Sveriges Tandläkarförbunds jubileumsår

LEDARE Jubileumsår med febril verksamhet»vi sätter medlemsnyttan i högsätet.«roland svensson Ordförande roland.svensson@ tandlakarforbundet.se Sveriges Tandläkarförbunds jubileumsår närmar sig slutet. Utan att göra avkall på vår ordinarie verksamhet har vi lyckats förgylla året med fyra stora och lyckade jubileumsaktiviteter. Det har varit möjligt bland annat tack vare ett ekonomiskt tillskott efter förhandlingar med fdi men lika mycket tack vare entusiasm från kansliet, förtroendevalda och medlemmar. Arbetet startade för mer än tre år sedan då vi sökte värdskapet för tandläkarnas världskongress, fdi, vilket krävde noggrann planering. I våras inledde vi så 100-årsfirandet med jubileumsföreläsningar och fest för medlemmarna. En mäktigare avspark än att samla nästan tusen personer i Stockholms stadshus är svår att tänka sig. Vi följde upp med en hearing om oral hälsa som har dokumenterats i en skrift som följt med Tandläkartidningen nummer 13. En jubileumstidning beskrev förbundets första hundra år på ett lättläst och engagerat sätt; berättelsen om vår historia indelad i intressanta händelser ger en god bakgrund till och förståelse av dagens organisation. Vi lyckades få fdi-kongressen till Sverige som en värdig avslutning på firandet. Sveriges Tandläkarförbund överöstes under och efter fdi-dagarna med beröm för en välarrangerad kongress. Att vädret visade Stockholm från stadens bästa sida var naturligtvis en bonus för våra gäster och för oss som värdar. Samtidigt har den ordinarie verksamheten löpt enligt den plan som förra årets förbundsmöte antog. Krusenbergsöverenskommelsen är grunden för vårt arbete. Den beskriver vår sammanhållna organisation, och reglerar hur ansvaret för de olika verksamhetsområdena ska fördelas mellan förbundet och riksföreningarna. Förbundet ansvarar för de professionella frågorna, med betoning på det odontologiska fältet som är gemensamt för alla medlemmar oberoende av verksamhetstillhörighet. Vi sätter medlemsnyttan i högsätet och erbjuder medlemmarna möjlighet och stöd för att utvecklas i sin odontologiska verksamhet. Ombuden till årets förbundsmöte den 5 december har fått en redovisning av vad vi har åstadkommit under året och vilken verksamhet vi föreslår för nästa år. För att ge en bild av aktivitetsnivån har jag slumpvis valt en del av vad vi utfört, förutom det jag redan har nämnt: n Tandläkartidningen har kommit med 15 nummer som nu också är tillgängliga på nätet, Swedish Dental Journal med fyra nummer. n Vi har arrangerat nära 200 kurser i samverkan med kursnämnderna; antagit policies för grundutbildning och efterutbildning; diskuterat grundutbildning med tandläkarhögskolorna och haft möte med specialistföreningarna. n Vi har tagit initiativ till Sacos vårdförbunds lobbyarbete för klinisk forskning; deltagit i Nationella samordningsgruppen för odontologisk forskning; delat ut nästan två miljoner i stöd till odontologisk forskning via sts och stf. n Vi har kontakter med Socialstyrelsens nye generaldirektör och deltar i nationella riktlinjearbetet och standardiseringsarbetet. n Vi har jobbat med avvikelsehantering, arrangerat etikdag, deltagit i en patientsäkerhetskonferens och följt upp patientsäkerhetsutredningen. n Vi har delat ut tandhälsopris, arbetat med»tandläkare mot godis och läsk«och deltagit i symposier i Almedalen. n Vi uppdaterar hemsidan kontinuerligt, tar emot kurs- och riksstämmeanmälan (fdi) där och erbjuder fri omvärldsbevakning. n Vi har medverkat i Sacos Välja Yrkemässa och gjort enkät om studenters framtidsplaner. Vi medverkar i ced:s möten, arbetsgrupper och i styrelsen och i fdi:s årliga möte samt nordiskt ordförandemöte. n Hjälpfondsnämnden har som tidigare år gjort stora insatser via Kamrathjälpen. Vi har hjälpt medlemmar som är anmälda till hsan samt erbjudit hjälp av kollegastödjarna. n tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 3

