 47B Skytrain på landningsplats i Fezzan (100 f) och ett flygplan i luften där Fezzan är markerat på en karta (200 f) (1948) Livet i Fezzan: Jorden uppluckras med en hacka (8 f), artesisk brunn (12 f), kameluppfödning (30 c), Brak oasen (100 f), det av italienarna byggda fortet i Sheba (200 f) (1951) Maxikort: Ökenhjälten överste Colonna d Ornano, hedrades med en bild på ett frimärke (1949) Moderna märken från självständighetsperioden motiv från Fezzan: Klippmålningar från Akakusbergen som bara är några tusen år gamla: Byte av vapen (25 m), garamatisk häst och vagn (55 m) (1972) Livet i oasen Ghadames avspeglas i detta block med 16 frimärken (1995) Äldre hällristningar från Wadi Methkandoush: krokodil (10 d) och elefant (40 d) (1978) NORDISK FILATELI Oktober 2005 19
Skomakarna i den lilla oasbyn Germa inte bara lagar skor. De tillverkar dem också. forts från sid 18. gående fordon. Om man råkar ut för en olycka kan man inte räkna med att få hjälp. När jag själv deltog i en resa, råkade en av deltagarna ut för att höften under stor smärta gick ur led vid klättrandet högt uppe på en klipphylla. En omöjlighet att få honom ner därifrån tyckte vi andra, men det lyckades för våra infödda chaufförer att tillverka en bår, med vilken han kunde baxas ner till en av bilarna. Vi blev snabbt varse att GPS:en inte riktigt fungerade, och att någon räddningshelikopter tydligen inte fanns i landet. Efter många timmars vansklig transport genom väglöst land, blev han till sist hämtad i den lilla oasen Ghat av ett litet jetplan som senare skickades ut från Malta. Händelsen fick alltså ett lyckligt slut. En enda egen frimärksperiod Under andra världskriget förekom militära operationer här. Postmästaren i Germa hjälper en sällsynt turist att frankera rätt, trots att han är mycket upptagen i ett viktigt telefonsamtal. Fransmännen trängde in från Algeriet och besatte Fezzan 1943. Detta innebär början på den enda egna frimärksperioden som varade till 1951, då Fezzan uppgick i det då självständiga kungadömet Libyen. De första märkena var påtryck på den italienska ockupationsmaktens märken. År 1946 utkom en frimärksserie med fortet i Sebha, som följdes av några enstaka serier 1948 1951. Frimärkena har i fransk tradition en genomgående mycket hög kvalitet, och återspeglar på ett fint sätt mycket av livet i Fezzan. Totalt utkom mindre än hundra märken. De frimärken som gavs ut 1943 1948 gällde även i Ghadames, som också ingick i det av Frankrike administrerade området. Under en period (1944 1946) gällde även algeriska frimärken i Fezzan. En självständig postadministration infördes i Ghadames 1949, varvid 10 frimärken utgavs där. Efter att Libyen blivit självständigt 1951, har frimärksutgivningen gällt hela landet. Motivmässigt har man dock bara sporadiskt uppmärksammat Fezzan. Omfattande nät av postkontor Den libyska regeringen stöder den regionala utvecklingen i landet. Det har bland annat betytt att ett omfattande nät av postkontor har upprättats. Även i den minsta lilla oasby brukar det finnas ett postkontor. Det är lätt att identifiera även om det inte alltid finns brevlådor eller om man inte kan arabiska. En stor kommunikationsmast utanför postkontoret avslöjar dess funktion som post- och telefoncentral. Numera finns det gott om postkontor i Fezzan. Detta ligger i den oansenliga bosättningen Labiat. 20 NORDISK FILATELI Oktober 2005