Jämförande Analys av energikartläggningar inom små och medelstora industriföretag i Italien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike 1
Sammanfattning Små och medelstora industriföretag (SME) är hjärtat i den europeiska ekonomin. I EU finns 23 miljoner småföretag som ger omkring 75 miljoner jobb och utgör 99 % av alla företag. Men de har sällan möjlighet att systematiskt genomföra energibesparingsåtgärder. ENGINE syftar till att hjälpa de europeiska SME att bli mer energieffektivare. Inom ENGINE har 56 energikartläggningar genomförts i små och medelstora företag med inriktning på metall- och fordonsindustrin, produktion och förädling, trä- och livsmedelsindustrin. ENGINE genomfördes av projektkonsortiet inom regionala nätverk och befintliga strukturer och verksamheter i följande områden: Gloucestershire i England Västra Götaland i Sverige Niedersachsen i Tyskland Lombardiet i Italien Wien i ÖsterrikeDenna rapport innehåller en analys och sammanfattning av resultatet från alla energikartläggningarna. Den totala energimängden som användes av samtliga industrier inom ENGINE projektet var 1373 GWh/år med identifierade lönsamma besparingspotential på ca 49 GWh/år, vilket motsvarar en besparing på 4 %. Genom att ta bort de Österrikiska sågverken och träbearbetningsföretagen (med stor energianvändning och låg andel identifierat energibesparingspotential) från analysen blir det ett annat resultat som motsvara verkligheten mera. Således är en jämförelse exklusive sågverken mer lämpligt för denna sammanfattande analys. I följande siffror ingår inte träindustrin: Den totala besparingspotentialen är 12 %. Den genomsnittliga lönsam besparingspotential bland de deltagande industrierna är 19 %. Besparingspotentialen mellan branscherna skiljer sig från 1 % och 42 %. 2
Figur 1: Fördelningen av de föreslagna åtgärderna för alla berörda industrierna i ENGINE-projektet. Följande tabell visar både den genomsnittliga energibesparingspotentialen i de olika områdena i SME, samt i vilket område besparingarna har identifierats. Underleverantörer Bilindustrin Bransch Metall Trä Livsmedel Övrigt Besparingspotential 16 % 8 % 1 % 21 % 18 % - Belysning 10 % 4 % 0 % 4 % 14 % - Ventilation och Värme 58 % 59 % 1 % 2 % 50 % - Byggnadstekniskt 1 % 11 % 0 % 2 % 15 % - Tryckluft 4 % 7 % 11 % 0 % 4 % - Industri Processer 27 % 18 % 6 % 56 % 6 % - Icke tekniska lösningar 1 % 0 % 39 % 0 % 7 % - Övrigt 0 % 1 % 43 % 36 % 5 % De olika branscherna och hur de jämför med varandra. Åtgärder inom byggnadssystem, såsom belysning och HVAC, utgör en stor andel av de potentiella energibesparingsåtgärderna, förutom inom träbearbetning- och livsmedelsindustrin. Detta beror mest troligt på att träbearbetning och livsmedelsindustrin har betydligt högre specifik energianvändning, samt en begränsad uppvärmningsefterfrågan. I fordonsindustrin, metallbearbetning och "övriga industrier" har åtgärder inom VVS, belysning, klimatskalet och tryckluft en betydande besparingspotential. Dessa områden kan alla betraktas som ganska lika i alla branscher, som visar en liknande potential i de flesta SME i Europa. Betydande energibesparingspotential inom industriella processer har också identifierats. Det är troligt att mer lönsamma energibesparingar kan identifieras om energianvändningen och processer analyseras mer i detalj. Den besparingspotentialen är också högre på lång sikt, när investeringar i ny processutrustning, system och bättre metoder kan genomföras. En aspekt av energibesparingar som inte fanns med i de potentiella energibesparingsiffrorna är effekterna av den ökade medvetenheten om energianvändning inom företagen och ökad medvetenhet genom beteendeförändring. Även om rätt teknisk utrustning är viktig för energibesparing, är även rätt mentalitet och rutiner hos användare mycket viktigt. Genom utbildning av nyckelpersonal har de fått en bättre förståelse för sin energianvändning och deras tekniska utrustning. Förhoppningsvis kommer denna person att sprida kunskapen inom hela företaget och motivera energisparande beteende. 3