KRÖNIKA En känsla av kontinuitet sveriges tandläkarförbund the journal of the sda (swedish dental association) Årgång 100 Grundad 1909 Det händer att jag hör tandläkare beklaga sig över brist på odontologisk sakkunskap i Ansvarsnämnden (hsan).»där sitter bara en massa riksdagsmän«, är en vanlig formulering av missnöjet. Den som klagar har troligen inte nåtts av upplysningen att det sedan många år finns en tandläkare på Sacos mandat i nämnden och att två föredragande är tandläkare. För ett år sedan berättade vi att en ny ledamot i nämnden inte bara var riksdagsman utan faktiskt också tandläkare. I det här numret summerar han sitt första år i hsan under vinjetten»vad hände sen?«på sidan 20. En befogad självanklagelse bland journalister är att vi är dåliga på uppföljningar; vi släpper intressanta ämnen och personer för snabbt i vår iver att hinna vidare till nästa nyhet och överger därmed den läsare vars nyfikenhet vi just har väckt. Men de intervjuade försvinner inte i samma ögonblick som intervjun är publicerad, därför finns»vad hände sen?«. Kanske bidrar vi till känslan av kontinuitet genom vår anspråkslösa insats. I så fall är jag nöjd. Reportaget i det här numret handlar om Mona Homan. Vi möter henne just som byggdammet har städats bort i den nybyggda praktiken. Mona Homan hör till det fåtal tandläkare som vågar satsa på en egen klinik före fyllda 30 vilket gör henne till en stark Det sägs att kandidat som intervjuperson i framtida en människa avslöjar sin attityd till omvärlden»vad hände sen?«är en fråga som man»vad hände sen?«. genom att beskriva ett glas till för övrigt borde ställa till sig själv då och då. hälften fyllt av Det räcker med att bläddra sig tillbaka i vatten antingen almanackan, läsa några noteringar här och som halvfullt eller halvtomt. Detsamma gäller reaktio- det med det där jag var så orolig över, det där några där, dröja kvar och fråga sig: hur gick nen på att nio av mötet jag fasade för, den där uppgiften som 21 landsting ger papperslösa vård verkade så svår? på samma villkor En sådan tillbakablick kan pigga upp: som andra.»bara«nio landsting säger en faktiskt överlevde, som inte blev så stort, som i almanackan finns spår av sådant som man riksdagsledamot.»hela nio landsting trotsar jobbiga situation också att vara ett minne, bleknade bort. Om ett halvår kommer dagens lagen«, är ett kanske återstår bara en oläslig notering i annat sätt att se på verkligheten. kalendern. Där finns också fullt av trevliga Läs mer på sidan små händelser och stora segrar om man 22. n bläddrar en stund.»vad hände sen? är en fråga som man för övrigt borde ställa till sig själv då och då.«christina mörk Chefredaktör Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: 08-666 15 00 Fax: 08-666 15 95 Hemsida: www.tandlakartidningen.se E-post: redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se chefredaktör: Christina Mörk 08-666 15 06 Ansvarig utgivare redaktion: Anita Hagstedt 08-666 15 29 Korrektur, registrering Thomas Jacobsen 08-666 15 00 Vetenskaplig redaktör Mats Karlsson 08-666 15 17 Reporter Björn Klinge 08-666 15 57 Vetenskaplig redaktör Ewa Knutsson 08-666 15 16 Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist 08-666 15 28 Layout Janet Suslick 08-666 15 26 Reporter annonser: Elisabeth Frisk 08-666 15 13 Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser Christer Johansson 08-666 15 27 Produkt- & platsannonser Inger Kåberg 0708-44 33 83 Platsannonser platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se prenumeration: Sverige 1 400 kronor + 6 % moms Norden 1 500 kronor + 6 % moms övriga länder 1 650 kronor TS-kontrollerad upplaga: 9 900 Medlem av Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB 264 22 Klippan ISSN 0039-6982 All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. 4 tandläkartidningen årg 98 nr 8 2006

