Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen skulle placeras. Detta var en förändring som många betraktade något som prackats på oss för att än starkare markera att vi lever i ett marknadssamhälle inte bara en marknadsekonomi. Idén att låta vinstdrivande företag göra affärer med pensionsbesparingarna är en svensk tillämpning av den nyliberala ideologi som dominerar bland världens makthavare. Att den ideologin inte är särskilt omfattad i samhället i stort kan vi se av de val som faktiskt gjordes för var premiepensionspengarna skulle placeras. Så mycket som en tredjedel av premiepensionen gick till den offentliga Sjunde AP fonden, ett klart uttalat misstroende mot privatiseringen av pensionsfonderna. (Vi har lagt ihop aktiva val av sjunde AP-fonden med de passiva väljare som i undersökningar säger sig ha valt att inte välja för att de ville att Sjunde APfonden skulle ta hand om pengarna.) Attac anser att den vinstjakt som nu tillåts dominera kortsiktiga fondinvesteringar missgynnar en god och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Placeringar inom ramen för ett offentligt pensionssystem bör ha andra mål än högsta möjliga avkastning på kortast möjliga tid. En annan nackdel med nuvarande nya pensionssystemet är att det kan bidra till ökade klyftor när det gäller pensionsutbetalningarna, klyftor som inte kommer att vara relaterade till skillnader i inkomst eller behov utan enbart till framgång eller misslyckande när det gäller att placera premiepensionsdelen av pensionsunderlaget. Därmed ökar risken för vidgade klyftor samtidigt som utfallet bestäms av utvecklingen på börsen. Idag placerar inte Sjunde AP-fonden efter andra kriterier än den stora majoriteten av fonder i PPM-systemet. Ändå missgynnar reglerna Sjunde AP-fonden, genom att möjligheten att flytta pengar till just den fonden förbjudits, medan flyttning mellan alla andra fonder är möjlig. Detta är desto mer förvånande eftersom stora fonder som Sjunde AP-fonden har en tendens att vara billigare än små fonder när det gäller uttag av administrativa avgifter. Det ligger alltså i pensionstagarnas intresse, sedda som helhet, att systemet blir så enkelt och billigt som möjligt. Ju mer pengar som går till administration och vinst hos fondförvaltarna, desto mindre blir över till pensionerna.
Vad är pension? Det finns två sätt att se på pension. Tidigare det vill säga före arbetarrörelsens uppkomst var pension något man fick av barmhärtighet eller välgörenhet, en sorts allmosa som samhället, jordägaren eller fabrikören stod för till sina underlydande. Under 1900-talet har emellertid synen att pension är uppskjuten lön vunnit gehör hos såväl stat som löntagare och arbetsgivare. Detta innebär två saker: Pensionen är de anställdas rätt, något som de arbetat ihop och som tillhör dem, en slags uppskjuten lön. Pensionen är en del av det tillgängliga löneutrymmet, vars storlek arbetsgivare och anställda förhandlar och slåss om. Ett växande trygghetskapital Den finansiella marknaden ges idag ett allt större inflytande över samhällsutvecklingen, trots att det inte är självklart att denna marknadstro är allenarådande. Men låt oss ta marknaden på allvar, låt oss se hur marknaden kan fås att bidra till en utveckling som är såväl ekonomiskt, som etiskt och ekologiskt hållbar. En väsentlig del av den finansiella marknaden består av något vi vill kalla för trygghetskapital. Med trygghetskapital menar vi det kapital och de tillgångar i olika former som uppsamlas för framtida trygghet inom pensionssystemen (och även inom tex sjuk- och andra försäkringssystem). Som framgår av tabellen är den samlade volymen tillgångar i olika slag av pensionsfonder betydande. Dessa tillgångar har ökat ordentligt under det senaste årtiondet. 2
Pensionskapitalet som samhällsförändrare Parallellt med pensionskapitalets växande betydelse har placeringsinriktningen diskuterats i termer av etik, miljö och socialt ansvar. Pensionskapitalet kan nyttjas som ett medel för förändring av samhället. Det gäller alltså att ställa krav på hanterare (s.k. kapitalförvaltare) av pensionskapital. Det gäller i första hand fyra krav: det finansiella kravet, inflytandekravet, miljökravet och det sociala kravet. Det finansiella kravet Pensionssparandets mest avgörande syfte är framtida pensionsutbetalning. Av det följer att pensionssparandet skall placeras så tryggt och säkert som möjligt, vilket innebär att vidlyftigt finansiellt risktagande strider mot pensionssparandets grundidé. Förutom god avkastning och måttfullt finansiellt risktagande innefattar det finansiella kravet också frågan om kapitalförvaltarens administrativa kostnader. Pensionssparandet bör inte dräneras av höga kostnader som höga avgifter till förvaltare och fondbolag eller av oförtjänta och omåttligt höga vinster till enskilda aktieägare. I det sammanhanget bör noteras att det inte finns några tydliga positiva samband mellan en kapitalförvaltares höga avgifter och hög avkastning. Kapitalförvaltaren kan alltså inte åberopa bättre avkastning som argument för höga avgifter; höga förvaltningsavgifter