Risk- och sårbarhetsanalys Lindesberg
1 FÖRORD Att våga tänka det otänkbara och att våga prata om det ingen vill ska ske är ett första steg mot att förebereda sig för kriser. Vi vet med säkerhet att kriser kommer att inträffa i Lindesbergs kommun men vi vet inte hur dessa kriser kommer att gestalta sig eller hur de kommer att påverka oss. Vissa kriser kommer att innebära att Lindesbergs kommun och samhället runt omkring oss ställs inför en extraordinär händelse. Med extraordinär händelse menas här en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting (lag 2006:544, 1 kap. 4 ). I denna Risk och sårbarhetsanalys tas upp sådana händelser som kan vara tillika extraordinära händelser. Kriser är dock inget som bara drabbar kommunen. Även olyckor och incidenter som inte är att anse som extraordinära kan vara livsavgörande, omstörtande och krisartade för den enskilda individen. Det handlar om att våga tänka det otänkbara. En kris kommer förr eller senare att inträffa i Lindesberg. Lindesberg xxxxx 2015 Irja Gustavsson Kommunstyrelsens ordförande.. Christer Lenke Kommunchef
Innehåll 1 Förord... 2 Sammanfattning... 5 Begrepp och termer... 5 2 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 7 2.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter... 7 2.2 Kommunens organisation inklusive hel- och delägda bolag och förbundssamarbeten *... 9 2.3 Vilka författningar som beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen... 11 2.4 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv *... 11 3 Beskrivning av arbetsprocess och metod... 14 3.1 Uppdrag... 14 3.2 Mål och syfte... 14 3.3 Kommentar om MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings riskoch sårbarhetsanalyser... 14 3.4 Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet... 15 3.4.1 De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen... 15 3.4.2 Avgränsningar... 16 3.5 Sekretess och spridning av material... 17 4 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 18 5 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet... 20 6 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område... 23 6.1 Typhändelser... 23 6.2 Identifierade typrisker med definitioner... 24 6.2.1 Naturolyckor och extrema väderhändelser... 24 6.2.2 Stormar och snöoväder... 24 6.2.3 Skyfall... 24 6.2.4 Översvämningar... 25 6.2.5 Värmebölja... 25 6.2.6 Ras och skred... 26 6.2.7 Skogsbränder... 26 6.2.8 Åska... 26 6.3 Andra olyckor... 27 6.3.1 Anläggningar med hantering av farliga ämnen... 27 6.3.2 Farligt gods... 28 3
6.3.3 Stor trafikolycka (tåg/väg/båt/flyg)... 29 6.3.4 Tågolycka... 30 6.3.5 Flygolycka... 30 6.3.6 Allvarlig händelse i publikt område... 31 6.3.7 Dammbrott... 31 6.3.8 Brand i särskilda objekt... 32 6.4 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 33 6.4.1 Störningar i dricksvattenförsörjningen... 33... 34 6.4.2 Störningar i livsmedelsförsörjningen... 34 6.4.3 Störningar i finansiella system... 35 6.4.4 Störningar i elförsörjningen... 35 6.4.5 Störningar i elektroniska kommunikationer... 36 6.4.6 Störningar i värmeförsörjningen... 37 6.4.7 Störningar i drivmedelsförsörjningen... 38 6.4.8 Störningar i transporter... 38 6.5 Antagonistiska hot och social oro... 39 6.5.1 Vansinnesdåd och pågående dödligt våld... 39 6.5.2 Terrorism och våldsbejakande extremism... 40 6.5.3 Subversiv verksamhet... 40 6.6 Sjukdomar... 40 6.6.1 Pandemi/Epidemi... 41 6.6.2 Epizooti och zoonos... 42 6.7 Riskvärdering... 42 6.7.1 Riskvärdering/riskmatris Lindesbergs kommun... 44 7 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område... 45 7.1 Slutsatser av Risk- och sårbarhetsanalysarbetet:... 45 8 Behov av åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat... 47 8.1 Behov av utbildning... 47 8.2 Behov av övning... 47 8.3 Behov av åtgärder... 47 8.3.1 Behov av tekniska åtgärder... 47 8.3.2 Behov av åtgärder utanför kommunens egen verksamhet... 49 9 Litteraturförteckning... 50 4
SAMMANFATTNING Lindesbergs kommun har under åren varit förskonad från större krissituationer men det finns en medvetenhet om risker och sårbarheter och det bedrivs ett kontinuerligt förebyggande arbete gällande krisberedskaps- och säkerhetsfrågor. Dessa frågor belyser åtgärder före, under och efter en krissituation. Detta arbete är en del av det som gör Lindesbergs kommun till en trygg och säker kommun att leva i. Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är att utgöra en grund i Lindesbergs kommun löpande krisberedskapsarbete. I analysen kartläggs hot, risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område. Analysen syftar till att reducera risker, minska sårbarheter och att förbättra förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser. Med krishantering menas åtgärder före, under och efter en kris. Det förebyggande arbetet syftar till att skapa ett robust samhälle som klarar att stå emot påfrestningar samt att skapa tillräckligt god krisledningsförmågan hos ansvariga aktörer. Under en extra ordinär händelse ska berörda aktörer ha förmåga att leda och samordna insatser så att krisens verkningar minimeras. Efter en kris ska det finnas resurser och förmåga, så långt det är möjligt, att återföra samhället till "det normala". Säkerhet kostar, som andra politikområden, pengar. Det är politikens uppgift att tilldela säkerhetsområdet, som andra verksamhetsområden, rimliga resurser. Vad som är rimligt kan alltid diskuteras. Skattebetalare vill å ena sidan leva i en säker kommun, å den andra betala "rimligt höga skatter". Politikens uppgift blir i verkligheten att fördela resurser. Detta gäller även säkerhetsområdet. Den föreliggande risk- och sårbarhetsanalysen, RSA, pekar ut presumtiva händelser, olyckor och samhällsstörningar i Lindesbergs kommun som kan bli mycket allvarliga och drabba kommunen och kommunens invånare. Analysen ska ligga till grund för fortsatt säkerhetsarbete - att skapa en robust kommun samt att träna kommunens krisledningsförmåga om det extraordinära inträffar. BEGREPP OCH TERMER Samhällviktig verksamhet en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Risk en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. Kritiska beroenden beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till nedsättningar i funktioner, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Sårbarhet de egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. 5
Krisberedskap förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Hot omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Styrel identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare Sociala risker en social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. Social oro olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning, det skyddsvärda. 6
2 BESKRIVNING AV KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE 2.1 KOMMUNENS ANSVARSOMRÅDE OCH UPPGIFTER Genom speciallagstiftningen har kommuner och landsting fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter. Kommunernas obligatoriska uppgifter: Social omsorg (omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt individoch familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder Frivilliga uppgifter: Fritid och kultur Energi Sysselsättning Näringslivsutveckling Sverige är indelat i 290 kommuner. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens egna frågor. Kommunfullmäktige utser i sin tur kommunstyrelsen, som leder kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige fattar beslut inom ett stort antal områden, som exempelvis grund- och gymnasieskola, förskoleverksamhet, äldreomsorg, vägar, vatten- och avloppsfrågor och energifrågor. Kommunerna utfärdar också olika typer av tillstånd, till exempel bygglov och utskänkningstillstånd. Verksamheten finansieras genom kommunalskatter, statsbidrag och avgifter, och regleras främst i kommunallagen. Andra viktiga lagar för kommunerna är socialtjänstlagen, plan- och bygglagen och skollagen. Kommunfullmäktige sammanträder vanligtvis en gång i månaden. Sammanträdena är offentliga liksom protokollen från mötena. Man kan överklaga kommunala beslut genom antingen laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär. Kommunstyrelsen är det centrala förvaltningsorganet i kommunen. Det parti som har majoritet i fullmäktige får också majoritet i styrelsen. Kommunfullmäktige tillsätter även de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämnderna ansvarar för 7
