Hur kan vi utforma morgondagens omsorg och skapa samordning i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem? Dialogseminarium, Göteborgsregionens

Hur kan vi utforma morgondagens omsorg och skapa samordning i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem? Dialogseminarium, Göteborgsregionens kommunalförbund 16 september 2016

Det är vi som medverkar från Vårdanalys Christofer Montell Analyschef Peter Nilsson Utredare Eva Hagbjer Utredare Marianne Svensson Utredare

Dagens agenda Vilka är Vårdanalys? Vilka är utmaningarna för att uppnå en mer samordnad vård och omsorg? Gemensam diskussion på temat samordning Hur kan prioriteringarna i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Gemensam diskussion på temat morgondagens äldreomsorg

Vårdanalys uppdrag 1 Myndigheten för vårdanalys har till uppgift att ur ett patient-, brukar-, och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård samt i omsorg. 2 Myndigheten ska 1. följa upp och analysera vårdens och omsorgens funktionssätt, 2. effektivitetsgranska statliga åtaganden och verksamheter, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen med underlag och rekommendationer för effektivisering av statlig verksamhet och styrning. 3 Myndigheten har även till uppgift att 1. kontinuerligt utvärdera sådan information om vården och omsorgen som lämnas till den enskilde, i fråga om informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet, 2. på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser. 4 Myndigheten ska senast den 1 februari varje år ange i en särskild analys- och granskningsplan vilken huvudsaklig inriktning verksamheten ska ha under året. 4

och vår precisering av uppdraget En del av projekten är egeninitierade och en del utgörs av regeringsuppdrag 5

Organisation och kompetenser Styrelsen Patient- och brukarrådet Anders Anell (ordf.), Karin Tengvald, Mef Nilbert, Kerstin Wigzell, Eva Fernvall och Fredrik Lennartsson Beslutar om den övergripande inriktningen på verksamheten och fattar beslut om vilka rapporter som ska publiceras Ca 20 företrädare för olika patientoch brukarorganisationer och patientnämnder Identifierar och lämnar förslag på lämpliga områden för analys och granskning Kansliet I nuläget ca 35 medarbetare med bred kompetensprofil (medicin, hälsoekonomi, statsvetenskap, m.m.) merparten av utredarna är disputerade/ forskarutbildade Verkställer myndighetens uppdrag Nätverket Nära samarbete med ledande nationella och internationella kunskapsorganisationer 6

Ett femtiotal genomförda projekt sedan starten, några exempel från förra året 7

Exempel på rapport: Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Bakgrund Många läkare, få besök trots det upplever både patienter och läkare att det saknas tid i mötet Syfte Identifiera utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Resultat Fyra utvecklingsområden: Prioritera mellan administrativa krav Förbättra it-stöden Utveckla arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper Optimera bemanningen utifrån patienternas behov Rekommendationer Regeringen och landstingen bör prioritera mellan olika förbättringsåtgärder på nationell respektive regional/lokal nivå 8

Exempel på rapport: Centralisering med patienten i centrum Utvärdering av patientperspektivet i rikssjukvården Bakgrund Viktig princip att vård ges på rätt nivå - rikssjukvård är till för att nivåstrukturera den mest högspecialiserade vården Syfte Fungerar rikssjukvården tillfredsställande ur ett patientperspektiv? Resultat Viktigare än närhet är: 1. Tillgång till främsta specialisterna 2. Fungerande vårdkedjor 3. Information/delaktighet Rikssjukvårdsnämnden fattar för få beslut Rekommendationer Process mer grundad på analys Säkerställ fungerande vårdkedjor Mer systematik i patientinvolveringen och information 9

Analysplanen anger den strategiska inriktningen för den egeninitierade verksamheten Analysområden 1 2 3 4 5 6 En mer jämlik hälso- och sjukvård Framtidens omsorgalternativ Värdet av en samordnad vård och omsorg Patienternas syn på personlig integritet i den digitaliserade vården En mer patientcentrerad hälso- och sjukvård Förutsättningar för en resultatorienterad socialtjänst Aktuell respons 10