Contents Bakgrund... 5 Mål... 5 Målgrupper... 6 Process... 6 Finansiella resurser och partner... 7 Resultat... 7 Nyckeltal... 8 Metallbearbetningsindustri... 10 Underleverantörer till fordonsindustrin... 13 Livsmedelsindustrin... 16 Träindustrin... 18 Övriga branscher... 21 Sammanfattning och slutsatser... 24 4
Bakgrund Små och medelstora företag (SME) är hjärtat i den europeiska ekonomin. I EU finns 23 miljoner småföretag som ger omkring 75 miljoner jobb och utgör 99 % av alla företag. Men de har sällan möjlighet att systematiskt utföra energibesparingsåtgärder. ENGINE syftar till att hjälpa den europeiska ekonomin att bli mer energieffektiv. ENGINE står för energieffektivitet i små och medelstora företag och är ett europeiskt projekt som finansieras av Intelligent Energy Europe 2003-2006. Små och medelstora företag har sällan resurser för att systematiskt undersöka och optimera energianvändningen.. ENGINE genomfördes av åtta projektpartners i Österrike (AT), Tyskland (DE), Italien (IT), Sverige (SE) och Storbritannien (UK). Mål Frågan om energieffektivitet i små och medelstora företag har tagits upp flera gånger och kontinuerligt. Det finns dock en brist på en strukturerad översikt av lyckade metoder och begrepp, identifiering av verkligt bästa praxis och system samt skillnader och likheter mellan olika näringsgrenar. Det viktigaste målet för ENGINE är att hjälpa små och medelstora företag att bli mer energieffektiva antingen i produktion, administration eller logistik. Ett ytterligare syfte är att bygga upp regional kapacitet för att garantera att små och medelstora företag får maximalt stöd i att uppnå detta mål. Målen är att: Motivera små och medelstora företag att genomföra energieffektivitetsåtgärder Främja innovativa energitjänster och finansieringkoncept Utbilda energirevisorer och bygga upp expertpooler Påskynda marknadsintroduktion av energitjänster i små och medelstora företag Kommunicera energieffektivitet till relevanta beslutsfattare och andra intressenter Sprida och överföra framgångsrika koncept och åtgärder I ENGINE genomförs 56 energikartläggningar i små och medelstora företag med inriktning på metalloch underleverantörere till fordonsindustrin sam trä-och livsmedelsindustrin och diverse övriga företag. Det viktigaste målet för ENGINE är att upprätta ett expertnätverk i alla deltagande regioner. Nätverk verksamhet omfattar: Utbyta och överföra kunskap och know-how Uppdater information, kvalifikationer och kunskaper Aktivera tillgång till innovativa strategier och verktyg Gemensam marknadsföring och reklam. 5
Målgrupper ENGINE riktar sig till två huvudsakliga målgrupper: små och medelstora företag som har en relevant nivå och energiförbrukningen, och experterna, som måste vara motiverad, utbildad och ansluten till arbete som energirådgivare. ENGINE adresser små och medelstora företag och experter inom följande branscher: Metall (motorkonstruktion, metallbearbetning) Automotive (komponenttillverkare för biltillverkning) Trä (sågverk, möblerbyggare) Livsmedel (mejerier, bryggerier, bearbetning av livsmedel) Process I ENGINE genomfördes 56 kontroller inom ramen för projektet i olika branscher i alla regioner. I allmänhet kan strukturen för en sådan revision beskrivas som följande: 1. Status quo: Besiktning på plats, datainsamling, identifiea fokus område, intervjuer 2. Utarbetande: beskriva företag, analysera data, benchmarking 3. Fastställande: bestämning av energibesparingspotential 4. Förslag: att utarbeta en plan för genomförandet och föreslå nödvändiga åtgärder Utbildning Kvalificerade experter och lämpliga instrument är en förutsättning för framgång att hjälpa små och medelstora företag att övervinna hinder för att göra sin verksamhet och produktion energieffektiv. Utbildningstillfällena täcte följande områden: Allmänna krav & politik Identifiering och översyn av energianvändningen Rättsliga skyldigheter Resurser, roller och ansvarsområden Ökad medvetenhet och kommunikation Dokumentation av energihushållning Kontroll av dokument och verksamhetsstyrning Energiövervakning Utvärdering av överensstämmelse och bristande överensstämmelse, korrigerande åtgärder Kontroll av register Intern revision och granskning 6
Finansiella resurser och partner Projektkordinator är Target GmbH från Hannover, Tyskland. Projektet har finansierats av IEE (Intelligent Energy Europe) samt co-finansiärer i varje deltagande land. ENGINE genomfördes av projektkonsortiet inom regionala nätverk och befintliga strukturer och verksamheten har nått ut till följande regioner: Gloucestershire i England Västra Götaland i Sverige Niedersachsen i Tyskland Lombardiet i Italien Wien i Österrike Partners: AGIMUS GmbH, Braunschweig, Tyskland Ambiente Italia, Milano, Italien österrikiska Energimyndigheten, Wien, Österrike KanEnergi AB, Skara, Sverige Swerea IVF AB, Mölndal Energon Energie-und Umweltmanagement, Wien, Österrike Severn Wye Energy Agency, Gloucester, England Resultat Den totala energimängden som användes av samtliga industrier inom ENGINE projektet var 1373 GWh/år med identifierade lönsamma besparingspotential på ca 49 GWh/år, vilket motsvarar en besparing på 4 %. Genom att ta bort de Österrikiska sågverken och träbearbetningsföretagen (med stor energianvändning och låg andel identifierat energibesparingspotential) från analysen blir det ett annat resultat som motsvara verkligheten mera. Således är en jämförelse exklusive sågverken mer lämpligt för denna sammanfattande analys. I följande siffror ingår inte träindustrin: Exklusive de Österrikiska sågverken och träbearbetningsföretag blir det ett helt annat resultat. Detta beror på deras relativt stora energianvändning jämfört med andra branscher, och begränsade besparingspotential. Den begränsade energibesparingspotentialen indentifat bland träindustrierna beror förmodligen inte på en allmänt låg besparingspotential, utan snarare beror på att de deltagande industrierna hade varit inblandade i tidigare energisparprogram på grund av höga energipriser. 7
Således är en jämförelse exklusive träindustrierna mer lämpligt för denaa sammanfattande analys. I följande siffror ingår inte träindustrin: Den totala besparingspotential är 12 %. Den genomsnittliga lönsam besparingspotentialen bland de deltagande industrierna är 19 %. Besparingspotentialen skiljer sig från 1 % till 42 %. De lönsamma energibesparingspotential i de olika brancherna är följande: Branch Besparingspotential Metall (motorkonstruktion, metallbearbetning) 19 % Automotive (komponenttillverkare för biltillverkning) 25 % Mat (mejerier, bryggerier, livsmedel) 18 % Trä (sågverk, möbler, carpentries) 4 % Övriga branscher (montering, logistik) 24 % Nyckeltal Nyckeltalen för de olika varierade industrigrenar, och därför enskilda delar energi som förbrukas inom organisationerna visas nedan. Den genomsnittliga besparingspotentialen och tre olika nyckeltal för alla branscher, med undantag för träbearbetning industrier presenteras här: Genomsnittlig besparingspotentia 19 % Energi / omsättning 250 MWh/MEuro Energi / anställd förhållandet 75 MWh/anställd Energi / areaförhållandet 360 kwh/m² 8
Figur 2: Fördelningen av de föreslagna åtgärderna för alla berörda industrierna i ENGINE-projektet. HVAC står för värme, ventilation och luftkonditionering. 9
Metallbearbetningsindustri 17 företag analyserades inom metallbearbetningsbranschen och de använder 233 GWh per år och de föreslagna möjligheterna att spara energi är 18,3 GWh /år. Metall inkluderar processer såsom svetsning, svarvning, fräsning, bearbetning av ståldetaljer och plåt bockning. Det är tydligt att inom metallindustrin är området med de högsta energibesparingspotential VVSsystemen (HVAC), medan det nästan inte finns några rekommenderade besparingspotentialer inom industriella processer. Resultaten visar också att industrin i Tyskland hade högre energiförbrukning än de övriga länderna i denna branch, även om det bör erkännas att detta grundar sig på uppgifter från endast en tysk organisation och som inte bör reflektera typisk konsumtion. Nyckeltal för: Metallbearbetningsindustrier Antal kartläggningar: 17 Lägsta siffran i kartläggningarna Högsat siffran i kartläggningarna MWh/M, år 17.7 721 200 MWh/anställd, år 2.9 227 45 kwh/m2, år 96 4985 372 Nyckeltal Besparingspotential 1 % 42 % 19 % Figur 3: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom metallindustrin. 10