INNEHÅLL foto: annah wirgén, peter jönsson, raymond hejdström, kenneth gunnarsson. illustration: robert hilmersson 26 22 31 54 12 80 REPORTAGET»Visst har jag och mina kolleger tänkt till, säger Mona Homan och berättar att de tog hjälp av både planlösningskonsult och en arkitekt.«sid 12 3 ledare Jubileumsår med febril verksamhet. Roland Svensson 6 i korthet Pengar till tandvården i riksdagsmotioner. Förtroendenämnder utvecklas. 12 detaljerna skapar helheten När Mona Homan och en kollega startade eget var alla detaljer viktiga. 16 reformen dyr för psykiskt sjuka Många psykiskt sjuka är förlorare i den nya tandvårdsförsäkringen. 17 ansvarsärenden OMSLAG: Mona Homan startade ny klinik med känsla för detaljer. Foto: Annah Wirgén 20»dålig vård kan aldrig accepteras«efter ett år som ledamot i hsan är Lars Tysklinds råd: Var noga med journalföringen! 22 papperslösa men inte vårdlösa 26 intervjun: konkurrens gynnar patienterna 28 hopp om forskarskola i klinisk odontologi 31 tänder som händer 34 tandläkaren ofta den svaga länken Medicintekniska produkter är säkra använda på rätt sätt. 36 student Hur ser kursinnehållet ut vid de olika tandläkarhögskolorna, på ett antal viktiga punkter? VETENSKAP & KLINIK 41 krönika Pappersjournal i datorn. Thomas Jacobsen 43 fackpress 46 i korthet 64 debatt 49 tema ny forskning i uppsala Temanummer 60 skelettala metoder vid tandförflyttningar Ingalill Feldmann 69 debatt 71 platsannonser 76 radannonser 78 födelsedagar 80 viktiga adresser 82 kalendarium tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 5

I KORTHET Ny expertgrupp för forskningsfusk Regeringen vill inrätta en expertgrupp för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden. Även i fortsättningen har universitet och högskolor ansvar för att utreda forskningsfusk, men i vissa fall behövs det en oberoende instans, tycker regeringen. Den nya expertgruppen ska ersätta en liknande expertgrupp som Vetenskapsrådet (vr) har haft under ett antal år. 2006 kom vr:s expertgrupp fram till att en tandläkare som disputerade på Karolinska institutet i början av 2000-talet hade plagierat texter. vr trodde dessutom att han hade hittat på resultat eftersom det saknades dokumentation som visade var, när och hur och av vem djurförsöken som beskrevs i avhandlingen hade gjorts. Men tandläkaren sade att han hade gjort försöken ensam på nätterna, och det gick inte att bevisa motsatsen. js Förbundet tar bort sin logotyp Sveriges Tandläkarförbund tar bort sin logotyp från munsköljet Listerine. Avtalet löper ut vid årsskiftet, och förnyas inte. Orsaken är att Listerine innehåller för lite fluor. Företaget får sälja slut på lagret med Tandläkarförbundets logotyp, så det dröjer innan den försvinner från produkten. js Privattandläkarna utvecklar förtroendenämnderna Privattandläkarna ser över verksamheten inom förtroendenämnderna, Privattandvårdsupplysningen och»fråga tandläkaren«. Enligt Dan Nilsson, sakkunnig på Privattandläkarna och ledare för den arbetsgrupp som fått uppdraget, handlar det om att föreslå lösningar som höjer kvaliteten och förstärker verksamheterna ytterligare. De ska bli ännu bättre, säger Dan Nilsson. Han förklarar att olika förändringar inom tandvårdens område ställer krav som Privattandläkarna måste möta. Som exempel tar han det nya tandvårdsstödet, som bland annat ställer större krav än tidigare på information om priser och behandlingar, förändringar väntas också i konsumentlagstiftningen, vilket kan påverka de olika verksamheter som arbetsgruppen ser över. Förändringar inom verksamhetsområdena kommer att göras successivt och pågå i ett år. mats karlsson Nyheter först på nätet: tandlakartidningen.se BISFIL 2B kompositen med obegränsat härddjup Underhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdning tar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling. Lösningen heter BISFIL 2B den flytande underfyllnadskompositen med obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhalten ger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även en gynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis. Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdande komposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare och med bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandande intraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer om våra erbjudanden med Bisfil 2B. Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningen fördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast. HULTÉN & Co ab tel 040-15 66 77 fax 040-15 56 00 www.bisco.se Bifil2B½A4.indd 1 2008-04-07 08:56:46 6 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

