Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Relevanta dokument
INTRODUKTION NEUROANATOMI

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Neuro/Rörelse

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Planering av en resurssida till inlärningsplattformen. Planning of an resource page to the e-learning platform Itslearning

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Halsens Topografi KARL

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Klinisk smärtfysiologi

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

INTRODUKTION NEUROANATOMI

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

Vi kommer nu gå igenom olika strukturer som är gemensamma för stora delar av nervsystemet:

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: Skrivtid: 4 timmar

Tentamen Neural reglering och rörelse 20 mars

RYGGENS TOPOGRAFI. Ryggradens byggnad Ryggmärgshinnor Perifera nerver o segment Kärlförsörjning Diskbråck Lumbalpunktion Muskulatur (topografi)

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet

Nervsystemet sköter information

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Anatomi (Medicin B) (Röntgenssk-BMA Fys) Poängfördelning: Godfried Roomans (fråga 1-19; 110 poäng), Eva Funk (fråga 20; 10 poäng)

1/ Redogör kortfattat för muskelspolens byggnad och funktionella betydelse! (3p) S:

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

Nervsystemet sköter information

Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

cẹrebrum (telencẹphalon) Storhjärnan: två hemisfärer och deras förbindelser (encẹphalon = hjärnan i mer allmän betydelse)

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

d) (5p) Förklara nedan de svar Du givit under c). Huvud: Hals: Arm: Ben: Bål:

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

T E N T A M E N Kurs RSJD11

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 5

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

Tentamen Neural reglering och rörelse 26 april

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Nervsystemet 1 Sjuksköterskeprogrammet NERVSYSTEMET. Nervsystemets indelning (1)

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Läk 527, Nervsystemet & Rörelseapparaten

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II Cirkulation. aorta

Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11

cẹrebrum (telencẹphalon)

Primärt handläggs bakre skallgropsstroke inom neurologin. Två parallella spår att ta hänsyn till. Disposition

Nervsystemet och hjärnan

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 1

PREPARATKOMPENDIUM WORKSHOP NERVSYSTEMET. OSOF Karolinska Institutet

5. UTREDNING 5.1 DC/TMD Kranialnervstatus V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen... 4

Hjärna, ryggmärg och nerver Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster

Nervsystemet 4 RSJD11

Detta kommer vi att läsa om nu:

Transkript:

Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1

Hjärnstammen Passage av långa nervbanor för motorik och känsel Lillhjärnsbanor Kranialnervskärnor Formatio reticularis Centrum för andning, cirkulation Pons 2

Formatio reticularis Reglerar bl.a. Kortical aktivitet Vakenhet Automatisk respiration (andningscentrum) 3

Kranial nerver Kranialnerver N. olfactorius (I) Lukt N. opticus (II) Synnerv Nn. oculomotorius (III), trochlearis (IV), abducens (VI) Ögonmuskler, ögonrörelser 4

Kraniella nerver Kranialnerver N. trigeminus (V) Känsel i ansiktet, tänder, tuggmuskler N. facialis (VII) Motorik i ansiktet N. vestibulocochlearis (VIII) Innerörat (hörselnerv, balansnerv) 5

Kraniella nerver Kranialnerver N. glossopharyngeus (IX) Svalgmuskler, känseln bak på tungan N. vagus (X) Inre organ (motoriskt, sensoriskt) N. accesorius (XI) Skuldermuskler (sternoidcleido, trapezius) N. Hypoglossus (XII) Tungans motorik 6

Ooh, Ooh, Ooh, to touch and feel very good velvet. Such heaven! O: olfactory nerve (CN I) O: optic nerve (CN II) O: oculomotor nerve (CN III) T: trochlear nerve (CN IV) T: trigeminal nerve(cn V) A: abducens nerve (CN VI) F: facial nerve (CN VII) A: auditory (or vestibulocochlear) nerve (CN VIII) G: glossopharyngeal nerve (CN IX) V: vagus nerve (CN X) S: spinal accessory nerve (CN XI) H: hypoglossal (CN XII) Limbiska systemet 7

Autonoma nervsytemet sympatikus parasympatikus Fight and flight Rest and digest Autonoma nervsystemet Sympaticus Sympatiska gränssträngen Parasympaticus Kranialnerver III IV IX X S2-4 8

Ryggmärgen Medulla spinalis ca1 cm i diameter 42-45 cm lång Inbäddad i kotpelaren Från hjärnstammen ner till 1 lumbalkotan (L1) Filum terminale Cauda equina Ryggmärgen Anatomiskt 31 spinalnerver 8 cervikala 12 torakala 5 lumbala 5 saccrala 1 coccygeala Cauda equina 9

Ryggmärgen Från hjärnan till musklerna och tillbaka Ryggmärgen Framrot (motorisk) Framhorn Bakrot (sensorisk) Bakhorn Spinalnerv (blandad) Sympatiska ganglion Autonoma nervsystemet 10

Ryggmärgen Baksträngar Led och muskel Beröring Sidosträngar Smärta och temperatur Motorik Framsträngar Motorik Capsula interna och korsning av motorbanorna 11

Tractus corticospinalis Afferenta bansystem 12

Meninges (Hjärnhinnor) Dura mater (hårda hjärnhinnan) Direkt under skallbenet Artärer mellan skallbenet och hårda hjärnhinnan (epiduralt) Vener under hårda hjärnhinnan (subduralt) Arachnoidean (spindelhinnan) Blodkärl (subarachnoidalblödning) Pia mater (mjuka hjärnhinnan) Ligger an mot hjärnan Hjärnhinnor 13

Hjärnhinnor Duplikaturer av dura mater Tentorium cerebelli Falx cerebri Falx cerebelli Hjärnhinnor 14

Ventrikelsystemet Sidoventriklar Tredje ventrikeln Akvedukten Fjärde ventrikeln Liquor cerebrospinalis (ryggmärgsvätskan) Bildas i sidoventriklarna (plexus choroideus) Ca 150 ml, nybildning ca 500 ml/dygn Cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen Avflöde genom venösa systemet Ventriklarna 15

Ryggmärgen Hinnor Dura mater Arachnoidean Pia mater Blodkärl och blodförsörjning A. Carotis communis A. carotis interna (och externa) A. cerebri media (drabbas vanligtvis vid stroke) A. cerebri anterior Circulus Willisi A. Vertebrobasilaris: A. vertebralis (hjärnstam, lillhjärna, nacklob) A. basilaris A. cerebri posterior 16

Blodkärl och blodförsörjning Blodkärl och blodförsörjning A. Carotis communis A. carotis interna (och externa) A. cerebri media (drabbas vanligtvis vid stroke) A. cerebri anterior Circulus Willisi A. Vertebrobasilaris: A. vertebralis (hjärnstam, lillhjärna, nacklob) A. basilaris A. cerebri posterior 17

Ryggmärgen Subarachnoidalrum Cerebrospinalvätska Blodförsörjning A. spinalis anterior A. spinalis posterior 18