Figur 4: Energiförbrukning i förhållande till årsomsättningen inom metallindustrin. X-axeln representerar det land där energikartläggningen utfördes. Figur 5: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom metallindustrin. 11
Figur 6: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom metallindustrin. 12
Underleverantörer till fordonsindustrin Energianvändningen är 42 GWh/år och besparingspotential är 6,6 GWh /år. Den högsta energibesparingspotential är VVS-system. Nyckeltal för: Und. Lev. Fordonsindustrin Antal kartläggningar: 6 Lägsta siffran i kartläggningarna Högsat siffran i kartläggningarna MWh/M, år 197 743 404 MWh/anställd, år 38 229 62 kwh/m2, år 338 1061 571 Nyckeltal Besparingspotential 0 % 42 % 25 % Figur 7: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom fordonsindustrin. 13
Figur 8: Energiförbrukning i förhållande till årsomsättningen inom fordonsindustrin. Figur 9: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom fordonsindustrin. 14
Figur 10: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom fordonsindustrin. 15
Livsmedelsindustrin Energianvändningen är 21,6 GWh/år och besparingspotentialen är 4,5 GWh/år. Vingårdar och mjölkproducenter är några exempel på vilken typ av industriersom ingår i denna grupp. Den största besparingspotentialen ligger inom industriella processektorn. Key figures for: Livsmedelsindustrin Antal kartläggningar: 8 Lägsta siffran i kartläggningarna Högsat siffran i kartläggningarna MWh/anställd, år 13 385 90 kwh/m2, år 6 431 175 Nyckeltal Besparingspotential 3 % 25 % 18 % Figur 11: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom livsmedelindustrin. 16
Figur 12: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom livsmedelindustrin. Figur 13: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom livsmedelindustrin. 17
Träindustrin Energianvändningen är 1050 GWh/år och den föreslagna potential att spara energi är 15 GWh/år De industrier från träindustrin är samtliga belägna i Österrike. Dessa branscher i Österrike hade upplevt höga energikostnader i det förflutna och på grund av detta har de varit aktiva med att spara energi. Därför fanns det inte så många möjliga energibesparande lösningar jämfört med andra branscher. Detta innebär att nyckeltalen inte nödvändigtvis speglar hela träindustrin. De områden med störst potential att spara inom trä-arbetsområdet är de icke-tekniska åtgärder och andra åtgärder. Nyckeltal för: Träindustrin Antal kartläggningar: 14 Lägsta siffran i kartläggningarna Högsat siffran i kartläggningarna MWh/M, år 108 2170 750 MWh/anställd, år 13 1204 160 kwh/m2, år 54 832 200 Besparingspotential 0 % 29 % 4 % Nyckeltal Figur 14: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom träindustrin. 18
Figur 15: Energiförbrukning i förhållande till årsomsättningen inom träindustrin. Figur 16: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom träindustrin. 19
Figur 17: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom träindustrin. 20
Övriga branscher "övriga branscher" innefattar företag som inte tillhör något av de tidigare industrisektorerna. Plast gjutning, sten krossning och montering är några exempel på industrier som utgör denna grupp. Energianvändningen är 25,5 GWh/år och den föreslagna potential att spara energi är 4,7 GWh/år. I likhet med metall-och underleverantörer till fordonsindustrin har "övriga företag" den största besparingspotentialen inom VVS-systemen. Detta visar att de industrier inom denna grupp liknar de ovannämnda industrierna i deras eventuella energibesparande åtgärder. Key figures for: Övriga industrier Antal kartläggningar: 7 Lägsta siffran i kartläggningarna Högsat siffran i kartläggningarna MWh/M, år 38 250 110 MWh/anställd, år 6 196 40 kwh/m2, år 114 1156 380 Nyckeltal Besparingspotential 5 % 37 % 24 % Figur 18: Fördelningen av de föreslagna sparåtgärderna inom övriga industrier. 21
Figur 19: Energiförbrukning i förhållande till årsomsättningen inom övriga industrier. Figur 20: Årlig energiförbrukning jämfört med antalet anställda inom övriga industrier. 22
Figur 21: Energianvändning jämfört med anläggningens storlek inom övriga industrier. 23
Sammanfattning och slutsatser Följande tabell visar både den genomsnittliga energibesparingspotentialen och i vilket område de besparingarna har identifierats. Bransch Bilindustrin Metall Trä Livsmedel Övrigt Besparingspotential 16 % 8 % 1 % 21 % 18 % - Belysning 10 % 4 % 0 % 4 % 14 % - Ventilation och Värme 58 % 59 % 1 % 2 % 50 % - Byggnadstekniskt 1 % 11 % 0 % 2 % 15 % - Tryckluft 4 % 7 % 11 % 0 % 4 % - Industri Processer 27 % 18 % 6 % 56 % 6 % - Icke tekniska lösningar 1 % 0 % 39 % 0 % 7 % - Övrigt 0 % 1 % 43 % 36 % 5 % Olika sektorer och hur de jämför med varandra: - Åtgärder inom byggnads system, såsom belysning och HVAC, utgör en stor andel av besparingspotentialen, förutom i trä- och livsmedelindustrin. Detta beror mest troligt på att träoch livsmedelindustrin har betydligt högre specifik energianvändning samt en begränsad uppvärmningsefterfrågan. Därmed är potentialen för energibesparing inom detta område lägre. I båda dessa sektorer är energikartläggningarna inriktade på processer och andra områden. - I fordonsindustrin, metallbearbetning och "övriga industrier" är åtgärder inom VVS, belysning, klimatskalet och tryckluft de områden med betydande besparingspotential. De möjligheter att spara energi inom dessa energianvändningsområden kan anses vara ganska lika i alla industrier, detta indikerar att det finns god potential i de flesta branscher i Europa. - Betydande energibesparingspotential inom industriella processer har också identifierats. Förmodligen mycket mer lönsamma energibesparingar kan identifieras om energianvändningen och processer analyseras mer i detalj, till exempel med långsiktiga mätningar. Besparingspotential är också högre på lång sikt när investeringar i nya processutrustning, system och bättre metoder kan genomföras. En aspekt av energibesparing, som inte fanns med i besparingskalkylerna, är ändrad mentalitet och allmän medvetenhet om energianvändningen inom företagen. Även om rätt teknisk utrustning är viktig för energibesparing, är rätt mentalitet och rutiner bland energianvändarna också mycket viktigt. Genom utbildning av nyckelpersonal har de en bättre förståelse för sin energianvändning och deras tekniska utrustning. Förhoppningsvis kommer denna person att sprida relevant information genom hela företaget och motivera energibesparande beteende. 24
I resultatet finns det ingen direkt jämförelse mellan länderna. Anledningen till att detta inte berörts är eftersom det är svårt att jämföra resultaten när det finns olika partners med potentiellt olika rutiner och metoder för energikartläggningar. 25
October 2007 March 2010 Supported by Legal Disclaimer The sole responsibility for the content of this publication lies with the authors. It does not necessarily reflect the opinion of the European Union. The European Commission is not responsible for any use that may be made of the information contained therein. Die alleinige Verantwortung für den Inhalt dieser Publikation liegt bei den Autoren. Sie gibt nicht unbedingt die Meinung der Europäischen Union wieder. Die Europäische Kommission übernimmt keine Verantwortung für jegliche Verwendung der darin enthaltenen Informationen. Il contenuto di questa pubblicazione è responsabilità degli autori e non rappresenta necessariamente l'opinione della Comunità Europea. La Commissione Europea non è responsabile per l uso che potrà essere fatto dei contenuti. Ansvaret för denna publikation och dess innehåll ligger hos författarna. Innehållet behöver inte överensstämma med åsikter och ställningstaganden av Europeiska Unionen. Europeiska Kommissionen tar inte ansvar för informationen i denna publikation eller dess användande.