I KORTHET Mer pengar till tandvården i årets riksdagsmotioner Ett tiotal motioner om tandvård behandlas i riksdagen den 15 december. Socialdemokraterna vill satsa totalt 2,1 miljarder kronor mer än regeringen på tandvården under perioden 2009 till 2011. För pengarna vill socialdemokraterna: n förlänga den avgiftsfria tandvården från 19 år till 24 år, n höja tandvårdsbidraget till 500 kronor vartannat år för personer mellan 30 och 64 år, till 600 kronor för 65- till 74-åringar och till 900 kronor för alla 75- åringar och äldre, n satsa 50 miljoner kronor om året på utbildning av personal som sköter äldre och funktionshindrades tandvård. Socialdemokraterna vill också att regeringen ser till att alla som har rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård får det. Miljöpartiet vill införa frisktandvård till fast pris i hela landet. Frisktandvården ska även omfatta ett högkostnadsskydd. Miljöpartiet vill också ha gratis tandvård för alla upp till 25 år. Ann-Christin Ahlberg (s) vill införa ett samlat högkostnadsskydd för både tand- och sjukvård. Det Ett tiotal motioner om tandvård ska behandlas i riksdagen. Socialdemokraterna vill till exempel ge tandvården 2,1 miljarder mer än regeringen. vill också Gunilla Carlsson och Claes-Göran Brandin (s). De vill även att tandvårdsstödet utformas så att abonnemangstandvården kan utvecklas. Margareta Cederfelt och Walburga Habsburg Douglas (m) vill att regeringen gör en riktad informationsinsats för att personer som har rätt till nödvändig tandvård eller tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling ska få det. Margareta Cederfelt (m) vill även att flera medicinska diagnoser ska omfattas av reglerna för tandvård som ett led i sjukvårdsbehandling och att behandling av munnens samtliga tänder ska omfattas av högkostnadsskyddet, bland annat. Anita Brodén (fp) vill att regeringen utreder sambandet mellan ohälsa och kvicksilverexponering, bland annat. janet suslick ELS är en unik komposit från Saremco som har mycket låg dragspänning, är helt fri från HEMA och TEGDMA och bjuder dessutom på snygg estetik. Läs mer på vår hemsida. Där hittar du förresten fler smarta produkter för vakna tandläkare. P.S. ELS från Saremco är nu med på Praktikertjänstupphandlingen! Ridspögatan 6, 213 77 Malmö Tel. 040-755 45, Fax. 040-611 38 70 www.m-tecdental.se Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 7

I KORTHET Brister i tandvård för asylsökande barn Endast ett av sju granskade landsting kallade asylsökande barn och ungdomar för undersökning och vård hos folktandvården. Det visar den granskning som Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Örebro gjort. Enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting från 2006 ska asylsökande barn erbjudas hälso- och sjukvård samt tandvård. Men när den regionala tillsynsenheten i Örebro granskade om överenskommelsen efterlevs visade det sig att endast Sörmlands läns landsting uppfyllde kraven i överenskommelsen; övriga landsting Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Västmanland, Örebro och Värmland kallade endast ett begränsat antal asylsökande barn och ungdomar, eller inga alls. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom alla landsting bedömer att denna patientgrupp generellt sett har större behandlingsbehov än motsvarande åldersgrupp som redan är bosatt i Sverige, säger Urban Allard, övertandläkare vid tillsynsenheten. Han påpekar att det framgår av hälso- och sjukvårdslagen att den som har det största behandlingsbehovet ska ges förtur till vård. Samma skrivning om förtur borde också finnas i tandvårdslagen, säger han. mk Lustgas under luppen Behandlar du flera patienter om dagen med lustgas? Då kan det finnas anledning att kontrollera om mängden lustgas du utsätts för överskrider det hygieniska gränsvärdet. Det är slutsatsen man kan dra av en rapport från Arbetsmiljöverket. Exponeringen mättes på tre tandläkare. Två gjorde var sin lustgasbehandling under en arbetsdag. Den tredje behandlade två patienter som fick lustgas samma dag. Gränsvärdet överskreds inte hos någon, men två av tandläkarna utsattes för så pass mycket lustgas att de rekommenderades att kontrollera exponeringen igen om verksamheten ökade i omfattning. Utrustningen, ventilationen, utsuget och hur man använder lustgas påverkar exponeringen. js läs mer www.av.se Rapport 2008:04»Anestesigaser vid förlossning, i ambulanser och inom veterinärvård«tandvård hos Stadsmissionen Regionstyrelsen i Skåne anslår 400 000 kronor till Stadsmissionen för ett projekt för tandvård till hemlösa under 2009. Tandvården kommer att bedrivas i Stadsmissionens lokaler. Tandvård för dessa patienter bedrivs på en rad andra orter i landet: Stockholm, Göteborg, Umeå, Uppsala och Lund, den sistnämnda orten i privat regi. Inom kort startas tandvård för hemlösa i Västerås. mk PLAN SAFE Vill Du ha hjälp med nya tandvårdsstödet? SAFEPLAN erbjuder Terapiplaner med bekväma och säkra lösningar Skicka in Ditt underlag till SAFEPLAN Våra erfarna bedömningstandläkare gör terapiplan och bedömning Diagnos och åtgärd levereras tillbaka kontakta oss www.safeplan.se 8 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

