GOTLANDS KOMMUN 2008-08-06 Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelsen Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU: 2008:27) - Remissyttrande från Gotlands kommun Utbildningsdepartementet har berett Gotlands kommun tillfälle att lämna synpunkter på rubr förslag. Kommunstyrelsen har översänt remissen till BUN för yttrande. Yttrande skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast 2008-08-11. Sammanfattning Gotlands kommun anser: a. Särskilt viktiga utgångspunkter är: Att det råder likvärdiga förutsättningar för gymnasieskolor oavsett huvudman Att det ges förutsättningarna för en nationellt likvärdig gymnasieskola oavsett skillnader i lokala och regionala förutsättningar Gymnasieskolans ansvar att, utifrån var och ens förutsättningar, ge alla elever de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, ett utvecklande arbetsliv, vidare studier och ett livslångt lärande b. Ett större ansvar för grundskolan med nödvändiga satsningar där inte får innebära att gymnasieskolans förutsättningar för stöd till elever i behov av särskilt stöd försämras c. Det är viktigt att hela kompetensbegreppet hanteras i en modern och framtidsinriktad gymnasieskola Kompetens är inte bara kunskaper och färdigheter, utan förmågan och viljan att utföra en uppgift genom att tillämpa dessa d. Staten på bred front bör genomföra implementeringsinsatser riktade mot skolhuvudmän, rektorer, lärare och studie och yrkesvägledare e. Tidsramarna trots att reformen senarelagts - är knappa för skolhuvudmannen. Staten måste ha en noga övervägd tidsplan för när beslut fattas och när olika implementerings- och stödinsatser genomförs, i synnerhet med tanke på att till skolhuvudmannen skall utgå ett statligt ekonomiskt genomförandestöd för ökade kostnader 1 (10)
f. Alla ungdomars möjlighet att ta del av och pröva på olika estetiska verksamheter skall inte begränsas på det sätt som utredaren föreslår g. Lokala kurser utgår ur gymnasieskolan som begrepp, men det måste ändå finnas möjligheter att lokalt utforma nya kurser som kvalitetssäkras nationellt h. Det skall även fortsättningsvis vara möjligt att utforma specialutformade program efter en nationell prövning i. Förändringar som innebär återvändsgränder för eleverna bör så långt det är möjligt undvikas. Ur såväl den enskilde individens som arbetslivets/samhällets perspektiv är det viktigt att utbildningar är lätt påbyggbara, något som särskilt bör beaktas innan programstrukturen för yrkesprogrammen fastställs. j. Det är viktigt att elever på yrkesprogram skall erbjudas läsa kurser som ger grundläggande högskolebehörighet, liksom att elever som inte uppnått examen blir prioriterade inom den gymnasiala vuxenutbildningen. k. Programmet Estetik och humaniora bör utgå enligt föreslagen utformning. Programmet är för spretigt och har för många inriktningar och bör omarbetas l. Yrkesprogrammen Vård och omsorg samt Ledarskap och friskvård bör ge direkt högskolebehörighet, m. Med tanke på regionala olikheter när det gäller arbetslivet bör det ges möjlighet till dispens från kravet på 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (apl) för att få starta en yrkesutbildning n. Konsekvenserna av en konstruktion där det individuella programmet ersätts med ett preparandår i grundskolan och individuella alternativ i gymnasieskolan behöver utredas mer. De erfarenheter som byggts upp inom dagens individuella program måste tas till vara. Gotlands kommun vill också understryka att det är på den lokala nivån, i samverkan mellan elev, föräldrar och skola, det ska beslutas vilket som är lämpligast för den obehörige eleven ett prepaparandår eller ett individuellt alternativ i gymnasieskolan. o. Utredningens förslag att kostnadsfördelningen mellan skolan, sociala myndigheter och andra vårdgivare bör utredas är bra. p. Införandet av en gymnasieexamen är positivt, men förslaget om en för varje program examensansvarig lärare bör utgå i föreslagen utformning q. De ekonomiska konsekvenserna av reformen bör bli föremål för en mer genomgripande analys där kommunala och regionala skillnader när det gäller att anordna en nationellt likvärdig gymnasieskola beaktas 2 (10)
r. Ett ökat utbud av program och inriktningar tillsammans med vikande elevtal och fler utbildningsanordnare (friskolor) leder till mindre undervisningsgrupper och en ökad kostnad per elev. Utredarens resonemang om kostnadsneutralitet kommer inte att gälla för Gotlands kommun och kanske inte heller för andra kommuner med förutsättningar som liknar Gotlands. s. Kärnämnet Idrott och Hälsa skall förekomma med regelbundenhet i alla årskurser inom gymnasieskolan t. Studie- och yrkesvägledningen skall utvecklas och byggas ut. Resurser för detta måste tillföras Reformens utgångspunkter och gymnasieskolan i utbildningssystemet Utgångspunkter Gotlands kommun som på grund av sitt läge har ambitionen att så många elever som möjligt skall få sina gymnasiestudier i hemkommunen ser att det ökade utbudet av program och inriktningar tillsammans med vikande elevtal och fler utbildningsanordnare kommer att leda till färre intagna på olika program och inriktningar. Därmed kommer kostnaden per elev att öka dramatiskt om kommunen/regionen skall kunna erbjuda gotländska ungdomar ett utbud som omfattar alla gymnasieprogram. Av de utgångspunkter för reformen som utredaren redovisar vill Gotlands kommun särskilt betona vikten av att: - det råder likvärdiga förutsättningar för gymnasieskolor oavsett huvudman - det skapas förbättrade förutsättningar för samverkan mellan gymnasieskolan och dess avnämare Utöver utredarens utgångspunkter vill Gotlands kommun framhålla: - Det måste ges förutsättningar för en nationellt likvärdig gymnasieskola oavsett skillnader i lokala och regionala förutsättningar - Gymnasieskolans ansvar att, utifrån var och ens förutsättningar, ge alla elever de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, i ett utvecklande arbetsliv, i fortsatta studier och i ett livslångt lärande. 3 (10)
Gymnasieskolans roll i utbildningssystemet Gotlands kommun delar utredarens uppfattning att gymnasieskolan är en strategiskt viktig infrastrukturfråga som påverkar förutsättningarna för tillväxt och arbetslivets utveckling i en kommun och i en region. Det är positivt att gymnasieskolans roll som förberedare för högre studier och yrkeslivet betonas. Positivt är också att utredaren trycker på respektive skolforms ansvar och att gymnasieskolan skall bygga vidare på genomgången grundskola. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att gymnasieskolan även fortsättningsvis kommer att ha elever som behöver individuella alternativ/särskilt stöd för att klara ett nationellt program eller en anpassad gymnasieutbildning. Med anledning av detta vill kommunen särskilt betona att ett större ansvar för grundskolan med nödvändiga satsningar i den skolformen inte får innebära att gymnasieskolans förutsättningar för stöd till elever i behov av särskilt stöd försämras. Kompetensbegreppet Kommunen vill framhålla att det är viktigt att hela kompetensbegreppet hanteras i en modern och framtidsinriktad gymnasieskola. Kompetens är inte bara kunskaper och färdigheter, utan förmågan och viljan att utföra en uppgift genom att tillämpa dessa. Att kunna kommunicera med andra människor blir en allt viktigare egenskap inom olika yrkesområden. Kravet på fördjupade yrkeskunskaper får inte innebära att utbildningsinslag som skapar förutsättningar för ett livslångt lärande reduceras. En god grund för ett livslångt lärande med de nyckelkompetenser som krävs för detta utgör en gemensam nämnare för utbildningar lokalt, regionalt, nationellt och i Europa. Samhället har ett stort behov av entreprenörskap och medborgare med hög social kompetens. Detta bör fokuseras mer än vad som görs i utredarens förslag. Med tanke hur snabbt arbetslivet förändras finns också en fara i att i dag allt för noggrant precisera yrkesutgångar och anställningsbarhet för ungdomar som lämnar gymnasieskolan år 2014. Ett ökat inflytande från avnämarna är positivt, men får inte innebära att gymnasieutbildningar ensidigt tillfredställer arbetslivets kortsiktiga utbildningsbehov eller att utrymmet för det så viktiga arbetet med medborgarrollen minskas. Även om gymnasieskolans roll att förbereda för ett gott och aktivt samhällsliv skall vara en integrerad del i all undervisning är det viktigt att på ett tydligare sätt än i utredningen framhålla gymnasieskolans ansvar att utifrån läroplanens mål fostra aktiva och demokratiska samhällsmedborgare. Gotlands kommun ser också en risk med att den estetiska verksamheten föreslås utgå som kärnämnen och dessutom få mindre utrymme i de val som eleverna gör. I ett samhälle där kreativitet och människans förmåga att skapa anses vara viktiga framgångsfaktorer samtidigt som man framhåller kulturens betydelse för den enskilda människan och som tillväxtfaktor borde alla ungdomar få ta del av och pröva på olika former av estetisk verksamhet. 4 (10)
Tidplan och kostnader för genomförandet Även om reformen senarelagts ett år är tiden kort för Skolverket att i samråd med avnämare och användare hinna utarbeta programmål, ämnes- och kursplaner, betygskriterier m.m. För kommunen som huvudman och för den professionella nivån är det nödvändigt att de statliga styrdokumenten är färdiga i så god tid att det lokalt ges tid för planering, implementering och genomförande av reformen. Tidigare erfarenheter visar att för kort tid för den lokala nivån påverkar genomförandet och acceptansen av statligt initierade förändringar negativt. Utöver att tid ges för den lokala nivån är det viktigt att staten på bred front genomför implementeringsinsatser riktade mot skolhuvudmän, rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare. Det är först efter sådana insatser en utformning av den lokala verksamheten kan ske fullt ut. Några av de insatser som den kommunala huvudmannen måste klara av innan reformen träder i kraft är: - Besluta vilka utbildningar som skall erbjudas och av vilken skola - Utformning av skolorganisation anpassad till reformen och förändrade elevtal - Bedömning av behov och tillgång till pedagogisk kompetens med kompetensutvecklingsinsatser och nyrekrytering som följd - Identifiera förändringar när det gäller behov av lokaler och utrustning - Finna utvecklade rutiner och tid för samverkan när det gäller samverkan mellan Skola och Arbetsliv, i synnerhet beträffande yrkesprogram och lärlingsutbildning Den kommunala huvudmannens tidsperspektiv är att ovanstående insatser måste vara klara i början av hösten 2010. Det är i oktober-december som mässor, öppna hus och andra informationsinsatser genomförs. Elever och föräldrar måste då inför utbildningsvalen ha tillgång till korrekt information om verksamheten. Med tanke på ovanstående välkomnar Gotlands kommun att reformen flyttats från 2010 till 2011. Det känns dock angeläget att påpeka att tidsramarna för den lokala nivån, trots detta, är knappa och att ett genomförande 2011 kräver att staten har en noga övervägd tidsplan för när beslut fattas och olika implementerings- och stödinsatser genomförs. Exempelvis måste riksdagsbeslutet som avser gymnasiereformen fattas tidigt våren 2009. Genomförandet av reformen kommer att generera nya kostnader (tex. fortbildningsinsatser) för skolhuvudmannen. Kommunen förutsätter därför att ett särskilt statligt genomförandestöd kommer att utgå. 5 (10)
Programstrukturen Gemensamma ämnen Estetisk verksamhet för alla elever I utredarens förslag till gemensamma ämnen finns dagens kärnämneskurs Estetisk verksamhet inte med. Huvudargumentet för detta är att elevernas skall ges möjlighet till ytterligare fördjupning inom karaktärsämnena och därmed en ökad yrkesförberedelse. Gotlands kommun anser att det bör finnas inslag av estisk verksamhet oavsett vilket program man väljer. Upplevelser är en framtidsbransch och skolans roll är att visa alternativ till masskulturen. Musik, bild, teater och andra estetiska verksamheter är viktiga ämnen för att stärka elevernas kreativitet, vilket är viktigt för framtiden både på det personliga planet och för Sverige. En mängd utredningar och konkreta exempel från landets olika regioner visar att kulturen är en mycket viktig tillväxtfaktor. Att hänvisa de estiska kurserna till det individuella valet (som reduceras från 300 p till 200p), när det samtidigt är så mycket annat som eleverna måste välja för att få karaktärsämnesfördjupning och olika behörigheter på de 200 poäng som det individuella valet utgör, är egentligen att bjuda på ingenting. Det är viktigt att ungdomar ges tillfälle till fysisk aktivitet. Därför bör ämnet Idrott och Hälsa finnas i alla årskurser under gymnasietiden. Det är också viktigt att ämnet finns med regelbundenhet under läsåret, inte bara under vissa korta perioder. Lokala kurser, lokala inriktningar och specialutformade program Kommunen ser positivt på att lokala kurser som begrepp utgår ur gymnasieskolan, men vill - precis som utredaren föreslår - att det skall finnas möjligheter att lokalt utforma nya kurser som kvalitetssäkras nationellt. Möjlighet att utforma nationellt kvalitetssäkrade kurser lokalt hänger samman med möjligheten att utforma lokal inriktningar och specialutformade program. Kommunen ställer sig positiv till att möjligheterna att anordna specialutformade program som syftar till att på ett mer eller mindre populistiskt sätt locka ungdomar försvinner. Det finns dock många exempel på specialutformade program som tillsammans med arbetslivet utformats utifrån lokala eller regionala behov. I dessa fall har de specialutformade programmen varit en brygga mellan skola och arbetsliv när det gäller att gemensamt utveckla och utforma efterfrågade utbildningar. Dessa specialutformade program som möjliggör kombinationer mellan ämnen och ett utvecklat samarbete mellan skola och arbetsliv utgör i många fall en viktig faktor för regional och lokal tillväxt. Gotlands kommun föreslår därför att det efter en nationell prövning även fortsättningsvis skall vara möjligt att utforma specialutformade program. 6 (10)
Högskoleförberedande program Estetik och Humaniora Det är kommunens samlade bedömning att det föreslagna programmet Estetik och humaniora på grund av de många inriktningarna kommer att få svårt att få elever. Det kommer inte att finnas elevunderlag för sex inriktningar. Koppling mellan en språkintresserad elev som vill läsa latin och en dans- eller dansinriktning är svag. Såväl språkeleverna som kultureleverna kommer i praktiken att vara för få även om de skulle passar ihop med det utbud av kurser som erbjuds. Esteteleverna kommer inte att vara nöjda med så mycket teori och så pass mycket mindre av estetiska ämnen. Uppskattningen är att den kommunala gymnasieskolan på Gotland i bästa fall kan få ihop ett 30 tal elever till programmet i åk 1, vilket ger ett snitt på 5 elever per inriktning. Programmet bör omarbetas. Yrkesprogrammen Kommunen instämmer i att yrkesprogrammen måste ge eleverna en stark grund att stå på när man lämnar skolan för yrkeslivet. För att betona detta föreslår utredaren att begreppet yrkesförberedande ersätts med begreppet anställningsbar. Om begreppet anställningsbar bibehålls är det viktigt att ha i åtanke att det inte betyder att en elev är färdigutbildad inom yrket när han/hon lämnar gymnasieskolan. Det är kommunens tolkning att arbetslivet liksom idag kommer att ha ansvar för att bidra med utbildning som ger den kompetens som krävs för att man fullt ut skall kunna utföra ett arbete. En förändring av utbildningarna som ger ökad anställningsbarhet får heller inte innebära en återvändsgränd för elever som väljer ett yrkesprogram. Ur såväl den enskilde individens som arbetslivets/samhällets perspektiv är det viktigt att utbildningar är lätt påbyggbara. En stor del av dem som läser på yrkesinriktade program kommer att ha behov av kompetensutveckling genom högskolestudier. Olika former av högskolestudier kommer att krävas dels för att tillgodose människors möjlighet till karriärutveckling men också för att arbetslivet ständigt ställer ökande krav på fördjupad och breddad kompetens hos medarbetarna. Gotlands kommun anser att ovanstående bör övervägas när den föreslagna programstrukturen som inte ger elever på yrkesprogram högskolebehörighet utan kompletteringar diskuteras och beslutas. 7 (10)
När det gäller programstrukturen för yrkesprogrammen anser Gotlands kommun dessutom: - Yrkesprogrammen Vård och omsorg samt Ledarskap och friskvård bör ge direkt högskolebehörighet - Med tanke på regionala olikheter när det gäller arbetslivet bör det ges möjlighet till dispens från kravet på 15 v arbetsplatsförlagt lärande (apl) för att få starta en yrkesutbildning Preparandår i grundskolan individuellt alternativ Sammanfattningsvis anser Gotlands kommun att avsnittet om preparandår och individuella alternativ behöver utvecklas och fördjupas. Det är positivt att grundskolans ansvar att kvalificera för gymnasieskolan görs tydligt, men det är lika viktigt att betona gymnasieskolans uppdrag att - utifrån var och ens förutsättningar - kvalificera alla barn- och ungdomar för vidare studier, yrkeslivet och ett meningsfullt liv som samhällsmedborgare. För att respektive skolform skall klara sitt uppdrag får inte förutsättningarna att klara detta försämras för någon skolform. Alla studier visar på tydliga samband mellan dåliga studieresultat i gymnasieskolan och senare arbetslöshet och bidragsberoende. Kommunen har här ett stort ansvar, men det är viktigt att understryka behovet av samverkan mellan stat, kommun och arbetsliv m fl när det gäller arbetet med ungdomar inom för de individuella alternativen, jobbgarantin och det kommunala uppföljningsansvaret. Med anledning av bl a detta ställer sig Gotlands kommun bakom utredningens förslag att kostnadsfördelningen mellan skolan, sociala myndigheter och andra vårdgivare bör utredas. Gotlands kommun ser positivt på ett preparandår om det inte blir en repetition av det nionde år. Det tionde året, måste utgå från den enskilde elevens behov och förutsättningar och fyllas med individuellt anpassade insatser. För att detta skall lyckas måste den verksamhet och de erfarenheter som byggts upp inom dagens individuella program tas till vara. Kommunen vill också understryka att det är på den lokala nivån, i samverkan mellan elev, föräldrar och skola, det ska beslutas vilket som är lämpligast för den obehörige eleven ett prepaparandår eller ett individuellt alternativ i gymnasieskolan. En följd av detta är att en statlig styrning som preciserar hur resurserna till elever i behov av särskilt stöd skall fördelas mellan grund- och gymnasieskolan bör undvikas. Examen och examensansvarig lärare Gotlands kommun ställer sig bakom kravet på en examen där kunskaper om utbildningen som helhet och inte enskilda ämnen fokuseras. Däremot kan kravet på examensansvarig 8 (10)
lärare ifrågasättas eftersom förslaget i så hög grad får konsekvenser för hur den enskilda skolan organiserar sin verksamhet. Utredaren föreslår bl a att examensansvarig lärare skall ha ansvar för kontakter och samverkan med yrkesbranscher resp lärosäten, att verka för nationell likvärdighet, kvalitetsfrågor rörande utbildningsresultat m m. Mycket av detta är uppgifter som normalt åvilar rektor. Gotlands kommun anser att det är upp till den enskilde huvudmannen att besluta om den organisation som bäst tillgodoser den lokala verksamhetens behov. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Gotlands kommun saknar en mer genomgripande analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Utredningens antaganden om att uppstramningen av nationella program, högre fyllnadsgrad i undervisningsgrupper m.m. leder till minskade kostnader behöver ledas i bevis genom fördjupade studier och konkreta exempel. När ett sådant arbete görs anser Gotlands kommun att det är särskilt viktigt att beakta olikheter mellan kommuner och regioner när det gäller möjligheterna att anordna gymnasieutbildningar. Ett exempel är de tre föreslagna programmen Ekonomi med 3 inriktningar, Samhällsvetenskap och media med 4 inriktningar samt Estetik och humaniora med 6 inriktningar. Sammanlagt 17 inriktningar som i dag uppskattningsvis skulle väljas av 180-200 elever, vilket blir ett snitt på 13-14 elever per inriktning. Till detta skall läggas att år 2014 har den totala elevkullen minskar med ca 40 procent jämfört med 2006 och att det blir fler yrkesprogram som konkurrerar om eleverna. Förslaget att öka utbudet av program och inriktningar förutsätter att det går att samverka med andra kommuner, men kommer för Gotlands del att leda till att eleverna får färre valmöjligheter jämfört med i dag. Det kommer inte att finnas möjlighet att anordna alla program och inriktningar till en rimlig kostnad. I och med detta kan konstateras att utredarens resonemang om kostnadsneutralitet inte håller för Gotlands del och kanske inte heller för andra kommuner med förutsättningar som liknar Gotlands. I bilaga 1 ges några exempel på konsekvenser för utbildningsutbudet och ekonomin. Lena Celion Ordförande 9 (10)
Bilaga 1 Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU: 2008:27) - Remissyttrande från Gotlands kommun Några konsekvenser för enskilda program och inriktningar Programmet för Ekonomi: Idag är ekonomi en inriktning på Samhällsvetenskapsprogrammet. Det nya programmet föreslås ha tre inriktningar med 300 poäng, vilket medför små grupper. Betyder 900 poäng med smågrupper om alla inriktningar ska erbjudas. Dyrare än dagens enda inriktning även om man betänker att individuella valet minskar med 100p. Programmet Samhällsvetenskap och Media: Kommer att bli svårt att fylla fyra inriktningar om man jämför med dagens SP som till hälften består av ekonomi. Borttagandet av Medieprogrammet kommer inte att ge tillräckligt med elever. Programmet Estetik och Humaniora: Vår bedömning är att sex inriktningar är för många. Koppling mellan en språkintresserad elev som vill läsa latin och en dans- eller teaterelev är liten. På grund av programmets spretighet finns risken att eleverna blir så få att programmet inte kan startas eftersom språkeleverna och kultureleverna i praktiken är för få, även om de nog passar ihop med det utbud av kurser som erbjuds. Estet-eleverna kommer inte att vara nöjda med så mycket teori och så pass mycket mindre av estetiska ämnen. Uppskattningen är att en skola i bästa fall kan få ihop ett 30 tal elever till programmet i åk 1, vilket ger ett genomsnitt på 5 elever per inriktning. 10 (10)