Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Örnsköldsvik
Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.3.1 Intern och/eller extern granskning 5.3.2 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde 1; Undervisningskvalitet och studiero 7.5 Utvecklingsområde 2; Större andel elever nöjda med undervisningen 7.6 Utvecklingsområde 3; Ökad trivsel på skolan 7.7 Utvecklingsområde 4; Förbättrade resultat inom matematikämnet 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1; Öka elevernas trygghet på skolan 10.2 Utvecklingsområde 2; Upprätthålla och utveckla det kollegiala lärandet 10.3 Utvecklingsområde 3; Förfina arbetet med att ta fram gemensamma mål och
1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på åtta olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på www.mikaelelias.se 2. Information om vår skola Hos oss på Mikael Elias Gymnasium Örnsköldsvik är vårt mål är att inspirera och utmana dig. Våra lärare är kunniga, ambitiösa och brinner för sitt yrke, vi tror nämligen att en lärares glädje och entusiasm smittar av sig och ger dig lust att lära. Vår skola är personlig och ligger centralt i Örnsköldsvik, precis vid hamnen. Bra lärare är väldigt viktigt för en bra studiemiljö, men det gäller ju faktiskt att trivas socialt också. En god studiemiljö betyder mycket för hur man klarar av sina studier. För att bidra till detta har vi förutom en del återkommande traditioner som Teoretiskaspelen och Nobeldagen även många aktiviteter på skolan för att arbeta med gemenskap, trivsel och samhörighet. Hos oss ska alla trivas och må bra. För om du trivs bra kommer du att göra bättre ifrån dig. Det är också viktigt att man har de rent tekniska förutsättningarna för att kunna lyckas bra. När du går på Mikael Elias Gymnasium har du alltid tillgång till en egen dator och vår skola har trådlöst nätverk. Under dina tre år på Mikael Elias Gymnasium i Örnsköldsvik vill vi att du ska få lust att lära och mod att förändra, från klassrummet och ut i världen. Oavsett vart du vill som kommer vi tillsammans arbeta för att nå dit, för vi tror på dig och dina förmågor. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Skolan har detta läsår bestått av en rektor, tolv lärare, en studie- och yrkesvägledare samt en administratör. Skolhälsovården bedrivs i samarbete med Previa AB där skolsköterska, kurator, skolläkare och skolpsykolog finns att tillgå efter behov. Vidare så har en av de anställda lärarna på skolan specialpedagogisk kompetens.
Tio av tolv lärare är legitimerade, varav en olegitimerad lärare har ansökt om legitimation och den sista olegitimerade läraren kommer att bli legitimerad under hösten 2015:s tidigare del via kompletterande utbildning. Detta syns dock inte i den nationella statistsiken i SIRIS, som går ett år tillbaka i tiden. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 9,1 80,8 12,2 MEG totalt 114,1 79,1 17,3 Elevhälsan är organiserad i ett elevhälsovårdsteam där rektor, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog träffas vid regelbundna möten för att titta på aktuella elevärenden, fördela arbetet och stödja mentorer och ämneslärares arbete med måluppfyllelse. Vid några av dessa möten under året har även andra kompetenser, så som skolläkare, psykolog och kurator, deltagit för att konsultera elevhälsovårdsteamet utifrån sin kompetens. Sättet att arbeta med elevhälsa i ett team har varit nytt för året och mycket fokus har legat på att identifiera elever med behov av olika typer av stöd och stötta dem med detta utifrån ett elevhälsoperspektiv. Detta innebär att elevhälsan har arbetat mer med åtgärdande insatser än med främjande och förebyggande. Under året har vi på skolan haft två förestelärare, som har arbetat dels tillsammans för att planera leda och följa upp skolans kollegiala lärande och de har dels haft varsina uppdrag utifrån kompetens och intresse. Peter Hållander har med detta år varit förstelärare på skolan i två år. Peter har ett stort intresse av, och kunskap om, Learning-/lesson studies. Peter har också ett brinn och ett engagemang kring kollegialt samarbete inom och över ämnesgränser. Det är också i dessa frågor han under året har lett personalen i pedagogiska samtal och faktiska samarbeten. Målet har varit att under året skapa former för det kollegiala lärandet och öka samarbetet lärare emellan på skolan. Sara Sjöberg är lärare i matematik. Hon har under året haft en förstelärartjänst som syftat till att öka måluppfyllelsen inom matematikämnet. Parallellt med sin förstelärartjänst har Sara även deltagit i matematiklyftet för att addera ny didaktisk kunskap och nya tankesätt kring matematikämnet och dess undervisning. Sara är en av två matematiklärare på skolan. De har arbetat tätt ihop under hela läsåret och de har gemensamt ansvarat för matematik 1 och 2b:s planering, genomförande och uppföljning. Peter och Sara har tillsammans hållit i månatliga pedagogiska konferenser tillsammans med skolans personal. Konferenserna har föregåtts av att personalen har fått läsa in sig på aktuell forskning inom ett valt område och sedan under den pedagogiska konferensen har lärarnas tankar och erfarenheter kring forskningen utbytts. I dessa diskussioner har det varit relevant att diskutera om de känner igen sig i det forskningen säger, vad de kan dra för slutsatser och vad de kan tänkas prova för nytt/nya pedagogiska grepp till nästkommande pedagogisk konferens.
