Verksamhetsberättelse och årsbokslut per 2014 för kommunstyrelsens verksamheter, lång version KS-2015/17

Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-03-09 38 Verksamhetsberättelse och årsbokslut per 2014 för kommunstyrelsens verksamheter, lång version KS-2015/17 Beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Ärende Åsa Franzén, kanslichef, och Tobias Arvidsson, samhällsbyggnadschef, informerar muntligt. Exp till: Akten

Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Åsa Franzén Datum KS-2015/17 Tobias Arvidsson 2015-03-10 Dan-Erik Pettersson Gunilla Tuvin Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse och årsbokslut per 2014 för kommunstyrelsens verksamheter, lång version KS-2015/17 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Verksamhetsberättelse 2014 för kommunstyrelsens verksamheter att delge kommunfullmäktige sitt beslut. Sammanfattning Bokslutet för kommunstyrelsen visar ett negativt resultat om 3 061 tusen kronor varav exploatering med 2 935 tusen kronor. Exploaterings negativa avvikelse avser omkostnader för marksanering inom Sågenområdet. Totalt uppgick kommunbidrag till 100 844 tkr. Kommunaltekniks ramar stärks med 3 120 tkr, varav 2 mnkr till gator och vägar för de ökade underhålls och kapitaltjänstkostnaderna som utbyggnaden av vägnätet medfört. Även grönytorna har ökat i omfattning under de senaste åren, verksamheten ekonomiska ram höjdes med 370 tkr. Resurser för anställning av en VAstrateg för en halvtidstjänst tillfördes (450 tkr). Exploateringsnettot höjdes med 1 745 tkr till totalt 5 500 tkr för år 2014. IT-driften fick i uppdrag att fortsätta bygga upp och utveckla ITinfrastrukturen, för det erhölls 1 miljoner kronor för ökade kapitaltjänstkostnader. De kommungemensamma verksamheternas resultat var ett litet överskott om 495 tkr. Överskottet beror bland annat på ett besparingskrav under året samt flera vakanta tjänster. Den största enskilda orsaken till överskottet är att inom Leaderprojekten genomförandeperiod flyttats fram, vilket gav ett överskott på 539 tkr. Arbetet med att ta fram underlag för en gemensam nämnd för IT har pågått. Åsa Franzén Kanslichef Tobias Arvidsson Samhällsbyggnadschef

Sida 2 av 2 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Verksamhetsberättelsen beskriver det som varit. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

KS-2015/17 Verksamhetsberättelse för Kommunstyrelsens verksamheter 2015 1. Bakgrund/inledning 1.1 Övergripande beskrivning av nämndens ansvar, utifrån lagstiftning, nationella mål, fastställda mål i policys och planer Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan och ansvarar för de kommunaltekniska frågorna. Översiktsplanering, strategiskt miljö och energiarbete, information, kommunikation och den kommungemensamma administrationen samt måltidsverksamheten ingår också i kommunstyrelsens ansvar. Nationella mål/lagstiftning Gällande lagstiftning och nationella mål ligger som grund för hela verksamheten. Mål i fastställda policys/planer Knivsta kommuns fastställda policy/planer för verksamheterna ingår som en del i styrningen av kommunen. Däribland bl a Översiktsplanen, Näringslivspolicyn, Personalpolitik för Knivsta kommun, IT-planer/policys, E-strategi, Policy för fulldelaktighet, Drogpolitiskt program, Avfallsplan, Miljöprogram, Upphandlingspolicy, Energistrategi mm. 1.2 Verksamhetsförutsättningar Ekonomiska förutsättningar Kommunbidraget har ökat med 3 827 tkr, varav pris och löneomräkning 1 934 tkr. Totalt uppgick kommunbidrag till 100 844 tkr. Kommunaltekniks ramar stärks med 3 120 tkr, varav 2 mnkr till gator och vägar för de ökade underhålls och kapitaltjänstkostnaderna som utbyggnaden av vägnätet medfört. Även grönytorna har ökat i omfattning under de senaste åren, verksamheten ekonomiska ram höjdes med 370 tkr. Resurser för anställning av en VA-strateg för en halvtidstjänst tillfördes (450 tkr). Verksamhetsområdet budget och skuldrådgivning överfördes från Socialnämnden till Kommunstyrelsen. Bostadsanpassning budget minskades med 400 tkr eftersom verksamheten de senaste året redovisat överskott. Exploateringsnettot höjdes med 1 745 tkr till totalt 5 500 tkr för år 2014. IT-driften fick i uppdrag att fortsätta bygga upp och utveckla IT-infrastrukturen, för det erhölls 1 miljoner kronor för ökade kapitaltjänstkostnader. Befolkningsökning Alla verksamheter kommer att märka av den snabba befolkningsökningen. Så också kommunstyrelsens verksamheter inom både kommunalteknik och övriga gemensamma verksamheter. Trycket ökar för varje år som går. Enligt befolkningsprognosen förväntas en fortsatt ökning av kommunens folkmängd med cirka 3 procent årligen. Befolkningen uppgick per den 31 december 2014 till 16 105 invånare. Vilket innebär en ökning med 525 personer eller 3,4 %. 1

Kommunhuset Flytten till det nya kommunhuset har inneburit ett lyft för personalen. En utvärdering av arbetsmiljön visar på ett bra resultat, men även vissa förbättringsområden. Under året har kommunhuset drabbats av vattenskador och detta är fortfarande en pågående process att återsälla ffa arkivet. Kontaktcenter i Knivsta har firat ett år och visar i olika undersökningar på ett mycket bra resultat avseende lösningsgrad av ärenden, bemötande och service. Uppbyggnaden kommer att fortgå under flera år framöver. Samhällsbyggnad Kommungemensamma verksamheter De kommungemensamma verksamheterna har hållit stor återhållsamhet samt försiktighet under år 2014. Arbetet med att ta fram underlag för en gemensam nämnd för IT har pågått. Den gemensamma nämnden förväntas ge positiva effekter på kvalitet och effektivitet. Krav och förväntningar på It- och Informationsenheterna har under året varit stor. Arbetet med att byta serverplattform har påbörjats och ett stort arbete med att flytta över från den gamla servern kommer fortgå under 2015. Kontaktcenter I Knivsta har firat ettårsjubileum och visar på mycket goda resultat. Verksamheten möter upp medborgarna på ett bra sätt och avlastar verksamheterna. Knivsta kommun har en antagen energistrategi samt miljöprogram. De är ambitiösa strategier som vid genomförandet kommer kräver resurser i form av både engagemang i alla kommunens verksamheter samt budgetmedel. Arbetet med e-kommunen och e-förvaltningen fortgår utifrån den e-strategi som kommunstyrelsen beslutat. Ett samarbete mellan länets kommuner pågår. Antalet datorer, system och applikationer ökar, likaså antalet användare. Detta har och kommer att innebära ytterligare krav på vår centrala ITdrift. Arbete påbörjades under 2014 för att utveckla metoder för uppföljning och analys tydliggöra kundfokus tydliggöra ansvarsfördelning och roller mellan handläggare och utförare granska avtalens utformning för privata utförare jämfört med kommunala enheters villkor 2