Û MECTRON PIEZOSURGERY THE INVENTOR OF PIEZOELECTRIC BONE SURGERY Û PROVA PÅ SJÄLV! KONTAKTA OSS FÖR DEMONSTRATION Dentalmind, Vinbergs Hed, 311 50 Falkenberg, Tel. 0346-241 70, www.dentalmind.com Û Mikrometernoga snitt Û Selektiva snitt Û Kavitations effekt maximal kirurgisk precision och känslighet i operationsfältet maximalt riskfritt för mjukvävnaden maximal insyn i ett blodtomt operationsfält Nyhet! Preparation för implantatsäte. www.dentalmind.com

I KORTHET Tandläkare får eget ansvar inom hälso- och sjukvård för djur Tandläkare ska kunna ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter när de behandlar djur. Det föreslår regeringen i en remiss till Lagrådet. Som det är i dag måste tandläkare samarbeta med veterinärer när de behandlar djur, och ansvarsfrågorna är knepiga. Från och med januari 2010 ska tandläkare kunna godkännas av Jordbruksverket för arbete inom djurens hälso- och sjukvård, enligt regeringens förslag. Det innebär att de ska få ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter. Förutsättningen är att riksdagen säger ja till propositionen, som skrivs klart när Lagrådet har yttrat sig om remissen. Propositionen planeras bli klar i år och behandlas i så fall i riksdagen under våren, enligt Kristina Ohlsson, ämnesråd vid jordbruksdepartementets rättssekretariat. Regeringen eller Jordbruksverket ska få bestämma vad som krävs för att tandläkare ska bli behöriga att jobba under eget ansvar inom djurens hälso- och sjukvård. Det kan röra sig exempelvis om tilläggsutbildning i veterinärmedicin och krav på erfarenhet inom djurens hälso- och sjukvård. Regeringen anser att Sveriges lantbruksuniversitet (slu) ska ansvara för tilläggsutbildning för tandläkare och att slu snarast bör ordna sådan utbildning eller se till att den ges som uppdragsutbildning. En kortare tilläggsutbildning i veterinärmedicin bör inte leda till ytterligare en legitimation utöver tandläkarlegitimation, och på längre sikt bör djurens mun- och tandvård lösas genom utbildningar inom djurområdet, anser regeringen. janet suslick Umeåstudenter bemannar mottagning för äldre Tandläkarstuderande som går sista terminen i Umeå gör munhälsobedömningar på friska äldre vid en hälsomottagning på universitetsområdet. Blivande tandhygienister, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor är också med och driver mottagningen som ett led i grundutbildningen. js Nyheter först på nätet: tandlakartidningen.se N. Slentrian, tandläkare 1. Medentikas distanser passar Astra Tech, Nobel Brånemark och Straumann. 2. Kostar bara hälften så mycket som originalen, i vissa fall till och med mindre. 3. Har perfekt passform (görs i ISO-certifierade anläggningar i Tyskland). 4. Finns i titan grad 5 eller guld. 5. Fyra anledningar räcker för dom flesta, men okej, det är 10 års garanti också. Ridspögatan 6, 213 77 Malmö Tel. 040-755 45, Fax. 040-611 38 70 www.m-tecdental.se 10 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