Med Peters och Saras upplägg kring de pedagogiska konferenserna och Peters forskningsinput så har det kollegiala lärandet ökat på skolan sedan föregående år. Positiva effekter av detta är att medvetenheten kring skolforskning ökat och att lärarna vågat prova nya pedagogiska grepp i sin undervisning. Saras matematikfokus i sitt försteläraruppdrag har lett till att måluppfyllelsen inom matematikämnet förbättrats radikalt. Samtliga elever som deltagit i matematikundervisning under året har nått minst kunskapskraven för E. Vi ser också klart förbättrade resultat på nationella proven i de kurser där dessa genomförts. 3.2 Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet 8 11 7 Naturvetenskapsprogrammet 19 13 8 1 Samhällsvetenskapsprogrammet 15 17 13 1 Skolan totalt 42 41 28 2 Skolan hade vid läsårsslut 113 elever inskrivna. Den största elevgruppen var årskurs ett med 42 elever, därefter årskurs två med 41 elever. Årskurs tre hade vid läsårsslut 28 elever. Skolan har tre program med två inriktningar vardera; Ekonomiprogrammet med inriktningarna Ekonomi och Juridik, Naturvetenskapliga programmet med inriktningarna Natur och Natur och Samhälle, samt Samhällsvetenskapliga programmet med de två inriktningarna Samhällsvetenskap och Beteendevetenskap. Det samhällsvetenskapliga programmet med inriktning Beteendevetenskap är skolans största program vi kan dock se att i årskurs ett är det naturvetenskapliga programmet det mest populära. I antagningsstatistiken för kommande läsår (15/16) ser vi att det naturvetenskapliga programmet tar ytterligare kliv i popularitet, något som går att skönja i hela upptagningsområdet. 4. Viktiga händelser under året EHT nytt sätt att arbeta med elevhälsa Inför läsåret behövde vi förfina vårt arbetssätt kring elevhälsan. Dels så behövde vi hitta former för att elevhälsans olika funktioner kunde träffas mer regelbundet och dels behövde vi sätta en bra mötesstruktur. Allt detta för att se till så att alla våra elever ges möjligheten att nå målen med sin utbildning. Vi hittade snabbt en fungerande mötesstruktur och en regelbundenhet som passade för skolan, arbetet har sedan förfinats under pågående år men helt klart är att elevhälsan har stärkts på skolan under året. Matematiksatsningen Efter att vi analyserat föregående läsårs resultat i matematikämnet konstaterade vi att vi behövde göra något för att förbättra resultaten för kommande år. Satsningen vi gjorde finns mer utförligt
beskriven senare i rapporten men sammanfattningsvis så handlar den om att vi dubblade (från en till två) antalet pedagoger i klassrummet i kurserna matematik 1b och 2b samt att vi la till extra undervisningstid i matematik 1b. Vidare så deltog en av matematiklärarna i matematiklyftet vilket också bidrog till nya undervisningsformer i ämnet. Resultatet visar att det var en helt rätt satsning. Inga underkända elever inom matematiken på skolan. Teoretiska spelen årskurs 2 En rolig tradition för alla elever på Mikael Elias Gymnasium i Sverige är att alla elever i årskurs två ses några dagar i Stockholm för att tävla i diverse idrotts- och kunskapsgrenar. Dagarna avslutas med en gemensam bankett. En mycket trevlig och identitetsskapande aktivitet. Nobeldagen i december Vi hedrar, tillsammans med alla andra Mikael Elias-elever i Sverige, minnet av Alfred Nobel och hans välgärningar genom en dagslång kunskapstävling och avslutande nobelmiddag. Tradition, gemenskap och trivsel. Tre viktiga ledord för dagen. Interngranskning januari/februari I början av vårterminen gjordes en interngranskning av verksamheten. Granskningen visar på att skolan har en god kultur och människosyn men saknar en del systematik i sina processer. Granskningsrapporten gav upphov för en del strukturella förslag och förändringar som kommer att ske under läsåret 15/16. Arbetsmiljöinspektion april I april månad kom Arbetsmiljöverket till skolan för en återinspektion från föregående läsår. Efter besöket kunde Arbetsmiljöverket konstatera att samtliga tidigare brister var undanröjda på skolan. BBB maj Skolan gick med i AcadeMediaprojektet Bra blir Bäst i maj månad. Projektet syftar till att de skolor som är med skall efter avslutat projekt ha en god självbild av styrkor och svagheter, ha påbörjat och avslutat ett antal förbättringsprojekt och framförallt skapa förutsättningar för att man på skolan ska ägna rätt tid och rätt saker, allt för att bli bättre, eller bäst. Student juni Så, i juni var det då äntligen dags för skolans fjärde studentkull att stå på trappan. Det firade vi med traditionsenlig frukost, en fin ceremoni och slutligen härlig sång på trappan. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: v v v Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. 5.3.1 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att
systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under vårterminen gjordes därför en verksamhetsuppföljning på skolan, en uppföljning som visade på en god lärandekultur med visa strukturella brister. Resultatet av verksamhetsuppföljningen sammanfattas med följande ord: På Mikael Elias gymnasium i Örnsköldsvik råder en mycket lugn och trivsam stämning. Både elever och lärare vittnar om att man trivs mycket bra på skolan. Eleverna menar att skolan är utvecklande och att lärarna är pedagogiskt skickliga. Vidare menar de att individen möts utefter sina förutsättningar och att lärarna anpassar undervisningen klokt. Skolans resultat vad det gäller trivsel ligger på 83 i NKI:n. Rekommendationsgraden är 84 och nöjdheten 74 i samma enkät. Detta styrker den upplevelse man som besökare får av skolan, att det sammantaget är en god miljö. Resultaten för studiemiljön var i senaste NKI:n 82. Skolan har en god måluppfyllelse vad det gäller de funktionella målen. De elever som gick ut 2014 hade ett avgångsbetyg på 16,6 och totalt 95% av eleverna tog gymnasieexamen. Betygspoängen för elever med examen var 16,7. Vad det gäller korrelation betyg och NP finns det en något stor skillnad vad det gäller högre betyg i framförallt svenska och matematik. Det totala värdet ligger dock inom gränsen för rikets snitt. Resultatet i NKI:n vad det gäller undervisning låg enligt 2014 års enkät på 67, vilket är en nedgång från i fjor. Vid besöket framkommer det att skolan har några utvecklingsområden bl.a. vad det gäller att systematiskt arbeta med värdegrundsfrågor. Det framkommer tydligt att både elever och lärare bär en god värdegrund men det finns ingen systematik att arbeta främjande och förebyggande. Likabehandlingsplanen behöver vävas in i detta arbete. Elevhälsan är ny och man har vid tidpunkten för besöket inte hunnit bygga upp en fungerande systematik och inte heller arbetat främjande och förebyggande. Efter verksamhetsuppföljningen har vi på skolan åtgärdat ett antal av de påpekanden som lyftes, andra åtgärder kommer vi arbeta med under kommande läsår som direkta utvecklingsområden som nämns i nedan i rapporten. Framförallt handlar det om systematik och arbetssätt som skall tas fram och förankras i verksamheten. 5.3.2 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Klagomålshanteringen är känd på skolan, men inga formella klagomål har kommit varken skolledare eller huvudman till känna under läsåret. 6. Vårt värdegrundsarbete Visionen om skolans värdegrundsarbete säger att alla elever och all personal På Mikael Elias gymnasium i Örnsköldsvik ska trivas, må bra och känna sig välkomna. Diskrimineringar och/eller kränkningar ska överhuvudtaget inte förekomma. Arbetet med att motverka kränkande behandlingar
ska vara känt bland elever, vårdnadshavare och personal. Alla ska ha kännedom om skolans likabehandlingsplan och känna sig delaktiga. Likabehandlingsplanen har för läsåret tagits fram av rektor på skolan, den har sedan lagts på remiss hos personal och elever och sedan reviderats något. Vi ser att de aktiviteter som tagits fram som förslag för värdegrundsarbetet har genomförts och gett effekt, framförallt kring frågor om trivsel och trygghet. Systematiken kring framtagande och utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling måste dock förbättras med en större tydlighet om vem som gör vad och när. 7. Resultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/1 4* 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/1 4* 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/1 4* 2014/15 ** Andel elever med examen inom tre år Ekonomiprogrammet - 100,0-15,7-15,7 - Naturvetenskapsprogramm et - 100,0-16,4-16,4 - Samhällsvetenskapsprogra mmet - 84,6-13,4-14,4-2013/1 4* Skolan totalt 95,0 93,1 16,6 14,9 16,7 15,4 78,3 MEG Totalt 91,7 92,1 15,1 15,1 15,6 15,5 75,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten.
För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Det finns ingen statistik att tillgå från skolan på programnivå från föregående års avgångsklasser, detta beroende på att det var få elever på respektive program. Det vi istället har att förhålla oss till är dels en jämförelse av skolans totala resultat gentemot rikssnittet och dels samma resultat gentemot Mikael Elias Gymnasium i stort. Generellt visar skolans resultat att vi ligger på en förhållandevis god nivå i jämförelse med både riket och Mikael Elias Gymnasium. Skolan ligger något över eller något under Mikael Elias samlade resultat i samtliga grupper. Vi ser att andelen elever med examen (93,1%) och genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 p (14,9) ligger strax under snittet på Mikael Elias Gymnasium medan vi ligger strax under när det gäller betygssnittet för elever med examen (15,4). I samtliga tre kategorier visar skolan på högre resultat än rikssnittet för läsåret 13/14. Det vi dock ser är att våra resultat sjunker jämfört med föregående år. Detta kan förklaras med att vi under året arbetat med många av skolans avgångselever för att de skall nå en gymnasieexamen snarare än att de skall nå högt upp i betygsskalan. Detta arbeta har inneburit att många elever har haft fokus på att klara sina pågående kurser på en E-nivå samt att de även prövat kurser där de tidigare har haft ett F. Detta har då medfört att betygssnittet sjunkit från föregående år. Så sammanfattningsvis ligger vi på en relativt hög nivå jämfört med rikssnittet samtidigt som våra värden går nedåt under året. Överensstämmelse nationella prov-betyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre MATMAT01b 28 3% 78% 18% MATMAT01c 17 0% 94% 6%