2. Nämndens resultaträkning Kommunstyrelsen totalt Kommunbidrag 101 513 Övriga intäkter 72 784 Kostnader 177 367 Resultat - 3 061 Sammanfattning Kommunbidraget för kommunstyrelsens verksamheter uppgick till 101 513 tkr, varav politisk verksamhet 7 940, kommunalteknik 37 415 tkr och kommungemensamma verksamheter 56 158 tkr. Kommunstyrelsen övertog ansvaret för budget- och skuldrådgivning från socialnämnden från och med 2014. Ansvarig förvaltningschef är socialchefen. Bokslutet för kommunstyrelsen visar ett negativ resultat om 3 061 tusen kronor varav exploatering med 2 935 tusen kronor tkr. Exploaterings negativa avvikelse avser omkostnader för marksanering inom Sågenområdet. De kommungemensamma verksamheternas resultat var ett litet överskott om 495 tkr. Överskottet beror bland annat på ett besparingskrav under året. Flera vakanta tjänster har belastat personalen med en tung arbetssituation som följd. Detta har medfört att flera stora projekt inte kunnat genomföras och därför skuts upp till 2015. Den största enskilda orsaken till överskottet är att inom Leaderprojekten genomförande period flyttats fram, därmed uteblev medfinansieringen för 2014 och gav ett överskott på 539 tkr. 3

Politisk verksamhet Kommunbidrag 7 665 Övriga intäkter - 21 Kostnader 8 017 Resultat - 373 Kostnader omfattar kommunstyrelse och valberedning inklusive arvoden, samt bidrag till de politiska partierna. De inkluderar även vissa personalkostnader för förvaltningspersonal. Underskottet kan hänföras framför allt till arvodesutbetalningar. Kommunstyrelsen har sammanträtt vid elva tillfällen under året varav två extra sammanträden. Rådet för funktionshinder och kommunala pensionärsrådet har vardera haft fyra sammanträden. Ett tekniskt utskott under kommunstyrelsen svarar för beredning av de kommunaltekniska frågorna. Därutöver finns under kommunstyrelsen planutskott och personalutskott. Elva motioner och tjugo medborgarförslag har besvarats under året. Översiktsplan Kommunbidrag 1 955 Övriga intäkter 0 Kostnader 1 897 Resultat 58 En fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter antogs av Kommunfullmäktige 2012-09- 13. Det övergripande planeringsarbetet har under året bestått av att ta fram en utbyggnadsplan för vatten och avlopp och en trafikstrategi för Knivsta kommun samt ett stadsbyggnadsprogram för sydvästra delen av Knivsta tätort (Nydal). 4

Strategiskt miljöarbete Kommunbidrag 757 Övriga intäkter 75 Kostnader 680 Resultat 152 Totalförsvar och samhällsskydd Kommunbidrag 0 Övriga intäkter 522 Kostnader 540 Resultat - 18 Det statliga stödet syftar till att uppfylla kraven enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Målet är att kommunerna ska minska sårbarheten i verksamheterna och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Arbete med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för hela kommunen pågår. För beredskapsarbetet köper kommunen 40 procent av en heltidstjänst från Brandkåren Attunda. I kommunen finns en beslutad krisledningsorganisation. 5

Näringsliv och marknadsföring Kommunbidrag 1 028 Övriga intäkter 0 Kostnader 489 Resultat 539 Bufferten för eventuella nya EU-projekt har inte använts. Andelen förvärvsarbetare i kommunen var 86,4 (tredjeplats i riket efter Habo och Nykvarn) 2013 var siffran 86,5. Enligt Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner ligger Knivsta på plats15 (plats 49 2013) av landets 290 kommuner. Kommunen har under året verkat för ökade aktiviteter för att främja kommunens näringsliv och skapa god tillgänglighet i näringslivets kontakter med kommunen. Kommunen har deltagit i utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar till att förbättra dialogen mellan kommunen och näringslivet. Tillsammans med företagarna har kommunen arbetat för att utveckla dialogen och företagsfrukostarna. Fyra företagarfrukostar har genomförts med ett Knivstaföretag som värd. Samarbetet med Arlandakommunerna fortgått. Ett gemensamt synsätt om näringslivsfrågorna i Arlandaregionen är under utveckling och kommer redovisas i kommande Delregional utvecklingsplan (DUP) Serveringstillstånd Kommunbidrag 51 Övriga intäkter 94 Kostnader 137 Resultat 8 Gäller tillsyn och utfärdande av tillstånd. Samverkan sker med polisen och skattemyndigheten. Kommunstyrelsen har en beslutad tillsynsplan för områdena alkohol, tobak, folköl och receptfria läkemedel. Arbetet utförs av kommunens kontaktcenter. 6

Konsumentrådgivning/strategiskt energiarbete Kommunbidrag 233 varav Energirådgivning xx Övriga intäkter 802 xx Kostnader 1 223 xx Resultat -188 -xx Under året har cirka 100 ärenden varit aktuella, en ökning med 20 ärenden mot föregående år. Strategiskt energiarbete: Folkhälsa Kommunbidrag 380 Övriga intäkter 25 Kostnader 264 Resultat 141 Tjänsten som folkhälsosamordnare är idag endast en halvtid. Senaste undersökningen bland den vuxna befolkningen genomfördes under 2012, Hälsa på lika villkor. Den visar att det fortfarande finns skillnader i allmänt hälsotillstånd bland män och kvinnor i olika åldersgrupper. Störst är skillnaden i åldersgruppen 80-84 år samt 16-34 år. Öppna jämförelser 2014 visar att äldre kvinnor upplever ensamhet i större utsträckning än riksgenomsnittet, och att utvecklingen har försämrats sedan 2009. Samma undersökning visar att män i kommunen upplever nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än män i riket. De allra flesta ungdomar i Knivsta kommun skattar sin hälsa som god eller mycket god. Pojkar i skolår 9 skattar i större utsträckning sin hälsa som god eller mycket god än flickor i samma årskurs, 92 procent respektive 77 procent. En barnchecklista som ska bidra till att barnets rättigheter stärks har tagits fram och bifogas kommunens tjänsteskrivelser. För att få ungas perspektiv i arbetet med ungdomspolitik och ungdomsfrågor anställde Knivsta kommun sommaren 2014 fyra kommunutvecklare. Närvårdsprojektet Kommunbidrag 381 Övriga intäkter 90 Kostnader 424 Resultat 47 En närvårdskoordinator har varit anställd på halvtid under året. Tjänsten har delvis varit vakant. 7

Måltidsverksamhet Kommunbidrag 0 Övriga intäkter 16 262 Kostnader 16 740 Resultat - 478 Resultatet beror på att andelen ekologiska livsmedel har ökat markant sedan nya livsmedelsavtal den 1 juli 2014. Personalresurser för planering av förskolan Diamanten tillkom i slutet av året. Uppgradering av It och telefoni, sophämtning samt andra förbrukningskostnader har ökat mer än beräknat eller tillkommit under året, däremot har mattransportkostnaderna minskat något för ökad tillagning på plats i ett kök. Ca 3 000 portioner tillagas per dygn, fem dagar i veckan. Planering av Högåsskolan och förskolan Diamanten har pågått under året där tillagningskök kommer att finnas. Årlig tillsyn av livsmedelssäkerhet har gjorts. Verksamheten har två kvalitetssäkringssystem för livsmedelshanteringen. Verksamheten har haft fokus på miljöfrågor genom bland annat arbetet för att minska matsvinnet i kommunens skolor, samt minska antalet dagliga mattransporter. Projektet Sockerbiten fortgår och upplevs som positivt både inom och utanför kommunen. Projektet medverkat i boken Det sötaste vi har av Ann Fernholm genom Tallbackens förskola. Projekt matsvinn pågår med positiva resultat. Vegetarisk måltid/vecka serveras. Msc-märkt fisk och Krav-märkt köttfärs prioriteras. Kostberedningsgruppen under fullmäktige är avslutad och beslut har tagits av en kostpolicy och riktlinjer för upphandling av livsmedel men hänsyn till hållbarutveckling. Livsmedelsupphandling inför 1 juli 2014 är avslutad. Upphandlingen gjordes i samverkan med Östhammar, Tierp- och Hebys kommuner. 8

Kommungemensam administration Kommunbidrag47 093 Övriga intäkter 7 326 Kostnader 53 482 Resultat 937 Överskottet beror bland annat på ett besparingskrav under året. Flera vakanta tjänster har belastat personalen med en tung arbetssituation som följd. Detta har medfört att flera stora projekt inte kunnat genomföras och därför skuts upp till 2015. Medborgarnas upplevelse av delaktighet (Delaktighetsindex) har ökat från 51% till 57% mot föregående år. Under programarbetet för Nydal har kommunen arbetat systematiskt med medborgardialog, bland annat genom workshops, utställningar och information på webben. Allmänheten har också haft möjlighet att via Facebook ställa frågor och diskutera med de politiska partierna. Kontaktcenter Knivsta, med uppdraget att öka servicen och tillgängligheten för allmänheten, har haft ettårsjubileum. KKiK mätningen från SKL visar på förbättrade resultat avseende tillgänglighet och service. Andel som får svar på e-post inom två dagar har ökat från 76% till 83% mot föregående mätning. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga har ökat från 54% till hela 70%.Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen har också ökat, från 82% till 90%. Kommunens centrala IT-verksamhet har fortsatt sitt samarbete med Heby kommun och ett stort arbete utifrån uppdraget att ta fram underlag för en gemensam nämnd mellan kommunerna har pågått. Åtgärder för verksamheterna att möjliggöra e-tjänster har pågått under året och ett samarbete med Uppsala län genomförs för en gemensam e-tjänsteplattform. Kommunens kvalitetsarbete och kvalitetssäkring har stärkts ytterligare genom bland annat kvalitetsredovisningar för nämnderna, synpunkts- och klagomålshantering som ska underlätta för den enskilde invånaren att lämna synpunkter och förslag samt genom kommunens kvalitetsdeklarationer och nämndernas interkontrollplaner. 9

Lokalförsörjning - Fastigheter Kommunbidrag 7 306 Övriga intäkter 6 147 Kostnader 13 419 Resultat 34 Kommunbidrag för kommunhuset ingår. En stor anledning till att resultatet blev bättre än prognos är låga elkostnader under hösten samt att Stiborräntan fortfarande är låg, så hyreskostnaden är lägre än beräknat i Kommunhuset. Det har uppvägt de ökade kostnaderna för extra väktarinsatser och vattenskadan. Lokalförsörjningen blev en egen enhet under året med två anställda. Lokalförsörjningen är en ständigt pågående process för att möta verksamheternas behov utifrån de ekonomiska ramar som finns. För att tillgodose utbildningsnämndens behov av nya förskoleplatser våren 2015 har en ombyggnad av del av Servicehuset skett till en fyra avdelningars förskola. Högåsskolan har utökats med en extra våning för att klara behovet av antal klassrum under planeringsperioden. Arbetet med att tillgodose fritids- och kulturnämndens behov av nya lokaler för idrott, fritid och kultur har resulterat i ett beslut av kommunstyrelsen om start av etapp 1 som kommer att innehålla en sporthall och en hockeyrink med teknik-och entrémellandel. För socialnämndens behov har totalt 6 lägenheter på Sågen förvärvats och en inhyrd fastighet på Häradsvägen har byggts om till ett hem för ensamkommande flyktingbarn. Lokalförsörjningsenheten administrerar drygt 200 bostadskontrakt för andrahandsupplåtelse inom socialnämndens verksamhet. I dessa lägenheter sker det hela tiden en ständig omflyttning som innebär en kontinuerlig kontraktsskrivning och medföljande administration. Facklig verksamhet Kommunbidrag 998 Övriga intäkter 0 Kostnader 1 183 Resultat - 185 10

Gator och Vägar Kommunbidrag16 977 Övriga intäkter 3 187 Kostnader 20 082 Resultat 82 Driftvolymerna för verksamheten i form av nyanläggningar har haft en fortsatt ökning. Finplanering av infrastukturen vid Sågenområdet fortsatte under året, gator har vartefter byggnationer slutförs asfalterats och ett bullerplank är under byggnation för att minska buller från järnvägen. En cirkulationsplats vid Ar påbörjade under 2014 och kommer vara klar våren 2015. Gångbanor vid morkullevägen, trottoar vid citronvägen är exempel på ytterligare tillkommande och förbättrad infrastruktur. En ny pendlarparkering i Långhundra anlades under året för att förbättra möjligheten att använda kollektivtrafiken. Underhållsbeläggning av gång och cykelvägar genomfördes för apelsinvägen, kappellvägen och kölängsvägen. Även gator har det skett underhåll, tärnvägen, bandyvägen, södervägen, valloxvägen med flera. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder och satsning på rätt fart i tätorten har fortsatt även under 2014. I arbetet ingår även förstärkning av belysningen. Parkering Kommunbidrag - 403 Övriga intäkter 1 419 Kostnader 669 Resultat 347 Parkeringstaxa infördes hösten 2013 och samtidigt infördes även 2-timmars parkering med parkeringsskiva. Under 2014 ökade intäkterna kraftigt vilket beror på att avgiftsintäkten fick helårseffekt. Resultat blev 347 tkr plus. 11

Parker och Naturvård Kommunbidrag 4 115 Övriga intäkter 3 133 Kostnader 7 311 Resultat - 63 Parker och Naturvård visar ett negativt resultat med 63 tkr. Teknisk planering Kommunbidrag 2 143 Övriga intäkter 823 Kostnader 3 289 Resultat - 323 Teknisk planering visar ett negativt resultat med 323 tkr. Exploateringsverksamhet Kommunbidrag- 5 500 Övriga intäkter 11 385 Kostnader 8 820 Resultat - 2 935 Intresset för byggande i Knivsta tätort är fortsatt stort, de är framförallt bostadsbyggande som generar det störta intresset. Under 2014 har arbete fortgått med försäljning av kommunal mark på Sågen. Verksamheten visar ett negativ resultat på grund av höga kostnader för sanering, som enligt försäljningsvillkoren i avtalet, skulle påföras säljaren av tomten (kommunen) om så inträffade. Arbetet med att sälja resterande tomter fortsätter 2015. 12

Räddningstjänst Kommunbidrag13 280 Övriga intäkter 538 Kostnader 13 880 Resultat - 62 Räddningstjänsten i Knivsta kommun sköts av samordningsförbundet Brandkåren Attunda. En ny brandstation för Knivsta distriktet togs i bruk under senvåren 2014. Vindkraft Kommunbidrag 0 Övriga intäkter 7 933 Kostnader 8 297 Resultat - 363 Vindkraftverket är nu sex år gammalt. Tillgängligheten har under dessa år varit mycket god och verket bedöms vara i gott skick. Resultatet för vindkraftverket beror framförallt på hur det blåser (produktionen), elpris, pris på elcertifikat och räntan. Avfallsverksamhet Kommunbidrag 0 Övriga intäkter 13 024 Kostnader 13 269 Resultat - 245 Avfallsverksamheten är en affärsverksamhet som i Knivsta kommun, över tid ska vara helt avgiftsfinansierad. Konstruktionen för taxan reviderades under året vilket givit möjligheten till mer flexibla abonnemang, vidare kan kunderna numera välja att få fakturan elektroniskt. Avfallsverksamheten ansvarar också för återvinningscentralen (ÅVC). Under året förbättrades tillgängligenheten genom ny utfart och även öppettiderna har utökats. De ökade mängder farligt avfall, grovsopor vid återvinningscentralen och en uppgradering av kärlbeståndet på grund av högre arbetsmiljökrav, påverkade årets resultat negativt. Bostadsanpassning Kommunbidrag 2 234 Övriga intäkter 0 Kostnader 2 386 Resultat - 152 Antalet ansökningar har blivit fler än föregående år och antalet som blir beviljad bidrag ökar med samma trend. Kostnaden ökar med andra ord och underskottet var 152 tkr. 13

2.2 Ekonomisk analys Utfall totalt för kommunstyrelsen är - 3 061. A) Kommungemensamma verksamheter De kommungemensamma verksamheternas resultat var ett litet överskott om 495 tkr. Överskottet beror bland annat på ett besparingskrav under året. Flera vakanta tjänster har belastat personalen med en tung arbetssituation som följd. Detta har medfört att flera stora projekt inte kunnat genomföras och därför skuts upp till 2015. Den största enskilda orsaken till överskottet är att inom Leaderprojekten genomförande period flyttats fram, därmed uteblev medfinansieringen för 2014 och gav ett överskott på 539 tkr. B) Kommunaltekniska verksamheter De kommunaltekniska verksamheterna visar på ett underskott med ca 72 tkr exklusive exploatering 3. Uppföljning av Kommunfullmäktiges övergripande Uppdrag o Mål, gällande nämndens verksamhet Hållbar utveckling Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en utveckling då vi kan tillgodose våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre hållbarhetsbegrepp som är ömsesidigt beroende av varandra: Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det kan sägas vara det övergripande målet med hållbarhet, dvs. en god livskvalitet till alla. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den mänskliga påverkan på naturen. Det kan sägas vara ramen för att uppnå en hållbar utveckling eftersom vi måste respektera de gränser som naturen sätter för att långsiktigt säkerställa medel och mål. I en kommunal kontext handlar hållbarhet om vad kommunen som organisation gör, men framförallt vilka förutsättningar som skapas för kommunens invånare att leva mer resurssnålt med fortsatt god livskvalitet. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. 14

Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till samtliga nämnder Hållbar utveckling Ekonomiskt Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet Målet är delvis uppnått Kommunstyrelsen och nämnderna arbetar aktivt med att förbättra budgetföljsamheten, handlingsplaner för budget i balans, utbildning i budget och prognos (chefskörkort), analys/granskningar av verksamheters kvalitet och ekonomi, översyn av rutiner, allt för att förbättra effektiviteten. Totalt visar nämndernas resultat för 2014 på ett stort underskott, totalt -15,8 miljoner kronor. Det största underskottet finns inom Socialnämndens verksamheter. Nämndernas budgetföljsamhet i stort kan och bör förbättras. Mätning av kontaktcenters svarsfrekvens och kvalitet på svaren har resulterat i kraftig förbättrad resultat mot jämförbara kommuner, det tillsammans med att flertalet nämnder trots allt har en rimlig grad av budgetföljsamhet medför att den bedömda måluppfyllelsen delvis är uppnådd. Indikatorer: 1. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och generella bidrag år 2014. Kommunens resultat för år 2014 uppgår till 0,24 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning. Om utdelning från kommunens bolaget erhållits enligt budget hade överskottsmålet uppgått till 1,4 procent. 2. Låg kommunalskatt i förhållande till jämförbara kommuner. Skattesatsen är oförändrat 20:91 kronor för år 2014. Medelskattesatsen för Sveriges kommuner var 20:65 kronor, men jämförelsen blir inte riktigt korrekt eftersom kommuner och landsting skatteväxlat olika mycket. En mer rättvisande jämförelse är att jämföra inklusive landstingsskatt. Medelskattesatsen för kommuner och landsting var 31:86 kronor för år 2014 och i Knivsta kommun var den 32:07 inklusive landstinget, det vill säga högre än genomsnittet. Om Knivsta kommuns totala skattesats (det vill säga landsting och kommun tillsammans) rangordnas var den 80:e lägsta av 290 kommuner. 3. Mätning av den kommunala servicen via telefon och e-post. Servicemätningen för år 2014 visar att kommunen ligger i över snittet för jämnstora kommuner i de flesta aspekter vad gäller telefoni, en tydlig förbättring mot föregående år. Vad gäller e-post ligger kommunen i nivå med snittet för svarstider, men däremot sämre än snittet i svarskvalitet och över snittet i att ange fullständiga avsändaruppgifter. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö Målet uppnått Arbete fortgår genom olika aktiviteter som ska stärka den goda arbetsmiljön och öppenheten genom till exempel chefsmöten, arbetsledardagar, arbetsplatsträffar, chefskörkort, diskussioner om vad en attraktiv arbetsgivare innebär, bred delaktighet, klara och tydliga rutiner och uppdrag med mera. Sammantaget anses därför målet uppnått. 15

Indikatorer: 1. Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun inte överstiga 5,5 % (Mål i Hälsostrategiskt dokument). Sjukfrånvaron uppgick 2014 till 5,43 procent (2013 5,7 procent). 2. Vid hälso- och arbetsmiljöundersökningen 2014 ska minst 76 % av de anställda ange att de upplever att de har en god hälsa (Mål i Hälsostrategiskt dokument). Medarbetarundersökningen genomfördes i oktober 2014. Vid 2014 års undersökning var 69 procent av svaren positiva och 23 procent neutrala. Det ger ett resultat där cirka 80 procent av kommunens anställda upplever att de har en god hälsa, alltså ungefär samma nivå som vid den senaste undersökningen 2012. Antalet arbetstillfällen i Knivsta kommun ska öka under planperioden genom bland annat nyetableringar av företag, myndigheter och organisationer Målet är delvis uppnått Målet är delvis uppfyllt, antalet arbetstillfällen ökar men rådande ökningstakt är inte tillräcklig för att uppnå målet om 500 nya arbetstillfällen inom 4 år. Indikator: 1. Minst 500 nya arbetstillfällen tillskapas under planperioden (antalet arbetstillfällen 2011-12-31 var 3 777, källa SCB Sysselsättningsregistret). Antalet arbetstillfällen i Knivsta kommun ökade till 3986 stycken 2013 (3777 stycken år 2011). Inom handeln är ökningen av arbetstillfällen 108 stycken, inom tillverkningssektorn är minskningen 55 arbetstillfällen. Där påverkar företaget Envirotainer AB företagsflytt från Knivsta under 2013 vilket påverkar statistiken negativt. Gruppen civila myndigheter och försvar, där Knivsta kommun som organisation tillhör, ökade 40 i antal. Totalt sätt är trenden att antalet arbetstillfällen ökar för varje år. 16

Hållbar utveckling - Socialt Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Målet är delvis uppnått Under programarbetet för Nydal har kommunen arbetat systematiskt med medborgardialog, bland annat genom workshops, utställningar och information på webben. Allmänheten har via Facebook kunnat ställa frågor och diskutera med de politiska partierna. Detta har inneburit ett avsteg från kommunstyrelsens riktlinjer för kommunens digitala kanaler, vilka säger att partipolitik inte ska förekomma i kommunens kanaler. Syftet var dels att erbjuda så många kanaler som möjligt för medborgardialogen, dels att undersöka hur användningen av sociala medier kan utvecklas. Kommunikationen kring Nydal har gett särskild skjuts åt kommunens Facebook-sida, där antalet följare stadigt ökar. Jämfört med andra kommuner har Knivsta en hög andel följare i förhållande till antalet invånare. Sedan mars erbjuder kommunens webbplats maskinöversättning av innehållet till olika språk. Funktionen är kompletterad med vissa professionellt översatta texter till engelska då maskinöversättningen inte alltid erbjuder önskvärd kvalitet. Synpunkter och klagomål kan lämnas genom till exempel hemsidan, på särskild blankett, via mail eller på annat sätt till verksamheten eller till kommunen centralt. Varje år görs en sammanställning och genomlysning per nämnd av detta. Utifrån en utökad medborgardialog, förbättrade möjligheter att kommunicera via kommunens hemsida med mera bedöms målet delvis vara uppnått. Indikatorer: 1. Medborgarnas nöjdhet med sitt inflytande över kommunens verksamhet (SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 16 i KKIK). Medborgarundersökning görs vartannat år för kommunen, så för 2014 finns inget resultat. I undersökningen år 2013 var kommunens sammanställda Nöjd-Inflytande-index 47 av 100. 2. Här är det bäst att bo (Källa Fokus.se, Regionförbundet) I den årliga rankingen som görs av Fokus över var det är bäst att bo hamnar Knivsta år 2014 på 77:e plats av Sveriges 290 kommuner. 17

Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Målet uppnått Resultatet på SCB:s medborgarundersökning 2013 visar att medborgarna är nöjdare med kommunens verksamheter än medborgare i andra kommuner av samma storlek. Säkerställda resultat som är högre än vid tidigare mätningar får grundskolan, äldreomsorgen, idrotts- och motionsanläggningar samt kommunens miljöarbete. Kvalitetsredovisningar är upprättade enligt plan och helhetsbedömningen är att målet är uppnått. Indikatorer: 1. Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år). Medborgarundersökning genomförs vartannat år, senaste resultatet är från 2013 då betygsindexet totalt för kommunen hade ökat till 6,3 (6,2 år 2011). Indexet för samtliga kommuner ligger mellan 4,5 och 7,1 och medelvärdet ligger på 6,0. 2. Kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar finns upprättade för kommunens kärnverksamheter. Kvalitetsdeklarationer finns för kommunens lagstadgade verksamheter utförda i egen regi. Nya deklarationer för bygg-, miljö-, och planenheternas verksamheter har tagits fram och deklarationerna för förskola/skola samt vård och omsorg har reviderats. Kvalitetsredovisningar för 2014 för förskola/skola, vård och omsorg samt bygg och miljö är upprättade och redovisade. Kvalitetsredovisningar för de kommunaltekniska verksamheterna och fritid och kultur redovisas vartannat år och kommer att sammanställas under 2015. 18

Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Målet är delvis uppnått Avseende e-tjänster har Knivsta kommun ambitionen att i största möjliga utsträckning samordna utvecklingen med de initiativ som tas på regional nivå. Regionförbundet har under perioden rekryterat en särskild samordnare som skall driva frågan och Knivsta avser att delta i detta arbete. Utvecklingen av en samlingssida på den externa webbplatsen för kommunens e-tjänster är i sitt slutskede och kommer att lanseras i början av 2015. Avsikten är att det ska vara lätt att hitta e-tjänsterna. Under programarbetet med Nydal har allmänheten haft möjlighet att via Facebook ställa frågor och diskutera med de politiska partierna. Detta har inneburit ett avsteg från kommunstyrelsens riktlinjer för kommunens digitala kanaler, vilka säger att partipolitik inte ska förekomma i kommunens kanaler. Syftet har dels varit att erbjuda så många kanaler som möjligt för medborgardialogen, dels att undersöka hur användningen av sociala medier kan utvecklas. Sedan mars erbjuder kommunens webbplats maskinöversättning av innehållet till olika språk. Verksamheternas ansträngningar för att öka dialog och demokratiarbetet, samt utökad service och bredbandsutbyggnad ligger till grund för bedömningen att målet anses vara delvis uppnått. Indikatorer: 1. Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år). Det genomförs ingen medborgarundersökning för kommunen år 2014. I undersökningen för 2013 var kommunens Medborgar-index 56 av 100. 2. SKL:s webbinformationsundersökning (mått 14 KKIK). Knivstas resultat i SKL:s webbinformationsundersökning ligger på snittet för Sveriges kommuner 80 poäng av 100. Det är framför allt genom fler e-tjänster som Knivsta kan förbättra sitt resultat. 3. Andel befolkning och arbetsställen som har tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s (Källa Post och telestyrelsen, Regionförbundet). I den senaste mätningen utförd av Post- och telestyrelsen 2013 har 32,10 procent av befolkningen och 23,62 procent av arbetsställena i Knivsta kommun tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s eller högre. Tillgången till fiberbaserat bredband har under året ökat kraftigt i samband med snabb utbyggnadstakt i hela kommunen. Bredbandsmålet om 90 procent tillgång till fiberbaserat bredband hos kommunens befolkning till år 2020 kommer att uppnås delvis under år 2014. 19

Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Målet är delvis uppnått I Svenskt näringslivs senaste undersökning av företagsklimatet hamnar Knivsta på plats 15, en förbättring mot tidigare år då Knivsta låg på plats 49. Stora aktiviter under året är Förenkla helt enkelt SKL/Tillväxverket samt utarbetande av företagarfrukostar. Resultatet av Förenkla helt enkelt måste förankras i organisationen under 2015. Sammantaget görs bedömningen att målet är delvis uppnått. Indikatorer: 1. Företagarnas betyg på företagsklimatet i kommunen (Mått 34 KKIK). Ingen mätning av företagsklimatet enligt Sveriges kommuner och landstings rapport Insikten genomfördes under 2014. 2. Antal nystartade företag per 1000 invånare 16-64 år (källa Tillväxtanalys, Regionförbundet). 2014 registrerades 5,9 företag per 1 000 invånare i Knivsta kommun vilket placerar kommunen på 76: e plats av landets kommuner. Antalet registrerade företag ökade från 5,3 per 1000 invånare. STÄM AV MED ÅSA är det rätt mått? 20

Hållbar utveckling Ekologiskt Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, dvs. även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Målet uppnått Medborgarundersökning görs vartannat år för kommunen och det kommer därför inte att göras någon undersökning för 2014. I undersökningen år 2013 var kommunens NRI-index 64 av 100. Med hjälp av pengar från energimyndigheten så har planeringen för en ny hållbar stadsdel (Nydal) med fokus på energi och miljö startat. Arbetet med stadsbyggnadsprogrammet har kommit långt. Hur hållbarhetsaspekterna kommer att integreras och säkerställas är ännu inte klart. I programmarbetet har man inte berört förutsättningar för olika energiaspekter vilket riskarar att påverka utfallet av målet negativt. Frågor som rör biologisk mångfald, VA, dagvatten och vattenkvalitet måste på ett bättre sätt lyftas i plan- och exploateringsarbetet för att minimera risken för en utholkning av den ekologiska aspekten av hållbarhetsutveckling för kommunen över lag. Indikatorer: 1. Medborgarna betyg på kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i (NRI-Index del A i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år). Ingen medborgarundersökning genomfördes under 2014. Betygsindexet från 2013 i Nöjd- Region-Index blev 64 vilket är högre än genomsnittsresultatet för de 137 kommunerna som deltog i SCB:s Medborgarundersökning då. 2. Energianvändning (mätt som energikvalitet) i relation till antalet invånare (Källa, Energimyndigjeten). Ingen uppgift 3. Andelen förnyelsebar energi som används i kommunen (källa, Energimyndigheten). Ingen uppgift 4. Statistik över antal resande med tåg och buss (källa, SJ, SL och UL). Ingen uppgift 5. Antal parkerade cyklar vid järnvägsstationen (källa, egen mätning). Antalet räknade cyklar har vid olika stickprovskontroller uppgått till ungefär 450 stycken, vilket är ungefär samma som föregående år. 21

Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del i det globala miljöansvaret. Målet uppnått Kommunens energirådgivning och ökade möjligheter till hushållsavfallsåtervinning även på landsbygd är exempel där kommunen ger medborgarna större möjlighet att ta del i det globala miljöansvaret. Under perioden har insamlingsplatser för hushållens förpackningar förbättrats med utökad tillgänglighet och kontroll. Indikator: 1. Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall (Mått 37 i KKIK). Siffror kommer i februari 2014, men andelen utsorterat biologiskt material som samlats in har ökat från 15 till 18 procent av det totala säckavfallet. Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Målet är delvis uppnått Målet är delvis uppnått, den senaste undersökningen bland den vuxna befolkningen genomfördes under 2012, Hälsa på lika villkor. Visar att en stor andel av befolkning i Knivsta kommun skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Det finns dock fortfarande stora skillnader i allmänt hälsotillstånd bland män och kvinnor i olika åldersgrupper. Sjukpenningtalet ökar i riket i allmänhet och den trenden återspeglar sig också i Knivsta kommuns siffror. Medborgarnas nöjdhet med regionen mäts inte 2014, medborgarundersökningen genomförs nästa gång 2015. Men för att höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI) för Knivsta kommun, är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna bostäder, fritidsmöjligheter och kommunikationer som främst kan förbättra resultaten. Indikatorer: 1. Självskattad hälsa andelen som skattar sin hälsa till god eller mycket god (Källa Hälsa på lika villkor HLV vart fjärde år(vuxna), Liv och hälsa ung vartannat år). Störst är skillnaden i åldersgrupperna 80-84 år och 16-34 år. I den äldre åldersgruppen skattar kvinnor i större utsträckning än män sin hälsa som god. I den yngre åldersgruppen är det däremot män som i större utsträckning än kvinnor skattar sin hälsa som god. Totalt uppger 74 procent av befolkningen i Knivsta kommun att de har ett bra allmänt hälsotillstånd. Jämfört med länets övriga kommuner är detta bra, men det finns mycket kvar att göra för att öka det allmänna hälsotillståndet inom de olika åldersgrupperna och mellan könen. De allra flesta ungdomar i Knivsta kommun skattar sin hälsa som god eller mycket god. Pojkar i skolår 9 skattar i större utsträckning sin hälsa som god eller mycket god än vad flickor i samma årskurs gör, 92 procent respektive 77 procent. 22

2. Jämlikhet i hälsa mellan könen vad gäller självskattad hälsa (Källa HLV, Liv och hälsa ung). Öppna jämförelser 2014 visar att äldre kvinnor (uppgift för män saknas) upplever ensamhet i större utsträckning än riksgenomsnittet, och att utvecklingen har försämrats sedan 2009. Samma undersökning visar att män i kommunen upplever nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än män i riket. Om man tittar totalt på samtliga invånare som besvarat enkäten finns det inga större skillnader mellan könen, vilket är mycket positivt. 3. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare (Försäkringskassans statistik, mått 36 KKIK). Kommunens sjukpenningtal 2013 är 7,9, vilket är en försämring från år 2012 då motsvarande siffra var 7,2. Utvecklingen mot ett högre sjukpenningtal 2014 ser ut att fortsätta, men årets siffror är ännu inte sammanställda. Knivsta har ett lägre sjukpenningtal än länet, som 2013 låg på 8,3. 2013 var sjukpenningtalet i kommunen för kvinnor 10,2 och för män 5,6. Skillnaden i sjukpenningtal mellan könen är något högre i kommunen än i länet och riket. De här siffrorna för sjukpenningtalet redovisas på årsbasis. 4. Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i kommunen (SCBs Medborgarundersökning del A, vartannat år). Betygsindex för fritidsmöjligheter i Knivsta kommun enligt 2013 års medborgarundersökning ligger på 49. Jämfört med genomsnittsresultatet av samtliga deltagande kommuner är betygsfaktorn för fritidsmöjligheter lägre i Knivsta (snittet är cirka 59). Åldersgruppen 18-24 år är minst nöjda med fritidsmöjligheterna, men svarsunderlaget är lågt. Resultat från Hälsa på lika villkor som riktar sig till vuxna visar att kvinnor i Knivsta kommun har en betydligt mindre stillasittande fritid än riksgenomsnittet och män något mer. 23

Kommunfullmäktiges mål per nämnd Utifrån kommunfullmäktiges mål och övriga styrdokument ska nämnderna arbeta fram nedbrutna mål, indikatorer samt riskanalyser. Till kommunstyrelsen som koncernledning Kommunen ska vara attraktiv som inflyttningsort med en befolkningstillväxt på cirka 3 procent. Målet uppnått Knivsta är en attraktiv inflyttningsort med ett positivt flyttningsnetto. Befolkningstillväxten är 3,4 procent för år 2014 (antalet invånare var 16105 31 december 2014, motsvarande siffra 2013 var 15580 invånare). Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Målet uppnått Verksamheter inom kommunen som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad bedöms inte konkurrera på ett osunt sätt. I Svenskt näringslivs undersökning är betyget på frågan I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? i genomsnitt 3,87 för Knivsta kommun (max betyg är 6), vilket är en liten förbättring mot föregående mätning (3,77). Till kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet. Målet är delvis uppnått En skog- och naturvårdsplan är antagen i Kommunfullmäktige. Den ger kommunen uppdrag att sköta de kommunala skog- och naturmarkerna på ett sätt som gynnar de sociala och biologiska värdena. Arbetet med framtagande av en grönstrukturplan pågår. Projektet Levande å-rum genom Sågenområdet har under året arbetat med att skapa ett attraktivt natur och parkområde i centrala Knivsta, längs med ån. Nya planteringar har tillkommit i centrala Knivsta under året. Indikator: Antal synpunkter och klagomål gällande tillgänglighet och attraktiviteten i parker och grönområden under året. Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. Målet är delvis uppnått Kommunen har kommit en bra bit på väg för att uppnå målet men en del återstår. Kommunen har en policy för energikrav vid nyproduktion i Knivsta kommun. Policyn är en följd av de mål samt handlingsplaner som finns i den beslutade energistrategin. En bättre struktur vid upprättandet av exploateringsavtal behövs för att tillgodose energi, miljö och VA ur ett hållbarhetsperspektiv vid exploatering. Förslag på kretsloppslösningar inom VA och framtagandet av en dagvattenhandbok är specifika arbeten som förvaltningen kommer att jobba vidare med under året. 24

Indikator: Antal exploateringsavtal som innehåller energi-, miljö- och VA-perspektivet. Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Målet är delvis uppnått Den antagna trafikstrategin innebär en modell med högre prioritering i den framtida stadsplaneringen för gång- cykel och kollektivtrafik gentemot biltrafik. Förvaltningen har påbörjat en tätare dialog med UL, Trafikverket och Regionförbundet i kollektivtrafikfrågor. En pendlarparkering i Husby-Långhundra som förenklar användandet av kollektivtrafik på landsbygd har färdigställts under våren. Kommunen deltar i ett antal kommunala nätverk som arbetar för förbättrad kollektivtrafik, främst längst ostkustbanan. Indikator: Energiåtgång i kommunens gatubelysning Bensin och bränsleförbrukning för biltrafik per invånare (SCB) Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Målet uppnått Knivsta kommun hamnade på plats 15 i Svenskt Näringslivs kommunranking avseende företagsklimat. Detta är en förbättring jämfört föregående år då Knivsta placerades som nr 49. Indikator: Företagarnas betyg på kommunens dialog och information ska ligga över medel i riket (Svenskt näringslivs undersökning) Större andel invånare ska resa med kollektiva färdmedel jämfört med 2013. Målet är delvis uppnått En utökning av cykelparkeringen nordväst har genomförts under året. Antalet räknade cyklar har vid olika stickprovskontroller uppgått till ungefär 450 stycken, vilket är ungefär samma som föregående år. Indikator: Antal parkerade cyklar vid järnvägsstationen (egen mätning) 25

4. Uppföljning av nämndens verksamhetsplan med egna mål Kommunfullmäktiges mål per nämnd Till kommunstyrelsen som koncernledning Mål 1 - Kommunen ska vara attraktiv som inflyttningsort med en befolkningstillväxt på cirka 2 procent. Målet uppnått Indikator: Antal invånare per 31 december 2025 Antal inflyttade personer och nettoinflyttningen under 2014 Kommentarer: Enligt befolkningsprognosen förväntas en fortsatt ökning av kommunens folkmängd med cirka 3 procent årligen. Befolkningen uppgick per den 31 december 2014 till 16 105 invånare. Vilket innebär en ökning med 525 personer eller 3,4 %. Mål 2 - Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Målet uppnått Indikator: Företagarnas betyg på kommunens konkurrens (Svensk näringslivs undersökning) Kommentarer: Verksamheter inom kommunen som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad har bedömts inte konkurrera på ett osunt sätt. I Svenskt näringslivs undersökning är betyget på frågan I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? i genomsnitt 3,87 för Knivsta kommun (max betyg är 6), vilket är en liten förbättring mot föregående mätning (3,77). Mål 3 - Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet. Målet delvis uppnått Indikator: Antal synpunkter och klagomål gällande tillgänglighet och attraktiviteten i parker och grönområden under året. Kommentarer: Ett arbete med framtagandet av en grönstrukturplan för kommunen har påbörjats. Mål 4 - Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. Målet delvis uppnått 26

Indikator: Antal exploateringsavtal som innehåller energi-, miljö- och VA-perspektivet. Kommentarer: Kommunen har kommit en bra bit på väg för att uppnå målet men en del återstår. Kommunen har en policy för energikrav vid nyproduktion i Knivsta kommun. Policyn är en följd av de mål samt handlingsplaner som finns i den beslutade energistrategin. Exemplet exploatering av Sågen innehåller bra energi- och miljötänk, men kan inte göra anspråk på att ha tagit ett helhetsgrepp gällande hållbar utveckling. En bättre struktur vid upprättandet av exploateringsavtal behövs för att tillgodose energi, miljö och VA ur ett hållbarhetsperspektiv vid exploatering. Ny lagstiftning kan komma att försvåra detta. Förslag på kretsloppslösningar inom VA och framtagandet av en dagvattenhandbok är specifika arbeten som förvaltningen kommer att jobba vidare med under året. En grönstrukturplan är under framtagande. Mål 5 - Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Målet delvis uppnått Indikator: Energiåtgång i kommunens gatubelysning Bensin och bränsleförbrukning för biltrafik per invånare (SCB) Kommentarer: Trafikstrategin som är under framtagande föreslår en modell som innebär att gång- cykel och kollektivtrafik ska ha en högre prioritering än bilar vid den framtida stadsplaneringen. Förvaltningen har påbörjat en tätare dialog med UL, Trafikverket och Regionförbundet i kollektivtrafikfrågor. En pendlarparkering i Husby- Långhundra som förenklar användandet av kollektivtrafik på landsbygd har färdigställts under våren. Kommunen deltar i ett antal kommunala nätverk som arbetar för förbättrad kollektivtrafik, främst längst ostkustbanan. Mål 6 - Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Målet uppnått Indikator: Företagarnas betyg på kommunens dialog och information ska ligga över medel i riket (Svenskt näringslivs undersökning) Kommentarer: Knivsta kommun hamnade på plats 15 i Svenskt Näringslivs kommunranking avseende företagsklimat. Detta är en förbättring jämfört föregående år då Knivsta placerades som nr 49. 27