Vi bidrar med tre nya angreppssätt Tidigare angreppssätt Vårdanalys bidrag Utgångspunkt i organisationen Utgångspunkt i vad samordning innebär för patienter och brukare Analys av enskilda grupper/ verksamheters samordningsproblematik Identifierar grupper av patienter och brukare där samordningsbehovet är gemensamt. Analysen innefattar hela hälso- och sjukvården och hela socialtjänsten Ser samordning som något som organisationen ska lösa åt patienten och brukaren Tar hänsyn till patientens och brukarens förmåga att vara medskapande i samordningen 12

Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 13

Exempel på samhällsaktörer som en person med missbruk kan möta i vardagen 14

Mest sjuka äldre Funktionshinder (LSS) Våld i nära relationer Psykisk ohälsa 15

Kärt barn har många namn Integrated care SAMORDNING Sammanhållen vård och omsorg Samordnad plan Samverkan Kontinuitet Samråd Samarbete KOORDINERING Integrerade verksamheter Vårdkedja Teambaserade arbetsätt 16

Vår definition av samordnad vård och omsorg Ur patientens och brukarens perspektiv är vården och omsorgen samordnad när alla aktiviteter aktivt organiseras som en väl fungerande helhet ur hens perspektiv och där hen ges möjlighet att, efter förmåga och preferenser, delta som en aktiv medskapare. 17 Källa: Definitionen är utarbetad vid en workshop med Vårdanalys Patient- och brukarråd

Vad innebär samordnad vård och omsorg ur ett patientoch brukarperspektiv respektive organisationsperspektiv? 18

Kompetenser Nivå 1: Olika personer Nivå 2: Olika enheter Nivå 3: Olika organisationer Nivå 4: Olika domäner Nivå 5: Olika huvudmän Individens behov Omvårdnad Person A Enhet A Sjukhus A Psykiatri Rehabilitering Person B Tandvård Landsting Enhet B Sjukhus B Somatik Läkemedelshantering Person C Ledsagning Person A Hemtjänst dagtid Dagverksamhet Funktionsnedsättning Äldreomsorg Städning Matdistribution Person B Person C Nattpatrull Hemtjänst Stöd till unga, barn och familjer Socialt och ekonomiskt stöd Kommun 19

Ramverk för att beskriva olika gruppers behov av samordnade insatser från vården och omsorgen 20

Generella patientoch brukargrupper 1 Individer med komplexa behov och små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 2 Nyinsjuknade individer som snabbt kräver insatser av flera aktörer och där det snabba förloppet påverkar individens förutsättningar att vara delaktig i samordningen av sin vård och omsorg 3 I huvudsak somatiskt friska individer med små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 4 Individer med komplexa behov, men med goda förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 5 I huvudsak psykiskt och somatiskt friska individer 21

22 Lösningarna för en samordnad vård och omsorg bör utgå från den organisatoriska komplexitet som finns runt patienten och brukaren samt individens egna förutsättning att vara delaktig i samordningen.

Vårt fortsatta arbete Utifrån insikter från det inledande arbete som har presenterats idag: Fördjupad analys av nationella och lokala satsningar som syftar till ökad samordning Fortsatt utveckling av definitioner och ramverk Projektuppstart sker under sommaren 2016 23

Vårdanalys har tagit fram ett kunskapsunderlag för planeringen av morgondagens äldreomsorg

Fyra centrala utgångspunkter för en mer ändamålsenlig planering utifrån ett brukar- och medborgarperspektiv Äldre blir alltmer heterogena Äldres önskemål om äldreomsorg skiljer sig åt Förebyggande och rehabiliterande insatser är viktiga Äldreomsorgen kan inte ses isolerat från hälso- och sjukvården och närståendes insatser

Fyra centrala utgångspunkter för en mer ändamålsenlig planering utifrån ett brukar- och medborgarperspektiv Äldre blir alltmer heterogena Äldres önskemål om äldreomsorg skiljer sig åt Förebyggande och rehabiliterande insatser är viktiga för att minska behovet av både äldreomsorg och hälso- och sjukvård Äldreomsorgen kan inte ses isolerat från hälso- och sjukvården och närståendes insatser