MATMAT02b 13 0% 77% 23% MATMAT03b 7 0% 86% 14% MATMAT04 13 0% 46% 54% SVESVE01 30 3% 47% 50% SVESVE03 23 0% 48% 52% ENGENG05 40 2% 72% 25% ENGENG06 33 3% 79% 18% Inom matematikämnet har vi för läsåret valt att göra en satsning och då främst inom kurserna matematik 1b (MATMAT01b) och matematik 2b (MATMAT02b). Satsningen har i stort inneburit att en av skolans två matematiklärare har deltagit i matematiklyftet som en fortbildande insats. Vidare så har vi i de båda nämnda kurserna haft två matematiklärare som dels ansvarat för kursens innehåll och upplägg och dels också arbetat tillsammans i klassrummet, eleverna har alltså haft två lärare att tillgå under matematiklektionerna. Utöver detta har vi även valt att lägga 40 minuter extra undervisningstid i matematik 1b per vecka. Bakgrunden till satsningen är att vi under några år sett att elever på Ekonomi- och Samhällsvetenskapliga programmet har haft svårt att klara de obligatoriska matematikkurserna, kurser som är viktiga för deras examen och behörighet till vidare studier. Vi har därför sett att vi, för att öka måluppfyllelsen, bör stärka matematikundervisningen. Satsningen har gett tydlig effekt på matematikresultaten i kurserna 1b och 2b. Samtliga elever nådde kraven för minst E i både nationella proven och i kursen i Matematik 1b. I matematik 2b nådde samtliga elever minst en E-nivå vid kursavslut, fyra av dessa nådde inte kunskapskraven för ett E på nationella proven. Vi ser en viss avvikelse mellan resultat på nationella proven och kursbetyget i matematikämnet på skolan. Framförallt gäller avvikelserna de elever som fått ett högre kursbetyg än det resultat de presterat på nationella proven. Anledningen till detta kan förklaras genom de arbetssätt som matematiklärarna haft tillsammans med eleverna under året läs om detta längre fram i analysen. Inom svenskämnet ser vi att ungefär hälften av eleverna fått samma betyg i slutet av kursen som det sammanvägda betyget i nationella proven (NP). Vi ser också att ungefär hälften av eleverna har fått högre kurslutbetyg jämfört med det sammanvägda betyget på NP. Endast en liten del har fått lägre kursbetyg än det sammanvägda resultatet för NP. På skolan är det en svensklärare som undervisar alla elever i svenska men det finns även andra legitimerade svensklärare på skolan. För att säkra likvärdigheten i bedömningen av NP och de slutgiltiga kursbetygen har vi under året bollat resultat och bedömningar med varandra för att på sådant sätt kunna sätta ett rättvist betyg på eleven I engelska är överensstämmelsen mellan kursbetyg och resultat på NP väldigt hög. I väldigt få fall blev det ett lägre resultat vilket oftast beror på att eleven inte har visat på kunskaper på det högre betygssteget under året. På NP finns det även mellanbetyg som E+ och E-, D+ och D- osv. Till slut får man ett genomsnittsbetyg som en siffra (t.ex. 5.5) som kan avrundas uppåt. Detta kan leda t.ex. till ett C tack vare avrundningen, trots att eleven egentligen borde ligga på D. I kunskapskrav står det
också att elever måste uppfylla alla kunskapsmål för C för att få ett C men systemet med genomsnittsbetyget på NP kan ge en elev ett C trots ett delresultat på bara E. Det är två lärare som undervisar i engelska på skolan. I kursen engelska 5 har de under året haft planering, undervisning och bedömning tillsammans. De har arbetat nära varandra och haft goda förutsättningar för att diskutera såväl kur- och lektionsupplägg så som bedömning och betygssättning. Även om samarbetet rent formellt handlat om engelska 5 så har de även stöttat varandra i övriga engelskkurser när behov för detta funnits. B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 93% 82% 71% 90% 83% 80% 97% 94% 90% 78% 66% 61% 86% 73% 71% Generellt ligger skolans värdegrundsresultat högt i jämförelse med Mikael Elias Gymnasiums totala resultat och även i jämförelse med Academedia. På skolan har vi en stor respekt för varandra, eleverna känner stor trygghet, arbetsron är god och eleverna upplever att de har möjlighet att utöva inflytande i hög grad. Vi har en god kultur på skolan som andas hos oss är alla välkomna och alla förtjänar att bemötas med respekt. Detta visar också våra värdegrundsmätningar. Arbetssätten för att nå dessa goda resultat handlar främst om att personalen finns nära eleven, eleven ges möjlighet att synas och vara någon. Det råder en god stämning lärare och elever emellan vilket skapar trygghet och trivsel. Redan från dag ett, när eleverna börjar på skolan skall de känna sig sedda och välkomna, därför satsar vi mycket tid i början, och även under, läsåret på att eleverna skall lära känna varandra både inom klassen men även över klassgränserna. Vi arbetar efter devisen den du känner är du också snäll mot. Vi ser att vårt värdegrundarbete ger stor effekt på de årliga undersökningarna och vi hör också eleverna ofta säga att på vår skola trivs vi 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar.
Den upplevda kvalliten på skolan är god. Vi har, i jämförelse med både Mikael Elias Gymnasiums samlade resultat och med AcadeMedias dito, högre siffror i samtliga fall. Mycket av de goda resultaten kommer i grund och botten från vårt värdegrundsarbete. Trygga och sedda elever tenderar ofta att vara nöjd med sin skola och sina lärares undervisning. VI arbetar dagligen med att eleverna skall känna sig välkomna till skolan och till klassrummet. De skall känna att undervisningen ger dem något och att de kan utvecklas och nå sina mål. Inom ramen för mätningen av upplevd kvalitet ser vi att frågan om undervisning är den som har lägst index, om än relativt högt. Med ett index på 71 så ligger den några punkter lägre än alla andra frågor. Under året har vi haft ett fokus på att eleverna skall uppleva undervisningen som bättre än föregående läsår. Vi har därför utgått från vad som mäts i elevernas NKI-undersökning och där satt upp målet att vi på det samlade indextalet som riktar sig mot undervisning skall höjas under året. I detta har vi därför, ledda av skolans förstelärare, tittat på aktuell klassrumsforskning och i detta försökt hitta nya metoder för att spetsa vår undervisning ytterligare. Fokusområden i detta har bland annat varit ett öppet och förtroendeingivande klassrumsklimat där fel och brister välkomnas och hur vi på enkla sätt kan utvärdera vår undervisning. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer.
I tabellen ovan saknas två siffror pga. för få svar på dessa frågor. När det gäller den ändamålsenliga kvalliten så ser vi att även våra avgångna elever ser tillbaka på skolan som en plats där de trivdes, mådde bra och var nöjda med. I mångt och mycket handlar detta åter igen om ett bra värdegrundsarbete och ett stort engagemang från lärarna för att varje elev skall trivas, må bra och utvecklas mot sina mål. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Utifrån frågan om mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan har vi i den lokala arbetsplanen satt upp ett mål om att det under läsåret skall ske en reell ökning från föregående läsår. Resultatet är positivt med en höjning av medelvärdet med 0,4 Vad gäller frågan om arbetsro så sjunker resultatet från 8,2 till 8,1 7.5 Utvecklingsområde 2: Större andel elever nöjda med undervisningen Under läsåret 2014/2015 har vi på skolan arbetat med att en större andel elever skall vara mer nöjda med den undervisning som de tar del av. Arbetssätten för att nå målet kan sammanfattas med ökad elevdelaktighet, tydlighet i planering, tydligare exemplifiering av varför specifik kunskap är bra till och individanpassning av lektioner. Resultatet av måluppfyllelsen mäts i kundundersökningens sammanfattande värde av frågor som rör undervisning.
Resultatet visar en ökning från 67 till 71. Snittet för Mikael Elias som verksamhet för året ligger på 67, precis som AcadeMedias resultat också visar. 7.6 Utvecklingsområde 3: Ökad trivsel på skolan Under läsåret 2014/2015 har vi haft en fokus och en målsättning kring ökad trivsel på skolan. Arbetssätten har handlat om att förtydliga och förankra skolans ordningsregeler, att stärka elevråd och andra intressegrupper på skolan, stärka traditionerna och förbättra skolans trådlösa nätverk. Målet mäts genom kundundersökningens sammanfattande värde på frågor som rör trivsel på skolan. Resultatet visar en klar ökning av trivseln, från 83 till 91. 7.7 Utvecklingsområde 4: Förbättrade resultat inom matematikämnet Inför läsåret 2014/2015 satte vi upp ett mål kring förbättrade resultat i matematikämnet på skolan. Arbetssätten har dels varit att ha två undervisande lärare i klassrummet på matematikkurserna 1b och 2b, vidare så har även kursen 1b timförstärkts med 40 min/vecka ökad undervisningstid. En förstelärare i matematik har tillsatts och en av två matematiklärare har deltagit i matematiklyftet. Resultaten mäts i satta betyg samt resultat på nationalle prov i de kurser där dessa ges. Vi ser ett tydligt positivt resultat. Samtliga elever som deltagit i matematikundervisning under året har nått minst kunskapskraven för E, detta att jämföra med året innan då dryga 20 elever inte nådde minst E. Av 63 elever som deltagit i något nationellt prov har endast 5 av dessa inte nått kraven för minst E, alltså 8%. Föregående år låg procentsatsen på närmare 37%. I de kurser där nationellt prov getts under året kan vi se en ökning i betygsresultaten generellt i skolans matematikgrupper. Föregående år låg betygssnittet i matematik på 11,7, i år läsåret 14/15 landar snittet på 19,9. Vidare kan vi också konstatera att i de kurser där nationellt prov gavs under föregående och innevarande läsår så har betygspoängen i kursbetyg och betygsresultaten på NP stigit markant i samtliga fall förutom i Matematik 3b där det i stället sjunkit. Kurs Förändring kursbetyg Förändring NP MATMAT01b 4,8 4,42 MATMAT01c 2,88 3,63 MATMAT02b 5,03 5,47 MATMAT03b -3,86-1,51 Utifrån satta mål för läsåret 14/15 kan vi konstatera att vi når målen förutom vad gäller kursen Matematik 3b.
8. Analys Funktionell kvalitet - Kunskapsresultat Den funktionella kvalliten visar på generellt goda resultat i jämförelse med så väl Mikael Elias Gymnasiums samlade resultat som rikssnittet. Det vi däremot ser är en nedgång på skolan internt jämfört med året innan beträffande betygssnittet, och det kräver sin analys. Det första vi ser är att vi behöver backa bandet till det år då årets avgångsklass gick årskurs ett och närmare bestämt i oktober/november. Vid denna period gjorde vi ett förhållandevis stort intag av elever som ville byta till vår skola. Att göra detta så pass sent på terminen kräver en stor beredskap med allt från vad lärarresurser, lokalresurser, elevskåp, datorer mm. innebär, resurser som vi vid tillfället inte hade. Det blev en strulig period på uppemot en månad som påverkade skolan i allmänhet men årskurs ett i synnerhet båda beträffande studieresultat och trivselfrågor. Elever som kom in sent hade svårt att riktigt arbeta ikapp det de missat och dessa resultat hänger med resten av studietiden. Vidare måste vi också konstatera att både årets (14/15) och fjolårets (13/14) studenter är förhållandevis få vilket medför att enstaka individers resultat får stor inverkan på skolans samlade resultat. Vi har det senaste året arbetat med att bygga upp ett system för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i en eller flera kurser i god tid. Systemet som främst bygger på tidiga varningssignaler och att dessa fångas upp, är betydligt bättre än vad vi hade innan. Men det detta innebär är att när de elever, vars resultat vi nu tittar på, började gymnasiet så var vi inte lika skickliga på att fånga upp dem i god tid som vi är nu vilket så klart kan ha påverkat deras studieresultat under åren. Det kan dock tyckas paradoxalt att skolan anser sig blivit bättre på att fånga upp elever i god tid, samtidigt som resultaten sjunker men det kan då förklaras med att de elever som ingår i mätningen, av anledningar som beskrivs ovan, hade något lägre resultat från årskurs ett, något som hänger med hela vägen till examensdags. När vi tittar på måluppfyllelsen i enstaka kurser så ser vi att matematiken sticker ut rejält åt det positiva hållet. Framförallt gäller avvikelserna de elever som fått ett högre kursbetyg än det resultat de presterat på nationella proven. Att resultaten avviker kan troligen förklaras med att lärarna arbetet tillsamman med eleverna på ett sådant sätt att de under kursens gång haft täta avstämningar med kortare examinerande uppgifter. Eleverna har inte haft så många större prov i omfattningen som kan likställas med ett nationellt prov. Lärarna har medvetet valt att satsa på detta arbetssätt och därmed har de också genom detta valt att inte öva på upplägg likt nationella proven. Samtliga aktiva matematikelever under året har nått minst kunskapskraven för E. Detta är för oss en stor seger. Vi har gjort en väl avvägd och medveten satsning på matematikämnet under året och det gläder oss att elevernas resultat är så pass goda. Kompetenta och engagerade matematiklärare har med tidigare erfarenheter och ny forskning och metodik skapat ett klassrumsklimat och en undervisning som uppmuntrat eleverna att vilja och våga utvecklas.
Nedan presenteras dessa arbetssätt inspirerade av John Hatties metastudier - utifrån skolans matematiksatsning inom kurserna Matematik 1b och 2b men de har även genomsyrats i övriga matematikkurser: Positivt klassrumsklimat Enligt Hattie är ett positivt och tryggt klassrumsklimat viktigt för att förbättra och stärka elevernas lärande och utveckling. Vi har under året satsat mycket på ett tillåtande, tryggt och positivt klassrumsklimat, vilket vi också har lyckats med. Eleverna har känt sig trygga, sedda och vågat ta allt större plats i matematikklassrummet. Stärka elevernas självförtroende Många elever har börjat läsåret med lågt/inget självförtroende i matematikämnet. Vi har under läsåret fokuserat på att stärka deras självförtroende och självbild i matematikämnet. Stödjande samtal, positiv och konkret feedback, uppmuntran, beröm och klappar på axlarna. Vi har varit tydliga med att vi lärare har höga förväntningar på dem och sedan kunnat visa tydliga framgångsresultat efter varje moment - både individuella resultat och hela gruppens resultat. På så sätt blir det också tydligt för eleverna att de faktiskt kan. Vi har även peppat eleverna att uppmuntra varandra. Lugn och ro i klassrummet Lektionerna har präglats av arbetsro och mycket lärarstöd. Genomarbetade genomgångar Lärarna har satsat på en tydlig och lärarledd undervisning för att skapa struktur och förståelse för det centrala innehållet. Vi har haft genomarbetade och elevaktiva genomgångar med verklighetsanpassade exempel för att höja motivationen, förtydliga innehållet och underlätta en matematisk förståelse. Höga förväntningar på eleverna Vi har utgått ifrån att alla elever ska klara sina mål i kurserna och haft höga förväntningar på eleverna. Eleverna har levt upp till våra förväntningar och till och med överträffat dem ibland. Vi har tydligt strävat efter att varje elev ska nå lite högre varje gång och uppmuntrat eleverna att sätta egna höga personlig mål. Elevaktiva övningar (ex elever vid tavlan, gruppövningar, laborationer) Vi har varierat arbetesätten med genomgångar, gruppdiskussioner, laborationer, problemlösning i grupp med räkning i grupp och enskild räkning. Eleverna har lärt sig mycket av varandra, har hållits aktiva och kreativa under lektionerna och vågat prata matematik med varandra. Klimatet i klassrummet har varit tillåtande och eleverna har under läsåret vågat tänka allt mer fritt och allt mer vågat säga fel, vilket underlättar lärandet. Arbetssätten har varierats under kursens gång, men också inom själva elevgruppen. För att hålla vissa elever aktiva har vi valt att låta dem tillsammans lösa uppgifter på tavlan istället för att arbeta ensam i matteboken - det har gjort lektionerna mer lustfyllda och mer lärorika. Verklighetsförankrat innehållet
För att höja motivationen i elevgrupperna har vi satsat på att verklighetsförankra uppgifterna och exemplen. Vi har förklarat hur och när det centrala innehållet kan användas i framtiden, yrkeslivet och i andra ämnen. Vi har alltså försök att förtydliga ämnets relevans och göra ämnet aktuellt för eleverna. Regelbunden repetition Vi har börjat lektionerna med repetition av de förra lektionernas innehåll. På så sätt får vi en regelbunden repetition och ett större sammanhang. Detta har lett till att grupperna har blivit säkra på grunderna i varje moment och nått högre resultat i de olika momenten. Exit tickets Socrative har använts för att regelbundet stämma av kunskapen i gruppen. Med hjälp av dator eller mobiler har eleverna fått besvara att antal grundläggande uppgifter och läraren får en snabb överblick hur kunskapen ser ut på individ- och gruppnivå. Sedan kan läraren anpassa undervisningen bättre efter gruppens nivå. Individuella regelbundna utvecklingssamtal Efter varje eller vartannat moment har en lärare pratat individuellt med varje elev. Vi har då gått igenom provresultatet, diskuterat mål och utvecklingsmöjligheter, gett formativ respons och stämt av trivsel och arbetssätt med eleven. På så sätt får eleven en bra bild av sin kunskap, en tydlig återkoppling på resultatet och verktyg för hur hen kan nå högre. Läraren får också en bra lägesbild över elevens mål, trivsel och önskemål. Muntliga kompletteringar vid F på moment Ingen elev kommer efter. Inga rester När en elev inte visat godkända förmågor på skriftliga prov har vi i direkt anslutning låtit eleven redovisa momentet muntligt. Oftast har eleven då kunnat redovisa godkända förmågor. I vissa fall kan eleven repetera och sedan komplettera en ytterligare gång. På så sätt sparas tid för omprov och inga elever kommer efter. Eleven får godkända moment och ett bättre självförtroende, vilket leder till starkare resultat längre fram i kursen. Detta är troligtvis en av nycklarna till satsningens lyckade resultat. Individuella genomgångar vid frånvaro och vid behov Vid behov har en lärare haft individuella genomgångar för de elever som varit sjuka eller på annat sätt missat undervisning. Under många lektioner har vi haft tillgång till ett extra klassrum och kunnat använda det för att ge extra stöd till den/de elever som behövt extra hjälp. På så sätt har vi inte låtit någon halka efter, utan har hela tiden haft med oss gruppen. massor med skratt och fika Att gå på matematiklektioner ska vara roligt och lustfyllt! Ett tecken att vi har lyckats med detta är att vi nästan alltid har full närvaro på lektionerna och provsituationerna. Vi ser att differensen mellan resultat på nationella proven och i kursbetygen är som störst i svenskämnet. I hälften av fallen bekräftar NP den nivå vi sett hos eleverna under övriga delar av kursen. I andra hälften av fallen presterar eleverna bättre under övriga delar av kursen än de gör
under NP. Anledningen som vi ser är att vi i båda svenskkurserna hinner mäta och bedöma förmågor som läsförståelse (vid t ex bokprat och diskussioner), talförmåga (presentationer, seminarier och diskussioner) och skrivande (referat, utredande text, recension mm) vid flera tillfällen. Många elever utvecklas mycket under kursernas gång och hinner i regel lära av misstag och steg för steg göra bättre ifrån sig. Ibland är de alltså bättre vid kursens slut än vid tidpunkten för NP (i mars/april). I andra fall har eleverna presterat bättre i t ex talsammanhang innan nationella provets tal kommer och de av någon anledning inte riktigt får till det. Detta kan hänga ihop med nervositet - nationella proven är känslomässigt laddade även om vi försöker genomföra dem som övriga kunskapsområden under året. Eftersom samma förmågor prövas vid flera tillfällen under kursen så bedöms den aktuella förmågan när eleven visat sig från sin bästa sida. Med andra ord låter vi inte sämre resultat i NP väga högre än övriga moment om de inte når sin fulla potential under NP. Om en elev däremot lyckas bättre under NP jämfört med tidigare moment så kan resultatet på NP höja slutbetyget. Det som svenskämnet saknar jämfört med matematiken och engelskan har på skolan är ett utbyte mellan minst två undervisande lärare i ämnet. Det finns fler legitimerade svensklärare på skolan men ingen som under året har undervisat i ämnet. Därmed saknar läraren i svenska en formell kollega och ett tydligare bollplank när det kommer till bedömning och betygsättning. Därmed inte sagt att varken bedömning eller betygsättning är felaktig men med en mer systematisk dialog och ett större utbyte lärare emellan blir bedömningsprocessen och betygssättningen ytterligare likvärdig och troligen mindre ifrågasatt. Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Skolans värdegrundsresultat är mycket goda. Det råder en god kultur på skolan där elever och personal samverkar väl för att alla skall känna sig respekterade, sedda och trygga. Arbetssättet handlar mycket om att involvera eleverna tidigt i dessa frågor, att tidigt fånga upp nya elever så att de snabbt hittar ett sammanhang där de känner sig sedda och trygga. Vi bygger grundplåten därifrån, därefter kan vi lägga mer fokus på ämnen, kurser och kunskaper däri. I skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling togs det för året fram ett antal mål och arbetssätt för att nå dessa mål. Kring de främjande insatserna sattes följande mål upp Skapa en god sammanhållning och trivsel på skolan där samtliga elever och personal visar empati och respekt gentemot varandra. Att kontinuerligt arbeta för att elever ska värderas olika oavsett könstillhörighet, könsuttryck och sexuell läggning Att alla elever ska känna sig trygga på skolan, oavsett etnisk tillhörighet och/eller trosuppfattning. Att motverka alla former av uttryck som kan uppfattas som diskriminerande, exempelvis kommentarer, klotter, känslouttryck samt tryck och märken på kläder etc. Skolan planerar och anpassar de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Vi vill skapa en miljö där samtliga elever ska känna sig trygga att, oavsett ålder, våga komma till tals.
Samtliga elever ska känna en samhörighet med varandra samt kunna umgås över åldersgrupperna Arbetssätten för att nå målen handlar dels om att anordna ett antal gemensamma aktivitetsdagar på skolan, dagar då elever över klass- och åldersgrupper får arbeta tillsammans för att lösa olika saker. Ibland handlar det om knep- och knåp, ibland handlar det om samarbetsövningar och ibland om idrottsaktiviteter. Vidare så är detta också saker som lyfts inom ramen för undervisning och i dialog lärare och elever för ett gemensamt gott klassrumsklimat. Våra elevföreningar; Elevråd, Skol IF, Vännerrådet, Matrådet och festkommittén har också de varit delaktiga i arbetet med värdegrundsfrågor. De har enskilt eller i samarbete med personal på skolan planerat och genomfört aktiviteter på skolan med syftet att stärka den sociala samvaron på skolan. Det vi kan konstatera kring dessa mål är att inga anmälningar om kränkande behandling har inkommit till skolledningen på skolan. Skolan visar på goda resultat gällande frågor om trivsel och trygghet. Det vi däremot upplevt under året är att det nattetid satts upp politiska dekaler på skolans fasad, politiska i en främlingsfientlig riktning. Detta kan vi dock inte med säkerhet konstatera att det gjorts av elever på skolan, däremot är det en viktig signal om att skolan behöver agera kring detta. Vilket vi också kommer att göra under kommande läsår 15/16, detta då i form av en temadag kring tolerans och främlingsfientlighet. Upplevd kvalitet Inom ramen för den upplevda kvaliteten hade vi tre mål som direkt anknyter till NKI-undersökningen. Vi hade dels som mål att öka trivseln på skolan, vilket vi också gör med en indexökning från 83 till 91. Den andra frågan där vi också ville höja oss gällde undervisningskvalitet och studiero. För att mäta målet skulle vi titta på resultatet i NKI-undersökningen som berör frågan om huruvida lärarna informerar eleverna om hur det går för denne i skolan och dels omeleverna anser sig kunna få studiero i klassrummet. På den första frågan ser vi en ökning från 6,9 till 7,3 medan vi på den andra frågan, gällande studiero, backar från 8,2 till 8,1. Det tredje målet som direkt kan kopplas till upplevdkvalitet, tangerar vårt andra mål en aning, men med ett lite bredare perspektiv. Målet var att vi ville nå en större andel elever som var nöjda med undervisningen. Detta skulle mätas via NKI-undersökningen och genom att titta på det sammanlagda värdet av området undervisning. Läsåret 13/14 nådde vi ett resultat på 67 medan vi i år nådde 71. Därmed ser vi en ökning och ett mål som är nått för året. Utöver våra specifika målsättningar som rör den upplevda kvalitén så ser vi generellt höga resultat. Eleverna är nöjda med sin skola. Mycket av detta ser vi som ett positivt resultat av vårt värdegrundsarbete men också genom vårt arbete med det kollegiala lärandet för en förbättrad undervisning. Med hjälp av forskning och beprövad erfarenhet har lärarna på skolan delat med sig om tankar och pedagogiska tips som de sedan har tagit in i sitt eget klassrum och provat. Vi har utmanat oss själva och varandra i att våga prova nya grepp i undervisningen och det är till viss del vi tror oss se en effekt av med det förbättrade resultatet.
Vi har också vid flertalet gånger under läsåret haft samarbeten mellan och över ämnesgränserna vilket medfört att det ofta varit två eller fler lärare i klassrummet. Med detta finns många positiva effekter. Det mest självklara är att eleverna kan få mer hjälp när det finns fler pedagoger att tillgå men det är också viktigt att belysa det faktum att lärare som arbetar tillsammans i klassrummet ofta tenderar att utveckla varandra, både medvetet och omedvetet. Ändamålsenlig kvalitet När det gäller den ändamålsenliga kvalitén så ser resultaten tämligen goda ut. Det är däremot svårt att dra några större växlar kring resultaten då respondenterna varit förhållandevis få. Det sista utvecklingsområdet, som hittills inte nämnts i analysen, gäller skolans mål om förbättrade resultat inom matematikämnet. Där har vi tidigare konstaterat att vi når målen i samtliga fall förutom när det gäller Matematik 3b. I den kursen så handlar det om att det är fler elever som hamnar på en E-nivå jämfört med året innan. Alla elever når fortfarande minst kraven för betyget E. Vi har tidigare i rapporten berättat mycket om vår matematiksatsning. Vi är stolta över den och vi ser att den bär frukt redan efter ett år. Det är främst lärarnas kompetens, arbetssätt och deras engagemang för eleverna och ämnet som ligger till grund för att vår satsning gick hem. En sammanfattande analys säger att vi, på Mikael Elias Gymnasium i Örnsköldsvikhar ett gott klimat för våra elever. Ett tillåtande och öppet klimat som gynnar dem i deras studier och deras sociala gemenskap. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Utifrån resultat och analys ser vi att vi skall fortsätta arbeta med de mjuka värdena trivsel, trygghet och studiero men också att vi behöver fortsätta arbetet med utvecklandet av undervisningen. Trivsel, trygghet och studiero är en grundförutsättning för att eleverna skall lyckas i skolan, har vi det på plats så finns goda förutsättningar att bedriva en god utbildning för våra elever. För att fortsätta utveckla vår undervisning behöver vi ett fortsatt arbete med att titta på aktuell klassrumsforskning och skapa forum för att dela erfarenheter och idéer kring pedagogiska spörsmål. Vidare vet vi också att vi behöver skapa förutsättningar för skolans lärare att vara mer lärare och mindre administratörer. Vi behöver därför gemensamt arbeta fram smarta och hållbara rutiner för att vi skall kunna bli effektivare som organisation och därmed mer tidsbesparande. Tid som i stället kan användas till elevkontakt, planering och efterarbete. Vi behöver också hitta bättre lösningar för hur vi arbetar med, och följer upp, skolans mål i den dagliga verksamheten. Här behöver vi hitta en systematik som fungerar i praktiken. Med återkommande kontroller av måluppfyllelsen kan vi lära oss mycket på vägen, vi får reda på om vi är på väg åt rätt håll och vi kan fokusera på rätt saker för att skapa bra utbildning för våra elever.