WWW.COREGA.SE FÅ EN COREGA PROVFÖRPACKNING UTAN KOSTNAD GÅ IN PÅ NÄTET OCH TA REDA PÅ HUR:. NYA TÄNDER Visste du att: Dålig proteshygien är en av de primära orsakerna till infektioner i munhålan Corega Tabs 3 Minutes desinficerar din tandprotes Corega Tabs 3 Minutes dödar 99,9 % av alla de bakterier som orsakar dålig andedräkt Corega fixativmedel ger stabilitet och ökad komfort Du slipper få in matrester mellan protes och tandkött Du behöver inte kompromissa med dina matvanor bara för att du har fått tandprotes! Borsta tänderna en gång i veckan... Alla vet att det inte är tillräckligt. Inte heller när du har en tandprotes. Dålig proteshygien är en av de primära orsakerna till att många protesanvändare drabbas av infektioner i munhålan en dåligt tillpassad protes är en annan orsak. Protesens oregelbundna yta gör att den blir svår att rengöra med vanlig tandborstning. Corega Tabs desinficerar protesen och förebygger dessutom bildning av plack och missfärgningar. Därmed minimeras risken för tandköttsproblem. Många protesanvändare lidare också av problem med dålig lukt. Corega Tabs 3 Minutes dödar 99,9 % av alla de bakterier som orsakar dålig andedräkt. Med Corega Tabs får du en renhet och fräschhet som inte kan jämföras med andra rengöringsmetoder. Ökad stabilitet ökad komfort. Det är en förenkling att tro att fixativmedel för proteser bara är användbart för dem som har en protes med dålig passform. Att hålla protesen på plats är bara en av många fördelar man får genom att använda ett fixativmedel. Genom att använda Corega Ultra Creme får du dels en stabilitet i protesen, vilket ökar tuggkapaciteten, men också ökad komfort. Många protesanvändare upplever smärta och irritation när matpartiklar som kärnor och frön tränger in mellan protesen och tandköttet. Som en konsekvens anpassar man kosten därefter och undviker vissa typer av mat. Det behöver du inte acceptera! Corega fixativmedel lägger sig som ett skyddande lager mellan protes och tandkött och hindrar matpartiklar från att tränga in under protesplattan. Härigenom minskas irritationen väsentligt och du behöver inte kompromissa med dina vanor. Corega kan köpas på Apoteket och i utvalda dagligvarubutiker. www.corega.se - SKAPAR LEENDEN

REPORTAGET Från urblåst lagerlokal till fräsch klinik. Privattandläkare Mona Homan är nöjd med resultatet. Tyghanddukar på toaletten, avfallsbehållare som inte står på golvet i behandlingsrummen, rörelsedetektor som styr operationsljuset, fondvägg som bryter av mot det vita i väntrummet När Mona Homan och en kollega bestämde sig för att starta och utforma sin klinik var alla detaljer viktiga. Detaljerna skapar helheten Text: Mats Karlsson Foto: Annah Wirgén Efter att Mona Homan gått ut från tandläkarutbildningen i Umeå 2005 väntade ett arbete i folktandvården. Men det blev inte riktigt som hon hade tänkt sig; stor personalomsättning och mindre möjligheter att påverka sitt arbete än hon hade trott ledde till att drömmen om att starta eget började ta form, en process som pågick ett par år. I juni i år förverkligades drömmen, i Täby norr om Stockholm, där hon växt upp och bor. En gammal lagerlokal på sjätte våningen i höghuset i centrum förvandlades till tandläkarpraktiken Tandläkargruppen Täby Centrum. Ett stort steg, ett stort risktagande, men hon är glad över att hon vågade satsa, inte minst med tanke på att patientstocken var noll från start och att det finns konkurrens från både folktandvården och privattandvården i området. Annonsering i bland annat lokaltidningar och centrumföretagarnas egna tv-nät har fått hjulen att börja rulla. Det går framåt. Vi kommer att lyckas, men visst finns fortfarande en viss rädsla inför framtiden, säger hon när jag träffar henne på klinken. Tandläkartidningen beskrev i sitt förra nummer en rad punkter som är nödvändiga att tänka på vid köp av en klinik. Det handlade till största delen om ekonomi och juridik. Men det finns också andra aspekter som är nog så viktiga: Hur ska miljön på kliniken utformas? Vilken känsla ska patienterna få när de kommer in genom dörren? Hur viktigt är färgvalet på väggarna? Vilket golvmaterial är mest lämpligt med tanke på estetik, arbetsmiljö och hygien? Hur ska belysningen utformas? Var ska sterilen placeras? Hur skapar man bästa tänkbara arbetsmiljö? Tusen frågor finns att ställa, lika många sätt att besvara dem på. 12 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

REPORTAGET 1 2 3 4 5 1: En lykta med levande ljus sprider värme och ger lugn i väntrummet. 2: Fruktskålen sätter färg på bordet. 3: Operationsstolen ger en mycket behaglig sitt- och arbetsställning. 4: Besökssoffan saknar armstöd i ena änden. 5: Besökstoaletten signalerar lyxighet med den imiterade marmorskivan, det upphöjda handfatet och de vita handdukarna. Visst har jag och mina kolleger tänkt till, säger Mona Homan och berättar att de tog hjälp av både planlösningskonsult och en arkitekt för att diskutera utformningen av lokalerna. Allt är inte färdigt på kliniken; fortfarande finns detaljer att slipa på, förändringar att göra. Mona Homan guidar Tandläkartidningen genom lokalerna. Vi börjar i väntrummet, receptionen och sterilen. Hur tänkte de när de utformade denna del av kliniken? Patienterna ska inte mötas av en sjukhusmiljö. Det ska vara enkelt och hemtrevligt, varmt, förklarar Mona Homan. Samtidigt får inte miljön vara för prålig; patienterna ska inte tro att de betalar extra för en lyxig miljö. För att bryta av de i övrigt vita väggarna har väntrummet en mörk fondvägg med växtmotiv. Växternas ljusare färger tas upp av soffan, som har armstöd endast i den bortre delen en finess: om flera sitter i soffan ska de inte känna sig inträngda. Två svarta läderfåtöljer flankerar soffan. Där finns också ett par mindre avlastningsbord och några växter. Innanför dörren står en stor ljuslykta i plåt. När det skymmer brukar de tända; levande ljus ger en varm känsla. Som golvmaterial i väntrummet har man valt skifferplattor med tydlig textur. Det skapar ett mjukt intryck, men är inte lämpliga i resten av kliniken eftersom de är hårda att gå på. Golvet i korridoren som leder bort till behandlingsrummen ser först ut att vara i brunt trä, men det visar sig vara laminat, samma golvmaterial finns i övriga delar av kliniken. Att lägga in riktigt trägolv vore naturligtvis snyggt, men är inte lämpligt ur hygienisk synpunkt eftersom smuts lätt fastnar i springorna mellan bräderna, och det finns också risk Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 13

REPORTAGET»I varje rum finns en liten nedfällbar och väggfast pall för exempelvis en förälder som sitter med vid behandling av ett barn.«1 1: Detektorer styr operationslampan. 2: Den väggfasta och nedfällbara pallen i behandlingsrummet tar liten plats, ovanför en hängare och hylla. 3: Behandlingsstolens stoppning får patienten att långsamt och behagligt sjunka ner. 2 3 för fuktskador, förklarar Mona Homan. Den halvmåneformade receptionsdisken ger ett mjukt intryck inga vassa kanter. Bakom den låga och korta mellanväggen finns sterilen, som är mycket diskret utformad. Trots närheten till väntrumet syns den knappt, och tandsköterskan behöver bara ta några steg från receptionsdisken för att sköta sina arbetsuppgifter. Det är effektivt samtidigt som hon kan arbeta ostört kan hon ha uppsikt över receptionen. Utformningen av toaletter har kanske inte alltid högsta prioritet vid planeringen av en klinik, men även här har de tänkt till: miljön ska kännas trevlig. På en bänk av imiterad marmor, står ett vitt handfat i porslin. Den vanligt förekommande hållaren med pappershanddukar lyser med sin frånvaro. I stället ligger en trave med vita handdukar intill handfatet. Betydligt trevligare än pappershanddukar, kommenterar Mona Homan, som också pekar mot taklampan. Ingen sockerkaksformad plastkupa utan en modern armatur med fyra mindre lampor som sprider ett behagligt ljus. På kliniken finns fyra behandlingsrum, ett av dessa är ännu inte färdiginrett. Ett av rummen tjänar också som operationssal. Hur har hon tänkt vid utformningen av behandlingsrummen? Vitt ger rent intryck Också här är väggarna, liksom i övriga utrymmen, vita. Det ger ett rent intryck. Till varje behandlingsrum finns två ingångar för att underlätta personalens förflyttning mellan olika rum. Ingångarna är tillräckligt breda för att en rullstol ska kunna passera. Inga trösklar, inga sladdar som ligger i vägen. Det finns inga avfallsbehållare på golvet det försvårar städningen. Ytorna över skåpen, som inte når ner till golvet, ska vara lätta att torka av. 14 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

REPORTAGET 1 2 3 I varje rum finns en liten nedfällbar och väggfast pall för exempelvis en förälder som sitter med vid behandling av ett barn. Ovanför pallen en liten kvadratisk hylla att lägga saker på och en krok att hänga kläder på. