Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk Pernilla Rosell Steuer, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet
Eller: Finns det en framtid för lärarutbildningar i moderna språk? Bakgrund och kort historik Hur ser en språklärarutbildning ut idag? Finns det studenter som vill bli lärare idag? Vilka lärare behövs i framtiden? Behövs språklärare? Får man jobb som språklärare idag? Erbjuder vi fel språk i våra lärarutbildningar idag? Flerspråkighet i tidig ålder en outnyttjad resurs /Pernilla Rosell Steuer
Kort historik över skolspråkens ställning 1807: Engelska, tyska och franska 1870-talet: Tyska första främmande språk 1920-talet: Engelska istället för tyska? 1946: Engelska blir första främmande språk (genomfört 26 augusti 1946) 1950-1962: Enhets- och grundskolereformer innebär att alla elever läser engelska
1962: Franska blir likställt med tyska 1988/1989: Spanska införs som försöksverksamhet Lpo94: Spanska införs som permanent språkval. Lpo94: Moderna språk ett s.k. mjukt obligatorium i grundskolan, främst tyska, franska och spanska. Gemensamma kursplaner. Många avhopp till SvEn Litteratur: Hyltenstam / Österberg (2010): Foreign language provision at secondary level in Sweden. Sociolinguistica 24/2010.
Avhopp bland elever i moderna språk 2000-talet: Ca 80 % av alla grundskoleelever påbörjar studier av ett modernt språk. 20-25 % av dessa elever hoppar av språkstudierna. Det talas för mycket svenska och för lite målspråk på lektionerna. Skolinspektionen: Moderna språk. Rapport 2010:6.
Färre lärarstudenter i språk En tydlig skillnad mellan dagens språkstuderande och tidigare generationers är att antalet lärarkandidater har minskat under senare år. Det är uppenbarligen få som kan tänka sig att satsa på en karriär som språklärare. / / Förhoppningsvis kommer de nya lärarutbildningarna (from ht 2011) att locka fler till läraryrket. (Tegelberg: Hur ser högskolestudier i språk ut idag? Lingua 1/2012).
Dagens språklärarutbildningar (from 2011) Ämneslärarutbildning mot gymnasiet (2 ämnen, 120 hp / 90 hp, ett modernt språk möjligt) Ämneslärarutbildning mot högstadiet (3 ämnen, 90 hp/45 hp/ 45 hp) Kompletterande pedagogisk utbildning (ett eller två moderna språk, 120 hp/90 hp krävs som förkunskaper) Inga möjligheter att läsa moderna språk i lärarutbildningar mot yngre åldrar (f-3 och 4-6)
Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300 330 hp Med reservation för ändringar Termin 1 Ämne 1, (1 30 hp) Termin 2 Utbildningens historia och plats samhället, 5 hp Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning, 7,5 hp Teorier om lärande och individens utveckling 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning, VFU I, 6,5 hp Framträdande och retorik 3,5 hp Termin 3 Ämne 1, (31 60 hp) Termin 4 Ämne 1, (61 90 hp) Termin 5 Sociala relationer i skolan 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning, VFU II, 7,5 hp Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning II 7,5 hp Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp Termin 6 Ämne 2, (1 30 hp) Termin 7 Ämne 2, (31 60 hp) Termin 8 Ämne 2, (31 60 hp) samt självständigt arbete, 15 hp Termin 9 Specialpedagogik 7,5 hp Juridik och etik i skolans värld 2,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning III, VFU, 16 hp Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp Termin 10 Ämne 1, (91 120 hp) samt självständigt arbete, 15 hp
Finns det studenter som vill bli lärare? JA: i historia, religionskunskap och samhällskunskap, i viss mån även svenska och engelska mot gymnasiet NEJ: matematik och NO-ämnen (trots mycket god arbetsmarknad) En liten grupp: spanska. Enstaka: tyska, franska, italienska. Förfrågningar finns för bl.a. kinesiska och arabiska. JA: Många vill bli lärare mot yngre åldrar (f-3) och förskola NEJ: Lågt söktryck mot årskurs 7-9 över hela landet. Ganska lågt söktryck även för 4-6.
Lärarbrist: Länsstyrelsens prognos för år 2020 i Stockholms län 4400 förskollärare 1000 fritidspedagoger 3000 grundskollärare tidigare åldrar 3700 grundskollärare senare åldrar och gymnasielärare gäller bl.a. matematik och NO samt moderna språk. 1600 specialpedagoger 1100 yrkeslärare
Behövs just språklärare? Ja, det blir brist på lärare i matematik, naturvetenskap och moderna språk enligt enkät till kommuner av Kommunförbundet Stockholms Län (KLS, 2012) Det är oerhört viktigt att vi nu intensifierar rekryteringen inom kanske framför allt matematik/naturvetenskap och moderna språk (Anders Gustafsson, vicerektor, SU, intervju på www.su.se/lararutbildningar)
Vad kan göras inom kommunerna? Det finns mycket att göra inom detta område, allt ifrån rena informationskampanjer till insatser och åtgärder för att höja läraryrkets status och läraryrkets varumärke. Kommunerna har påbörjat diskussioner om att genomföra gemensamma insatser (Stefan Quas, KSL, intervju på www.su.se/lararutbildningar).
Får man jobb som språklärare? Titt bland platsannonser, november 2012 358 lediga arbeten för grundskollärare äldre åldrar i hela Sverige just nu. 35 tjänster med ett modernt språk i rubriken enligt följande: 19 i spanska, 10 i franska, 5 i tyska, 1 i arabiska. 167 lediga arbeten för gymnasielärare i kärnämnen i hela Sverige just nu. 7 av dessa har ett modernt språk i rubriken, bara få omfattar mer än 50 % (spanska).
Engagerad spansklärare sökes. Mikael Elias teoretiska gymnasium i Örnsköldsvik. Tjänsten är en tillsvidareanställning med en omfattning på 40 %. Dina undervisningspass ligger i nuläget uteslutande på måndag- och onsdagförmiddagar. Vik lärare i franska, Vålbergsskolan, Karlstad. Lärare i franska i årskurserna 6 9. Omfattning 40 %. Schemalagd måndag, tisdag och onsdag. /Namn Namn, Institution eller liknande
Gymnasielärare i tyska, Drottning Blankas gymnasium i Malmö: Till vår etablerade skola i MALMÖ söker omgående en engagerad lärare som kan undervisa i tyska. Schema finns. Du måste således kunna arbeta under följande tider och dagar: Måndagar 08:00-09:20, Onsdagar 08:00-09:20 ITG-gymnasiet Södertörn: tysklärare sökes. Anställningsform: Tidsbegränsad anställning avseende läsåret 2012/13. Omfattning: 3 timmar/vecka, fredagsförmiddagar.
Erbjuder vi fel språk i våra lärarutbildningar idag? Språk ger klirr i kassan! Språkbarriärer leder till att svenska företag mister kontrakt. Små och medelstora företag använder sig allt mer av exportmarknadens specifika språk för att etablera sig på nya tillväxtmarknader. De språk som används mest är engelska, tyska, franska, ryska, spanska, italienska, polska och kinesiska. (Tidskriften Språk, 7/2012) /Namn Namn, Institution eller liknande
Språk en väg in i arbetslivet. (LR och Svenskt näringsliv) Av det totala antalet företag som uppger att de sysslar med internationella affärer anger 37 procent att det tyska språket är viktigast för skolan att prioritera. Storföretag uppger att de vill att skolan också prioriterar språken spanska och kinesiska för framtiden. Trots detta anser företagen att tyska är det viktigaste moderna språket.
Flerspråkighet i tidig ålder en outnyttjad resurs För det första får barnen ännu ett europeiskt språk, vilket i förlängningen är väldigt viktigt för arbetsmarknaden. Men sen har det också visat sig att barn blir intelligentare de blir mer uppmärksamma och får en abstraktionsförmåga som många enspråkiga barn saknar. Suzanne Schlyter, prof. i romanska språk vid Lunds universitet, 2012. Projekt Trespråkig integration i Montessoriskola /Namn Namn, Institution eller liknande
Det mångspråkiga Sverige 20 % av våra elever idag har utländsk härkomst (=född utomlands eller bägge föräldrarna födda utomlands) Flerspråkighet som inte tas tillvara (arabiska, turkiska, persiska, etc) efterfrågan på modersmålslärare med dubbel kompetens (språk + kärnämne) Lindberg, Inger (2009): I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & Demokrati. 18/2009.
Språk, kulturmöten, internationalisering Inte helt lätt att resa utomlands inom lärarutbildningen. Färre utresande än inresande studenter på svenska universitet. Nedskärningar hotar inom Erasmus-programmet. Konsekvenser för lusten och motivationen att lära sig fler främmande språk? /Namn Namn, Institution eller liknande
Duktiga lärare = duktiga elever som fortsätter att läsa språk. Var hittar vi studenterna som vill bli dessa lärare och stanna kvar i yrket? Hur tänker rektorerna vad gäller långsiktiga rekryteringar av språklärare (på heltid)? Jobben finns på grundskolan i första hand, men utbildningarna inriktar sig i främst mot gymnasiet. Vilka konsekvenser får detta? Hur ser språkundervisningen i våra skolor ut den undervisning som lärarstudenter ser på sin VFU (praktik)? Vilken framtid har lärarutbildningarna i moderna språk?... Alla måste älska skolan och skolan måste vara värd att älskas (Konferens skola forskning 2012, kommunpolitiker)