förvaltning och verkställande av fullmäktiges beslut. Det innebär att de har ett ansvar för den löpande verksamheten och för att genomföra enskilda fullmäktigebeslut. Nämnderna sköter också beredningen av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Utbildningsnämnd och socialnämnd är exempel på vanligt förekommande nämnder. Till varje nämnd hör i regel också en förvaltningsorganisation: till socialnämnden hör ett socialkontor och så vidare. 8
2.2 KOMMUNENS ORGANISATION INKLUSIVE HEL- OCH DELÄGDA BOLAG OCH FÖRBUNDSSAMARBETEN * Sedan 1 januari 2015 har kommunen en ny politisk organisation och förvaltningsorganisation med nämnderna socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och Bergslagens miljö- och byggnämnd som är gemensam med övriga kommuner i norra länsdelen Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Kommunstyrelsen har två utskott med tillhörande förvaltningar: utskottet för stöd och strategi och tillväxtutskottet. Lindesbergs kommun samverkar med övriga kommuner i norra Örebro län i en överförmyndarnämnd. Den tekniska delen av kommunens service ingår i kommunalförbundet Bergslagens kommunalteknik. Kommunen är även medlem i kommunalförbundet Nerikes Brandkår Från och med våren 2011 sköter Nerikes brandkår det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhetskoordinator är placerad på brandstationen i Lindesberg som arbetar med kris och säkerhetsfrågor för Lindesberg och Nora kommuner. Nerikes Brandkår har även avtal med Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg för att sköta dessa frågor. 9
Viss kommunal verksamhet bedrivs i bolagsform med Linde Stadshus AB som koncernens moderbolag. Övriga bolag i koncernen är Fastigheter i Linde AB med bostadsbolaget Lindesbergsbostäder AB som dotterbolag, energibolaget Linde Energi AB med Linde Energi Försäljning AB som dotterbolag, Besök Linde AB som ansvarar för drift och utveckling av kommunkoncernens besöksanläggningar, samt Näringsfastigheter i Linde AB. 10
2.3 VILKA FÖRFATTNINGAR SOM BEAKTATS I REDOVISNINGEN AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift (MSBFS 2015:5) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Övriga: Epizootilag (1999:657) Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Lag (2006:263) om transport av farligt gods Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare 2.4 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE SÅSOM GEOGRAFI, DEMOGRAFI, INFRASTRUKTUR OCH NÄRINGSLIV * Idag har Lindesbergs kommun drygt 23 400 invånare och är en del av Bergslagen. Kommunen tillhör Region Örebro län och ligger i Västmanlands landskap. Kommunen är stor till ytan och förutom tätorten Lindesberg finns flera större tätorter som till exempel Frövi, Fellingsbro, Guldsmedshyttan och Storå. Här finns god service både inom vård och omsorg med ett av tre sjukhus i Region Örebro län, goda utbildningsmöjligheter med gymnasieskola och möjlighet till distans- och vuxenutbildningar på universitetsnivå. Det är lätt att ta sig till och från Lindesberg både med tåg, buss och bil. Inom 45 minuter finns Örebro flygplats och via tågpendel kan man smidigt ta dig till större knutpunkter och vidare ut i Sverige och världen. Med bilen är det 4 mil till Örebro och 20 mil till Stockholm. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under de senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans har minskat till att nu uppgå till ungefär 29 procent och den offentliga sektorns andel ligger på omkring 40 procent. Kvinnor arbetar till största delen som vård- och omsorgspersonal, medan det vanligaste yrket för män är maskinoperatör. (Källa: SCB) 11
Många anställda i kommunen, företag och i organisationer är s.k. inpendlare och förflyttar sig med olika kommunikationsmedel till olika arbetsplatser i kommunen. Kommunen har också invånare som arbetar på annan ort och pendlar ut. De fyra vanligaste kommunerna att pendla ut till är Örebro, Ljusnarsberg, Arboga och Nora medan det är vanligast att invånare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. (Källa: SCB) Sedan 1 januari 2015 har kommunen en ny politisk organisation och förvaltningsorganisation med nämnderna socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och Bergslagens miljö- och byggnämnd som är gemensam med övriga kommuner i norra länsdelen Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Kommunstyrelsen har två utskott med tillhörande förvaltningar: utskottet för stöd och strategi och tillväxtutskottet. Den tekniska delen av kommunens service ingår i kommunalförbundet Bergslagens kommunalteknik. Kommunen är även medlem i kommunalförbundet Nerikes Brandkår, samt samverkar med övriga kommuner i norra Örebro län i en överförmyndarnämnd. Kommunen har en mängd risker av olika slag och omfattning. Förutom många små risker som kan leda till små olyckor finns bl.a. riksvägar, järnvägslinjer, lokaler för industrier, vård och undervisning, stadstrafikmiljö och flygleder över kommunen som kan leda till stora och omfattande samhällsstörningar. Lindesbergs kommun är kanske den kommun som drabbats hårdast av översvämningar i länet. Tätorter som Lindesberg, Vedevåg och delar av Frövi har flera gånger drabbats av omfattande översvämningar. Bebyggelse, vägar, järnvägar, skolor, reningsverk och industrier har drabbats av översvämning. I Lindesjön var vattenståndet ca 2,4 meter över normalvattenstånd under vårfloden 1977. Lindesbergs kommun ligger i ett område med betydande översvämningsrisk enligt MSB:s bedömning. I Örebro län är Lindesbergs tätort ett av de 18 områden i landet som har blivit utpekat att ha betydande översvämningsrisk. I och med detta genomförde DHI (konsultföretag) på uppdrag av MSB en översvämningskartering av Arbogaåns avrinningsområde, från Ställdalen till Mälaren (MSB, 2013). Vid en allvarlig översvämning i Lindesbergsområdet är det enligt karteringen Stora och Lilla Lindesjön med omgivande våtmarker, samt Bottenån och Dalkarlshytteån som svämmar över. Nerikes Brandkår är inkopplad vid de flesta oönskade händelser. Nerikes Brandkår har ett huvudansvar att bedriva räddningstjänst. Kommunen och brandkåren bedriver ett framgångsrikt samarbete som är en bra grund för ett fungerande krisledningsarbete då en händelse är av lite större dignitet. Nerikes Brandkår har ständigt personal i beredskap och kan vara behjälpliga vid en händelse. Förutom utryckningsstyrkor finns det dygnet runt ett inre befäl knutet till brandkårens ledningscentral som är samgrupperad med SOS Alarm, en insatsledare samt en räddningschef i beredskap. Vid en större händelse kan brandkåren kalla in extra ledningspersonal så att även kommunen får hjälp att bedriva sitt ledningsarbete. Gemensam stab kan också upprättas vid behov. Nerikes Brandkår har verksamhet på sju orter; Fellingsbro, Frövi, Guldsmedshyttan, Lindesberg (deltid), Ramsberg, Rockhammar och Vedevåg (räddningsvärn). Varje förvaltning ska göra sin riskinventering för att visa var riskerna finns, vilken sannolikheten är för att en olycka ska inträffa och vilka konsekvenserna blir för människor eller miljön. Inventeringen ska vara grunden för omedelbara åtgärder och för åtgärder på lång sikt. I kommunen finns ett antal olika verksamheter som kan anses samhällsviktiga. Boenden för äldre och gruppboenden för funktionsnedsatta, inom skolverksamheten finns skolor och 12
förskolor. Kommunens förvaltningar och krisledningsorganisation är viktiga verktyg i vardagen respektive då en olycka eller kris inträffar. En annan viktig del för medborgarna är dricksvatten och avloppsrening. Utan tillgång till rent vatten blir ett samhälle snabbt lamslaget. Utöver de delar som kommunen är ansvariga för finns andra verksamheter som fyller nyttiga och livsviktiga funktioner. Precis som behovet av rent vatten är vi även i behov av el och värme. För att ett samhälle ska fungera finns en rad funktioner som är viktiga några exempel kan vara livsmedelsförsörjning, drivmedelsförsörjning, tillgång till kollektiva transportmedel, telefoni, internet, betalförmedlingar, banker, vårdcentraler och apotek. Lindesberg tillsammans med Nora kommun har tecknat avtal med c:a 70 personer som tillsammans bildar en Frivillig Resursgrupp (FRG Bergslagen). FRG kan hjälpa till vid översvämningar, när dricksvattenförsörjningen är hotad, pandemi, skogsbrand, stor brand i tätort, svår storm, extremt snöfall, långvarigt elavbrott, stor trafikolycka, informationskris och hjälp med försvunna personer m.m. Avtalet gäller också underhåll, skötsel och transport av två stycken elverk som kommunen har tillhandahållit från försvarsmakten för att kunna användas vi ett elavbrott. Underlaget från kommunens identifiering av samhällsviktiga verksamheter i Styrel-projektet samt pandemiplaneringen har använts för att få en bra bild av vilka samhällsviktiga verksamheter som finns i Lindesbergs kommun. En verksamhet brukar definieras som samhällsviktig om den uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 13
3 BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD 3.1 UPPDRAG Kommunen ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området samt att bedöma hur sårbar verksamheten är mot dessa. Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och övriga förutsättningar. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys som redovisas till Länsstyrelsen. 3.2 MÅL OCH SYFTE Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: kartlägga hot, risker och sårbarheter inom kommunen utgöra en grund i Lindesbergs kommuns krisberedskapsarbete öka medvetenheten och stärka kunskapen samt ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga utgöra ett underlag för egen planering ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda ge underlag för samhällsplanering bidra till att ge en riskbild för hela samhället Målet är att risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar i syfte att stärka kommunens förmåga att hantera kriser och minska oönskade händelsers skadlighet på människors liv, hälsa, egendom och miljö. Risk- och sårbarhetsanalysen kan förhoppningsvis också utgöra en intressant källa för information till medborgare och anställda och därmed innebära en möjlighet för dem att öka sin medvetenhet om de risker som finns i närsamhället och förmågan att hantera dem. 3.3 KOMMENTAR OM MSB:S FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i uppdrag från regeringen att skriva föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunerna och Region Örebro län har som ambition att alltid följa dessa föreskrifter och allmänna råd i sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Inför redovisningen i oktober 2015 har detta dock varit oerhört svårt att leva upp till, eftersom de nu gällande föreskrifterna och allmänna råden trädde i kraft först den 1 mars 2015. Arbetet med insamling av underlag och material till riskbedömningar i kommuner och landsting i Region Örebro län inleddes redan under sommaren eller hösten 2014. De flesta färdigställer sina dokument under våren/sommaren 2015, eftersom de sedan behöver behandlas av de politiska beslutsorganen. Att hinna anpassa materialet efter föreskrifter som kom ut i mars samma år blir då mycket svårt. I den utsträckning det finns avvikelser i denna rapport från MSB:s föreskrifter och allmänna råd för kommuners och landstings risk- och 14
sårbarhetsanalyser, beror dessa på den snäva tidsramen snarare än en bristande ambition att följa dem. 3.4 ARBETSPROCESS FÖR RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSARBETET Sammanställningen av Lindesberg kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på inventering och identifiering av risker och sårbarheter i de olika förvaltningarnas verksamheter. Arbetet med detta har skett i projektform utefter en egen framtagen systematik under framförallt våren 2015. Varje förvaltning har med stöd av kommunens säkerhetskoordinator inventerat tänkbara risker, sårbarheter och beroenden. Dessa har sedan sammanställts i förvaltningsvisa rapporter som utgör en stor del av grunden till denna rapport. Vidare vägs också erfarenheter och lärdomar som gjorts vid övningar, seminarier och skarpa händelser, både inom den egna verksamheten och genom att lära av andras erfarenheter in i sammanställningen. Som en del i grunden för denna sammanställning ligger också tidigare genomförda risk- och sårbarhetsanalyser. I början på 2014 startades en process inom arbetsgruppen för arbete med RSA-frågor i länet för att likrikta presentation och sammanställning av risk- och sårbarhetsanalyser i länet. Syftet var att öka jämförbarheten och skapa en gemensam grund för arbetet med kartläggningen av risker. Alla länets kommuner deltog med beredskapssamordnare. I gruppen fanns också beredskapssamordnare från Region Örebro län samt krisberedskapshandläggare från Länsstyrelsen i Örebro län. Flera mindre arbetsgrupper bildades för att diskutera bland annat, disposition i en RSA, vad som ska ingå i varje riskområde, gemensamma typhändelser, definitioner av typhändelser, riskmatriser, skalor för sannolikhet och konsekvens samt osäkerhetsbedömning. Respektive arbetsgrupp träffades ett flertal gånger och vid träffar där alla deltog presenterades resultatet. Slutprodukten blev ett länsgemensamt stöd i form av detta dokument. Det länsgemensamma stödet för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser är ett levande dokument som ständigt utvecklas i samverkan mellan länets kommuner, Region Örebro län samt Länsstyrelsen. Målet är att dokumentet ska vara anpassat efter rådande rekommendationer och föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) samt anpassat efter länets aktuella förutsättningar. Ambitionen är att revidering ska ske några gånger per mandatperiod samt ca ett år före kommuners och landstings återkommande redovisning av RSA till Länsstyrelsen. 3.4.1 De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen Denna risk- och sårbarhetsanalys har utformats i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Länets kommuner, Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län har bedrivit ett gemensamt arbete för att likrikta och utveckla risk- och sårbarhetsanalyserna. Under 2014 och 2015 genomfördes ett antal träffar med olika arbetsgrupper och ett länsgemensamt enhetligt stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser har tagits fram. Sammanställningen av Lindesbergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på internt arbete med risk- och krishantering i form av workshops som genomförts. 15
Riskidentifieringen utgår från kommunens förutsättningar där varje förvaltning och kommunala bolag har fått analysera risker och sårbarheter inom sitt verksamhetsområde. Varje förvaltning och kommunala bolag inom Lindesbergs kommun har utsett en arbetsgrupp bestående av personer med ingående kännedom om dess verksamheter för att arbeta med riskoch sårbarhetsanalysen utifrån förutbestämda mallar. Det största analysarbetet skedde i förvaltningsgrupper och har i de flesta fall utförts med överseende av säkerhetskoordinatorn. Materialet har sedan bearbetas för att utgöra grunden i den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen och sammanställningen har sedan förankrats i kommunledningsgruppen. Till viss del har även material från kommunens tidigare risk- och sårbarhetsanalys använts. Ytterligare information från specifika verksamheter inom kommunens geografiska område med särskild kunskap om olika delar av kommunens riskoch sårbarhetsarbete samt kommunens förmåga att hantera kriser har även tillämpats. Säkerhetskoordinatorn har även träffat representanter för de kommunala bolagen. En del av materialet är också baserat på lärdomar som gjorts hos andra myndigheter, kommuner och samhällsaktörer i samband med övningar, seminarier, utbildningstillfällen och skarpa händelser. Frågor, åsikter, synpunkter, uppdateringar eller annat rörande Risk och sårbarhetsanalysen riktas till: 0581-78 96 02, gunnar.a.karlsson@nerikesbrandkar.se 3.4.2 Avgränsningar Utifrån de identifierade och värderade riskerna inom kommunens ansvarsområde har en avgränsning skett. Att genomföra en förmåge- och sårbarhetsbedömning av alla identifierade risker och hot är tid- och resurskrävande och är inte rimligt att göra varje år. I år fick dock alla förvaltningar analysera 27 risker men med fokus på de risker som påverkar just deras verksamhet. Riskerna som förvaltningarna inte ansåg ge några direkta konsekvenserna för verksamheten bedömdes bara ytligt. De andra riskerna analyserades djupare gällande vilka konsekvenserna skulle bli samt vilka åtgärder som redan är vidtagna samt vilka möjliga åtgärder som finns för att kunna minska sannolikheten eller konsekvensen och/eller förbättra krishanteringen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en föreskrift med sju punkter som ska behandlas i kommunens risk- och sårbarhetsanalys, vilket denna handling gör. Syftet med föreskriften är att uppgifterna i risk- och sårbarhetsanalysen lätt ska kunna sammanställas med andra aktörers uppgifter och användas i hela krishanteringsperspektivet kommun/landsting länsstyrelse - regering. Punkterna är: 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 16
3.5 SEKRETESS OCH SPRIDNING AV MATERIAL Denna risk- och sårbarhetsanalys är en öppen handling. Det finns ingen hemlig bilaga. Riskoch sårbarhetsanalysen publiceras på Lindesbergs kommuns externa webb. 17
4 IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från nedanstående sektorer och funktioner: Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser. 18
Samhällsviktig verksamhet I tabellen nedan beskrivs vad som bedöms som samhällsviktigt i Lindesbergs kommun. Sektorer Elektronisk kommunikation Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner Identifierad verksamhet/funktion Fast telefoni samt mobil telefoni, internet, IT-kommunikation och radio. Produktion och distribution av el, fjärrvärme samt tillgång på drivmedel. Linde Energi AB, E.ON, Vattenfall, och Fortum är elnätsföretagen i kommunen. Linde Energi producerar fjärrvärme i tätorterna Lindesberg, Vedevåg och Frövi. Kommunikationssystem i form av TV, Sveriges Radio, Internet, tidningar, post, IT och sociala medier. Radio Örebro, Nerikes Allehanda, kommunens hemsida, facebook, VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). Betalningar. Kontantförsörjning som kontanthantering, betalningsförmedling, fondverksamhet och värdepapper. Offentliga trygghetssystem som utbetalning av pension, a-kassa, socialförsäkringar och försörjningsstöd. Socialförvaltning och övrig verksamhet knuten till socialtjänst inom kommunal ram. Primärvård, barnomsorg, läkemedelsdistribution, funktionshindrade och äldre. Lindesbergs Lasarett som är ett av tre akutsjukhus i länet. Nerikes Brandkår har avtal med Landstinget att åka på IVPA-larm (I Väntan På Ambulans) i Fellingsbro. Nerikes Brandkår, och Polismyndigheten i Örebro län. Polismyndighet finns och den kommunala räddningstjänsten finns som deltidskår på fyra orter, Lindesberg, Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan. Ramsberg, Rockhammar och Vedevåg har räddningsvärn. Väg-, järnväg- och kollektivtrafik. Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophantering samt väghållning. Dricksvatten. Distribution och kontroll av livsmedel. Detaljhandel och tillverkningsindustrin som Meritor HVS AB och Billerud/Korsnäs Frövi Ledning, information och kommunikation. Lokala ledningsfunktioner finns i kommunhuset. 19
5 IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR KOMMUNENS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET Elförsörjning: I kommunen är följande verksamheter elberoende: Kommunhuset med kommunledningen som ska leda och hantera krishändelser. Värme, ljus och det tekniska stödet är elberoende. Kommunhuset har till viss del reservkraft från Lindesbergs lasarett vilket kan säkerställa ledningsförmågan så länge det finns drivmedel. Planer finns att förse kommunhuset med egen reservkraft (reservplats: Nya brandstationen med reservkraft) Näringslivets verksamheter. Tågtrafiken i och genom kommunen, bland annat jobb- och skolpendling. Flerbostadshus - ljus, värme och hissar. Äldreboenden - ljus, värme och hissar. Skolor - ljus, värme och hissar. Fjärrvärmedriften - drivrutiner. Drivmedelsförsörjningen - bensinstationernas pumpar fungerar ej. De finansiella systemen, bland annat kortbetalning. Vatten- och avloppssystemen drivrutiner. Sjukvården bland annat fungerar inte journalhanteringen inom hälso- och sjukvård samt socialförvaltningen. IT är beroende av el. Livsmedelsförsörjningen - ljus, värme samt kylar, frysar och kassor men även transporter. Acceptabel avbrottstid under sträng kyla beräknas till 3 timmar. Efter det måste övervägas att flytta äldre och sjuka till värmestugor. En ökad bemanning av hemtjänstpersonal kan komma att krävas. Drivmedelsförsörjningen är viktigt att den fungerar dels för hemtjänstens personal men även för andra jobbpendlare. Förmåga att omdisponera verksamhet till exempel om en skola måste stänga på grund av evakuering. Acceptabel avbrottstid beräknas mellan 3 timmar och 24 timmar. Vid stängning av en högstadieskola av andra orsaker än evakuering accepteras en avbrottstid upp till en vecka. IT är elberoende. Vid strömavbrott slutar kommunens växel liksom servrar att fungera. Hälso- och sjukvårdens journalhantering är beroende av att IT fungerar, man kan dock klara sig upp till en vecka. Drivmedelsförsörjning: Drivmedelsförsörjningen är beroende av el till bensinstationerna. Utan el stannar pumpar och kassor. Drivmedel kan också utebli på grund av störningar i (internationell) produktion och distribution. Brist på drivmedel påverkar följande områden: Vägburna transporter - bussar och bilar, bland annat jobb- och skolpendling samt transporter i näringslivet. Insatsmyndigheter som polis, räddningstjänst och sjukvård. Kommunens hemtjänst. 20
Kommunens övriga tjänstetransporter. Beräkning med avbrottstid är en vecka. Därefter måste man börja flytta personer som bor avlägset och är beroende av hemtjänst. Blåljusorganisationerna är beroende av drivmedel och behöver kontinuerlig tillgång till drivmedel. Bussar och bilar för bland annat jobb- och skolpendling även om det inte är akut i ett första skede. Beräknad avbrottstid är en vecka. Vattenförsörjning: Vatten är vårt vanligaste och viktigaste livsmedel. Vatten är också basen för många verksamheter i samhället. Vattendistributionen är beroende av el för sina drivrutiner. I kommunen är följande verksamheter beroende av vatten. Samtliga vattenverk har reservkraft. Hushållen - för matlagning samt hygien (dusch och toalett). Kommunens olika serviceboenden - matlagning och hygien. Kommunens hemtjänst. Kommunens hälso- och sjukvård. Dricksvattenförsörjning gäller både vattentäkter, vattenverk och ledningsnät. En acceptabel avbrottstid för dricksvattenförsörjningen beräknas vara 24 timmar därefter bör vattentankar finnas tillgängliga. Fjärrvärme: Tätorterna Lindesberg, Vedevåg och Frövi har fjärrvärme. Utan el stannar drivrutinerna i värmedistributionen. Värmen kan också utebli efter mekaniska fel i distributionen (skada på eller avgrävning av fjärrvärmeledningar). Det medför i sin tur att hus/lägenheter med fjärrvärme kyls ut. Efter ca ett dygn utan värme måste bostäderna överges och främst äldre personer föras till värmestugor (motsv.). Fjärrvärmeverken måste också ha matarvatten till värmepannorna. Med de reservsystem som Linde Energi förfogar över så bedömer de att vi kommer att klara oss ganska bra, det måste vara mycket kallt och det måste till en totalskada om det ska få någon konsekvens för samhället alls. Livsmedelsförsörjning: I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök och mattjänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av infrastrukturen, dvs. väg- och järnvägsnätet, men förbrukar även stora kvantiteter drivmedel. Livsmedelsförsörjning består bland annat av produktion och lagerhållning och för distribution dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Livsmedelsförsörjningen är beroende av: Tillgång på drivmedel och el vid produktion och leveranser. Elberoende butiker, restauranger och storkök som kan hållas öppna och leverera. Dricksvatten. El för de IT-baserade systemen. 21
Transporter: Transporter är avgörande för det moderna samhället med kontinuerliga transporter av varor och tjänster samt personer (skol- och jobbpendling). Transporterna är beroende av: En fungerande infrastruktur (vägar och järnvägar). El, drivmedel. Fungerande IT- och kommunikationssystem. Kunnig och tillräckligt mycket personal. Elektroniska kommunikationer: Elektroniska kommunikationer utvecklas fort och det påverkar samhället. Information, som är både nöje och underlag för beslut, är en färskvara. Den nya tekniken underlättar också, när den fungerar, ledningsmöjligheterna, inte minst vid krishantering och krisledning. För demokratin innebär den nya tekniken att fler kan delta i och påverka samhällsutvecklingen. I näringslivet minskar man lagren och går över till "Just in time transporter". Den nya elektroniska tekniken måste fungera för att samhället ska fungera. Beroendeförhållanden: Elektroniska kommunikationer är elberoende. El behövs för att driva nätsystemen, både det nedgrävda fibernätet och masterna i det luftbaserade systemet. Datorer och telefoner har några timmars kapacitet utan tillförsel av el. Transporter, främst de spårbundna, är helt beroende av elektroniska kommunikationer för drift- och säkerhet. Eldistributionen bygger på fungerande elektroniska kommunikationer för drift och kontroll. Insatsmyndigheterna (SOS-alarm, polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård) drivs med stöd av den moderna tekniken. Sjukvården har utvecklats och utvecklas genom den nya tekniken. 22
6 IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER FÖR KOMMUNEN OCH KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE Dramatiska händelser i Lindesbergs kommun kan inträffa hastigt, oväntat och ibland utan förvarning. Konsekvenserna kan bli omfattande och kommunledningens förmåga kan sättas på prov. Kommunledningens trovärdighet kan också skadas vid felaktigt eller för sent agerande. Dramatiska händelser kan ske på grund av handhavande fel (mänskliga faktorn), tekniska fel, kraftiga oväder sommartid som vintertid samt våld eller annan avsiktlig negativ samhällspåverkan. En händelse kan bedömas som liten inledningsvis men starta en kedjereaktion och eskalera till en stor och dramatisk händelse. Det är ofta svårt att inledningsvis definiera händelsens omfattning och konsekvenser. Följande hot och risker har identifierats inom Lindesbergs kommun geografiska område: 6.1 TYPHÄNDELSER Naturolyckor och extrema väderhändelser Snöoväder och storm Skyfall Översvämning Värmebölja Ras och skred Skogsbrand Åska Olyckor Anläggningar med hantering av farliga ämnen Transport av farligt gods Stor trafikolycka (tåg/väg/flyg/båt) Allvarlig händelse i publikt område Dammbrott Brand i särskilda objekt Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i: Dricksvattenförsörjning och avloppssystem Livsmedelsförsörjning Finansiella system Elförsörjning Elektroniska kommunikationer Värmeförsörjning Drivmedelsförsörjning Transporter Antagonistiska hot och sociala risker Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Terror/våldsbejakande extremism Subversiv verksamhet (politiskt omstörtande verksamhet) Social oro 23
Sjukdomar Pandemi/epidemi Epizooti och zoonos 6.2 IDENTIFIERADE TYPRISKER MED DEFINITIONER 6.2.1 Naturolyckor och extrema väderhändelser Det finns olika sorters extrema väderhändelser, till exempel ett kraftigt ihållande ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller att det är osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden. En av klimatförändringarnas effekter är att det kommer bli allt vanligare med extrema väderhändelser som i sin tur kan ge ökade problem för olika samhällsviktiga verksamheter. 6.2.2 Stormar och snöoväder Kraftiga stormar, där träd knäcks eller rycks upp med rötterna samt elledningar som slits sönder kan få allvarliga konsekvenser för kommunen och samhället i form av skador på infrastruktur som följd. Stormens effekt på samhällsviktiga verksamheter består i huvudsak av trädfällning som orsakar skador på vägnät, järnvägsnät, elnät och annan infrastruktur. Även andra föremål som rycks loss och träffar egendom, infrastruktur eller människor är en fara vid storm. Stormar i samband med snöfall kan också leda till drivbildning som påverkar framkomligheten på vägar och järnvägar. Framförallt är det bristen på farbara vägar som påverkar kommunen och den samhällviktiga verksamheten. Det blir svårt för personal att ta sig till arbetet och för personal inom t.ex. hemtjänsten att ta sig fram till brukare. Detta i kombination med ett elavbrott gör att situationen blir ännu mer svårhanterad. För att minska konsekvenserna har tekniska förvaltningen både personella och materiella resurser i beredskap. Förebyggande åtgärder såsom inventering av trädbestånd intill vägarna, underhåll och besiktning av bryggor, gångbroar och byggnader sker regelbundet. Lindesbergs kommun har varit förskonad från stormar men stormarna Gudrun och Per påverkade länet till viss del där ett stort antal abonnenter blev utan el och fast telefoni. Lindesberg kommuns geografiska läge innebär att stormar kan förekomma då kommunen består av en hel del skogsbruk och även jordbruk. Sannolikheten för stormar och snöoväder bedöms därför som hög och konsekvenserna som mycket allvarliga med en låg osäkerhetsfaktor. 6.2.3 Skyfall Med ett förändrat klimat kommer skyfallen sannolikt bli kraftigare och öka i antal. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omledningar av trafiken. El-, gas- och teleavbrott på de fasta näten och de mobila tele- och datanäten kan slås ut på grund av skyfall eller åsknedslag. De kommunala ledningsnäten och även avloppsreningsverken kan påverkas. Skyfall drabbar kommunen nästan varje år vilket bland annat orsakar mindre översvämningar och källaröversvämningar i tätorter. Eftersom skyfall kan vara orsaken till översvämning kan konsekvenserna jämföras med översvämningarna (se nedan). Konsekvenserna av skyfall förebyggs också på samma sätt som översvämningar (se nedan). 24
