Studieförbundens musikverksamhet i Malmö

2010-04-13 Studieförbundens musikverksamhet i Malmö Foto: Samuel Herrmann 1

Inledning Många vet att man kan anmäla sig till en musikkurs inom ett studieförbund, och andra känner till att studieförbunden brukar ha replokaler. Vi vill ge en mera heltäckande bild av vad studieförbunden i Malmö gör inom musikområdet och hur de själva beskriver sin roll. Vilka är det som deltar? Kan man säga något om utvecklingen framåt? Rapporten är ett led i Malmö Kulturstöds arbete med utveckling av stödet till studieförbunden i Malmö och ska bidra till att synliggöra studieförbundens verksamhet. Den utgör också en fortsatt kartläggning av musiklivet i Malmö efter den tidigare rapporten Populärmusiken i Malmö som presenterades 2008, och som främst berörde villkoren för arrangörerna. Handläggare Märta Lünnér svarar tillsammans med enhetschef Maria Jacobsson för rapportens innehåll. Liv Söderberg Strandberg, projektanställd inom Malmö Kulturstöd, har genomfört intervjuer och tagit fram och sammanställt underlag. Fakta i rapporten baseras i huvudsak på de muntliga och skriftliga uppgifter som studieförbunden själva har lämnat. I den avslutande sammanfattningen konstaterar vi att studieförbunden har stor betydelse för ett brett musikutövande som engagerar många Malmöbor. Musiken är ett av de absolut största områdena inom studieförbundens verksamhet och rapporten ger en bild av att studieförbunden i Malmö fortsätter att satsa ännu mer på musik framöver. Att studieförbunden når ut till ännu fler Malmöbor med vad de har att erbjuda ser vi som en viktig del i den utvecklingen. Malmö Kulturstöd Ditte Nielsen T f kulturstödschef 2

Bakgrund Studieförbundens verksamhet brukar, tillsammans med folkhögskolorna, sammanfattas med begreppet folkbildning. Rötterna finns i det tidiga 1900-talets framväxande folkrörelser och i den svenska föreningstradtionen. Studiecirkeln, en liten grupp som på sin fritid och utan yttre prestationskrav studerar och diskuterar ett ämne efter eget val, utgör fortfarande studieförbundens ryggrad och grundläggande verksamhetsform. Parallellt med hundra års omvälvande utveckling av utbildningssystem, social välfärd och kulturinstitutioner som är tillängliga för alla, har även studieförbunden förändrats och delvis fått en annan roll än tidigare. De tradtionella formerna av folkbildning med anknytning till partier, fackföreningar och samfund har sedan länge en mindre framträdande plats medan kultur i olika former utgör en växande del. Studieförbunden utgör därmed en viktig komponent i det organiserade och offentligt finansierade svenska kulturlivet, även om de inte i alla sammanhang hanteras inom kulturpolitikens ramar. Malmö stad ger, liksom de flesta kommuner, stöd till studieförbundens verksamhet (ca 16 Mkr 2010), men staten står för en större del av finansieringen. Studieförbundens folkbildningsverksamhet i Malmö omsätter ca 100 Mkr per år, varav totalt ca 65 % utgörs av offentligt stöd i olika former (preliminära uppgifter för 2009). Malmö Kulturnämnd arbetar sedan 2007 med att utveckla ett nytt system för stödet till studieförbunden. I det arbetet ingår att successivt ta fram och sprida mer kunskap om vad studieförbunden gör och att i högre grad sätta in studieförbundens verksamhet i det bredare sammanhang som utgörs av andra former av utbildning och av kultur- och föreningslivet i stort. Denna rapport är ett led i en sådan fördjupning. Studieförbundens verksamhetsformer Ett gemensamt system och regelverk för det statliga stödet ger studieförbunden vissa fasta ramar. All verksamhet ska genomföras inom en av följande tre former: Studiecirkel - en mindre grupp som planmässigt studerar ett ämne under minst tre träffar. Annan folkbildningsverksamhet - en större eller mindre studiegrupp som träffas en eller flera gånger (något friare former, kan t ex vara en workshop eller en barngrupp) Kulturprogram - ett arrangemang för publik, offentligt eller mera intent. För all verksamhet finns detaljerade riktlinjer, t ex om åldersgränser, antal deltagare, studietimmar, studieplaner, villkor för föreningssamverkan mm. Vuxna är den främsta målgruppen och för att kunna delta i en studiecirkel ska man vara minst 13 år. 3

Studieförbundens kulturverksamhet Det finns nästan inga gränser för vad en studiecirkel kan handla om allt från språk och data till vävning eller miljökunskap men för studieförbunden i Malmö är kultur i olika former, totalt sett det största verksamhetsområdet, liksom det är på nationell nivå. Beroende på vilka mått och definitioner man använder kan man i stora i stora drag säga att mer än hälften av verksamheten i Malmö sker inom kulturområdet. Många olika former och ämnen är representerade musik, teater, dans, hantverk, film och foto, litteratur mm. Kultur är också ett av de fyra områden som prioriteras i Malmö stads nya stödsystem. De nio studieförbunden arbetar inom samma ramar, men de har olika inriktning, profil och storlek. Det ovanstående gäller således för förbunden i Malmö sammantaget. Det finns dock ett studieförbund där kulturverksamhet, i en definition som handlar om konstnärliga uttrycksformer, inte har en framträdande roll (Ibn Rushd). Amatörkulturen dominerar men det ryms också professionell kulturverksamhet, genom samverkan med kulturinstitutioner och det fria kulturlivets professionella aktörer. En mycket stor andel av de kulturinriktade studiecirklarna genomförs inom ramen för föreningar och inom ideellt verksamma s k kamratgrupper. Det finns också en ganska omfattande del med öppet marknadsförda och avgiftsbelagda studiecirklar inom bl a konsthantverk, dans och annan skapande verksamhet. Kulturprogram kan vara t ex konserter, teater- och dansföreställningar, filmvisningar, utställningar och föreläsningar, och i de flesta fall är studieförbundet en part i ett samarbete med en eller flera andra arrangörer. Både inom studiecirklarna och inom kulturprogrammen är musik den konstform som dominerar, och det är ett skäl till att musikområdet är angeläget att belysa. De nio studieförbunden är samtliga verksamma i Malmö: Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle (Bilda) Folkuniversitetet (FU) Ibn Rushd Medborgarskolan (Mbsk) Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) Sensus Studiefrämjandet (Stfr) Studieförbundet Vuxenskolan (SV) För mer information om varje studieförbund hänvisar vi till deras respektive hemsidor och kontor. Övergripande information finns också på www.studieforbunden.se 4

