Föreningens ordf. Styrelsens ordf. Vice ordförande Sekreterare Kassör Redaktion Föreningen Eric Lilius Tommy Carlstein Christer Fahlström Tore Persson Claes-Göran Kind Marianne Rosén Skånska Gårdar St Tibbaröd Flygelvägen 89 Lunnarp 3 Ljungvägen 21 A Ljungvägen 21 A Aspgatan 10 Box 6128 260 24 Röstånga 222 72 Lund 240 10 Dalby 236 38 Höllviken 236 38 Höllviken 214 48 Malmö 200 11 Malmö 0435-914 03 046-13 23 10 046-20 91 06 040-45 02 79 040-45 47 35 040-837 00 Postgiro 82 92 32-8 Informationsblad för Skånska Gårdar nr 4/00-1/01 Karin Ohlson har gått bort efter en lång sjukdomstid. Birgitta och jag mötte Karin första gången en vårdag 1973. Vi drack kaffe ute på gårdsplanen på Stora Tibbaröd, när Karin väckte idén att tiden var inne att starta en förening för att värna om skånsk byggnadskultur. Tillsammans fogade vi samman en enorm styrelse av entusiaster, som skulle komma att arbeta sammansvetsade i många år. Karin var självskriven som redaktör för vårt medlemsblad, som hon skrev själv och redigerade till långt in på nätterna. Karin höll kontakten med media, tog initiativ till föredragsämnen, ordnade utflyktsmål, skapade nya verksamhetsområden. Karin var ovärderlig när vi förhandlade med försvaret för att rädda Per Hans Gård. Karin Ohlson död Karin uppfann FY-priset föreningens sätt att skapa uppmärksamhet kring de krafter, som vi anser bryter ner skånska kulturvärden. Karin byggde upp Skånska Gårdars populära marknad på Herrevads kloster. Karin bjöd oss till Ladan vid Sorrödssjöarna, serverade supéer på Östra Tullgatan 1. Karin blev identisk med Skånska Gårdar. Föreningen har blivit känd långt utanför Skåneland, medlemsantalet har ökat mycket av den goda renommé föreningen har idag kan vi tacka Karin för. Men viktigast av allt, tack Karin för den glädje du spred, och den vänlighet du visade oss alla. Birgitta och Eric Lilius Innehållsförteckning se sidan 2
Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Golven har ruttnat, golven är dragiga, mina barnbarn får flisor i sina små fötter, det har gått or i golven, jag skall bygga ett nytt kök hur skall jag göra med golven? Vi som har valt att bo i gamla skånska längor får ofta problem med våra golv. Och många ringer till oss och ber om råd. Att byta till ett nytt golv det är inte så enkelt, det betyder flyttning av möbler, arbete med att riva upp gamla bräder och bolster och så står man där och stirrar ner i öppna marken och undrar om detta någonsin kan bli ens hem igen. Vilken teknik och vilka material skall man nu välja för att vara lojal mot huset och sig själv? Det finns flera vägar att gå och i några nummer framöver kommer vi att behandla ämnet golv i vårt blad. Vi startar i det här numret med en artikel av Anders Bihlar om trägolv. Eric Lilius Kalender skärtorsdag - påskafton Konst-ig påsk på Knaderiksborg söndagen den 29 april vårutflykt till Billinge lördagen den 12 maj årsmöte söndagen den 17 juni Skånes Hembygdsförbunds förbundsstämma i Skanör - Falsterbo 11 augusti (preliminärt) Utflykt till Bornholm 8-9 september höstmarknad på Per Hans sept-okt resa till Berlin Besök Skånska Gårdars webbsida: www.skanska.gardar.just.nu Det är dags att betala medlemsavgiften. Sätt in 150 kr på postgiro 82 92 32-8. Om du inte använder bifogat inbetalningskort så tänk på att noga ange ditt namn och din adress. Innehållsförteckning Karin Ohlson avliden sidan 1 och 3 Årsmöte på Historiska museet i Lund sidan 3 Vårutflykt till Billinge Kom till Knadriksborg i påsk! Allt (nästan) om trägolv sidan 8-9 sista sidan sidan 4-5 Anna Greta Persosn har läst en kokbok sidan 15 Öppen gård i höstas Ribershus räliga rutor Bjud på kalaskaka Inför höstmarknaden sidan 6-7 sidan 12 sidan 10 sidan 11 Följ med till Bornholm och/eller Berlin! sidan 14 Ladan på Grenja återuppbyggd sidan 13 2
Minnesord över Karin Ohlson Journalisten Karin Ohlson har lämnat oss. I Skånska gårdar minns vi bäst hennes 25-åriga engagemang i vår förening, som bildades på Tibbaröd den 5 februari 1974. Redan efter ett par månader var Karin så involverad att man i verksamhetsberättelsen för det året meddelar: Under ledning av Karin Ohlson har vi mer och mer funnit formen för hur vi bäst skall utforma kunskapsbladet. Då hade fem nummer hunnit utkomma! Och redan då var Karin även föreningens pressombudsman och planerade ett antal av våra utflykter, t ex till Frilandsmuseet i Danmark. Under det europeiska byggnadsvårdsåret 1975 svarade Karin bl a för många tänkvärda fakta och reflexioner, så t ex i sitt fylliga reportage från den då aktuella flyttningen av Skånegården i Hög till Skansen: Husen rätas alltså upp och snyggas till utan att onödigt romantiseras, var en av de många träffsäkra formuleringar med vilka hon förmedlade vårt budskap till en ökande medlemskår. Och på den vägen skulle det fortsätta. Karin hade ett utomordentligt spårsinne då det gällde att till våra sammankomster genom åren engagera kunniga informatörer och finna nya, berikande studieobjekt, t ex vid valet av material och metoder och vården av kringmiljön, som trädgården m m. För Per Hans gård i Ö Tvet, vår förenings eget pilotprojekt, blev hon något av en god fe. Detta utrymme kan på intet sätt göra full rättvisa åt Karin Ohlsons mångfasetterade engagemang i Skånska Gårdars angelägenheter fram till slutet av 1990-talet. Som en synnerligen påläst och flyhänt publicist bidrog hon genom alla åren på ett enastående sätt till en angelägen opinionsbildning på den skånska kulturmiljövårdens område. Från början, liksom nu, gällde saken för vår del i första hand en besinningsfull hantering av de problem som inställer sig när man önskar bygga in moderna boendefunktioner i äldre gårdar och hus, med