Många sjukdomar ökar kraftigt med ökad ålder Förekomst av olika sjukdomsgrupper Procent Högt blodtryck* 14 Ögon- och öronsjukdomar 11 Sjukdomar i rörelseapparaten 14 Hjärtsjukdomar 7 Metabola sjukdomar 10 Cancer 13 4 Lungsjukdom 9 5 Mag-tarmsjukdomar 8 4 Cerebrovaskulär sjukdom 7 2 5 Utmattnings-/smärtsyndrom 4 Demens 1 5 5 Psykisk sjukdom 5 Neurologiska sjukdomar 4 3 Njursvikt 1 3 2 Fetma 2 Beroende 1 2 1 Blodsjukdomar 1 0,3 Medfödda missbildningar 1 Infektioner 0,4 0,1 28 29 31 36 47 Andel av individer 65 år och äldre Andel av befolkning Källa: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, VIP i vården? Rapport 2014:2

Två av tre äldre har flera kroniska sjukdomar Andel 65 år eller äldre med kronisk diagnos Procent Flera kroniska diagnoser En kronisk diagnos Ingen kronisk diagnos 15% 20% 25% 19% 66% 65% 56% 16% 18% Yngre än 65 år Hela befolkningen 65 år eller äldre Källa: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, VIP I vården? Rapport 2014:2

Personer med flera kroniska sjukdomar vanligt förekommande i både hemtjänst och särskilt boende Flera kroniska diagnoser En kronisk diagnos Ingen kronisk diagnos Eget boende utan hemtjänst Eget boende med hemtjänst Särskilt boende Källa: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, VIP i vården?

Morgondagens äldre vill få tillgång till flera olika äldreomsorgsalternativ även vid lättare nedsättningar Lätt funktionsnedsättning 2% 6% 41% Bo kvar i sitt eget hem Svår funktionsnedsättning 2% 6% 24% Bo kvar i sitt eget hem 51% Mellanboende 68% Vård- och omsorgsboende

Jämfört med vad som efterfrågas behöver blandningen av olika boendeformer öka Uppskattningsvis 10-25 procent av äldre med lätt funktionsnedsättning och måttliga omsorgsbehov bor på ett mellanboende 19 000-35 000 platser i vård- och omsorgsboende behövs för att följa den demografiska utvecklingen till år 2025 en ökning med 20 40 procent

Redan år 2025 förväntas kostnaderna för äldres vård och omsorg ha ökat med 30 procent 273 Miljarder kronor 210 +30% 106 Hälso- och sjukvård Informell omsorg 83 25 31 Formell äldreomsorg 102 137 År 2012 Basår År 2025 Dagens funktionsnivå

Förebyggande åtgärder är viktiga för att minska kostnaderna för äldres vård och omsorg 210 +30% 273 106 +19% 250 101 Miljarder kronor Hälso- och sjukvård Informell omsorg 83 25 31 30 Formell äldreomsorg 102 137 118 År 2012 Basår År 2025 Dagens funktionsnivå År 2025 Förbättrad funktionsnivå

Framtida kostnadsutmaningen kvarstår oavsett hur kommunerna utformar äldreomsorgen Miljarder kronor 273 273 269 274 210 +30% 106 +30% 111 +28% 101 +31% 102 Hälso- och sjukvård 83 31 32 30 29 Informell omsorg 25 Formell äldreomsorg 102 137 131 138 143 År 2012 Basår Scenario I: Som idag Scenario II: Utökad hemtjänst Scenario III: Utökat mellanboende Scenario IV: Utökat vård- och omsorgsboende

Kontakterna med hälso- och sjukvården skiljer sig åt beroende på boendeform (antal per år) Läkarbesök, öppenvård Övriga besök, öppenvård Ingen äldreomsorg Hemtjänst, liten insats Hemtjänst, stor insats Mellanboende Vård- och omsorgsboende Vårddagar, slutenvård Källa: Stockholms län landsting 0 5 10 15 78 år och äldre

Angeläget att skapa bättre förutsättningar för en långsiktig planering av äldreomsorgen, som både utgår från de äldres skilda behov och ett brett samhällsekonomiskt perspektiv

Mer information Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporter finns att ladda ned på vår hemsida www.vardanalys.se Kontakta oss gärna! peter.nilsson@vardanalys.se eva.hagbjer@vardanalys.se marianne.svensson@vardanalys.se christofer.montell@vardanalys.se Vårdanalys registrator: registrator@vardanalys.se