6.2.4 Översvämningar Kommunen är kanske den kommun som drabbats hårdast av översvämningar i länet. Tätorter som Lindesberg, Vedevåg och delar av Frövi har flera gånger drabbats av omfattande översvämningar. Bebyggelse, vägar, järnvägar, skolor, reningsverk och industrier har drabbats av översvämning. I Lindesjön var vattenståndet ca 2,4 meter över normalvattenstånd under vårfloden 1977. Lindesbergs kommun ligger i ett område med betydande översvämningsrisk enligt MSB:s bedömning. I Örebro län är Lindesbergs tätort ett av de 18 områden i landet som har blivit utpekat att ha betydande översvämningsrisk. I och med detta genomförde DHI på uppdrag av MSB en översvämningskartering av Arbogaåns avrinningsområde, från Ställdalen till Mälaren (MSB, 2013). Vid en allvarlig översvämning i Lindesbergsområdet är det enligt karteringen Stora och Lilla Lindesjön med omgivande våtmarker, samt Bottenån och Dalkarlshytteån som svämmar över. Sjömagasinen i Arbogaån har relativt låg regleringsgrad vilket innebär att man har svårigheter att dämpa höga flöden under en längre period. I Arbogaån finns också flera trånga sektioner som minskar möjligheten till reglering av sjöar. I Bottenån och Storån finns risk för ras och det har tidigare inträffat mindre ras längs dessa sträckor. Runt sjön Väringen finns områden som översvämmas naturligt och är viktiga för naturlivet men vid höga vattenstånd drabbas även vägar och bebyggelse. Nedströms Väringen har rensningar utförts som förbättrat avrinningen men det finns stora låglänta områden på Fellingsbroslätten som tidigare drabbats av översvämning. I Sverkestaån översvämmas framförallt jordbruksmark men vid höga flöden som under våren 1977 drabbas även vägar. Skyfall drabbar kommunen nästan varje år vilket bland annat orsakar mindre översvämningar och källaröversvämningar i tätorter. Sannolikheten för översvämning i Lindesberg bedöms därför som hög och konsekvenserna som mycket allvarliga med en låg osäkerhetsfaktor. 6.2.5 Värmebölja Längre och intensivare värmeböljor kommer att bli vanligare i och med klimatförändringen. Värmebölja definieras av SMHI som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. Extrema och långvariga värmeböljor medför olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper som äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Det kan även innebära flertalet problematiska effekter på miljö, ekonomi och infrastruktur. Sammantaget kan det innebära sårbarhet för viktiga samhällsfunktioner som tillgång och kvalitet på vatten samt stora ekonomiska förluster i jord- och skogsbruket. Med ett varmare klimat ökar också problemen med skadegörare, växtsjukdomar och ogräs. Att en värmebölja inträffar sommartid innebär också minskad personalstyrka för de flesta på grund av semestertider. Äldre och sjuka är de som framförallt blir drabbade och ökar i första hand belastningen på akutvård och äldreomsorg. Socialförvaltningen i Lindesbergs kommun har rutiner för att minska konsekvenserna vid värmebölja. Historiskt sett har en värmebölja drabbat länet vartannat år och utvecklingen går mot en höjd frekvens av värmeböljor. 25
Sannolikheten att en värmebölja ska inträffa är alltså mycket hög men konsekvenserna bedöms som betydande. Osäkerhetsfaktor bedöms som låg med tanke på underlaget. 6.2.6 Ras och skred Ras och skred är plötsliga och snabba processer som kan få allvarliga konsekvenser och inträffade ras har hotat bebyggelse och raserat vägar, järnvägar, broar och elledningar. Klimatanalyser för Örebro län visar på en ökning av nederbörden vilket påverkar jordars stabilitet negativt vilket i sin tur ökar faran för ras och skred. Enligt undersökningar av Statens geotekniska institut kommer säkerheten och jordslänters stabilitet försämras med mellan 5-30 procent i och med ett förändrat klimat. De flesta ras och skred inträffar under vår och höst då trycket i markens porer är högt till följd av till exempel intensiv nederbörd och snösmältning. I Bottenån och Storån finns risk för ras, och det har tidigare inträffat mindre ras längs dessa sträckor. Det finns ett kartunderlag som Länsstyrelsen har tagit fram där det framgår var det finns en risk för ras och skred i kommunen men det finns många osäkerhetsfaktorer i beräkningen. Sannolikheten för ras och skred uppskattas som medelhög med begränsade konsekvenser med låg osäkerhetsfaktor. 6.2.7 Skogsbränder En brand kan uppstå på grund av flera olika orsaker, till exempel mänsklig aktivitet som oaktsamhet vid grillning, gräseldning och rökning. En brand kan också uppstå på grund av naturfenomen och felaktig teknik. En skogsbrand får som regel framförallt konsekvenser för i första hand den skog där den härjar, med ekonomiska konsekvenser för markägaren. Ibland drabbar den även enstaka fristående byggnader samt begränsar framkomligheten för trafiken. Vid bränder är det ofta brandröken som är det största hotet mot människor och djur med viss effekt på samhällsviktiga verksamheter. Senast 2014 rådde det eldningsförbud i länet och flera skogsbränder inträffade i Lindesbergs kommun. Det finns några skogsområden inom kommunen där det vid extrem torka kan finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller avverkning. Om branden sprids kan det spridas snabbt och gå mot bebyggelse. Insatserna kan bli långvariga och mycket krävande. Kraftiga gräs och skogsbränder kan hota bebyggelse, störa väg och järnvägskommunikationer, ge upphov till stora egendomsskador samt kräva stora resurser från räddningstjänsten. Sannolikheten för skogsbränder i kommunen är bedömd till hög med tanke på klimaten som varit de senast åren samt historiken av inträffade händelser. Konsekvenserna blir dock begränsade eftersom kommunens skogspartier ligger relativt långt ifrån tätorterna samt samhällsviktig verksamhet. Konsekvenser kommer framförallt påverka miljö och ekonomi. Osäkerhetsfaktorn bedöms som låg. 6.2.8 Åska Ungefär 2000 åskväder pågår ständigt runt jordklotet. Eftersom åska gynnas av hög temperatur och fuktig luft är frekvensen högst i tropiska områden. I Sverige kan åska uppträda 26
närsomhelst på året men de flesta åskdagarna inträffar i perioden juni-juli-augusti. Åska är ett begränsat väderfenomen som normalt inte innebär någon omfattande påverkan eller skador på samhällsviktig infrastruktur. Men åska är ett aktuellt fenomen eftersom dagens elektronik ofta är åskkänslig. Åska ger framförallt konsekvenser för IT-avdelningen men detta kan i sin tur kan påverka samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet är beroende av IT. Eventuellt kan klimatförändringarna också medföra gynnsammare förutsättningar för bland annat åska i framtiden. Sannolikheten för åska som i sin tur kan orsaka hårdvarufel, brand eller strömavbrott beräknas vara hög. Konsekvenserna bedöms som betydande eftersom IT har beredskap och backup planer för olika problem. Osäkerhetsfaktorn bedöms som medelhög. 6.3 ANDRA OLYCKOR CBRNE är ett samlingsbegrepp för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R), nukleära medel och ämnen (N) och explosiva medel och ämnen (E). Genom avsiktlig spridning eller annan händelse kan samhället drabbas av allvarliga konsekvenser. Händelser med skadliga kemikalier, sjukdomsalstrande mikroorganismer, joniserad strålning och explosiva ämnen är alltid allvarliga och kan kräva stora sjukvårds- och räddningsinsatser. Enligt länets största räddningstjänst, Nerikes Brandkår, har det totalt under 2001 2012 skett 409 utsläpp av farliga ämnen och totalt har 30 personer skadats vid olyckor med farliga ämnen. Ingen person har omkommit på grund av en olycka med farliga ämnen under de senaste elva åren. Över hälften av alla räddningsinsatser till bränder i byggnader sker i bostäder. Ett problem som särskilt utmärker sig i flerbostadshus är glömda påslagna spisar, medan småhus är särskilt drabbade av soteldar. Antalet insatser till bränder i skolor ökade åren 2005 2008. Under 2008 noterades det högsta antalet, totalt 787. Efter 2008 har antalet insatser minskat och i den senaste statistiken för 2012 var det totala antalet räddningsinsatser till skolbränder 508. 6.3.1 Anläggningar med hantering av farliga ämnen Till farliga anläggningar räknas alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom. I Lindesbergs kommuns finns flera större industrier varav BillerudKorsnäs Frövi/Rockhammar och Meritor är de största. Dessa industrier är viktiga för kommunen, bland annat genom att de är stora arbetsgivare med c:a 630 anställda på Billerud/Korsnäs Frövi/Rockhammar och c:a 960 anställda på Meritor HVS AB. I båda fabrikerna ingår hantering av farliga ämnen i produktionen och trots ett ambitiöst och systematiskt säkerhetsarbete med höga krav på den interna säkerheten kan risken för brand eller miljöpåverkan aldrig helt undanröjas. Riskkällorna inom industrierna har studerats samt värderats med hänsyn till sannolikheten för skadehändelsen och möjliga konsekvenser om en olycka inträffar. I första hand påverkas de som arbetar inom företaget, därnäst finns grannrisker som kan bestå av närliggande bebyggelse eller människor som av en eller annan anledning finns i direkt anslutning till drabbat objekt. Genom att dessa industrier är så viktiga för Lindesbergs kommun blir kommunen sårbar för en sådan skada på fabrikerna som innebär ett längre produktionsstopp och en eventuell flytt eller nedläggning av industrin. 27
Alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom klassas som Sevesoanläggningar. I Lindesbergs kommun finns två sådana anläggningar Nammo LIAB och Billerud/Korsnäs Frövi varav Nammo LIAB klassas som högre. Den största risken bedöms vara att en brand i fabriksanläggningar skulle utgöra en fara för de anställda och vara besvärande för det intilliggande samhället. Samma bedömning gäller för en del andra tillverkningsföretag i kommunen. Sannolikheten för utsläpp från farliga anläggningar bedöms som medelhög med begränsade konsekvenser samt en låg osäkerhetsfaktor. 6.3.2 Farligt gods Miljontals ton av farligt gods transporteras varje år på våra vägar och järnvägar i Sverige och även med båt och flyg. Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. I Lindesbergs kommun finns flera industrier som använder farliga ämnen i sin produktion. Vidare finns bensinstationer och oljepannor. Till dessa transporteras farligt gods. Utöver detta sker transporter av farligt gods genom kommunen. Nationellt sett är belastningen av farligt godstransporter på väg och järnväg i Lindesbergs kommun mycket hög. Det farliga godset utgör en fara för kommuninnevånarnas hälsa och miljö. Särskilt gäller detta för de transporter av bränsle som går till bensinstationer i Lindesbergs tätort och som passerar både tät bebyggelse och vattentäkt. Det gäller dessutom för det farliga gods som transporteras på järnväg eftersom järnvägen passerar genom tätorterna Fellingsbro, Frövi, Vedevåg, Lindesberg och Storå. Sannolikheten för en olycka med farligt gods bedöms som hög med allvarliga konsekvenser samt med en medelhög osäkerhetsfaktor. 28
Nedan presenteras de farliga ämnen som hanteras i störst mängder i kommunen. 268 1079 Svaveldioxid Giftig och frätande gas som ger stora riskavstånd vid läckage. 80 Natriumhydroxid 1824 (Natronlut) Frätande ämne som används vid bland annat massaproduktion. 58 2014 Väteperoxid Frätande och oxiderande ämne som används vid massaproduktion. Kan ge explosionsartat brandförlopp i kontakt med brandfarliga ämnen. 80 Frätande ämne som används vid bland annat Svavelsyra avloppsvattenrening. 1830 Reagerar häftigt vid kontakt med vatten och metaller 56 Natriumnitrit Giftigt och oxiderande ämne. 1500 Kan ge ett explosionsartat brandförlopp i kontakt m brandfarliga ämnen. 50 Ammoniumnitrat Oxiderande ämne för bland annat avloppsvattenrening. 1942 Kan ge ett explosionsartat brandförlopp i kontakt m brandfarliga ämnen. 268 1005 Ammoniak Giftig och frätande gas som ger stora riskavstånd vid läckage. 23 Gasol Mycket brandfarlig gas 1965 30 Diesel/ 1202 Eldningsolja Brandfarligt och farligt för miljön, bland annat för grundvattnet. 33 1203 Bensin Mycket brandfarligt och farligt för miljön, bland annat för grundvattnet. 6.3.3 Stor trafikolycka (tåg/väg/båt/flyg) En stor trafikolycka med många skadade eller döda personer eller en flygolycka är ett exempel på en allvarlig händelse som normalt inte får stora konsekvenser för samhällsviktig 29
verksamhet. Beroende på olyckans natur, vilka personer som är inblandade och andra omständigheter är det händelser som kräver viss beredskap av kommunen. Under de senaste tretton åren har i snitt en person om i året omkommit i trafikolyckor i Lindesbergs kommun. Risk för ett stort antal omkomna och svårt skadade finns vid bussolyckor, seriekrock med personbilar och lastbilar eller järnvägsolyckor med persontåg inblandat. I Lindesbergs kommun finns i dagsläget vissa vägsträckor som är mer olycksdrabbade än andra liknande. För att boende ska få ta del av världen utanför boendet företas ofta utflykter, ibland med buss. Denna riskerar att bli inblandad i en trafikolycka. På vägen till och från skolan är barnen sårbara. Dödsolyckor har inträffat och riskerar att inträffa. 6.3.4 Tågolycka Farligt gods på järnväg transporteras tvärs igenom Fellingsbro, Frövi, Lindesberg och Storå tätorter. På stationsområdena passerar bl.a. godstrafik och andra tåg med hög hastighet. Järnvägen i sig är givetvis också en risk för personer som exempelvis går över spåren eller genom att bilar kolliderar med tåg vid övergångar. Riskkällan i dessa fall är transport av farligt gods. Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell evakuering av kringliggande områden (till exempel bostadsområden, affärsverksamhet, järnvägstationer), förorening av mark och vatten. Eventuellt även dödsfall och skadade människor. 6.3.5 Flygolycka Om ett flygplan skulle störta i en av kommunens tätorter skulle konsekvenserna kunna bli förödande och orsaka många dödsfall, bränder och störningar på infrastruktur och 30
kommunikationer. Även om ett haveri inte är särskilt sannolikt kan eventuellt delar från planen lossna och därigenom skapa förödelse på marken. Sannolikheten för en stor trafikolycka inom tåg/väg/flyg/båt uppskattas till medelhög med allvarliga konsekvenser samt med en medelhög osäkerhetsfaktor. 6.3.6 Allvarlig händelse i publikt område Idrott och kultur är viktigt för kommuninnevånarnas välbefinnande. Att få idrotta tillsammans eller att få dela kulturupplevelser med andra innebär att vi får åtnjuta styrkan av att ingå i den sociala gemenskapen. Att samlas nära innebär dock att vi blir mer sårbara för en mängd olyckor, bland annat bränder. Sårbarheten är stor när vi samlas i Lindesbergs Arena, där vi som mest kan bli 2500 personer, och i anslutning till den finns Lindeskolans aula, drygt 600 personer. Samlas gör vi också för att se på ishockey eller dansa i någon av ishallarna då vi som mest kan bli över 1000 personer, och på huvudblioteket/kulturhistoriska arkivet, 100-200 personer. Sannolikheten beräknas vara medelhög och med allvarliga konsekvenser samt låg osäkerhetsfaktor. 6.3.7 Dammbrott Närhet till vatten är på samma gång en tillgång och en risk. En del av bebyggelsen ligger nära vatten och en del av denna bebyggelse hotas av översvämning. Vidare har dammar byggts i vissa vattendrag. Dammarna ger kommunen en tillgång i form av bland annat elkraft men innebär också en risk i form av nedstörtande vattenmassor vid ett eventuellt dammbrott. Av flera dammar i kommunen har två sådana egenskaper att det finns en icke försumbar risk för människors liv samt beaktansvärd risk för stora skador på miljö, samhällsanläggningar samt egendom vid dammbrott. Vattendrag innebär också risk för drunkning. Enligt räddningstjänstens statistik har 3 personer omkommit på grund av drunkning de senaste tio åren. Tillbuden är dock desto fler. I kommunen finns många dammar som kan dämpa höga flöden men som samtidigt kan utgöra en risk vid ett dammbrott. Kraftföretagen och gruvindustrin har ett klassningssystem, RIDAS och GruvRIDAS, som utgår från konsekvenser vid ett dammbrott. Det finns fyra konsekvensklasser 1+, 1, 2 och 3. Dammar med konsekvensklass 1+ innebär att ett dammbrott skulle orsaka den största skadan och dammar i klass 3 den lägsta skadan (se bilaga 1). Sannolikheten för dammbrott anses låg och med begränsade konsekvenser samt låg osäkerhetsfaktor. 31
Tabell 1. Dammar med RIDAS klass 1-2 i kommunen. Damm RIDAS Ägare Fabriksdammen Billerud/Korsnäs 1 (Rockhammar) Rockhammar AB Dalkarlshyttans kraftverksdamm 2 Linde Energi AB Gränsjöns damm 2 Sveaskog AB Nyhammars Kvarnfall 2 Sveaskog AB Oppboga kanaldamm 2 Linde Energi AB Oppboga reglerdamm 2 Linde Energi AB Rällså kraftverksdamm 2 Mälarenergi Vattenkraft AB Vedevågs kraftverksdamm 2 Linde Energi AB 6.3.8 Brand i särskilda objekt I snitt omkommer en person vartannat år i bränder i Lindesberg kommun. Större bränder innebär både mycket stora egendomsskador och kraftig påverkan på miljö. De flesta bränder som inträffar kan hanteras av räddningstjänsten och får mycket begränsad påverkan på samhällsviktiga funktioner. Dock kan brand i vissa särskilda objekt få stora konsekvenser på samhällsviktiga funktioner och människors möjlighet till vardagsliv. I Lindesberg kommun finns det 960 barn i förskoleverksamhet, 2510 elever i grundskola F9 och 990 elever på gymnasieskolan. För dessa barn och elever finns cirka 850 anställda. Verksamheten bedrivs på 17 förskolor och 12 skolenheter samt 2 friskolor. Skolorna med ansamlingen av elever är sårbara för bränder. Dels riskeras elever och personal att skadas och omkomma i bränder, dels kan en brand innebära stora egendomsskador. Det kan innebära att skolan tvingas stänga under sanering och återuppbyggnadsarbetet. Vuxenutbildningen i Lindesberg har cirka 500 deltagare och 55 anställda. Verksamheten bedrivs till största delen i Masugnens två byggnader. Vuxenutbildningen är sårbar för brand. Inom äldreomsorgen finns sex större boenden (Grönbodahemmet, Tallåsen, Ågården, Källgården, Solliden och Ekgården). Risker som finns på dessa boenden ur ett brukarperspektiv är dels brandrisken, en brand vid ett äldreboende gör en utrymning svårare än vid andra arbetsplatser då många har svårt att själva ta sig ut ur lokalerna. Även inom LSS (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) skulle en brand kunna få stora konsekvenser. Antalet brukare per boende är lägre än inom äldreomsorgen men samtidigt är många personer rullstolsburna. En annan risk i detta hänseende kan vara att en del brukare kan ha svårt att se allvaret i en krissituation. Alla kommunens lokaler kan drabbas av bränder eller skadegörelse och där skiljer sig inte socialförvaltningens lokaler. Äldreboendena Ågården och Källgården ligger i nära anslutning till en bensinstation och skulle därmed kunna drabbas vid en eventuell olycka eller brand där. Brand i kommunens serverrum kan få mycket stora konsekvenser såsom långvarig driftstörning och dataförlust. 32
I Lindesbergs tätort finns en stor del tät trähusbebyggelse. I denna typ av bebyggelse blir risken för brandspridning mellan byggnader stor om en brand bryter ut. Trähusbebyggelsen har ett stort kulturhistoriskt värde och skänker charm till Lindesbergs tätort med byggnader från 1700 och 1800 talet. En brand i något av vattenverken till kommunens tätorter kan medföra avbrott i dricksvattenförsörjningen, eftersom inga reservvattenverk finns. I kommunen finns ett antal bostadsbolag. Lindesbergs Bostäder (LIBO) är en av kommunens största bostadsföretag. Det som främst riskerar att drabba LIBO är brand eller vandalisering. En större brand för LIBO skulle innebära att flera kommuninvånare blir bostadslösa och att kommunen måste ordna alternativt boende till dessa under en längre period. Särskilt vintertid blir detta behovet extra akut. På landsbygden är riskerna vid utbruten brand stora på grund av att räddningstjänstens insatstid ofta är över 10 minuter, ibland över 20 minuter och i vissa extrema fall över 30 minuter. Dessutom krävs tankbilar för att vattenförsörja brandsläckningsinsatser där det inte finns brandpostnät. Sannolikheten för brand i särskilda objekt bedöms till hög med allvarliga konsekvenser samt med en låg osäkerhetsfaktor. 6.4 TEKNISK INFRASTRUKTUR OCH FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Fungerande teknisk infrastruktur och försörjningssystem är viktiga inte bara för samhällsviktig verksamhet och samhällets krisberedskap men också för den enskilde individen. För att samhället ska kunna fungera behövs tillgång till el, vatten, värme och telekommunikationer. MSB har tagit fram förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme. Resultatmålen handlar bland annat om miniminivåer för tillgång till dricksvatten, planering för att upprätthålla livsmedelsförsörjningen och tillgång till uppvärmda utrymmen vid störningar i värmeförsörjningen. 6.4.1 Störningar i dricksvattenförsörjningen Vi har en hög kvalitet på vårt dricksvatten men vi är sårbara för att farliga ämnen ska leta sig in i systemet. Exempelvis ligger det största vattenverket, det i Rya, så till att vattentäkten kan slås ut vid en tankbilsolycka på väg 860. Dricksvattentäkten i Rya försörjer tätorterna Lindesberg, Frövi och Fellingsbro. Vårt dricksvatten är också sårbart mot sabotage. Möjlighet finns att försörja vattenverken med reservkraft. Bakterier, virus och andra mikroorganismer (ex. Cryptosporidium) kan komma in i vattnet och orsaka magproblem och illamående. Anledningen kan vara att ytvatten eller avloppsvatten trängt in eller att smådjur trillat ner i brunnen. Det kan också finnas avlopp i närheten som sprider orenheter. För människors överlevnad behöver vi tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av godtagbar kvalitet. I Sverige använder vi dagligen ungefär 70 liter vatten per person för dryck, till matlagning och personlig hygien. För disk, tvätt och städning med mera 33
används ytterligare ca 130 liter vatten per person och dygn. I ett krisläge tillhör dricksvatten ett av de nödvändigaste behoven för den enskilda individen och befolkningen som helhet. Begränsade reservvattentäkter finns till Rya, Vasselhyttan och Rockhammars vattentäkter. Till kommunens övriga vattenverk finns reservoarer för dricksvattenförsörjning, och möjlighet att transportera dricksvatten från en annan produktionsanläggning. BKT har avtal med drivmedelsleverantör att alltid ha tillgång till 10 m diesel för sina reservkraftverk. De avloppsreningsverk som renar avloppsvatten innan det släpps ut i naturen är också känsliga mot vissa kemikalier. Till exempel kan olja i inkommande avloppsvatten slå ut den biologiska processen i verken. Dessa verk finns i de flesta samhällen såsom exempelvis i Lindesberg, Frövi, Fellingsbro, Rockhammar, Öskevik och Mårdshyttan. Inre och yttre skyddsområde kring Rya vattentäkt markerade med randig respektive mörkt blå färg. Sannolikheten för störningar inom dricksvatten bedöms som medelhög med mycket allvarliga konsekvenser samt med en låg osäkerhetsfaktor. 6.4.2 Störningar i livsmedelsförsörjningen Livsmedelsförsörjningens system är komplext och livsmedelsflödet innehåller ofta många olika steg från råvara till färdig mat hos konsumenten. Livsmedelsförsörjningen består av flera verksamheter som livsmedelsproduktion, lager, dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Beroendet av fungerande tele- och datakommunikationer har successivt ökat i och med den tekniska utvecklingen inom livsmedelssektorn. Livsmedelsförsörjningen är starkt beroende av transporter i alla verksamheter. Konceptet Just In Time används inom livsmedelsförsörjningen och innebär att lagerhållningen är liten och sker till stor del på vägarna. Transporter behövs för att förflytta produkter i livsmedelskedjan och elförsörjningen är viktig för att hålla igång de flesta verksamheter. MSB:s föreslagna resultatmål innebär att varje person inom 3 4 dygn ska ha tillgång till livsmedel med ett energivärde motsvarande 2 100 kcal/dygn. Brister i livsmedelsförsörjningen antas framförallt få konsekvenser för äldre, funktionshindrade och sjuka, och ökar i första hand belastningen på akutvård och äldreomsorg. Utan livsmedelsleveranser kan inte storköken bedriva sin verksamhet och utan matleveranser kan inte heller förskolor, skolor eller äldreboenden bedriva sin verksamhet. Vid ett långvarigt elavbrott kan livsmedelsförsörjningen bli ett stort problem. För att klara de stora livsmedelsaffärernas hela verksamhet krävs mycket stora reservkraftverk och förberedande ombyggnationer. Vid elbortfall blir maten i butikernas kylar och frysar i en 34