rimligt bibehållande av beprövade material och metoder samt historiska och estetiska värden. Karin Ohlsons engagemang fyller oss alla med den djupaste känsla av tacksamhet och beundran. Årsmöte på Historiska museet Den 12 maj samlas vi till årsmöte på Historiska museet i Lund. Museichef Anders Ödman blir vår värd. Efter årsmötesförhandlingarna bjuds vi på en rundvandring i museet och därefter dricker vi kaffe på Kulturens uteservering. Tid: Lördagen den 12 maj 2001 kl 13-15 Plats: Historiska museet, Krafts torg 1, Lund Anmälan om deltagande till sekr. Tore Persson på tel 040-45 02 79, fax 040-45 47 35 eller till Georg Welin på tel. 0413-542164, fax 0413-542164 eller med e-post: marianner@telia.com Georg Welin Historiska museet grundades redan 1805 och är Sveriges näst största arkeologiska museum. Här finns föremål från hela Skåne - utom från Lund. För de lundensiska samlingarna ansvarar nämligen Kulturen. Byggnaden som uppfördes 1850 var ursprungligen avsedd att bli hus åt biskopen, men han vlle inte bo där, och då blev det så att universitetet och kyrkan bytte hus. Biskopen bosatte sig i institutionen för naturvetenskapliga ämnen, och naturvetarna flyttade till biskopshuset. År 1914-16 byggdes huset om och historiska museet och arkeologiska institutionen kom dit. För närvarande hotas museet av nedläggning efter ett besparingskrav på en miljon kronor. Samlingarna ska i så fall flyttas till Historiska museet i Stockholm - en omfattade, dyrbar och inte helt riskfri operation. Lunds universitet har tillsatt en utredning som ska se över alla dess museer och samlingar. Den ska vara klar i juni i år och då avgörs museets öde. Bredband i en skånegård? Om du, liksom jag bor i en gammal skånegård på landet, så lär ingen vara intresserad att dra kabel/fiberoptik ut till oss. Men hav tröst, det finns löningar och fler är på väg, som ger oss minst lika snabba uppkopplingar som i hyresfastigheterna i städerna. Du har kanske sett i pressen att Sydkraft erbjuder bredband via elnätet! Graningeverken (elbolag) har testat det i Stockholmsområdet, och man lär utan vidare kunna köra med 10 Mbit/s, dvs 10 miljoner bitar i sekunden. Försök pågår med 50 Mbit/s och man lär kunna köra ännu snabbare! 3 Elnätet är en idag dåligt utnyttjad resurs, så här finns möjligheter. Ett annat alternativ som också kommer är trådlöst! Redan nu kan du ta emot via parabolantennen avsevärt snabbare än du sänder via modem! En liten början till trådlöst finns förberett i alla nya Appledatorer (Airport) där upp till tio datorer kan köra trådlöst mot en och samma basstation, som än så länge är ansluten via modem. Du kan alltså ligga i hängmattan och surfa! Christer Fahlström
Trägolv - den finaste möbeln Vi inleder årets golvtema med att åter publicera en artikel från nummer 2 1994. Det är Anders Bihlar från Siljans sågverk som berättar om trägolv. Tänk på att priserna som han anger i artikeln är från 1994. För drygt hundra år sedan var det fortfarande relativt vanligt med stampade jordgolv i många stugor och torp runt om i vårt land. Dessa har med tiden och ett ökande välstånd efterhand bytts ut mot trägolv. Dessa golv har allteftersom närmat sig en tidpunkt då det är dags för dem att bytas ut eller renoveras. Tack vare att bostäderna var dragiga och väl ventilerade förr höll golven under lång tid, framförallt om de var byggda på torpargrund. Här håller sig många golv friska än idag och det är bara om fuktvandringen i trägolvet hindras som röta kommer underifrån och fukten tvingas uppåt väggarna. Den naturliga ventilationen och golvkylan har gjort att många trägolv klätts med täta material. Drag och ventilation har därigenom försvunnit men trägolven har ruttnat bort i många hus. Använd alltså aldrig täta material som plastlack, plastfärg eller plastbaserad oljefärg för ytbehandling. Som golvtäckning skall man undvika kork-oplast, heltäckande plastmattor eller heltäckningsmattor med heltät sula i hus som ligger direkt på marken. Det kan få ödesdigra följder för golven och de gamla husen. Naturgolv bör behandlas och skötas naturligt! Massiva trägolv som är friska har en lång livslängd jämfört med andra golvmaterial. Sköter man dem rätt och kostar på en omslipning med 20-50 års intervall har man alltid ett modernt och elegant golv i sin bostad! Hur vet jag då om mitt golv är friskt nog att kosta på en renovering? Börja med att ta en titt på husets uppbyggnad och allmänna kondition. Huset bör vara av en typ med väl ventilerad grund, typ torpargrund, och gärna stå lite högt på torra, grova jordarter. Då är förutsättningarna goda för att man har ett torrt, friskt golv. Inomhus ska man titta på själva golvplankens utseende och färg. Flammigt trä som är lite missfärgat svart, blått eller anilinfärgat ska man vara misstänksam mot. Ofta kan gamla fuktskador även synas nedtill i tapeter och väggar om huset är i dålig kondition. Vill man vara på säkra sidan kan man gå till en byggvaruhandel och låna/hyra en fuktkvotsmätare att testa golvet med. Ett friskt, torrt golv håller en fuktkvot på mellan 4-5% på vintern när man eldar på elementen och 12-13% på sommaren när luftfuktigheten stiger. 