Retrofaryngeala abscesser. Trendutveckling av antalet fall inom svensk slutenvård under åren 2001 till 2011

Retrofaryngeala abscesser Trendutveckling av antalet fall inom svensk slutenvård under åren 2001 till 2011

Retrofaryngeala abscesser Trendutveckling av antalet fall inom svensk slutenvård under åren 2001 till 2011

Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Utgiven av: Smittskyddsinstitutet 171 82 Solna. Tel: 08 457 23 00, fax: 08 32 83 30 smi@smi.se, www.smittskyddsinstitutet.se Artikelnummer: 2012-101-11

Förord Den 19-20 september, 2012 anordnade Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet ett expertmöte med syfte att uppdatera Läkemedelsverkets rekommendationer från 2001 avseende handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården. Vid expertmötet diskuterades även möjliga konsekvenser av en återhållsam antibiotikaförskrivning. Bland annat diskuterades officiellt tillgänglig statistik från Socialstyrelsens slutenvårdsregister rörande den ökande förekomsten av retrofaryngeal abscess. Med anledning av detta har föreliggande rapport med statistiska analyser av incidenser av retrofaryngeal abscess baserade på Socialstyrelsens slutenvårdsregister tagits fram. Socialstyrelsens slutenvårdsregister vilket är ett Svenskt nationellt register är väl validerat och har funnits i bruk sedan 1964. De statistiska analyserna är utförda av Jakob Bergström vid enheten för epidemiologi och biostatistik, SMI. Till den medicinska kommentaren har överläkarna Anna Stjernquist Desatnik och Ann Hermansson vid Universitetssjukhuset i Lund bidragit. Överläkaren Bo Aronsson vid enheten för Antibiotika och vårdhygien har varit ansvarig för framtagande av rapporten. Anders Tegnell Avdelningschef Karin Tegmark Wisell Enhetschef

Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 9 Frågeställning... 10 Material... 11 Statistisk metod... 12 Resultat... 14 Medicinsk kommentar... 17 Referenser... 18

8

Sammanfattning Överlag kan en ökning av antalet beräknade retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare skönjas i alla ålderklasser utom hos 0-4 år och 80+ år som båda uppvisade en minskning. Statistisk signifikant årlig procentuell förändring i antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare kunde påvisas för individer som är mellan 20 och 79 år. För de åldersklasser som hade en statistiskt signifikant årlig förändring av retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare var förändringstakten högre med ökad ålder. Man kan spekulera i många olika orsaker till det ökade antalet registrerade fall såsom en ökning av antalet patienter med diabetes samt en ökning antalet personer med dåligt tandstatus. Det är dock inte möjligt att uttala sig om vad denna ökning beror på utan att undersöka fallen närmare. 9

Frågeställning Är det skillnad i tidstrend under åren 2001 till 2011 i antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare mellan olika åldersgrupper bland patienter inom svensk slutenvård? 10

Material Datamaterial över antalet fall med retrofaryngeal abscess togs fram ut ur slutenvårdsregistret via SoS under november 2012 med SMI som beställare. Socialstyrelsens slutenvårdsregister vilket är ett Svenskt nationellt register har funnits i bruk sedan 1964 och är väl validerat (Ludvigsson et al.). Datamaterialet innehöll uppgifter om antal fall av retrofaryngeal abscess uppdelat på åren 2001 till 2011 för åldrarna 0 till 100+ år. Diagnoskoden för beställda data var inom J39.0 och samtliga patienter hade retrofaryngeal abscess som huvud- eller bidiagnos. I Tabell 1 presenteras antalet observerade retrofaryngeala abscesser och antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare. Antalet innevånare i Sverige, uppdelat på åldersklasserna 0-4 år, 5-19 år, 20-34 år, 35-59 år, 60-69 år, 70-79 år samt 80+ år, hämtades från SCB:s befolkningsregister 2012-08-06. 11

Statistisk metod Förändringen av antalet fall med retrofaryngeala abscesser under åren 2001 till 2011 analyserades med regressionsanalys för antalsdata. Som förklarande variabler (1) till antalet fall används variablerna år och ålder samt samspelstermen år*ålder. Modellen har log(antal) som utfall och är således en linjär modell på en logskala. För att testa om sambandet mellan log(antal komplikationer) och år var linjärt inkluderades även termen år*år i modellen och interaktionstermen år*år*ålder. Sannolikheten, för en person med en specifik ålder, att tillbringa tid på slutenvård beror på hur många individer det finns i Sverige som har den specifika åldern. Sannolikheten att ha en komplikation beror också på hur många individer det finns i Sverige som har den specifika åldern. Denna egenskap i data togs hänsyn till i modellen genom att dela antalet fall med antalet individer i Sverige för varje år och ålder (1). Exponeringsvariabler såsom antalet individer i Sverige kallas för en offset. n ij log = α + β offset 1 År i + β 2 Ålder j + β 3 År i Ålder j + β 4 År i År i ij (1), där n ij är antalet fall vid år i och åldersklass j, offset ij är antalet individer i Sverige vid år i och åldersklass j, ålder j är åldersklass j och år i är året i. År*år är vad som kallas ett polynom av andra graden. Den termen i modellen testar om den årliga förändringen av antalet retrofaryngeala abscesser ökar eller minskar över tid på ett kurvlinjärt kvadratiskt sätt. Samspelstermen år*år*ålder testar om denna kurvlinjära kvadratiska årliga förändrig är lika eller inte för alla åldersklasser. År fördes in i modellen som en kontinuerlig variabel och således kan en modellkoefficient beräknas som beskriver trend över tid. Ålder klassindelades innan analys för att undvika åldrar med få eller inga fall med komplikation vid vissa tidpunkter. Åldersklasserna var 0-4 år, 5-19 år, 20-34 år, 35-59 år, 60-69 år, 70-79 år samt 80+ år. Antalsdata följer en Poissonfördelning. I Poissonfördelningen antas variansen vara lika med medelvärdet (medelantal), vilket är ett mycket starkt antagande. Poissonfördelningen leder ofta till att variansen som finns i populationen underskattas av stickprovet. Ett mer flexibelt sätt att beräkna variansen i en antalsprocess är istället att anta en Negativ binomial fördelning, där variansen beräknas som medelvärdet plus en extra variansterm, σ 2 = μ + μ2 (Zeileis 2008). θ Antagandet om att variansen är lika med medelvärdet undersöktes med hjälp av Akaikes informationskrierium (AIC). I analysen användes en negativ binomial fördelning för att beräkna variansen i data. 12

Resultaten presenteras som antal fall per 100 000 innevånare för att lättare kunna jämföra de olika åldersklasserna. Antalen är i sig självt missvisande då de påverkas av bredden på åldersklassindelningen. I modellen ingick år och ålder oavsett p-värde, men år*år och år*år*ålder exkluderades om p>0.10. Tabell 1: Observerat antal retrofaryngeala abscesser och antal retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare under åren 2001-2011 uppdelat på åldersklasser. Ålder (år) Årtal 0-4 5-19 20-34 35-59 60-69 70-79 80+ 2001 antal 13 11 22 26 6 6 10 2001 antal per 100 000 inv. 2,85 0,65 1,28 0,85 0,72 0,87 2,15 2002 antal 6 3 7 40 22 5 5 2002 antal per 100 000 inv. 1,30 0,18 0,41 1,30 2,55 0,74 1,06 2003 antal 3 17 18 47 16 6 9 2003 antal per 100 000 inv. 0,63 1,01 1,07 1,52 1,77 0,90 1,89 2004 antal 1 11 11 31 16 10 2 2004 antal per 100 000 inv. 0,21 0,66 0,65 1,01 1,69 1,51 0,41 2005 antal 8 16 16 39 8 6 13 2005 antal per 100 000 inv. 1,61 0,96 0,95 1,27 0,81 0,91 2,67 2006 antal 8 10 21 50 30 18 7 2006 antal per 100 000 inv. 1,56 0,60 1,24 1,63 2,89 2,73 1,43 2007 antal 0 11 16 75 14 6 7 2007 antal per 100 000 inv. 0,00 0,67 0,94 2,44 1,30 0,91 1,43 2008 antal 5 15 15 63 32 17 10 2008 antal per 100 000 inv. 0,93 0,91 0,87 2,05 2,88 2,54 2,03 2009 antal 6 15 23 70 32 16 5 2009 antal per 100 000 inv. 1,09 0,91 1,31 2,27 2,81 2,34 1,01 2010 antal 9 10 32 70 38 16 5 2010 antal per 100 000 inv. 1,60 0,62 1,78 2,27 3,27 2,31 1,01 2011 antal 11 19 29 49 34 21 9 2011 antal per 100 000 inv. 1,94 1,18 1,58 1,58 2,89 2,97 1,81 13

Resultat Varje åldersklass kommer i negativ binomial regressionsanalysen att få en utvecklingstakt över åren 2001 till 2011. I Tabell 2 är dessa årliga procentuella förändringar i antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånareextraherade för varje åldersklass från den modell som gav bäst anpassning till data (2). Alla resultat presenteras som anti-loggade koefficienter och skillnader. n ij log = α + β Befolkningsantal 1 År i + β 2 Ålder j + β 3 År i Ålder j (2) ij År*Ålder är den modellterm som anpassar olika årlig procentuell förändring för varje åldersgrupp. Värdet 1 betyder att den årliga förändringen är 0%, de vill säga att antalet retrofaryngeala abscesser är konstant under åren 2001-2011. Värden över 1 ger att antalet retrofaryngeala abscesser ökar per år. Värden under 1 ger att antalet retrofaryngeala abscesser minskar procentuellt per år. Tabell 2 visar att utvecklingstakten ökar signifikant för åldersklasserna 20-34 år, 35-59 år, 60-69 år och 70-79 år. Konfidensintervallen ger ett mått på hur osäker de beräknade årliga procentuella förändringarna är. Till exempel kan den årliga procentuella förändringen i antalet retrofaryngeala abscesser för 0-4 åringar vara mellan en minskning med 8% per år eller en ökning med 7% per år. Tabell 2: Beräknad årlig procentuell förändringstakt av antalet retrofaryngeala abscesser per hundratusen individer uppdelat på åldersklass. 95% K.I. Ålder (år) Årlig förändring Undre Övre P-värde 0-4 0,99 0,92 1,07 0,839 5-19 1,05 0,99 1,12 0,113 20-34 1,07 1,01 1,13 0,023 35-69 1,08 1,03 1,13 0,001 60-69 1,09 1,03 1,15 0,003 70-79 1,14 1,06 1,22 0,000 80+ 0,98 0,91 1,06 0,697 I Figur 1 visas de skattade antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare beräknat med de årliga förändringstaktskoefficienterna i Tabell 2. De beräknade antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare kan jämföras med Figur 2 som visar de observerade antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare. 14

Figur 1: Skattade antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare under åren 2001 till 2011 uppdelat på åldersklasser. Legenden visar ålder i år. 15

Figur 2: Observerat antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare under åren 2001 till 2011 uppdelat på åldersklasser. Legenden visar ålder i år. 16

Medicinsk kommentar Retro/parapharyngeal abscess är en allvarlig infektion som sprider sig snabbt i det retro/parapharyngeala spatiet och kan leda till livshotande tillstånd såsom övre luftvägshinder, mediastinit, septiska embolier, trombos i vena jugularis interna och/eller sinus cavernosus. Hos barn utgår infektionen ofta från pharyngotonsillit/ peritonsillit medan hos ungdomar och vuxna ofta från en dentoalveolär infektion. Andra primära orsaker kan vara främmande kroppar och trauma. Tillståndet kräver avancerad sjukhusvård med intravenös antibiotika, datortomografi/magnetkameraundersökningar, ofta intubering och intensivvård samt ofta intra/extraoral kirurgi med dränering av abscesser. Patienter med nedsatt immunförsvar liksom diabetiker löper en ökad risk att utveckla retro/parapharyngeala abscesser i anslutning till en primärinfektion enligt ovan. I gruppen barn under 4 år och äldre över 80 år ses över tid en minskning av de relativt få fall som finns rapporterade. Även i åldersintervallet 5-34 år finns få fall men en viss ökning kan konstateras i detta intervall. I intervallet 35-79 år ses dock under en 10-års period en fördubbling av antalet abscesser. I åldersklassen 70-79 år är ökningen över tid störst i modellen men även här är antalet absoluta fall få. En statistisk signifikant årlig procentuell förändring i antalet retrofaryngeala abscesser per 100 000 innevånare kunde endast påvisas för individer som är mellan 20 och 79 år. Det är inte möjligt att uttala sig om vad denna ökning beror på utan att undersöka fallen närmare. Man kan spekulera i att en ökning av antalet patienter med diabetes samt en ökning antalet personer med dåligt tandstatus kan vara bidragande faktorer. Förbättrad tillgänglighet till radiologisk diagnostik har troligtvis också bidragit till ökningen av antalet diagnosticerade fall. Utebliven antibiotikabehandling vid svårare bakteriella mun- och svalginfektioner kan leda till abscessbildning, men det saknas information nationellt om receptförskrivning av antibiotika vid pharyngotonsillit och dentala infektioner har minskat (eller ökat) över tid. Diabetes, dåligt tandstatus och pharyngotonsillit är ovanligt hos mycket små barn och har till vår kännedom inte ökat under den senaste 10-års perioden vilket kan förklara de få fallen samt att antalet abscesser i denna grupp inte ökat. 17

Referenser Zeileis Achim, Kleiber Christian, Jackman Simon (2008), Regression Models for Count Data in R, Journal of Statistical Software 27(8) Ludvigsson, J F et al., External review and validation of the Swedish national inpatient register, BMC Public Health 2011, 11:450 18

Denna rapport kan beställas från: Smittskyddsinstitutets beställningsservice c/o Strömberg, 120 88 Stockholm. Fax: 08-779 96 67 E-post: smittskyddsinstitutet@strd.se Webbutik: www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer Publikationen kan även laddas ner från: www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer