Innehåll sida 1 Telefonlista 3 2 Blanketter 4-8 a Blankettguide 4 b Matbeställning 5 c Tjänstgöring vid naturskola 6 d Anmälan till naturskola 7 e Målsmans medgivande 8 3 Förberedelser/Genomförande 9-14 a Vi far på naturskola 9-13 b Måltider och busstransporter 14 4 Regler och föreskrifter 15 a Ordningsförskrifter 15 5 Kartor och ritningar 16-19 a Vägkarta 16 b Tomtkarta 17 c Lägergården 18 6 Information till föräldrar/elev 19 a Utrustningslista 19 7 Studiebesök 20 Karta till stuteriet 21 8 Introduktion 22 a Mål 22 9 Allemansrätten 23 10 Vatten 24-51 a Hand led ning sjö/å 24-27 b Hjelmsjön 28-41 1 Artlista 2 Smådjur i vatt net som påvisar föroreningar. 42-.43 3 Vem äter vad och vem äter vem i sjön 44-45 4 Hur andas djuren i sjön? 46 5 Artjakten 47 c Pinnån 1 Artlista 48-56 2 Smådjur i vatt net som påvisar föroreningar. 57-58 3 Vem äter vem och vem äter vad i ån? 59 4 Hur andas djuren i ån? 60 5 Artjakten 61 11 Skogen a Hur ren är luften? 62-66 b Våra sinnen 67-75 c Observation av myror. 76 Sidan 1
d Naturdeckare 77-78 e Naturtolvan 79-82 f Fågelsång 83-88 g Alla vet ju hur en vitsippa ser ut! 89 g Ekologiuppgifter i skogen 90 h Näringsväv på bok. 91 i Näringsväv på gran. 92 j Näringsväv på ek. 93 k Buskens konsumenter. 94 l Svampar 95 m Inventering - Artjakt 96 12 Ängen 97 a Småkryp på ängen. 98-99 b Insekter ute i natten 100 c Ängsblommor 101 d Artjakten 102 13 Minikurser 103 Spindlar 104-105 Vatten 106-107 Kamouflage 108-109 Stubbar 110-111 Svamp 112-113 Diplom 114-118 14 Lekar/Spel 119-121 15 Orienteringar 122-129 a På tomten Blå, röd 122-123 Snapphanehövdingen 124 Fotoorientering 125 Stjärnorientering 126-128 b Utanför tomten Fri orientering 129 16 Mörkervandring 130-133 Sidan 2
TELEFONLISTA Naturskolan Hjelmsjövik matsal 0435-54970 Vaktmästare, Nils-Erik Nilsson bostad 0435-50626 Busstransporter, Per Hall, HBG trafiken 042-10 79 43 Fax 042-10 79 84 Pedagoger Bengt Jürs bostad 046-2400117 mobil 0709-600555 email bengt@jurs.org Bengt Selmén bostad 042-29 74 08 tel/fax skolan 042-10 57 23 email bengt.selmen@helsingborg.se Naturskoleexpeditionen, AV-centralen, telefon 042-10 49 16 fax 042-10 54 72 Brandlarm 112 TAXI 0435-500 79 Sjukvårdscentralen 0435-513 50 Sidan 3
Blankettguide - alla de blanketter du måste fylla i, i samband med naturskolan Anmälan - göres på "Anmälan till Na tur sko la" Matbeställning - göres på 2b Målsmans medgivande -göres på blankett med samma namn (2e) Ersättning för Naturskolevistelse - får du om du lämnar in "Tjänstgöring vid Naturskola" till egna skolan. Busstransport - bokas centralt, du skall inte skicka in en beställning. Ni får besked om när ni blir hämtade. PS. Tänk på säkerheten tag med en personbil. DS. Sidan 4
2006-02-09 nr 2b Beställning av mat till naturskolevistelse. Sändes till ENTEK-mat Datum: Avser naturskola på (kryssa i en ruta): Söderåsen Hjelmsjövik Antal elever Antal ledare Antal specialkoster Bifoga ett intyg/specialkost (ex diabeteskost, vegetarisk kost, annan kost pga födoämnesallergi) Avser tiden: Frukost den Lunch den Kvällsmat den Lärare Årskurs Skola OBS!Vid naturskolevistelse under höstterminen, före den 10 september, måste matbeställningen ske vårterminen innan. I alla andra fall insändes blanketten till Helsingborgs måltidsservice senast tre veckor före naturskolevistelsens första dag. Glöm sedan inte att avbeställa lunchen på den egna skolan!! Sidan 5
2006-02-09 nr 2c Datum: Tjänstgöring vid Naturskola Namn: Personnummer: Gatuadress: Postnummer/Ort: Ersättning för tjänstgöring vid Naturskolan, Hjelmsjövik/Söderåsen (välj) under tiden / - / 200_ med avresa från den / kl och hemkomst till den / kl Tjänstgöringsblanketten lämnas in senast tre veckor efter naturskolevistelsen till egen skola. Sidan 6
2006-02-09 nr 2d Anmälan till Naturskola / AV-centralen Härmed anmäler jag klass (klassbeteckningen vid naturskolevistelsen) till naturskolan på Söderåsen vid Hjelmsjövik höstterminen vårterminen år 200_ Antal ledare Antal elever Klassen har varit på naturskola? När? Datum Lärare(texta) Skola Rektors underskrift Barnens Paradis (Söderåsen), Hjelmsjövik, vardera 34 sängar (inkl. ledare). Sista anmälningsdag, 1 november (gäller naturskola under vårterminen), 3 april (gäller naturskola under höstterminen) En klass bör kunna räkna med tre naturskolevistelser under grundskoletiden enligt följande: 1.Ett besök på L-stadiet (förslagsvis åk 3) omfattande en övernattning. 2.Ett besök på M-stadiet omfattande två övernattningar. 3.Ett besök på H-stadiet omfattande två övernattningar.h-stadiet förläggs i första hand till Hjelmsjövik. Sidan 7
2006-02-09 nr 2e Hjelmsjövik, målsmans medgivande Avfärd till naturskolan sker - dagen den / 200. Samling sker på skolan klockan. Utrustning: se särskild lista. Beräknad hemkomst: - dagen den / klockan. Ledare: Telefon: Naturskolan har en telefon 0435-54970. Undertecknad har tagit del av ovanstående skrivelse samt studerat utrustningslistan. Jag anmäler min dotter / son att delta i klassens naturskolevistelse. Målsmans namn Sidan 8
Vi far på Naturskola Anmälan Vi erbjuder plats för Skolår 3 en övernattning. Skolår 4-9, två vistelser med två övernattningar. Den ena under skolår 4-6 och den andra under skolår 7-9. Måndag till onsdag eller onsdag till fredag. Anmäler din klass gör du på blankett 2d. Denna blankett skall vara oss tillhanda senast den 1: e november för vårterminen och senast den 3: e april för höstterminen. Blanketten hittar du under avsnitt 2. Förberedelser Börja med förberedelserna i god tid. Här följer ett förslag på hur man kan gå tillväga. Prata med klassen om de vill åka på naturskola. Ta eventuellt upp frågan på ett klassmöte. Se till så att skolledningen ger klartecken. Beslut tas om att ansöka om naturskola. - sänd in ansökan. Glöm ej att få rektors underskrift. När du har fått plats med din klass på naturskolan Nu är det dags att anmäla sig till den kurs som vi på naturskolan håller för dig som skall åka med en klass på naturskola. På denna kurs får du träffa andra ledare och oss på naturskolan. Vidare får du en genomgång av senaste nytt och de uppgifter som finns. Du får en möjlighet att praktisk utföra dessa uppgifter på plats. Studera innehållet i detta dokument som du nu läser i, i detta finner du massor av fina förslag på aktiviteter. Har du ej haft tillfälle att besöka naturskolan, så är det hög tid för dig som ej varit där innan att besöka den nu. Gör en samplanering med dina elever av vistelsen på naturskolan. Fastställ ett program för er vistelse på naturskolan. Nu är det dags att underrätta föräldrarna om tid för avresa, hemkomst, naturskolans adress och telefonnummer. Se till att föräldrarna ger sitt medgivande att deras barn får åka med, blankett 2e. Sidan 9
På naturskolan När ni kommer dit med bussen; 1. Installerar ni er och packar upp kollar av alla rummen att det inte är klottrat eller att något är förstört (informera husmor om så är fallet). 2. Gå igenom brand och säkerhetsföreskrifter. 3. Gå igenom ordningsreglerna. 4. Gå igenom tiderna för väckning, måltider och när det är läggdags. 5. Gå igenom fördelningen av de praktiska arbetsuppgifterna så som att hjälpa husmor, städa, ansvar för materielen etc. Förslag till arbetsgång Första dagen sysslar eleverna med närliggande aktiviteter så att de lär känna naturskolans tomtområde och nära omgivningar. Håll gärna på med aktiviteter fram till midnatt. Det är lättare att få eleverna i säng om man har kört slut på dem! Förbered arbetsuppgifterna till nästa dag kvällen innan. Under förmiddagspasset arbetar eleverna i sina grupper med de uppgifter de fått sig tilldelade. På eftermiddagen kan man anslå tid till att bearbeta materialet från förmiddagen. På kvällen redovisar man vad man gjort i grupperna under dagen. Varva även in fritidssysselsättningar som idrott, lägerbål, underhållning mm. Se även programexempel. Uppbrottet från naturskolan 1. Efter frukost informerar du om vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden som eleverna har när det gäller packning och städning. 2. Alla packar sina saker och ställer ut dem på gården. 3. Städning av naturskolan, kolla noga så att det inte är klottrat (informera husmor om så är fallet). 4. Materielen rengörs och ställs tillbaka på sin plats. Se till så att håvarnas tyg får torka ordentligt. 5. Sysselsätt eleverna med något som inte kräver för mycket utrustning, så att du inte har så mycket att göra med att ta in utrustning när det är dags att åka med bussen. 6. Ni äter innan bussen går. 7. Läraren går en sista runda innan bussen går och ser efter att inget är glömt. Väl hemma När ni kommer tillbaka till skolan kanske ni i Sidan 10
klassen känner för att fortsätta med liknande arbetsuppgifter. De flesta uppgifterna kan du som lärare använda omkring den egna skolan med vissa förändringar. Biologiundervisningen kan berikas genom att ni under naturskolevistelsen samlar in material som ni kan använda hemma i undervisningen. Använd din fantasi och sätt in naturskolevistelsen i ett större sammanhang. Husmor Innan husmor slutar för dagen har hon gjort förberedelser för någon form av utspisning senare på kvällen. När det gäller tiderna för måltiderna kan de ändras efter överenskommelse med husmor. Ordning En fast och bestämd ordning underlättar arbetet. Under första dagen rekommenderar vi omfattande sysselsättning och sent sänggående. Det blir då förhoppningsvis fortare lugnt i sovrummen. Undvik omflyttning av möbler, det ökar slitaget. Det är dessutom inte tillåtet att spela pingis inomhus. Använd gärna inneskor. Blockera inte ytterdörrarna med skor. Sängöverkasten vikes samman vid ankomsten och läggs på först vid hemresan. Undvik spring i köket. Köksingången är till för kökspersonalen. I övrigt är det husmor ni skall fråga om det är några oklarheter om hur det skall vara med ordningen. Fråga även husmor om det är något hon vill att ni skall ta hänsyn till. Se sen i övrigt den speciella del som gäller för respektive naturskola. Dina villkor som ledare Traktamente för ledare. Kompensation / ledighet för övertid för ledare vid naturskolevistelse, enligt överenskomst med rektor. Hjelmsjövik special PM angående materielen Naturskolans nycklar förvaras i köket. Undervisningsmaterielen är spridd på föl jan de platser: Matsalen, här finns ar bets upp gifte rna och skriv ma te riel. Ledarrummet, här finns litte ra tu ren. Ma te ri el rum met, här finns spel, kas sett band spe la re, projektor, skrivmateriel, fält ma te ri el, orienteringar och idrotts ma te ri el. Sidan 11
I båthuset finns paddlar, flyt väs tar, motor till roddbåten och håvar. I boden finner du cyklar och ved (tag gärna med egen ved från slöj den). Du som ledare hämtar ut den materielen som ni behöver. Varje elev som tilldelas en cykel är ansvarig för den och ser till att den är ren före hem färd. Privat och nöj es åk ning är ej tillåtet. Du som ledare ansvar för att ma te ri el en återställs hel, ren och torr (särskilt gäller det tyghåvarna som möglar om de ej får tillfälle att torka). Brister och skador rapporteras i pärmen på ledarrummet. Några råd och upplysningar till ledarna Omarbeta gärna de arbetsuppgifter som iordningsställts, så att de passar dina elever. Skriv gärna upp vad du har gjort för uppgifter och vad du tycker om dem. Vi tar tacksamt emot förslag på nya uppgifter. Behov av fickpengar är nästan obefintligt, däremot kan det vara bra om eleven har ett telefonkort om hon/han vill ringa hem. Har eleven ej telefonkort kan han/hon köpa ett av husmor. Korttelefonautomat finns. Elevmedverkan Du som ledare planerar in elevernas husliga sysslor under naturskolan. De hjälper husmor med dukning servering, diskning och städning. De svarar för städning av förläggningsrummen och tvättrummen. De svarar för den yttre ordningen kring naturskolan. Programexempel1 Förslag till dagsprogram 1 7.00 Väckning, vädring, bäddning, städning. 8.00 Frukost 9.00 Naturstudier, idrott, lek, studiebesök. 12.00 Middag 13.00 Naturstudier, idrott, lek, studiebesök. 15.00 Mellanmål, grupparbete, frivillig sysselsättning. 16.30 Kvällsmål, grupparbete, frivillig sysselsättning. 18.00 Redovisning av uppgifter, förberedelser inför morgondagen. 20.30 Samvaro, lägerbål, korvgrillning, nattorientering mm.. Sidan 12
23.30 Tyst exempel 2 Program för Naturskolevistelese 20-23/9 93 Klass 8b Påarp Start Aktivitet Slut 9.00 Avfärd med buss från Påarp 10.30 10.30 Bussen framme i Hjelmsjövik 11.00 11.00 Inkvartering 11.30 12.00 Lunch. Grupp1 ansvarar. 13.00 24.00 Sova 7.00 7.00 Väckning, värdig, bäddning, städning. 8.00 8.00 Frukost. Grupp 5 ansvarar 9.00 9.00 Arbete i grupper ; Djur/växter i Hjelmsjön. Djur/växter i Pinnån. Djur/svamp på ängen. Djur/svamp på betesängen. Svamp i granskog. 13.00 Arbete i grupper ; Trädrundan Blå kontroller Fotoorientering Frisbee-golf Pingis turnering Paddla Grupp 2 plockar in i förrådet. 16.00 16.30 Kvällsmål. Grupp 3 ansvarar. 17.30 17.30 Brännboll. Sätt ut nattorienteringen. 18.30 19.30 Brasa med ev. grillning. Grupp 4 ansvarar. 21.30 22.30 Gruppvis: Nattorientering 24.00 Sidan 13
Mat på Naturskolan - för din vistelse gäller följande Om du och dina elever är placerade måndag till onsdag ser ve ras du följande mål. Om du och din klass är placerad onsdag till fredag serveras du och dina elever föl jan de mål. För er som bara har en över natt ning gäller en re du ce rad varriant av dessa sche ma ta. Buss -transporter Du får skriftligt besked 3 veckor före avfärd om bussti der. Om du ej fått besked ring Arne Hagberg 107943 för besked. Normala rutiner Måndag avfärd ca: 9.00. Onsdag avfärd efter lunch på skolan ca: 11.30. Hemfärd ca: 12.30 är då tillbaks på skolan ca: 13.30 Bussen har plats för 50 resan den. (Om ni blir fler får ni ta över skju tan de antal personer i egen bil.) Sidan 14
Ordningsföreskrifter Naturskolans område får ej lämnas utan ledarens tillstånd. Alla medverkar till god ordning inom samtliga byggnader och på naturskoleområdet. Var aktsam om lokalerna, inventarierna och naturen. Vid uppenbar skadegörelse blir du ersättningsskyldig. Lakan eller sovsäckar måste användas i sängarna (lakan under sovsäcken). Fönster du öppnar måste du kroka fast. Rökning och användning av tändstickor/tändare är absolut förbjudet. Brandlarm är inkopplat, reagerar för rök och värme. Cyklar får endast användas med tillstånd av ledaren. Använd alltid flytvästar i kanoterna och båten. Som ni alla säkert vet är det omöjligt att skriva regler som täcker alla situationer. Men om alla använder sunt förnuft och uppträder trevligt och hänsynsfullt är förutsättningarna goda, att naturskoledagarna skall bli härliga och minnesrika. Sidan 15
Vägbeskrivning till naturskolan Hjälmsjövik. Kör E:4:an till Skåneporten trafikplats Örkelljunga avtagsväg gul skylt 72. Kör in mot Statoilsmacken. Tag till höger mot Ånalt 75m, därefter till vänster. Kör c:a 400m till en röd lada, tag till vänster på Östra Ringarpsvägen. Kör c:a 300m över en liten å och sväng till höger på den andra skogsvägen genom två bommar. Här kör man 100m på Sveas väg och framför dig ligger Naturskolan. Hälsningar Bengt & Bengt Om du vill ha en karta så www.eniro.se Sidan 16
Orginal finns på Naturskolan Sidan 17
Materielrum 2006-02-09 nr 5b Hjelmsjöviks Personal Personal Sovrum Matsal Sovrum Sovrum Sovrum Hk-toa Telefon Kök Personal EL Sovrum Kapprum Kapprum Sovrum Sovrum Sovrum Gårdsplan Sovrum Personal Tvättrum Personal Tvättrum Toa Toa Toa Toa Sidan 18
Personlig utrustningslista för vistelse på naturskola Reskläder Du kan åka i dina vanliga kläder till na tur - sko lan. Följande saker kan vara bra att ha med; 1 Oömma kläder, tex. långbyxor, jacka. 2 Kläder för ombyte. 3 Varm olle eller kofta. 4 2-3 par strumpor. 5 Grova skor. 6 Stövlar. 7 Inneskor. 8 Regnkläder. 9 Gymnastikskor och ev. trä nings ställ. 10 Två stycken lakan + örngott eller ett lakan + sovsäck +örngott. 11 Handduk. 12 Toalettartiklar. 13 Pyjamas/nattlinne 14 En tidning i plastpåse som sitt un der lag. Om du har möjlighet kan du också ta med; Kamera. Kikare. Något att läsa. Ficklampa. Kortlek Pingisrack + boll Sidan 19
Studiebesök Före Ring och avtala tid med kon takt per so nen. Förslag på besök Stuteriet i Håleryd, 0435-52380 Efter Skicka gärna ett tackkort, teckning e. dyl.. Det uppskattas mer än man tror. Tips Fråga husmor innan ni åker iväg, så kanske hon har fler tips. Sidan 20
Sidan 21
Naturskolans mål är; att bedriva undervisning om naturen i naturen och att stimmulera till aktiviteter utomhus. att naturstudierna på naturskolan skall ge impulser till uppföljning och fortsatt arbete i den egna närmiljön. att ge deltagarna positiva upplevelser av att vistas i naturen. att visa på de sammanhang/kretslopp som vi ingår i. att vara en inspirationskälla till engagemang för natur- och miljövård. att stimulera till och öka intresset för exkursionen som undervisnings-form. att öka förståelsen för naturens mångfald och samband. Sidan 22
Allemansrätten Klassuppsättningar med information om allemansrätten finns på naturskolan. Sidan 23
Hand-ledning för vattenundersökningar i sjö och å Vi hoppas att dessa tips och råd kan hjäl pa dig som lä ra re vid vat ten un der sök n- ing ar na. Skriv upp vil ka djur ni hit tat så att vi kan till fo ga dem till de artlis tor som finns. Tips Detta är en all män hand led - ning för hur man skall bete sig med håvar, silar i sjön och ån. Vilket djur? Till denna handledning har vi bi fo gat artlistor. Livet skif tar med års ti der na, fåg lar flyt tar och löv faller. Men det är kan ske inte be kant för alla att det finns års tids väx ling ar i vatt net men så är det. Välj den art lis ta som lig ger bäst till i tid när du och dina elev er skall göra era un der sök ning ar. Vi håller fort lö pan de upp sikt på li vet i vatt net och läg ger till nya fynd då de dy ker upp. Lis tan är en snabb väg till att hit ta till vad man fiskat upp. Finns inte det ni fis kat upp på lis tan, så har ni kan ske fun nit nå got som vi inte har hit tat. Då har du biblioteket till hjälp, titta i na tur sko lans bokhylla. Det finns ett al ter na tiv till och det är vat ten du ken. En stor plast duk som är en bestämningstabell. Men inn an du går på bok hyl la och duk se efter i art lis tan om där finns något djur där som lik nar det du hit tat. Om det finns ett väl lik na de djur i art-listan så fin ner du ett num mer vid det ta djur. Detta nummret är det nummer dju ret har i bo ken Vad jag fin ner i sjö och å. Slå upp det ta num mer i bo ken, kan ske du finner ditt djur i när he ten på de närms ta si dor na. Växter och annat Vi har inte bara tagit med Sidan 24
dju ren i sjö och å utan även väx ter na i och runt om. Även så dant som trillat ned i vatt net har vi tagit med. Som du sä kert vet kom mer elever na med det mesta och vill ha ett svar. Naturfacit Art lis tor na är ett försök till na tur fa cit. Men ni vet hur na tu ren är, full av överrask ning ar. Vatten Det mest slå en de med en sjö eller å är just vat ten. Det kan verka som ett löjligt på pe kan de, men tänk på hur vat ten stån det kan va rie ra och det fort. Det be ror oftast på torr pe ri o der följda av kraftigt regn och snö smält ning en. Vad har det ta för praktiska kon se - kven ser för er verk sam het i vatt net? Det finns sam ma an tal djur på en viss sträcka längs vat ten dra get oav sett hur myck et vat ten det finns i bäck en/ån. Men det är myck et svå ra re att ar be ta i vattnet när det är högvatten. Fara Det är ingen stör re risk att ar be ta i sjön och ån. Där un der sök-ningsområdet är är det grunt. Tänk på flytväs tar om de ger sig ut i ka note rna. Ombyte Påpeka för elever na innan ni åker på na tur sko la vik ten av att ha om by te. Det är myck et stor risk att eleverna blir blö ta. När du går ut i vatt net kan du ha höga stöv lar så att man inte blir blöt, el ler gym nas tik skor som tor kar lätt. Däremot re kom men de rar jag inte att elever na går barfota i vattnet, det kan fin nas glas och dyl. som man kan skä ra sig på. Leta var och hur? Hur hittar du djuren? I bäck en och ån kan man leta på föl jan de tre sätt: 1. I grus, sand och dynga an vän der du hus hålls si len. Fyll si len och sila fram dju ren. Plocka över dju ren i bur kar el ler van nor med pin cett. 2. På ste nar. Plocka upp Sidan 25
en sten, tit ta ef ter djur på un der si dan av den. Plocka dem med pin cett, stop pa ner dju ren i bur kar el ler van nor. 3. Bland väx ter na. Dra någ ra or dent li ga tag med vat tens lag hå ven bland väx ter na och tit ta i bot ten på hå ven ef ter djur. Visa elever na vil ken sida av håven de skall an vän da så att bo mulls du ken ej slits upp. Plocka upp dju ren med pincett, lägg dem i bur kar el ler van nor. Vattenslag-håven När ni använder den na tänk på att rätt sida fram är när du ser skru var na på in si dan av håv ring en när du tit tar ner i hå ven. När ni an vänt hå ven är det vik tigt att den får torka or dent ligt så att bo mulls ty get inte möglar. Vannan Detta är ett mycket bra hjälp-med el när man studerar hur djuren beter sig. Fyll vannan med vatten ett par cm upp. Släpp ner djuren där, se dan kan ni i lugn och ro studera hur dju ren rör sig i vattnet. Lupp, luppburk Luppburken är bra att ta till när man vill studera ett spe ci ellt djur lite närmare. Detta gäller även lupp-arna. Träna gärna lupp tek nik med elever na. Att behålla djur Givetvis kan ni ta djuren med er, det kommer snabbt nya som tar deras plats. Tänk bara på hur elever na tar det, djur plå ge ri etc.. Med den anpass-ning djuren har till att leva i syre rikt rin nan de vat ten så är det stor risk att de snabbt kom mer att dö av syr brist i era bur kar. Det ta gäller speci ellt bäck slän dor och dagslän dor. Om ni tar hem till ett ak va ri um tag då dju ren sis ta da gen, så att de hål ler sig vid liv. Konservera Skall ni ta med er djuren hem för att titta på dem senare kan ni läg ga dem Sidan 26
i 70%-sprit, T-sprit eller gly kol. Iglar läggs först i saltvatten, annars drar de ihop sig till en klump, se dan i sprit. Kom dock ihåg naturen är le van de och så upplevs den bäst. Lätt att läsa mer i Knuffa för limnologi, Fältbi o loge rna Sidan 27
Artlista, oktober Hjelmsjön Högre växter på land Al Björk Blåtåtel Bok Brännässla Ek Gran Hampflockel Pors Vide Älgört Braxengräs Flaskstarr Lån ke Man na gräs Microcystis (blå grö nalg som lik nar stora geleklumpar) Vit-näckros Sjöfräken Sjösäv Spirogyra (lång trådig grö nalg) Växter i vattnet Sidan 28
Djur Djuren i sjön lever av att äta algerna som växer på stenarna (338, 345). En del lever av att äta nedfallna ruttna blad och andra växdelar (76, 106). Andra fil tre rar vattnet på små mikroskopiska alger och andra mik ro or ga nis mer (261, 325, 327). Slutligen finns det rovdjur som kravlar omkring och jagar de andra (33, 48, 52, 102). fördelningen av djuren är annorlunda här än i Pinnån. Övrigt Titta även efter fisk, vi fång a de ett par mör tar, andra har fått gäddor på spö. Vi har fiskerätt - ni får fiska! Lista Här följer en lista på djur som vi hittat i ok to ber månad. Det finns en bild till varje djur och svenskt/ latinskt namn. Numret till varje bild är en hän vis ning till boken "Vad jag finner i sjö och å", du finner djuret där vid samma num mer. Vi har försökt ange vad djuren lever av så att det skall vara lättare att göra näringskedjor och vävar när ni arbetar med ekologi. Ned bry ta rna är för res ten bak te rier och svam par. Ni kommer att märka att Sidan 29
17. Platt söt vattens svamp Ephydatia fluviatilis, äter mikro sko pis ka alger. Leta ef ter 156a inuti denna. 30. Sorgdräkts planarie Plana ria lugubris. Föda okänd. 33. Mjölkvit virvelmask Dendrocoelum lacteum. Lever till stor del av vattengråsuggor, ett rov djur. 47. Borstknippeförsedd rörglatt mask Ripestes parasitica. Sitter i slemrör. Rör borstknippena upp och ned och fångar små djur som förs till munnen. OBS Ingen bild! 48. Kedjemask Chaetogaster diaphanus. Bildar upp till 15mm långa kedjor. Rovdjur som lever av hjuldjur, små hinnkräftor etc. Sidan 30
52. Sabel daggmask Stylaria lacustris. Rovdjur. 54-56 Daggmaskar lever i dyig botten och äter mik ro or g- a nis mer. 60. Broskigel Glossiphonia complanata, äter snäck or, kräft djur, sländelarver. Leta efter den på undersidan av stenar. 65. Hundigel Herpobdella octoculata, äter snäckor, kräft djur, sländelarver. Leta efter den under stenar. 76. Musselkräfta Candona candida. Lever av dött or ga - niskt material (ned bry ta re). Sidan 31
84. Hinnkräfta Chydorus sphaericus. Ve ge ta ri an, lever av plankton-alger. 86. Stor hinnkräfta Eurycerus lamellatus. Ve ge ta ri an, lever av plank ton-alger. 102. Krypande hopp kräf ta Canthocamtus staphylinus. Lik nar en liten silverfisk. Lever av små hinnkräftor och hjul djur, rovdjur. 106. Vattengråsugga Asellus aquaticus. Lever på mik ro svam par som i sin tur växer på dött or ga - niskt material. 107 Sötvattensmärla Gam ma rus pulex, äter bak te rier och svamp som väx er på gamla löv och dyl.. Hål ler till i strand kan ten bland ste nar och grus. Leta även på stock ar och bland löv. Sidan 32
113-117. Bäcksländelarv. Det är svårt att skilja ut några arter, det räcker med bäcks län da. Leta på ste nar nas undersidor. Den full bil da de sländan är en dålig flygare, så den håller sig i när he ten av vattnet. De små är växtätare, de stora är rovdjur. 119 Platt dagslända Ecdyurus volitans, äter alger. Leta på un der - si dan av stenar. 120. Simmande dagslända Leptolebia marginata. Lever av alger som växer på stenar och av vattenväxter. Kan även äta dött or ga niskt material. 121 Sim man de dags län da Cloeon dipterum, äter alger. Finns bland löv och växter där vatt net inte ström mar så fort. Sidan 33
122. Skölddagslända Caenis sp.. Ve ge ta ri an, lever av alger och växtdelar. 123. Bredgälad dagslända Siphulurus aestivalis. Ve ge - ta ri an, lever av alger och växtde lar. 127. Rödögon flickslända Erythoma najas. Vegetarian, lever av alger och växtdelar. 155a Sävsländelarv Sialis lutaria, rovdjur som äter t. ex. andra sländelarver, harkrankslarver och fluglarver. Den håller till i lugnt vatten bland växter och döda växtde lar, som löv och pinnar. Sidan 34
160. Stor skräddare Gerris najas, är ett rov djur suger ut de in sek ter som råkat falla ned på vattenytan. Håller till i lugnt vatten. 165. Ryggsimmare Notonecta glauca. Rovdjur som tom ger sig på småfisk. Den sticker in sin sugsnabel i bytet, sprutar in mat smält nings väts ka i det. Mat smält nings väts kan löser upp bytet inuti, sen är det bara för ryggsimmaren att sörpla i sig innehållet. PS Handskas varsamt med rygg sim - ma ren den kan stickas med sin snabel. 166. Vattenbi Nacoris cimicoides. Liv och leverne som 165. 167. Vattenskorpion Nepa cinerea. Fång ar och suger ut sitt byte som 165, men är inte lika farlig att handskas med, den bits inte. Trots namnet är sprötet inte till för att stickas med, det är en snorkel som djuret andas med. Sidan 35
170-71.Buksimmare Corixa spp. Många arter som är svåra att skilja. Växtätare. 174. Mindre di ver se hus byg ga re Limnophilus rhombicus. Vegetarian, lever av alger och växtdelar. 179. Strimmig husmask Phryganea striata. Ve ge ta ri an, lever av alger och växt de lar. 180 Trekants husmask Phacopteryx brevipennis. Vegetarian, lever av alger och växtdelar. 182a. Stor bladhusbyggare Glyphotaelius punctatolineatus. Ve ge ta ri an, lever av alger och växtdelar. 185 Sköldrörsbyggare Moll ana angustata, lever i lug na re vatten och äter alger och mik ro or ga nis mer. Sidan 36
186. Simmande husbyggare Leptocerus fulvus. Vegetarian, lever av alger och växtdelar. 187 Sandrörsbyggare Leptocerus ateni mus, lever i lugnare vatten och äter alger och mik ro or ga nis mer. 203 Svalbonätbyggare Polycentropus flaromaculatus, äter djur som fastnar i nätet. Bäckens mot sva rig het till spindlar na på land. Den är mindre och mer hårig än nr. 204. 204. Trattsilnätbyggare Plectronemia conspersa. Större och mindre hårig än 203. Äter djur som fastnar i nätet. 222. Dykare Hydaticus transversalis. Rovdjur. 223. Dykare Ilybius obscurus. Rovdjur. Sidan 37
252. Bäck vat ten bag ge Helmis maugei. Ve ge ta ri an, både vuxna och larver äter väx ter. And ning en är speciell, den bär med sig luft på un der si dan av kroppen - ser ut som ett sil ver la ger när den är nere i vattnet. Luft bubb lan byter koldioxid mot syre i vattnet. 268. Röd mygglarv Chi rono mus sp. Fjä der myg ga. Lever av döda och levande alger, växt de lar och ruttet trä. OBS Det röda färg äm net är he mo glo bin. 269. Mygglarv Psecttrocladius sp. Finns bland alger mellan stenar och grus. Den äter alger. OBS Ingen bild! Sidan 38
274 Harkrank Tipula sp., äter förmult nan de växtdelar t.ex. blad. 276 Broms Tabanus sp., ett rovdjur som äter andra lar ver i sanden/ jorden t. ex. skal bagg slar ver och har krank slar ver. Sidan 39
313. Långbent vattenkvalster Unionicola ypsilophora. Parasit på målarmussla. 314. Käkspindel Tetragnatha solandrii. Rov djur som spinner sitt nät i vass rugga rna. 317. Vattenspindel Agryoneta aquatica. Den enda riktiga spin del som lever i vatt net. Rovdjur som fångar sitt byte un- Sidan 40
325 Klotmussla Sphaerium corneum, vanlig i sand och dy bot ten. Den filtrerar vattnet på smådjur. 327 Ärtmussla Pisidium amnicum, vanlig i sand och dybotten. Den filtrerar vattnet på smådjur. 338a Oval dammsnäcka Lymnaea peregra, finner du bland stenar och väx ter, de äter alger. 342 Flikmantlad snäcka Physa fontinalis, finner du bland stenar och växter, de äter alger. 345 Platt toppsnäcka Acroloxus lacustris. Vegetarian, lever av alger och växtdelar. Sidan 41
Smådjur i vatten som visar om vattnet är rent eller förorenat Några av de djur som lever i vattnet är mycket känsliga för om vattnet är förorenat. Är vattnet inte bra dör de helt enkelt. I ett rent vatten finns det vattendjur av alla slag, allt ifrån de som kräver rent vatten till de som tål mycket förorenat vatten. För att hitta några djur behöver du lite hjälpmedel: Utrustning Vattenhåv med skaft 1 Linsburk 2 Sorteringsskål 1 Hushållssilar 3 Pincetter Småburkar Papper och penna ev. Bestämningsduk Artlista Vad jag finner i sjö och å OBS! Kontrollera att du får allt med hem igen. Gör sen så här; Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Jämför sen med bilderna på andra sidan och skriv en rapport om hur du tycker vattnet verkar vara. Sidan 42