ger inte pensionsspararen mer pension. Att inrikta diskussionen om kapitalplaceringarna enbart på risk, avkastning och kostnadsfrågan är dock inte tillfyllest. Flera krav bör komplettera det finansiella kravet. Skälet till det är att kapitalplaceringarna annars riskerar att bli kortsiktiga och att ingen eller begränsad hänsyn tas till kapitalplaceringarnas verkan på samhället i stort. Inflytandekravet Generellt sett kan sägas att den finansiella sektorn har ökat sitt inflytande i samhället på bekostnad av det politiska systemets inflytande. Det är därför viktigt att medborgarna ökar sitt inflytande inom den finansiella sektorn och då särskilt över kapitalförvaltningen av trygghetskapitalet. Formerna för sådant inflytande kan variera. Ett minsta krav är att spararna och/eller deras representanter, t ex fackföreningsrörelsen och kooperativ, aktivt deltar i kapitalplacerings- eller finanskommittéer. Sådan representation kan leda till att delar av trygghetskapitalet profileras hårdare mot att i tillägg till det finansiella kravet även tillgodose andra mål som lokal sysselsättning och utveckling. Inflytandekravet som ytterst är ett krav knutet till frågan om ekonomisk demokrati innebär vidare att kapital inte bör placeras i företag som uppmuntrar till en samhällsutveckling med antidemokratiskt förhållningssätt. 3
Miljökravet Forskningen och samhällsdebatten har i ökad utsträckning fokuserat på våra långsiktiga överlevnadsbetingelser. Därmed har medvetenheten om vikten av en god miljö ökat under de senaste årtiondena samtidigt som möjligheten att använda pensionskapital för att bidra till kretsloppsutveckling ökat. Det ter sig vidare motsägelsefullt, ja, rent av meningslöst, att redan från unga år spara i en pensionsförsäkring vars placeringsinriktning i värsta fall aktivt medverkar till sådana negativa miljöeffekter att pensionsdagen inte uppnås. Pensionskapital bör alltså inte investeras i verksamheter som resulterar i miljöförstöring eller motverkar en hållbar utveckling. Detta krav kan också formuleras positivt: Kapitalplaceringar som resulterar i ett långsiktigt hållbart samhälle bör prioriteras. Det sociala kravet Det sociala kravet innehåller en relativt bred flora av delkrav som har med de anställda, kunderna, produkterna/tjänsterna och företags organisation att göra. Det sociala kravet ställer alltså företags beteende i förgrunden, deras möjlighet att bidra till det allmänna bästa. En praktisk väg att gå, särskilt för fackföreningsrörelsen, vore att knyta det sociala kravet på pensionskapitalets placeringar till ILO:s olika konventioner, särskilt konventionerna 29 (tvångsarbete), 87 (föreningsrätten), 98 (antifacklig diskriminering), 100 (lika lön mellan kvinnor och män), 105 (tvångsarbete), 111 (diskriminering i yrkesval) och 138 (barnarbete). Det finns andra krav som är svårare att konkretisera. Men eftersom den finansiella marknadens egentliga bas är den reala ekonomin gäller det att stärka den verkliga ekonomin. Detta är särskilt viktigt när det gäller pensionssparande: utan produktion, ingen pension. En väg här är att i högre utsträckning placera pensionskapital i mindre och medelstora företag med utvecklingspotential, och inte, såsom mestadels sker idag, i stora och relativt mogna och ofta internationaliserade företag, som dessutom har begränsat behov av externt kapital. En kompletterande inriktning är att pensionskaptal placeras för utveckling av löntagarägda företag. Skälet är enkelt: näringsliv, företagande och produktion behöver strukturer och former i mångfald och löntagarägda och andra kollektiva ägarformer är underrepresenterade. Särskilt tydligt är detta i länder som Sverige, vars näringsliv i stor utsträckning domineras av ett begränsat antal stora och mäktiga aktörer. Attac kräver När det gäller pensions- och annat trygghetskapitals placeringsinriktning finner vi alltså att flera olika krav kan och bör ställas. För att uppnå både långsiktigt god avkastning och en hållbar samhällsutveckling att 4
avkastningskravet kompletteras med inflytandekravet, med krav på miljöhänsyn samt med krav på att företag som får del av trygghetskapital visar socialt ansvar. Attac kräver av de fackliga organisationer som förvaltar avtalspensionsfonderna: att de ska se till att investeringskriterierna utvidgas så att de bidrar till målen ekonomisk trygghet, ekologisk hållbarhet och social utveckling för att medverka till byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle. Attac kräver av riksdag och regering att regler för Sjunde AP-fonden utformas så att den bidrar till målen ekonomisk trygghet, ekologisk hållbarhet och social utveckling. att Sjunde AP-fonden ska jämställas med andra fondalternativ, så att pengar även kan flyttas till Sjunde AP-fonden. att skattereglerna för fonder och pensionskapital utformas så att de gynnar de som bidrar till ett eller flera av kraven när det gäller inflytande, miljö och/eller socialt ansvar. att information ges till de som ska välja premiepensionsförvaltare så att det underlättar att ta sociala och ekologiska hänsyn. 5