MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

Relevanta dokument
Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Krashens monitormodell

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Remissvar på Nationella minoritetsspråk i skolan förbättrande förutsättning till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91)

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Nationella minoriteter och utbildning 15 maj 2019

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Utdrag ur relevant lagstiftning

Augusti Tyresö kommun

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter. stockholm.se

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag till kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk Dnr U2015/03843/S

Nationella minoriteter i skolan

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Nationella minoriteter i skolan

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

minoritetspolitiska arbete

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

UHR:s främjandeuppdrag

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Minoritetsarbetet i Umeå kommun

Lennart Rohdin. Haninge, 20 februari 2018

Nationella minoritetsspråk i skolan - förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering - SOU 2017:91

Yttrande över betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (Ku2017/01534/DISK)

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

NATIONELLA MINORITETER 2015

Handlingsplan

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Folkpartiet en röst för sverigefinnar

Moderna språk som modersmål

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Ansökan om modersmålsundervisning

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0) Facebook: Modersmål Sverige

Gruppinsamling elever i

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Nya perspektiv inom ämnet modersmål

Uppföljning och analys av Skolinspektionens verksamhet utifrån det minoritetspolitiska uppdraget för år 2013

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av. Mariestad

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Handlingsplan för Nationella minoriteter

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60

Språk- och kunskapsutveckling

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Program för Nationella minoriteter

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Kursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010

Finska föreningens begäran att få en representant i kommunstyrelsens

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

ÅTGÄRDS- OCH AKTIVITETSPLAN OCH FÖRDELNING AV MEDEL INOM FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE 2019

Välkommen till Förskolerådet

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Stockholms stads riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2016/17

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Transkript:

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

VARFÖR HAMNADE VÅRA NATIONELLA MINORITETSSPRÅK I SAMMA GRYTA MED ANDRA SPRÅK?

DAGENS LÄGE

FÖRLORADE GENERATIONER? Samiska föräldrar Andra och tredje generationen sverigefinnar Tornedalingar Umeås finska romani Judiska familjer

VAD ÄR MODERSMÅL? 1. Modersmål = första språket som barnet lär sig 2. Modersmål = språket som barnet behärskar bäst 3. Modersmål = arvspråket heritage language, språket som barnet skulle ha haft under andra omständigheter 4. Modersmål = föräldrarnas språk, kanske inte barnets Romanibarn adoptivbarn Samiska barn i periferin av Sápmi Sverigefinska barn - olika generationer i Sverige Samiska barn i kärnområden i Sápmi Tornedalska barn många språk Invandrarbarn

VAR KOMMER ÄMNET MODERSMÅL IN I BILDEN IDAG? BILD BORTTAGEN

ÄMNETS ROLL I UTBILDNINGEN Stöd för utvecklingen Möjligheter att vidareutveckla kunskaper i modersmålet Självkänsla Flerspråkiga individer med flerkulturell identitet Bättre svenska genom det egna språket Kulturella arvet Öka förståelsen mellan olika folk och olika kulturer. Källa: Tema Modersmål, ämnesbeskrivningar

ÄMNETS VIKTIGA SYFTEN UR KURSPLAN Utveckla kunskaper i och om eget modersmål Få tilltro till den egna språkförmågan Medvetenhet om det egna språket betydelse för det egna lärandet Stimulera elevernas intresse att läsa och skriva på modersmålet Stimulera till att uttrycka sig och sina egna åsikter på modersmål (och annars) Ge förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga

UTGÅNGSPUNKTER FÖR ÄMNET Elever kan sitt modersmål bättre än svenska Nya i den svenska och ibland även i den nordiska kontexten Assimilering och integrering Stark kulturidentitet skild från den svenska kulturidentiteten Nybörjarmaterial och stimulus i det egna språket behövs sällan

CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAV I TIDSPRESS Omfattade beskrivningar Inget enhetligt material för olika språk Innehåll och syfte - höga kunskapskraven Svårt att bedöma eller undervisa Olika förkunskaper 45 minuter i veckan Omöjligt att bedöma kunskaper

BEDÖMNINGSKRITERIER OCH KUNSKAPSÖVERSYN Lärare rapporterar att de hamnat i omöjlig läge Nybörjare går inte att bedöma enligt kursplanens kunskapskrav som är för höga Betygen blir allmänt väldigt låga med några få undantag där modersmålsämnet fortfarande fyller sitt integrerande syfte Undervisningsgrupper är svåra att arrangera och ordna p.g.a. elevernas olika förkunskaper Brist på tid, material och samordning

SAMISKA BARN UTANFÖR OMRÅDEN DÄR SAMESKOLOR FINNS Ska följa kursplanen för sameskolans ämne som heter SAMISKA Innehållet matchar inte den tänkta undervisningstiden Omöjlig och orimlig uppgift för läraren och omöjligt för eleverna att nå målen Svårt att se varför beslutet har fattats tidsbrist och okunskap om förhållandena?

OMÖJLIG EKVATION 400 300 Kunskapskav 200 Centr. Inneh. Tid 100 0 1-2 ÅK 3-4 ÅK 5-6 ÅK 7-9 ÅK Gymnasium 1-2 3-4 5-6 7 Gymnasium 0100 200 300 400-9 ÅK ÅK

BARNENS RÄTT TILL ETT EGET MODERSMÅL FNs Barnkonvention Språklagen Minoritetslagen Skollagen Barn har rätt till sitt modersmål, men då begreppet modersmål idag fått nytt innehåll hänger inte kursplaner och skollagen med

UMEÅ KOMMUN 2010 förvaltningsområde för samiska 2011 förvaltningsområde för finska Samrådsprocesser fyra arbetsgrupper inom: - Förskola, skola och gymnasium - Äldreomsorg (socialförvaltning) - Kultur och fritid - Samhällservice och information 2011 utökning av finska som modersmål läggs in i budgeten 2012 utökning av undervisning med 20 minuter per elev kommer igång på hösten

RÄTTEN TILL MODERSMÅL? Sommaren 2012 nya förkunskapsbestämmelser träder i kraft, den utan tillräckliga förkunskaper ha inte rätt till modersmålsundervisning har tagits tillbaka Beslutet följer skolverkets nya bestämmelser men är i konflikt med den språksituationen som våra nationella minoriteter nu hamnat i och med det faktum att barnen har rätt till ett modersmål (som inte skolan kan avgöra) Lärare måste undervisa nybörjare problematiskt inom ett ämne som inte har adekvat material eller rätt skolplan för nybörjarundervisning

NYTT FÖRSLAG En skrivelse till Regeringen och berörda departement Krav på en ny kursplan för ett nybörjarämne i nationella minoritetsspråk För att stödja upplivningsprocessen i nationella minoritetsspråk Umeå kommun har föreslagit en egen modell där modermålsundervisningen förblir den samma men vid sidan ska det finnas en valbar möjlighet att läsa språk som nybörjare

MOT NYTT ÄMNE I SKOLAN Modersmål Inga förkunskapskrav men elever och föräldrar ska informeras om både de höga kunskapskraven och betygskriterierna Ger en väg till högre studier om studierna genomförs Nationellt minoritetsspråk Nybörjarämne Kunskapsnivåer i stället för årskurser Möjligt att fortsätta med modersmål när kunskaperna stärkts Oklart när ämnet får eget kursplan Oklart vart ämnet hamnar i förhållande till fortsatta studier

BEDÖMNING OCH BETYG Ingen enhetlig metod att mäta varken förkunskaper eller testa hur man lyckats nå kunskapskraven Undervisningsmaterial Bedömningsverktyg Tiden är inte tillräcklig Egen motivation Kommunikation mellan lärare och familjer Så många brister är inte acceptabelt

LÄRARES ROLL OCH ENGAGEMANG Identitetsskapare eller -stärkare Kultur, rötter, egen röst Vardagssituationen och arbetsmiljön Nya och tuffa utmaningar Uppmärksammas och tackas för sällan Krav på lämplig lärarutbildning Brist på utbildning och fortbildning

FÖR VEM? BILD BORTTAGEN

TACK! Om du känner att du skulle kunna och vilja bidra till att få våra beslutsfattare att arbeta för en ny kursplan för nationella minoritetsspråk eller om du har andra tips om t.ex. lämplig material är du varmt välkommen att kontakta mig, Hanna Outakoski, hanna.outakoski@samiska.umu.se Tack för att du lyssnade!