Metod Arbetet har pågått under hösten/vintern 2009-2010. Vi har genomfört intervjuer med den personal som arbetar med musik hos sex studieförbund (ABF, FU, Mbsk, NBV, Stfr och SV) och två av studieförbunden har svarat på frågor via mail (Bilda och Sensus). Ibn Rushd har fått ta del av frågorna, men då de inte bedriver någon musikverksamhet har deras medverkan inte varit aktuell. Intervjufrågorna omfattade följande områden: - Profil - Studieverksamhet - Deltagare - Lokaler och resurser - Konserter och övriga publika arrangemang - Information och marknadsföring - Utveckling och framtid Svaren har sammanställts tillsammans med information från ansökningar, hemsidor, programblad mm samt uppgifter från studieförbundens nationella statistik. Tiden har inte medgett några enkäter eller intervjuer riktade direkt till enskilda deltagare eller samarbetspartners, men detta kan vara intressant vid en eventuell framtida fördjupning. I sina svar har studieförbundens musikansvariga främst fokuserat på den omfattande verksamheten med band/musikgrupper som bedrivs som studiecirklar. Musik finns också i andra former, t ex som cirkelämne i olika föreningar, som del av det öppna kursutbudet och som konserter, men det är i många fall annan personal inom förbunden som ansvarar för de delarna av verksamheten. Materialet är delvis insamlat i samband med handläggningen av studieförbundens stöd för 2010. De statistiska uppgifterna i underlaget gäller i huvudsak det som studieförbunden redovisat för verksamhetsåret 2008. Förändringar har skett sedan dess, men större ökningar eller minskningar brukar generellt ta längre tid. Foto: Erik Urgiles 5

Profil Hur vill ni kort beskriva profilen på er musikverksamhet i Malmö? Har ert studieförbund centralt eller regionalt en tydlig profil och policy för musikområdet och hur arbetar ni i Malmö i förhållande till den? Vilken roll och betydelse anser ni att musikområdet har i förhållande till er totala verksamhet i Malmö? Vilka ser ni som era viktigaste samarbetspartners inom musikområdet? (t ex vissa medlemsorganisationer, föreningar osv) Har ni en uppfattning om er musikverksamhet markant skiljer sig från övriga studieförbund eller om det är likheterna som överväger? Har ni en bild av vilken roll studieförbunden (gemensamt) har inom musiklivet i Malmö, allmänt sett? Vad är det viktigaste studieförbunden bidrar med i förhållande till vad andra aktörer gör? Studieförbunden har en nationell och i vissa fall också en regional eller lokal inriktning som är specifik för respektive förbund. De förenas av en gemensam pedagogisk grundsyn och följer samma regler, vilket gör att det i många fall är svårt att urskilja stora variationer i hur man bedriver sin cirkelverksamhet. Å ena sidan säger de flesta att det är viktigt att det egna studieförbundet har något unikt att erbjuda, men å andra sidan verkar det inte som att alla studieförbund känner till de andras verksamhet till fullo. Gemensamt för de åtta förbund som svarat på enkäten är att man anser att musiken är en viktig och prioriterad av verksamheten, och ett skäl som flera lyfter fram är att de genom musiken kan nå målgruppen ungdomar. Viktiga samarbetspartners är fria grupper, föreningar och medlemsorganisationer. I vissa fall är Malmö stad en samarbetspart (t ex Arena 305 och kommunala äldreboenden). Folkhögskolor och högskolor nämns också. Studieförbunden samarbetar inte särskilt mycket sinsemellan i den dagliga verksamheten, som en effekt av regelverk och tradition. Det som är studieförbunden främst beskriver som sin viktigaste roll inom musiklivet är gräsrotsarbetet inom amatörkulturen, inte minst för ungdomar. Det finns möjligheter för deltagarna att få förebilder och hjälp att utvecklas i sin musik, utan kommersiella hänsyn och krav. Flera studieförbund menar att de täcker in sådant som inte ryms inom Kulturskolan och andra musikutbildningar. Verksamhet för äldre är en annan nisch, som inte täcks in av andra aktörer. ABF har en nationell policy för verksamheten med rockband o dyl, som också är den som dominerar i Malmö. Man arbetar övergripande med studiematerial, fortbildning mm och utgår från konceptet DIY (do it yourself). I detta ingår även att arbeta med spelningar. I övrigt har ABF i Malmö körer, orkestrar, folkmusikgrupper samt en del musikverksamhet i andra typer av föreningar. Ungefär 90-100 grupper deltar i cirklar och liknande. Bilda har en regional profil som prioriterar hiphop och urban art, och i Malmö startar en stor sådan satsning våren 2010, Hiphopcentralen. Man arbetar i övrigt främst med körmusik mm inom medlemsorganisationerna (frikyrkor m fl), vilket är ett väl etablerat profilområde. Därutöver har Bilda i Malmö en del cirkelverksamhet med pop/rockband. Folkuniversitetet har som en del av sin centrala profil att arbeta nära högskolor och universitetet. De har en hel del grupper med anknytning till Musikhögskolan och Heleneholms mu- 6

sikgymnasium. De erbjuder även öppna cirklar och längre musikkurser. De arbetar totalt med ca 130 band och grupper, varav ca 60-70 inom pop/rock, ca 20 metalband, ca 30 övriga inom visa/pop/jazz och 2 körer. FU framhåller att de vill ha nära kontakt med banden. Medborgarskolan arbetar i sin musikgruppsverksamhet i Malmö främst med hiphop, vilket skiljer sig från de flesta andra förbund där pop/rockgrupper dominerar. Denna profil utvecklas också inom förbundet i landet i övrigt. Ungdomar är en tydlig målgrupp och man ger dem bl a tillfälle att träffa förebilder inom hiphopen. NBV:s musikverksamhet i Malmö är relativt ny. Den expanderade för ca två år sedan men utgör nu en ganska stor del av den totala verksamheten i Malmö. Den består i dagsläget av ett 10-tal hophopgrupper, en del grupper/verksamhet inom världsmusik och i etniska föreningar. NBV har inga rockband. En viktig central profilfråga är drogfrihet. Sensus är störst av studieförbunden inom körverksamhet, vilket är naturligt med tanke på att den främsta samarbetspartnern är Svenska Kyrkan. Konserter utgör också en del av den verksamheten. Ca 60 körer är aktiva. De har också en relativt nystartad pop/rock-verksamhet bestående av ca 15 band. Från 2010 går de in i ett samarbete med musiknätverket UpSweden. Studiefrämjandet har musik som en stark profil både nationellt och lokalt, och den står i Malmö för ca 35-40 % av verksamheten. Pop/rock är den största genren och av de ca 120 grupperna håller den större delen till i Stfr:s egna lokaler. Att ge stöd med professionell kompetens framhåller Stfr som vikigt. Stfr arbetar också bl a med körer och musik i föreningar. Vuxenskolan har både nationellt och lokalt en specifik inriktning med den största delen av musikverksamheten i form av musikcirklar och program för äldre på särskilda boenden etc. En särskild pedagogik har utvecklats för detta. De arbetar även brett med målgrupper från barn och uppåt. SV har nyligen avvecklat sin hip hop-verksamhet men har några körer och 45-50 band, varav de flesta inom pop/rock. Foto: Siewlian 7

Studieverksamhet Öppen/programförd musikverksamhet: Former, omfattning, ämnesinriktning mm Utövande musikgrupper i form av kamrat- och föreningscirklar. Hur många band/grupper/körer arbetar ni med inom olika musikformer/genrer. Vilken typ av grupper prioriterar ni? Andra former av musikverksamhet? Hur drar ni gränsen mellan musikverksamhet som främst går ut på att träna/öva (och därmed inte kan rapporteras för statligt stöd) och en målinriktad studieverksamhet? Händer det ni avslutar grupper/cirklar av det skälet? Det finns två slags studieverksamhet, som bedrivs under skilda förutsättningar och villkor. För bådadera gäller att merparten genomförs som studiecirklar och en mindre del som s k annan folkbildningsverksamhet. Ett mått som studieförbunden själva använder för att mäta omfattningen är antalet studietimmar (enkelt uttryckt: en grupp som träffas under 45 min innebär en studietimme). Det öppna programförda utbudet riktar sig mot den breda allmänheten. Cirklarna leds normalt av en avlönad, kunnig ledare/lärare. Alla studieförbund utom NBV och Ibn Rushd bedriver i Malmö programförd verksamhet i större eller mindre omfattning. Musik ingår, men är här inte ett ämne som dominerar över andra områden. Typiska ämnen inom musikområdet är att lära sig att spela olika instrument. Exempel på studiecirklar som erbjuds våren 2010 i Malmö är akustisk gitarr, elbas, musiklek och rytmik för barn, folkmusik, dragspel, olika typer av körsång, gospel, sångteknik och inspelningsteknik - således mycket att välja på. De flesta studieförbunden trycker upp terminsprogram och distribuerar dessa till malmöborna via olika kanaler och information och möjlighet till anmälan finns även på hemsidorna. Dessa öppna musikcirklar har ett ganska stort antal enskilda deltagare, men omfattningen beräknat i antalet genomförda studietimmar är avsevärt mindre än den ideella verksamheten (se nedan). SV har genom sin speciella verksamhet på äldreboenden den största omfattningen av musikcirklar ledda av anställda ledare. ABF, Bilda, FU, Sensus och Stfr har alla ett utbud av öppna musikcirklar liksom Mbsk i viss omfattning. Inriktningen varierar delvis men flera förbund har också likartade kurser. Även prisnivån varierar, beroende på cirklarnas längd, kvalifkationsnivå, gruppernas storlek och studieförbundens olika målgrupper. Den omfattande ideella verksamheten består av cirklar och andra aktiviteter i samverkan med föreningar och fristående kamratgrupper. Viktiga delar är band inom t ex pop, rock och hiphop, en del körer och musikverksamhet i invandrarföreningar och andra kulturföreningar och d:o verksamhet inom församlingar. Cirkelledarna får normalt inte betalt, men grupperna får stöd på andra sätt (se avsnitt nedan om lokaler och resuser). Till allra största delen består denna verksamhet av grupper, band och ensembler som i studiecirkelns form spelar och utvecklar sin musik, men det förekommer också cirklar som fördjupar sig i musikämnen av annat slag. 8

FU, Stfr, ABF, SV och Mbsk är de förbund som har störst omfattning av ideell musikverksamhet (avser studietimmar 2008), och dessa har också någon typ av eget musikhus med repetitionslokaler o dyl, där en större eller mindre del av grupperna finns. Även övriga förbund arbetar med ideella musikgrupper i olika former. Eftersom musikgrupperna ofta träffas regelbundet under längre perioder kan studieförbunden totalt sett rapportera många bidragsgrundande studietimmar inom denna verksamhet. För flera studieförbund stod musik av olika slag för runt hälften av det totala antalet studietimmar de genomförde i Malmö 2008 (gäller Bilda, FU, Mbsk och Stfr). Det är främst alla de mindre grupper som utövar populärmusik (pop, rock, hiphop mm) som sammantaget genererar dessa stora volymer. Det har därmed också stor betydelse för fördelningen av studieförbundens statliga anslag. Cirkelverksamheten med musikgrupper är också i vissa fall kopplad till samarbeten kring konserter (se avsnittet om publika arrangemang). Foto: Carolien Baudoin 9

Deltagare Vilka deltagare har ni i olika delar av er musikverksamhet? T ex ålder, män/kvinnor, spridning i olika stadsdelar i Malmö. Vilka deltagare/målgrupper är lätta att nå eller söker upp er på egen hand och vilka grupper är å andra sidan svårast att nå? Finns det målgrupper som ni anser att det särskilt viktiga att nå? Når ni dem i dag? Kan ni ta emot alla deltagare som är intresserade och om inte - hur prioriterar ni? Hur länge i genomsnitt är deltagare i utövande musikgrupper aktiva i er verksamhet? Prioriterar ni att behålla deltagare under lång tid eller att skapa omsättning och rekrytera nya? Har ni en uppfattning om hur stor del av era yngre deltagare som tidigare (eller parallellt) deltagit i Kulturskolans musikverksamhet? Drar ni någon gräns mellan amatörer och professionella? Har ni musikgrupper i er verksamhet som kan anses arbeta professionellt? Antal deltagare och musikgrupper: Av studieförbundens centrala statistik har hittills tyvärr inte framgått hur många enskilda personer som deltar i en viss typ av verksamhet eller t ex hur många enskilda musikgrupper som bedrivs som studiecirklar. Kulturstödet har begärt in specifika uppgifter i ansökningarna för 2010 för att kunna göra en uppskattning för 2008. Vissa förbehåll måste lämnas, eftersom uppgiftslämnarna kan ha tolkat frågorna på olika sätt. Ca 2 400 personer deltog i ca 550 band/grupper inom främst pop, rock, hiphop o dyl Ca 2 400 personer deltog i ca 200 grupper som är sångkörer och/eller som ingår i föreningsverksamhet (kan t ex vara etniska föreningar eller pensionärsföreningar) Ca 1 400 personer deltog i öppna, programförda musikcirklar Ca 1 000 personer deltog i uppsökande musikcirklar på äldreboenden Det finns sannolikt en överlappning mellan olika grupper. Geografisk spridning: I intervjuerna uppger de flesta studieförbund att större delen av deltagarna inom pop/rock-verksamheten kommer från de centrala delarna av Malmö och många från Möllevångsområdet och Södra Innerstaden i övrigt. Det kan finnas en koppling till att merparten av studieförbundens egna replokaler finns här. De studieförbund som har större andel körverksamhet uppger en bredare geografisk spridning på deltagarna. Detta är dock uppskattningar och studieförbunden har ingen sammanställd statistik över detta. Kön och ålder: Av studieförbundens officiella statistik kan man utläsa viss information om deltagare inom musikcirklar o dyl. Observera att en deltagare här räknas på nytt varje gång en ny cirkel startar, och ett och samma band kan ha flera cirklar per år. Uppgiften om ålder gäller också majoriteten i en grupp, och avser inte varje enskild deltagare. Siffrorna får därför mera ses som en indikation. SCB-statistiken för Malmö 2008 säger att 59 % var män och 41 % kvinnor. Den allra största delen av deltagarna, ca 70 %, var i vuxen ålder 25-65 år. Ca 10 % var yngre än 25 år och ca 20 % pensionärer. I de studieförbund som främst har verksamhet med rock-, pop- och hiphop-grupper (ABF, FU, Mbsk, NBV och Stfr) är andelen män ca 70-80 % och i de studieförbund där det bedrivs 10

mer sång- och körverksamhet (Bilda och Sensus) råder det omvända förhållandet med mest kvinnliga deltagare, ca 70 %. SV har en fördelning på 60 % kvinnor och 40 % män, vilket bl a kan avspegla att det finns flest kvinnor bland de äldre pensionärer som utgör majoriteten av SV:s musikdeltagare. I övrigt avviker Bilda genom att ha relativt stor del av sina deltagare i åldern upp till 13 år, p g a sin verksamhet med barnkörer. Den bedrivs i form av s k annan folkbildningsverksamhet. Genomströmning: Hur länge deltagarna och grupperna är aktiva varierar. För pop-/rockband uppger förbunden att de typiskt sett brukar spela ihop under några år, medan vissa fortsätter i tio år. Grupper med yngre deltagare är oftast mera rörliga och upplöses inte sällan efter en kortare tid. Att det sker en omsättning är ett tecken på att deltagarna utvecklas och går vidare, vilket i grunden ses som positivt av studieförbunden. Körer och större orkestrar kan finnas under lång tid (medan deltagarna successivt byts ut). Målgrupper och rekrytering: Den typiske deltagaren som själv kontaktar ett studieförbund uppges vara en kille med svensk bakgrund i 20-30-årsåldern, vilket bekräftar bilden av vilka det är som mest aktivt sysslar med pop- och rockmusik på sin fritid. Genomgående anger studieförbunden att ungdomar är en prioriterad grupp, och att musik och dans är de områden där de når flest inom målgruppen. Musikgrupperna beskrivs ofta av studieförbunden som en ungdomsverksamhet, men deltagarnas ålder är enligt den officiella statistiken till stor del över 25 år. På fråga om detta anger flera att många deltagare är i 25-30- årsåldern och att det förekommer yngre deltagare i många band. Någon renodlad tonårsaktivitet är studieförbundens bandverksamhet inte. Hiphop är dock ett område som generellt sett har en yngre profil, och här beskriver t ex Mbsk att de nästan uteslutande når unga under 25 år. De deltagare som studieförbunden anser sig behöva satsa mer aktivt för att nå är tjejer, invandrare och funktionsnedsatta. Att främja jämställdhet och att nå eftersatta grupper ingår i studieförbundens generella målsättningar och det förekommer speciella projekt inom dessa områden. Stfr har t ex några grupper med funktionsnedsatta deltagare med särskilda behov. SV:s verksamhet för äldre med funktionsnedsättningar är ett annat exempel. Det nationella regelsystemet säger att det måste vara minst tre personer i en studiecirkel. Detta stämmer in bra på ett traditionellt rockband men för hiphopare, som oftare har mindre och mer rörliga konstellationer, och för singer/songwriters kan det vara svårare att passa in i systemet, anger flera förbund. Något förbund efterlyser en större flexibilitet för att kunna nå dessa deltagare bättre. Tjejer, som oftast inte är med i ett band, är t ex svårare att stötta. En väg är att satsa på clinics/workshops och vissa gör ibland särskilda projekt för att uppmuntra tjejer att börja spela i band. Det finns skilda uppfattningar om det ger hållbara resultat och om det är rätt väg att gå. När det gäller just hiphop finns också delade meningar. Flera förbund menar bestämt att det inte fungerar att bedriva traditionell cirkelverksamhet inom hiphop och har valt bort detta. SV har t ex beslutat att avsluta sitt hiphop-projekt. Andra studieförbund (Mbsk, NBV och från 2010 Bilda) satsar å andra sidan starkt på hiphop, och menar att de har hittat fungerande arbetssätt i samarbete med lokala studios och liknande och/eller genom egna projektledare. Gemensamt är att en begränsad tillgång till lokaler verkar vara det främsta skälet till om man inte kan ta emot så många nya deltagare som man skulle vilja. 11

FU skiljer sig från övriga förbund genom att medvetet ha en ganska stor andel musiker på professionell nivå från exempelvis Musikhögskolan i sin cirkelverksamhet, och FU säger att de får bemöta kritik mot det arbetssättet. Ett argument FU för fram är att de mera professionella stöttar de andra deltagarna. Generellt sett är amatörer studieförbundens målgrupp, men det finns inga bindande regler. Det förekommer professionella musiker bland deltagarna även i övriga förbund, men generellt i liten omfattning. Kulturskolans deltagare: Malmö Kulturskola har inget direkt samarbete med studieförbunden, men hänvisar vid förfrågningar ibland till dem. Det gäller framför allt om det är kö till något speciellt instrument (gitarr är ett sådant exempel). I likhet med studieförbunden är musik den dominerande konstformen inom Malmö Kulturskola. Ungefär 1 600 av kulturskolans elever spelar ett instrument och av dessa är ca 400 också med i någon kör/ensemble. Målgruppen är barn/ungdom 8-19 år, med tyngdpunkt på grundskoleåldrarna. Drygt hälften är 13 år eller äldre. Ett fyrtiotal elever är över 20 år och de ingår för det mesta i någon ensemble. Könsfördelningen innebär totalt sett en viss övervikt för tjejer, men det varierar beroende på instrument (fler killar på elgitarr t ex). Studieförbunden ser generellt inte kulturskolan varken som samarbetspart eller konkurrent, och de har inte en bild av att cirkeldeltagarna i någon större utsträckning börjat sitt musikutövande inom kulturskolan. Något förbund anger att det finns en koppling till deltagande i den öppna cirkelverksamheten. Foto: Rickard Grönkvist 12

Lokaler och resurser för musikgrupper Vilka personalresurser lägger ni på musikverksamheten i Malmö (konsulenter, arvoderade ledare etc)? Hur arbetar ni med de utövande banden/musikgrupperna? Kontakter, pedagogiskt stöd etc. Använder ni i stor utsträckning studiematerial och arbetssätt som studieförbundet centralt eller regionalt tillhandahåller eller arbetar ni främst med lokalt framtaget material? Har ni egna replokaler och hur många? Var finns de? Hur många band/grupper använder dem? Vilka andra replokaler använder era band/grupper? Vilka andra lokaler använder ni i er musikverksamhet (inspelningsstudios, studierum, scener mm) egna eller i samverkan med andra parter? Har ni teknisk utrustning, instrument etc och hur används det? Vilken typ av hjälp/stöd/service efterfrågar deltagarna/grupperna mest? Hur kan ni möta det? Finns det behov som ni upplever att ni har svårt att tillgodose? Vad efterfrågas: De grupper och musiker som själva aktivt söker samarbete med något studieförbund frågar ofta efter replokaler eller hjälp med att betala den replokal man redan har. Flera studieförbund ger stöd för detta, till band som bedrivs som studiecirkel. Inom området är 20-kronan eller 25-kronan per studietimme ett välkänt begrepp. Något annat som ofta efterfrågas är hjälp med speltillfällen, och studieförbunden möter detta på olika sätt, t ex genom coachning och samarrangemang. Lokaler mm: Behovet av lokaler för musikverksamhet i verkar i det närmaste vara outtömligt. Flera studieförbund uppger, som nämnts ovan, denna begränsning som den främsta anledningen till att man inte kan ta emot fler deltagare. Studieförbundens egna replokaler/musikhus finns till största delen i Centrum och S Innerstaden, bl a i Annelund och Norra Sorgenfri. Den typen av äldre industriområden i omvandling, med överkomliga hyror och lättstörda grannar på avstånd, drar också till sig många andra kulturverksamheter och föreningar. ABF har i dagsläget utrustade replokaler, studio mm på Annelund och kommer under 2010 att flytta till nya lokaler på Föreningsgatan där man även ska jobba med radio och en scen. Deras band finns också bl a på Kajplats, EMG och olika musikföreningar som Chili och Vid Undret. Bilda har haft studio och replokaler på Industrigatan/Farmvägen (ett tiotal band) i ett samarbete med MBA-records. Under 2010 utökar de verksamheten i andra lokaler i området. De samarbetar även med Hyllie Park Folkhögskola. Folkuniversitetet har 12 replokaler, varav 2 utrustade, samt en studio i sitt musikhus på Annelund. 22 band finns där, liksom merparten av musikkurserna. Andra band använder sig av replokaler på Arena 305, Nobelvägen och Limhamns Folkets Hus. FU har ingen egen scen. Medborgarskolan har en utrustad lokal i Frihamnen och en studio på Nobelvägen. Fler replokaler och en scen ska tillkomma under 2010. De flesta av deras hiphopgrupper använder sig av egna lokaler. Mbsk samverkar också kring dans- och musikverksamhet i lokaler på Amiralsgatan (The Studio). 13

NBV har inga egna musiklokaler. Deras grupper har tidigare använt sig av Fryshusets lokaler i Malmö. Föreningslokaler, privata studios samt Föreningarnas hus används också. Sensus har tidigare drivit en tyst replokal på Arena 305 men detta samarbete har avslutats. Banden använder främst egna lokaler. De har tidigare även haft en studio i Ungdomens Hus men använder sig numer av studion på Musikhuset i Helsingborg. Körerna finns både i Sensus lokaler, i skolor och t ex församlingslokaler. Studiefrämjandet har sin musik i samma hus som övrig verksamhet, Sofiepark. De har satsat mycket på detta och har bl a utrustade replokaler, replokaler för klippkort, inspelningsstudio och en scen. En del band använder sig även av egna lokaler. Vuxenskolan har 7 replokaler utan utrustning i Annelund (ca 15 band) och andra band använder sig av egna lokaler. Viss studioutrustning finns. Andra lokaler som används i musikverksamheten är föreningslokaler, äldreboenden och träffpunkter. Triangeln Värnhem Röd cirkel = Musiklokaler (t ex replokaler, studio) eller plats där ett studieförbund bedriver musikverksamhet i samarbete med andra organisationer. Annelund Blå fyrkant = Annan musikutbildning (Kulturskolan, Musikhögskolan, Heleneholms gymnasium, Augustenborgsskolan) Södervärn Rosengård Heleneholm Karta över den del av Malmö där merparten av studieförbundens musiklokaler finns (det är dock inte en fullständig redovisning av alla de platser där studieförbunden är verksamma). Förändringar kan ha skett sedan underlaget sammanställdes. Personal och pedagogiskt stöd: Det är svårt att få exakta uppgifter om hur mycket personalresurser studieförbunden lägger på sin musikverksamhet, eftersom det är vanligt att administratörer och konsulenter arbetar med flera områden och att ledare, studiotekniker m fl är deltidsanställda eller timarvoderade. De större förbund som har mycket bandverksamhet (ABF, 14

Stfr, FU) har vardera ett par fast anställda konsulenter/motsvarande som huvudsakligen arbetar med musik - planering, administration och stöd till deltagarna på olika sätt. Övriga förbund har konsulenttjänster i varierande omfattning. Det finns också projektanställda som mera jobbar ute på fältet, t ex med hiphopverksamhet. Mbsk arbetar t ex på det sättet. Vilka resurser som satsas på ledarlöner beror främst på hur mycket öppen cirkelverksamhet och liknande respektive förbund bedriver. Stfr satsar mycket på clinics, en form av fortbildning för banden inom olika specialområden. SV har särskild personal som arbetar med äldreverksamheten och Sensus har riktade ledarutbildningar inom körområdet. Det verkar vara en viss övervikt av män bland dem som arbetar direkt med musik, och om det påverkar könsfördelningen bland deltagarna är något man kan fundera över. När det gäller hur man arbetar med pedagogiskt stöd till musikgrupper finns vissa gemensamma nämnare. Det handlar om utbildning av ideella cirkelledare, att tillhandahålla studiematerial (lokalt, regionalt eller nationellt producerat), coachning, hjälp att upprätta studieplaner och kontakt och uppföljning av hur grupperna utvecklas. En inte oväsentlig del är att se till att grupperna rapporterar sina studietimmar på rätt sätt. Intrycket är dock att ganska många grupper, som så att säga är inne i systemet, i väldigt stor utsträckning sköter sig själva, utöver den regelbundna återrapporteringen av timlistor och studieplaner. För att kunna diskutera eventuella kvalitativa skillnader i förbundens arbetssätt skulle det krävas en mera djupgående studie. En indikation på att det finns en intern kritisk diskussion är att ett par förbund säger att de har lämnat eller vill komma ifrån den slentrianmässiga utbetalningen av pengar till banden i förhållande till antalet rapporterade studietimmar, och istället ge stöd på andra sätt utrustning, marknadsföring, studiotid etc. Ett förbund säger t ex att de inte vill vara något bandhotell. En återkommande synpunkt är att det är lättare att arbeta nära och mera kvalitativt med grupperna om de finns i studieförbundens egna lokaler, där de oftare kan träffa personal och andra deltagare. Foto: Eduardo Galvani 15

Konserter och andra publika arrangemang Vilka offentliga konserter och andra musikprogram genomför ni? Omfattning, musikalisk inriktning, viktiga samarbetsparter, konsertlokaler mm. Vilken publik når ni genom de offentliga konserterna? Vilka interna konserter och andra musikprogram genomför ni? Omfattning, musikalisk inriktning, viktiga samarbetsparter, lokaler mm. Vilken publik når ni genom de interna musikprogrammen? Vad prioriterar ni främst när det gäller er verksamhet med publika musikprogram? Hur ser ni på er roll som anordnare/ansvarig arrangör i förhållande till olika samarbetspartners? Som nämnts i inledningen är kulturprogram för publik en av studieförbundens tre verksamhetsformer och musiken har även här en stor plats. Konserterna var i Malmö 2008 fler än exempelvis antalet föreläsningar eller teaterföreställningar. Svaren på intervjufrågorna ger en ganska splittrad bild. Programverksamheten är i stor utsträckning avhängig de medlemsorganisationer och nätverk respektive förbund har, och utgår mera sällan från en specifik konstnärlig profil eller en nischad målgrupp. En mycket stor del av alla kulturprogram genomförs som samarrangemang med föreningar, institutioner m fl, och en del riktas till en intern, avgränsad publik, t ex medlemmarna inom en förening. I många fall har studieförbunden en stödjande roll som t ex kan innebära hjälp med upptryckning av affischer, viss administration, bidrag till kostnader eller lån av utrustning. Att ge råd och förmedla kontakter ingår också i det reguljära arbetet med föreningar m fl. Uppgiften att studieförbunden enligt den officiella statistiken anordnade 1 941 musikprogram i Malmö 2008 ger därför inte i sig så mycket information. De flesta skulle säga att många av dessa konserter arrangeras av någon annan, t ex av Svenska Kyrkan, Jazz i Malmö, Barnens Scen eller Möllevångsfestivalen. Ett studieförbund finns med och stöttar på olika sätt, men i den typen av samarbeten står de sällan för det konstnärliga innehållet eller för en större del av kostnaden. En annan del är konserter med de band och körer som bedriver studiecirklar. Här kan studieförbunden ha en tydligare roll, beroende på sammanhanget och vilka behov av stöd och hjälp de medverkande musikerna/grupperna har. Några exempel är ABF som arbetar med arrangemang med sina band på Café Barbro och Stapelbädden och Stfr som använder sin scen som resurs för de egna grupperna och arbetar med en regional rockbandstävling. SV:s programverksamhet för äldre innebär att man går ut med en katalog med beprövade musikprogram som SV mot en avgift erbjuder till äldreboenden etc. Artisterna avlönas av SV. Det finns inget enkelt samband mellan hur mycket musikverksamhet ett förbund bedriver i övrigt och hur många publika musikprogram de anordnar. Ett exempel är Stfr, som har mycket musikcirklar, men som satsar på relativt få, men mer omfattande, program/ konserter. Sensus har i förhållande till cirkelverksamheten många program, vilket har samband med samarbetet med Svenska Kyrkan och deras konserter. 16

Information och marknadsföring På vilka sätt gör ni er musikverksamhet synlig för allmänheten? Vilken bild vill ni föra fram? Vilka är de viktigaste metoderna och kanalerna för att rekrytera nya deltagare till öppen programförd musikverksamhet? Vilka är de viktigaste metoderna och kanalerna för att rekrytera nya band/musikgrupper och deltagare i musikverksamhet i föreningar? De öppna musikcirklarna marknadsförs gentemot allmänheten som en del av kursprogrammen, genom trycksaker, hemsidor och - i någon mån - annonsering. Olika studieförbund genomför också en del andra marknadsföringsaktiviteter, t ex anordnar öppet hus vid terminsstarten och deltar i högskolans studentdagar. Via riktade utskick och nyhetsbrev når man tidigare deltagare, samarbetsparter och cirkelledare. I verksamheten med band och musikgrupper anges mun-till-mun-metoden vara den absolut viktigaste kanalen för att nå nya deltagare. Det gäller studieförbundens egna nätverk men inte minst är det deltagarna själva som sprider information via sina personliga kontakter. Att vara synlig vid arrangemang och festivaler är ett annat sätt. I flera fall finns det både i trycksaker och på hemsidor bra information om vad studieförbundet kan erbjuda musikgrupper och band, med länkar till separata musiksidor på exempelvis MySpace. I vad mån detta fungerar som en kanal för att nå helt nya deltagare är dock osäkert. För ett par studieförbund gäller att den lokala verksamheten med musikgrupper utåt sett är osynlig det saknas t ex information och kontaktuppgifter på hemsidan. I de fallen är man helt beroende av ledarnas och deltagarnas personliga kontaktvägar. Eftersom studieförbunden generellt arbetar var för sig kan den enskilde, som vill veta vad de olika studieförbunden i Malmö kan erbjuda i form av musikverksamhet, ha svårt att få en samlad överblick. Många ringer helt enkelt runt tills de får napp. Foto: Rickard Grönkvist 17

Utveckling och framtid Kan ni se några tydliga allmänna trender och tendenser inom musikområdet som påverkar er verksamhet? Hur? Hur ser utvecklingen ut när det gäller deltagare? Ökning/minskning, olika målgrupper etc. Arbetar ni med större förändringar av er musikverksamhet? Planerar ni nya satsningar eller att minska/avveckla viss verksamhet? Har ni idag kontakter med de andra studieförbunden kring musikverksamheten i Malmö? Finns det behov av mera samverkan? Vilka är de största utmaningarna och problemen när det gäller arbetet med musikverksamheten? Om ni fick önska fritt - kan ni säga något som skulle kunna utveckla er musikverksamhet positivt? När det gäller utveckling av musikområdet är det några saker som återkommer i svaren från studieförbunden. En är önskemålet om ökade resurser, rent allmänt. Något annat som flertalet uppfattar som centralt för en kvalitativ musikverksamhet är bra lokaler, och det finns på flera håll planer på utveckling, antingen i form av nya eller utökade musikhus eller idéer om blandade kulturhus för flera konstformer och olika målgrupper. Att hitta bra samverkansparter kring lokalerna framhåller flera som viktigt. Någon föreslår att flera studieförbund bör samlas i ett hus, andra efterlyser mer samverkan med kommunala fritidsgårdar eller med andra parter. Även i andra sammanhang ses Malmö stad som en viktig part, och att Malmöfestivalen tidigare under en period gav utrymme för lokala band lyfts fram som ett positivt exempel. För SV:s verksamhet på äldreboenden är Malmö stad en viktig part, och SV har svårare att nå en stor grupp äldre när policyn är att allt fler ska bo kvar hemma. Ett annat utvecklingsområde är att bredda musikverksamheten genremässigt. Hiphopen verkar ha kommit för att stanna, men den ställer särskilda krav både på teknik och pedagogik, och avigsidor som sexism måste motverkas. Folkmusik och akustisk musik är andra musikformer som nämns av några. En breddning är också ett led i att åstadkomma en bättre jämställdhet och engagera fler tjejer, vilket flera säger är angeläget. Studieförbunden har ett nationellt musiknät som anordnar konferenser någon gång per år, men det finns inte i dagsläget något motsvarande formaliserat nätverk på lokal nivå. På frågan om man i samarbetar med de andra förbunden blev svaren olika, vilket förmodligen beror på vilka personliga kontakter konsulenterna har. De flesta svarar att de är positiva till ett ökat utbyte, men önskemålen är inte så precisa. Forskare inom Malmö Högskola ingår i nätverket Musik och samhälle. I samarbete med ABF genomfördes en konferens våren 2009 i Malmö och den ska följas upp med ett liknande arrangemang i april 2010. Representanter för andra studieförbund har också deltagit i detta forum för forskning och debatt om musiklivets utveckling ur olika aspekter. Studieförbunden upplever generellt en stor efterfrågan på musiksidan, och flera förbund menar att området kan växa, förutsatt att de har resurser personal- och lokalmässigt att ta emot nya deltagare. Bakomliggande faktorer som nämns är att utvecklingen inom nya digitala media har stort genomslag och skapar möjligheter för fler att vara aktiva på musikområdet, och att både nya utbildningar och ett ökat fokus på livekonserter bidrar till ett större intresse för att spela själv. 18

Sammanfattning och slutsatser Det som framstår som studieförbundens viktigaste roll inom musikområdet är att de ger möjligheter för många Malmöbor att utöva sitt musikintresse och för dem kan erbjuda något konkret, genom tillgång till t ex pedagogik, replokaler, utrustning och studios. Konsulenter och cirkelledare kan ge kunskap, stöd och inspiration i form av studieplaner och coaching. Studieförbundens musikhus kan fungera som mötesplatser och de som vill gå vidare och nå ut med sin musik kan många gånger få råd och hjälp när det gäller arrangemang och konserter. Vi möter ofta studieförbundens deltagare på Malmös musikscener i olika sammanhang. Det finns tecken på att det också finns inslag av mer slentrianmässig verksamhet där band och grupper som egentligen klarar sig ganska bra på egen hand år efter år rapporterar in många cirkeltimmar, och får ett schablonmässigt stöd i form av kostnadsersättningar. Man kan också fråga om alla former av musikutövande kan och bör anpassas till studiecirkelns bestämda form. Detta är i första hand frågor för studieförbundens interna kvalitetsarbete. Studieförbunden har ambitiösa målsättningar om att främja jämställdhet och att prioritera invandrare och andra grupper. De traditionella könsroller och sociala mönster som finns inom musiklivet i övrigt är dock synliga även här. Generellt kan man säga att yngre män med svensk bakgrund som bor på Möllevången spelar i band, killar med invandrarbakgrund sysslar med hiphop, äldre invandrare träffas i sina etniska föreningar och vuxna kvinnor med svensk bakgrund sjunger i kör. Studieförbunden visar exempel på hur man kan jobba med att bryta ner gränserna, även om det ibland tenderar att bli kortvariga projekt som är beroende av särskilda resurser. Rapporten stärker uppfattningen att studieförbunden generellt har stor betydelse för amatörkulturen. Det dokumenterat stora musikintresse som finns i Sverige bekräftas genom det faktum att musikutövandet inom studieförbunden dominerar över andra konstformer, även om bild och form, konsthantverk, teater och dans också är viktiga kulturämnen. Man kan dock fråga om det är bra för balansen i studieförbundens verksamhet om trenden fortsätter och musiken successivt växer och utgör en allt större andel av studieförbundens totala verksamhet. Den kommunala kulturskolan och studieförbunden har i stor utsträckning olika profil och kan därför fungera som komplement. Kulturskolan vänder sig först och främst till barn, som inte alls är någon primär målgrupp för studieförbunden. Kulturskolan arbetar också mycket med individinriktad undervisning och instrument och genrer (bl a klassisk musik) som inte har någon stor plats inom studieförbunden. Dessa är i stor utsträckning inriktade på populärmusik i grupp för vuxna. Uppfattningen att studieförbunden framför allt arbetar med musik för ungdomar stämmer inte särskilt bra på verksamheten i Malmö, även om det i vissa specifika delar finns yngre målgrupper. Det är viktigt att det på båda håll finns bra kunskap om vad kulturskolan respektive studieförbunden kan erbjuda, för att kunna hänvisa deltagare rätt och slussa dem vidare när tiden inom kulturskolan är över. De når delvis olika målgrupper, både socialt och när det gäller tjejer/killar, vilket kan vara intressant att belysa. Studieförbunden är sinsemellan olika och täcker in ett stort spektrum av målgrupper och musikformer, vilket ger bra förutsättningar för ett brett deltagande i kulturlivet. Samtidigt kan man fundera över om inte mera samverkan mellan studieförbunden, t ex inom information 19

och marknadsföring, skulle bidra till att ännu fler potentiella deltagare fick upp ögonen för de möjligheter som finns. Tack till följande personer inom studieförbunden som som svarat på våra frågor: ABF Fredrik Högberg och Lotta Holmberg Bilda Jonas Pramwall Folkuniversitetet Marcus Lindelöf och Maria Hansson Medborgarskolan Sune Holgersson och Eva Linnarsson NBV Hanna Larsson och Aida Kolonic Mulabdic Sensus Joakim Carlsson Studiefrämjandet Jatte Nilsson Studieförbundet Vuxenskolan Rita Linders, Maja Chodkiewicz, Morgan Thulin, Barbro Winquist, Laila Callegar Övriga källor: - Ansökningshandlingar, redovisningar mm från studieförbunden i Malmö - Studieförbundens programblad, hemsidor, övriga trycksaker - Statistik från SCB - antal cirklar, program, deltagare, ämnen mm - Nationellt material från bl a Folkbildningsrådet - Det spelar roll. Om musik i cirklar, Folkbildningsförbundet, 2009. - Populärmusiken i Malmö, en rapport av Birgitta Persson på uppdrag av Malmö Kulturstöd, 2008 20