4 Slipa eller riva upp? Syns inga fel på golvet och fuktkvoten håller sig under 13% kan det mycket väl vara värt att kosta på en renovering av golvet. Man bör tänka på att slipa ganska rejält för att komma under gammal ytbehandling. Lägg märke till att slipar man ett äldre skurgolv går man miste om den hårda yta man har skurat upp genom åren. Skall man göra slipjobbet själv hyr man golvslipmaskiner och köper slippapper. Man måste ha två sorters slipmaskiner; en stor bandslip och en kantslipmaskin som kommer åt hörn och kanter. Hyra ca 400 kr/dag hos Maskinpoolen. Till ett 25 kvm stort rum går det åt ca 5 slippapper à 50 kr/st till den stora maskinen och ca 6 st till kantslipen à 16 kr/st. Summa ca 750 kr för själva slipningen. Lämnar man bort arbetet till en golvslipningsfirma får man räkna med ett pris på 60-80/kvm vilket gör 1500-2000 kr. Är golvet däremot så pass dåligt att ett byte krävs så måste det gamla golvet rivas upp och kastas. Finns friska partier kan dessa sparas för läggning i mindre utrymmen. Kontrollera noga underliggande bjälklag. Finns tecken till mögel eller röta bör dessa delar bytas ut eller slipas rena. Kontrollera fuktkvoten i virket, är den över 15% kan det var bäst att torka ut bjälklaget tills man når en nivå om ca 10% innan man börjar inläggningen. Bjälklaget bör ha ett regelavstånd om 600 mm för att den vanligaste planktjockleken, 25 mm skall passa. Vid längre regelavstånd bör man gå upp på 30 mm tjocklek för att ej få svikt i golvet. Vilket träslag skall jag välja? Dagens köpare har i stort sett bara gran och furu att välja på vid köp av nyproducerat golv. Valet dem emellan är enbart en smaksak beroende på vilket utseende man vill ha. Gran är ett ljusare träslag utan markerad kärnved och har jämfört med furu vanligtvis mindre och friskare (ljusa) kvistar. Genom sin ljusa yta passar det bra i mörka utrymmen men ger p g a sin jämnhet ett livlösare intryck. Det finns färre tillverkare av grangolv än av furugolv. Furugolv får genom sin tydligare ådring och markerade kärnved ett livfullare utseende som brukar föredras av de flesta köpare. Ythårdheten är helt jämförbar mellan träslagen. Vilka krav på golvet? Först och främst skall jag välja golv som är ordentligt nedtorkat. En fuktkvot på ca 8% är idealisk då den ligger mitt emellan de vanliga variationerna sommar - vinter.
På det viset minimerar man golvets naturliga krympning och svällning. Ett golv som är nedtorkat till ca 8% och levereras i heltät plastförpackning behöver ej acklimatiseras före läggning, det spikas in direkt från paketet. Välj om möjligt ett golv som är spontat runt om, alltså även kortändarna. Det gör att man kan lägga in golvet i en följd utan att behöva ändkapa för att passa in skarvarna över reglar. På det viset spar man mycket virke och man får skarvarna spridda över hela golvet. Se till att golvet är hyvlat på ett tillfredsställande sätt. Golv i de lägre prisklasserna kan ofta behöva en lättare efterslipning med fint sandpapper för att få en yta som nylonstrumpor tål. Detta problem slipper man till stor del om man kostar på sig ett golv i de högre prisklasserna, då dessa oftast är finhyvlade i modernast tänkbara utrustning som ej kräver någon efterbearbetning. Även vrak kan bli bra Normalt så brukar de flesta tillverkare sortera golven i två eller flera kvalitetsklasser. Det vanligaste är att man utseendesorterar golvet efter antal kvist, storlek på kvist och om det är frisk- eller svartkvist. Sålunda kan en tillverkare ha en första klass sortering med i stort sett enbart frisk kvist till ett relativt högt pris. Nöjer man sig med ett golv med lite fler, större och svartare kvist samt risk för ett och annat smärre kvisturslag så kommer man undan lite billigare. För det mesta är det dock fortfarande fråga om högklassiga varor. Den händige kan även köpa golv av urläggskvalitet, (vrak) dvs golv som inte platsar i den vanliga sorteringen. Är man beredd att använda sågen mycket och plocka ihop mindre bitar så kan man på detta vis få ihop ett hyggligt golv till lågt pris. En del golvtillverkare tillhandahåller golvplank som är koniskt sågade. Dessa kräver lite extra pusslande då man passar ihop varannan planka med topp mot rot. Det normala är dock att man saluför golvplank som är helt jämna och parallella. Vill man ha ett lite annorlunda utseende på golvet kan man istället bryta av golvet med en tvärplanka eller lägga en bård runt rummet. Den roliga fasen När man kommit så pass långt att man fått hem det nya golvet börjar den roliga fasen: inläggningen. Starta läggningen vid den längsta väggen. Använd avståndsklotsar om ca 8 mm mot alla väggar så att det finns en expansionsfog runt om. Klotsarna tas bort när golvet är färdiglagt. Kapa av en ca 3 dm bit golvplank och använd som slagklots för att tätt sammanfoga planken och undvika deformering av kanterna. Använd en tung hammare eller yxa för att slå samman brädorna. Stå på knä på den senast lagda brädan och slå in nästa. Vid traditionell spikning skall spikarna slås in på skrå i fjäderns översida och försänkas med dorn. Brädornas kortsida kan limmas för tätare skarvar, i övrigt skall aldrig spikning och limning kombineras. Till golv som är ca 25 mm tjockt är det lagom med 2,8x75 mm galvaniserad trådspik. Spikas golvet inte direkt på reglar utan på spånskiva eller liknande förlängs spiken med motsvarande. Vid spikning sväller/krymper varje bräda för sig. Under 5 eldningssäsongen (vinter) kan det bli upp till 1 mm stora springor mellan bräderna då dessa torkar ut och krymper en aning. Till sommarhalvåret sväller golvet ut igen varefter luftfuktigheten ökar och golvet blir återigen heltätt. Inte spik och lim ihop! Om underlaget ej går att spika i måste ett flytande, limmat golv läggas. Bräderna limmas med snickarlim på not och fjäder, även i kortändarna. Undvik lim i notbotten. Var noga med att undvika spill på underlaget. Räkna med ca 1 liter lim per 10 kvm golv. Är underlaget ojämnt i ytan kan t ex en ull-lumpmatta e dyl läggas under trägolvet. Använd aldrig spik i kombination med limmade golv, inte ens för fixering! Det resulterar bara i sprickbildning och golvknarr. Vid limning blir all krympning/svällning koncentrerad vid en eller flera väggar, var därför noga med ordentliga urtag på känsliga ställen. Mellan 1-2 cm beroende på rummets storlek och utformning. Springorna döljer man effektivt med lister. Lut + olja eller lut + såpa Som ytbehandling rekommenderas antingen lut + olja eller lut + såpa. Ett lackat golv blir snart ohjälpligt fult och kräver alltid en omslipning för att bli bra igen. Problemet är att när man tvättar golvet kommer smutsvatten ner i de knackmärken som alltid blir och märkena blir gråa, fula ärr i golvet. Snart nog börjar lacken att flagna och golvet ser risigt ut. Lutning Luten fördelas med en nylonborste i ett jämnt lager. Tag 1 kvm åt gången och fortsätt i golvbrädernas längdriktning. Var noga med att röra om luten så att den är väl blandad. Skydda ögon och bar hud mot luten! Låt luten torka över natten, minst 12 timmar, borsta därefter av överflödiga kalkavlagringar och torka rent golvet med en fuktig trasa. Det räcker med att luta golvet en gång. Såpning Sedan golvet torkat vaskas det med en fet såpblandning (1 kg fast såpa till 10 liter kallt vatten). Skura 1 kvm åt gången och använd en lagom styv borste på skaft, det spar både armar och knän. Torka genast efter i brädernas längdriktning med en urvriden skurtrasa. Låt torka och upprepa 2-3 ggr tills golvet är mättat. I fortsättningen skall golvet bara skuras när det är nödvändigt. Fukta golvet med kallt vatten (varmvatten får träet att bli grått). Blanda 2-3 dl flytande såpa med 10 liter kallt vatten och skura i brädernas längdriktning. Lägg koncentrerad såpa på borsten och skura intensivare på fläckar och kraftigt smutsade partier. Men lägg aldrig såpa på torrt trä, då bildas mörka fläckar! Skölj efter med kallt vatten. Tag upp sköljvattnet omgående med trasa. Se till att smutsen följer med upp och låt inte såpvattnet ligga kvar och torka in, det får träet att gulna på sikt. Med upprepad skurning blir golvet allt tåligare mot smuts. Ett nylagt golv blir snart ljust och får lyster, men det kanske dröjer något år innan man kan tala om ett verkligt skurgolv. Som daglig rengöring räcker vanlig dammsugning. fortsättning på sidan 12
Många tack till er som visade era fina ställen!!! Lyckad söndag med Öppen gård Öppen gård i höstas i nordvästra Skåne blev mycket lyckad och vädret var jättefint för årstiden och mestadels soligt. Tack så hjärtligt alla ni som ställde upp och visade era fina ställen! Familjen Persson i Bårslöv, Anna och Helen på stationshuset i Norra Vram, familjen Brundin, Fred Johansson i Magnarp och Sven och Gunilla Lindgardsz i Hov. De olika besökande var mycket nöjda fick jag höra och de tyckte att det var ett mycket intressant urval av hus och gårdar. Själv hann jag inte med riktigt alla på just denna dag, men jag hade ju varit där innan och pratat och tagit foton till bladet. Helen Rundblad utanför Station Nord i Norra Vram. Foto: Tommy Carlstein Kaminer hos Station Nord Anna och Helenas vackert renoverade stationshus i Norra Vram hade jag inte sett inifrån tidigare, och det var en verklig fröjd för ögat att se deras vackra renove- rade kaminer och alla delar och tillbehör de hade, allt minutiöst ordnat i det härliga hus de verkar inom. Helena höll just på med att göra iordning en del gjutjärnsfönster, när jag kom förbi (vilket jag fotograferade liksom en del interiörer.) Kamin och kamindelar hos Station Nord. Foto Tommy Carlstein 6
Ingenjörsritningar... Anders Brundin visade besökande runt i omgångar och tog också fram alla de fina ingenjörsritningar han hade på hela sitt hus in i minsta detalj, från fasader till badrumsskåp, köksutrustning och mycket annat. Jag har aldrig sett något så genomarbetat på planstadiet som hans husprojekt. Detta är en intressant ansats, inte minst om man själv kan rita, därför att det lönar sig alltid med välplanerade ombyggnads- och renoveringsprojekt. Kronor och tid nedlagt på planeringsstadiet ger alltid god avkastning senare. Anders Brundins gård i Höja utanför Ängelholm. Foto Tommy Carlstein... och målningar Sedan hann jag med att besöka mina vänner sedan gammalt Sven och Gunilla uppe i Hov. Svens repertoar av vackra tavlor hade utökats sedan sist och husprojektet hade också gått framåt. De tar omoch nybyggnaden av gården på sikt, men där händer ständigt nya saker och allt nytillkommet blir av högsta hantverkskvalitet. Sven, till skillnad från Anders Brundin, började inte med att rita sitt projekt utan att måla det som konstnärliga tavlor, som är både starkt realistiska och visar huset i minsta detalj, men sedan tillkommer lite surrealistiska kryddor i form av jordgubbar eller hallon som hamnat i grunden eller en stor brödlimpa som lyser symboliskt uppe i trädet bredvid den annars helt realistiska tavlan på huset. Kanske ligger det surrealistiska ambitioner i alla våras hus- och renoveringsprojekt även när de bara målas upp på insidan av våra huvuden. Jag för min del är en stor beundrare av Svens konst att kombinera verklighet och vision. För er som missade Hov så har Gunilla och Sven ofta visningar på helger och under sommaren, så det är bara att kolla förbi och njuta av deras galleri och investera i någon av Svens prisvärda litografier. Tyvärr hann jag inte hälsa på Fred Johansson och familjen Persson i Bårslöv just denna dag, men jag hoppas att vi alla kan återkomma till alla dessa fina ställen som öppnats för oss, när ägarna avancerat till senare stadier i sina projekt. Föreningen tackar återigen! Tommy Carlstein Sven och Gunilla Lindgardsz lusthus. Foto Tommy Carlstein 7
Gamlegård Välkommen på vårutflykt till Billinge! Gamlegård i Billinge är hembygdsmuseum sedan 1917. Grosshandlaren Wilh. Sonesson i Stockamöllan hade ett brinnande intresse för folkliv och gamla ting. Han fann en meningsfrände i skolläraren på platsen, Karl Holmqvist. Så när hemmansägaren Per Persson på Billinge nr 12 ville sälja sin gård, var det som en önskedröm. Här låg stuglängan med farstukök och båle- och klineväggar från 1739, stall från 1804 och gästgiverilänga i tegelkorsvirke från 1840. Här kan man ännu idag uppleva hur folk tacklade sin överlevandeproblematik med redskap och husgeråd på självhushållningens tid. I dräktsamlingen ingår bl a en brogemanrock från 1767, som utställdes redan på Baltiskan 1914. Affären illustrerar hur man på 1870-talet började komplettera den egna produktionen med varor utifrån, som spegesill, kaffe, socker och köbety. Ett skolmuseum med inredning från 1847 och ett gatuhus från 1870 kom snart att ingå i museets byggnadsbestånd. I kanten av trädgården uppförde man 1994 en länga i skiftesverk. Eric ritade och Bygg-Sture från Flyinge var arbetsledare. Här har man nu inrymt vagnar av olika modeller, från Per Pers bolstervagn och höstakarett till kalesch och landå. En tur med guide tar ca 50 min. Inger, föreståndare sedan 1964, tar emot med maken Georg. Vårutflykt till Billinge Datum: 29 april 2001 14.00 Hembygdsmuseet Gamlegård Inger och Georg 15.00 Billinge Krukmakeri & Galleri Berit och Dennis 16.00 Trumpetarebostället Lennart och Lotta Målning av Eric Lilius 8
Teckning Georg Welin Billinge krukmakeri & galleri Fortsätter vi väg 13 från Gamlegård ca 300 m norrut, gör vägen en mjuk sväng åt höger. Här fägnas ögat av längorna till Billinge Krukmakeri & Galleri, där Berit och Dennis Tuvesson tar emot med barnen Isak och Amanda. I det långa, vitkalkade korsvirkeshuset längs vägen inryms numera deras keramikverkstad med butik. Vi finner skålar, fat, muggar, matserviser, ljusstakar, krukor, vaser, ljusstöpare, bröllopsfat och, sist men inte minst, äggakagefad. Hela produktionen sker på gården. Formerna och dekorationerna är starkt förankrade i den skånska traditionen från 1700-talet och framåt. Tanke och teknik syns och känns i vartenda föremål. I den öppna verkstaden kan man följa hur keramiken arbetas fram. Galleriet återfinns i längan inne på gården. Från de höga stallfönstren flödar ljuset in i rummet. Här inne råder sakral frid och man lockas att i lugn och ro betrakta verken av utställande konstnärer. Och vi njuter vårt eftermiddagskaffe, vid soligt väder på utemöblerna under den ljuvliga hängasken. Foto Tommy Carlstein Trumpetarebostället Kl 16 ungefär besöker vi Trumpetarebostället igen. Lennart Gunnarsson har jobbat vidare med sin otroligt fina båle- och korsvirkeslänga. Sist vi såg den var takstolarna resta men taket saknades. Sedan dess har har vasstaket blivit färdigt med lite hjälp utifrån och Lennart har byggt till en liten vinkel så att taket kunde bli färdigt på den, även om han inte hunnit göra väggarna färdiga där. Ett av de intressanta problemen är hur man skall göra 9 skorstenar, illare och annat som hör till eldstäderna i ett gammaldags hus. Vilka lösningar kan man välja och vilket material?. Hur skall man kompromissa mellan det traditionella och det energieffektiva, osv. Detta är ett tema vi skall återkomma till i föreningen, men hos Lennart kan vi ta upp den diskussionen. Det finns också mycket annat att belysa utifrån den imponerande insats Lennart gjort på Trumpetarebostället.
Snabb kalaskaka Kakan får ett konstfärdigt utseende man kan tro att den bakats av en konditor. Ytan blir lite skorpig med fin färg och doft av rostade nötter bland frukt eller bär. Man äter den ljummen eller kall med lättvispad grädde bredvid. Och fort går den att baka. Smöra och strö en låg pajform med skorpmjöl, kli, groddar eller mannagryn: fritt val. Sätt ugnen på knappt 200 grader. Grovhacka en knapp deciliter hasselnöts- eller valnötskärnor. Eller sötmandel. Så här års kan det vara lämpligt med rabarber till kakan. Knippa samman några stjälkar och skär dem tätt tvärs över i bitar, sådär en, två eller tre centimeter breda. Vispa ett ägg med tre kvarts deciliter socker, pösigt och ljust ska det bli. Rör ner en deciliter vetemjöl blandat med en tesked bakpulver och sist ett par matskedar varmt vatten. Häll smeten i formen. Fördela rabarbern ovanpå och strö över nötterna plus ett tunt snötäcke av pärlsocker. (Vanligt strösocker duger inte här.) Överst stora tunna flak av tunnhyvlat kallt smör. In i ugn, knappt en halvtimme. Då hr ytan fått färg, rabarbern eller frukten om du väljer det har saftat sig och blandats med smöret till angenäm smak medan nötkärnor/mandel fått fin rostad smak. Ännu större kaka Vill du ha en mer bastant kaka som kan mötta flera, fördubbla satsen och tag en kakform med lite högre kant med plats för större smet. Trevligast är det med en rund form. Du kan välja bort rabarber, tag i stället tärnade äpplen, plommon eller vad som finns av färsk frukt. Rårörda lingon har också prövats med gott resultat. Enbart äppelkaka Det goda på ytan, pärlsocker, nötkärnor, smör, som smälter samman till något doftande gott och knaprigt med arom av smör som blandas med fruktsaft, ja det är det bästa och man behöver inte prompt röra ihop en kaksmet. Skär äpplen i småbitar, är de syrliga får man strö lite socker mellan varven där de tornas upp till en pyramid i en låg form som inte behöver smörjas. Äpplebitarna sjunker samman i ugnsvärmen. Täck äppelberget med godsakerna och skjutsa ekipaget i ugn, 175 grader. När det bubblar och puttrar i formen är kakan färdig. God ljummen med ovispad tunn grädde. Anna Greta Persson En färg som håller rosten borta Alla har vi svurit ve och förbannelse över rostiga detaljer som stallfönster, gångjärn till portar och andra beslag, som efter behandling lyser lika roströda igen efter en tid. Jag har provat olika behandlingsmetoder, allt ifrån blymönja till primer, men inget har varit beständigt någon längre tid. Något som verkar mycket bra hittills är Hammerite Hammarlack, som kan fås i olika kulörer, som vitt, svart, rött osv. Hammarlacken innehåller härdare varför man för bästa resultat målar lager två inom en halvtimme, liksom ett eventuellt tredje lager. Givetvis skall beslagen osv. vara renborstade, men i övrigt behövs ingen underbehandling (jag brukar tvätta rent med rödsprit), utan Hammarlacken målas direkt på det rostiga järnet. Gärna i två lager, det torkar fort då lösningsmedlet här är en speciell förtunning, som är mycket stark. Sörj för god ventilation vid målning. 10 Färgen är relativt dyr, normalpris för en liter ligger på 170 kr, men säljs ibland för ca 100 kr (bl.a. hos Bilia, Volvos återförsäljare), men den är väl värd pengarna. Mina beslag ser efter ett år ut som nya, liksom mina stallfönster. Speciellt god erfarenhet har jag av målning på bondjärn, dvs mindre rent järn utan tillsatser/legeringar. På bilplåt t.ex. verkar det inte alls så bra, det verkar bita bättre ju rostigare ytan är. Christer Fahlström
Dags att planera inför Höstmarknad 2001 redan nu! Givetvis skall vi ha en höstmarknad även i år. Den kommer att förläggas till helgen den 8-9. Denna gång skall vi vara ute i så god tid att vi har tillräckligt många utställare, så att eventuella återbud inte skall lämna delar av Per Hans tomt. Förra året fick vi återbud från många utställare veckan före marknaden vilket vi beklagar. Det visade sig att det varit en antikmässa i Helsingborg helgen innan och många antikhandlare hade sålt slut och hade därmed, tyckte man, inget att visa upp för oss. Ska vi slopa antikhandlarna och böckerna helt på marknaden? Hör av dig med synpunkter till mig. Borde vi kanske satsa mer på vårt huvudsakliga intresseområde, gården och dess olika delar? Fler utställare med golv (även grund), tak (ytter- och innertak), väggar (tapeter), beslag, kakelugnar, spisar osv.? Bytesmarknad Bytesmarknad skall vi givetvis ha, men det är kanske dags att bygga upp ett register (databas) på allt det vi alla har lite för mycket av? Men som någon annan kan behöva i samband med reparation/ombyggnad. Vi hoppas att vår gåramålare Petra Lindqvist har tillfälle att närvara. Två målningar av Per Hans har hon gjort, den ena i privat ägo, den andra i Per Hans/Skånska Gårdars. Vår gåramålning ser du här nedan. Växter skall vi också ha, det hör ju till, men har du något annat vi borde ha med så hör av dig, alla tips emottages tacksamt. Vi siktar på att i nästa nummer av bladet kunna presentera det mesta som kommer på marknaden i höst. Christer Fahlström Du når Christer på: arbetet: tel. 046-222 8711, e-post: Christer.Fahlstrom@nordlund.lu.se eller i hemmet: tel. 046-209106, e-post: christer@fahlstrom.nu Vill du vara med och ställa ut något? Vill du hjälpa till? Har du tips och idéer? Kontakta Christer Fahlström! Petra Lindqvists målning av Per Hans gård. 11
Ribershus är ett av Skånes mest kända funkishus. Byggmästare Eric Sigfrid Persson ritade och uppförde detta tjusiga och då ultramoderna bostadskomplex 1938. Enligt idealen skulle det vara ljus och rymd. Enorma panoramafönster i samvarorum. Mindre i de små rummen osv. Det experimenterads mycket före bygget. Fina träfönster monterades, målades och satt på plats till nu. Smäckra bågar i gedigna träkarmar. Stora glasytor till glädje för betraktare både ut- och inifrån. Ljus putsad fasad förstärkte intrycket. Tidigare ägare och förvaltare har kanske missat en del i underhållet. Så en grundlig genomgång av tak och fasader har säkert varit nödvändig. Men man var tydligen tvungna att byta ut de stora och otympliga, men ytterst magnifika originalfönstren mot lika otympliga, men med betydligt mindre glasytor. Klumpiga bågar och reflekterande, speglande termoglas. Precis som vilket funkisinspirerande nybygge som helst. Vi ser dem ju växa upp lite varstans. Dessa fantastiska fönster håller alltså på att bytas ut. Man ser tydligt vilka som bytts ut. Nu är det en mörk speglande yta som möter ögat. Inte det genomsiktliga, luftiga, som tidigare. Det är ett enormt arbete som pågår. För de gamla, gedigna karmarna ger sig inte så lätt Man ser på de små karmbitarna som snickarna haft mycket arbete för att ta ner vilket kärnvirke detta är. Dessa ligger nu skamligt i småbitar nedanför huset i väntan på att bli ihopsamlade. (Antagligen av ett miljöcertifierat företag ) Bågarna är naturligtvis i behov av målning och en och annan båge behöver repareras. Det var säkert minst tjugo år sedan om någonsin. Det verkar inte vara något fel på de nya fönstren. De ser imponerande ut de med. Men kunde de då inte ha hamnat på något nytt hus? Byggnadsnämnden i Malmö tycks inte ta sitt ansvar. Inte veta varför de finns till. Inte veta att man kan ifrågasätta, fråga andra experter osv. Tyvärr har gamla ärevördiga Ribershus hamnat på kvalificeringsplats till Skånska Gårdars FY- SKAM pris. Tore Persson Ofattbar klåfingrighet! Ribershus på 1940-talet. fortsättning från sidan 5 Oljning Oljan ger snabbare en smutsavvisande yta och passar därför bra i t ex kök och hall. Stryk oljan på torrt och rent trä med pensel eller rulle, 3-5 bräder i taget. Fördela oljan till snabbtorkande partier under arbetet. Låt torka ett dygn, upprepa en gång innan golvet tas i bruk. Underhåll oljade golv efter behov. När ytan ser torr och matt ut kan man olja på en vända, kanske en gång om året om golvet 12 trafikeras mycket. Det finns oljor med och utan vitpigment, därigenom kan man välja ljushet på golvet vartefter. Gammal olja kan man ta bort med flytande trärens och därigenom slipper man slipa om golvet om man vill ha en annan ton på träet. Lycka till med er vackra möbel! Anders Bihlar
Bilder av ett sekel Bilder av ett sekel Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 2000, Bilder från 1900-talet. Vi har köpt in några ex. Intresserade kan ringa sekreteraren. Priset är 150 kronor. Bilden och texten nedan från boken. Försvunnet Storkar och halmak Sista gången storkar häckade här på Lillö kungsgård var 1940. Mårten Sjöbeck tog fotot 1935. Han noterade då att man ersatt den traditionella takhalmen med ett eldsäkrare taktäckningsmaterial. Hur man höll värmen här framgår av vedstackarna. Fotograf: Mårten Sjöbeck Helsingborg Arkivbild: Lunds universitetsbibliotek Efter decemberorkanen förförra året ödelades mycket av det skånska byggbeståndet. En del har inte hunnit eller haft råd eller möjlighet att reparera skadorna. Tyvärr har många passat på att gå den enklaste vägen med konstiga material som inte hör hemma här, som dessutom åldras och genast ser främmande ut tillsammans med de gamla byggnadsmaterialen. Därför är det extra glädjande att se den vackra gården Grenja på Söderslätt. Gården har ett för väder och vind utsatt läge, så en vacker uthuslänga i tegel från 1879 strök med. Den var 10x29 meter. Enklast vore att låta försäkringsbolaget bygga upp någonting de tycker verkar bra i samma mått. Då hade inte bara gården förlorat sin särprägel och sitt eleganta utseende, utan landskapsbilden hade dessutom förfulats. Efter många familjeråd beslöt familjen Lindblad att de måste återuppbygga längan igen. Tegel hittades från Själland och de gamla gjutjärnsfönstren renoverades och återanvändes. Nya tider kräver nya volymer i våra lantgårdars uthus. Stora maskiner behövs för rationell hantering. Så efter mycket skissande kom det slutgiltiga förslaget. Likadan länga, men större volym utan att störa eller ge en märklig känsla i förhållande till de återstående längorna och landskapsbilden. Den välkända och vackra siluetten på slätten norr om Vellinge bibehölls och blev nästan vackrare. Det är en sann glädje att se sådan känsla och kunskap finnas. Det kan ge inspiration till andra i samma situation och trivsel till oss som bara rör oss omkring i vårt vackra landskap. Murade gjorde f:a Skåneputs AB. Tore Persson Orkanbygge på Söderslätt 13
... till Bornholm --- och till Berlin Lantbruksmuseet Melstedgård. Foto Lage Zetterberg Turen går söderut... Som en uppföljning på vår succéfyllda Rügentur planerar vi nu en Berlinresa! Fredag, lördag och söndag. Vi bor på bra hotell centralt, guidas runt i historiska Berlin samt besöker nya spännande platser och byggnader. För att hålla ett så vettigt pris som möjligt planerar vi med självkostnad, vilket skulle innebära en kostnad på ca 2 500 till 3 000 kr per person, men det beror givetvis på antalet deltagare. Vi i resgruppen undrar om det finns något intresse bland medlemmarna för en sådan resa? Sänd intresseanmälan till vår Box eller ring Tore Persson! TP 14 Som en pärla i Östersjön vilar den gröna ön rik på kulturhistoria och vacker natur. 11 2 timmes båtresa från Ystad ligger Bornholm som verkligen är värd ett besök. Här finns gamla fiskelägen, jordbruksbyar, de klassiska rundkyrkorna men även en vacker gård som numera är en museigård, nämligen Melstedgård. På detta lantbruksmuseum som är ett mycket levande museum, kan man se hur jorden brukas enligt äldre traditioner. Husdjuren på gården är gamla lantbruksraser som idag kan vara nog så ovanliga att få se. Gården är en fyrlängad kringbyggd korsvirkesgård belägen just vid sidan av landsvägen strax utanför Gudhjem. Den äldsta byggnaden på gården är boningshuset som dateras från 1796 även om gårdens historia är äldre än så. Att gå in i detta hem och gå omkring är som att förflytta sig tillbaka i tiden och få en inblick i hur livet kunde te sig hos en mer välbärgad bondefamilj. Skånska Gårdar föreslår en dagsutflykt till Bornholm med ett besök på Melstedgård i mitten av augusti, förslagsvis lördagen den 11:e. Tanken är att vi samlas i Ystad för att sedan samåka i bilar med morgonbåten 08.35 över till ön. Efter frukost på båten kör vi till den östra delen av ön. På vägen passerar vi säkert någon av rundkyrkorna som är mycket sevärda. Vi kan luncha i Gudhjem och därefter vandra runt på gården och i dess trädgård som även den är sevärd. Innan hemresan kan vi besöka Bornholms konstmuseum som finns i närheten av gården. Konstmuséet är en ny intressant byggnad som är uppbyggd på den gamla vattenkällan Helligdomskilde som faktiskt rinner genom byggnaden. Här visas konst och konsthantverk med en förankring till ön. 20.45 på kvällen går den sista båten hem och där kan vi smälta intrycken efter en förhoppningsvis mycket händelserik och trevlig dag. Låter detta intressant? Hör då av er till Per Stöckel på 040-30 00 30 dagtid eller 0708-12 51 70 så får vi se om vi kan få ihop en grupp för en tur till den gröna pärlan söder om den skånska kusten. Per Stöckel
Mycket god mat En kokbok som förleder till att man nära nog glömmer maten, det man knappt upplevt ihop med någon annan än vår klassiker Charles E Hagdahl, sådan är vår Skånska gårdare på Råå, matlagaren, husfixaren, författaren och journalisten Otto v Friesens Vårat kök från Carlssons förlag i Stockholm. Man nöjesläser boken. Massor av mat, javisst. Rolig med praktiska tips, lättlagad utan krusiduller. Och mitt i detta väsentligheter som gör livet skönt i umgänget kring maten, mellan recepten på bokens nära tre hundra sidor läsning om naturupplevelser, om rent fyrkantiga politiker, präster och smugglare, om en härlig dansklänning köpt på antikmässa, om hönor och tuppar och övriga nära och kära som befolkar hemmet i Råå. Sådant ger skön atmosfär kring maten. Det har hänt en del sen förra boken, Ord från spisen kom ut. Nyare mat, urbröd och urgröt som en reaktion mot det något smetiga i senare tiders cerealieföda, mycket grönsaker, och chili naturligtvis, författarens stora svaghet. En tillvänjningssak, han bedyrar att detta vitaminrika är synnerligen värdefull föda, den fräter inte på magslemhinnan, det man gärna vill tro, aptiten bara växer, ju mer chili, desto mer vill man ha. Må så vara. Matoraklet Hiram, Ottos idol sen 68, har med ett leende påpekat denna lilla svaghet som absolut inte betyder att han vill att skånska kök ska dofta Sydamerika, ja, kanske lite men mest av skön hemmamat. Med en alldeles egen metod lär han ut hur man får laxskinn sprött, delikat istället för att skära loss och gräva ner det i komposten. Den laxrätten blev till när det lagades mat åt ett skogsröjarlag i norra Halland. Stekt laxsida. Den avfjällade skinnsidan nedåt i form där smör fått smälta. Kryddor på köttsidan: salt, peppar, citron, gräslök, färsk rosmarin. Vänd filén, det smöriga skinnet uppåt. Snöa över rivet halvgammalt bröd, osötat förstås. Häll 1-2 dl torrt vitt vin vid sidan. Ugn 225 grader, 20-30 minuter, lax behöver god tid, kolla, skinnet blir knaprigt. Färskpotatis om sommaren, pressad potatis om vintern. Efteråt krusbär i ugnen. en liter halvmogna snoppade tätt i smörad form. En deciliter vatten. Tre deciliter socker blandat med en struken matsked potatismjöl över bären. Temp 150 grader. Efter 30 minuter var krusbären kompott att äta med lösvispad grädde. Så kan man nimmt laga stickelbärsgröt! En liten fjäder i hatten är Hirams förord i boken: Hon börjar mycket personligt med Käre Otto och avslutar efter tre sidor med Vännen Hiram. Det började dem emellan för mer än trettio år sen när Otto bad Hiram medverka i Västgöta nations kårtidning med något gott för en student med bara en kokplatta, den tidens kökskomfort. Hon ställde upp snällt och omtänksamt. Och nu här i Vårat kk med trevliga illustrationer av konstnären Gittan Jönsson. Anna Greta Persson Vårat kök Vårat kök är den gamla illaren med tillhörande sters i den gamla bondeskepparegård på Råå som rustades upp i mitten av 1980-talet. Men Vårat kök är också en kokbok, en annan kokbok där det skånska köket är en röd tråd att följa genom vindlande mathistorier runt om i Europa och i allas vår historia. Skånska-gårdare kommer att känna igen sig, här finns scener från Per Hans och föreningens besök på Frilandsmuseet i Danmark. Från en gård i Östra Tvet kommer hisorien om en klänning och Gläntans billiga kransar. Här berättas om den skånska kalopsens ursprung och historia och hur den blir en värmande gryta när vännerna hjälper till att kalka längorna före pingst. Nu kan du skaffa Vårat kök direkt från författaren, som Skånska-gårdare får du ordentligt rabatt på priset och boken hem i brevlådan. Köper du flera böcker, så betalar du ändå bara porto för en. Vårat kök kostar 250:- (cirkapris i bokhandeln 340:-) Porto för en eller flera böcker 30:- Beställ genom att sätta in pengar för bok plus porto på mitt postgiro: Otto von Friesen 634 11 14-4 Ange om du vill ha boken/böckerna signerade. PS. Undrar du över något så kan du nå mig på epost: ovf@telia.com 15
Konst-ig påsk på Knadriksborg Knadriks Vänner & Påsken år 2001 Nu är vi igång. Igen. För fjärde året på raken. Långfredag, påskafton och påskdagen mellan 10-17 har vi öppet hus med konst- och hantverksutställning. Precis som tidigare år är det en blandning av konstnärer och hantverkare. En del lite udda Flera kommer dessutom att vara aktiva i sitt skapande under utställningsdagarna, så vi vågar lova att du får en upplevelse utöver det vanliga. Vill du prova på att smida eller testa hur det är att bila en stock så har du möjlighet till det. Förra påsken blev en publiksuccé. Uppmärksammade reportage i både radio och tidningar gjorde att det kom fler besökare än vi vågat drömma om. Många stamkunder återkom. Numera är det välkänt att ingen påsk är den andra lik på Knadriksborg. Vissa saker på borgen är traditionella och välkända. Andra väcker nyfikenhet och undran. Vi har också saker som retar gallfeber på vissa. Så ska det vara. Knadriks Vänners evenemang ska beröra våra sinnen och känslor. Sockerdricksträdet med den äkta sockerdrickan och halmhoppningen är numera klassiker som uppskattas av både barn och vuxna. Du som är intresserad av gammal teknik och byggnadsvård har ett bra tillfälle att träffa likasinnade. Väl mött! Ingmar Melin Ordförande Öppet: Långfredag, påskafton och påskdagen kl 10-17 Knadriksborg Är en kringbyggd skånegård med vasstak. Gården är troligen från slutet av 1700-talet. Vi har hittat en bjälke med årtalet 1781 ingraverat. Vissa byggnadsdetaljer är troligen ännu äldre. 1829 flyttades gården från närheten av Norra Åsums kyrka till sin nuvarande plats. Gården har varit bebodd till slutet av 1970-talet. I november 1996 köpte nuvarande ägarna gården. Avsikten är att restaurera gården till ett så ursprungligt skick som det är möjligt. Vi använder oss av gamla tekniker och metoder samt tidsenligt virke och övrigt material så långt det överhuvudtaget går. Gården är på många sätt unik p g a att så mycket av det ursprungliga finns kvar. Regionmuseet och Kristianstads kommun stöder vårt arbete och byggnadsvårdsbidrag har beviljats. Utdrag ur stadgarna för Knadriks vänner 4 Knadriks Vänner är en ideell förening som har till uppgift att - verka för bevarande av genuina hantverk och gamla byggtraditioner - vara en social mötesplats för olika kulturevenemang - särskilt främja och uppmuntra udda kulturyttringar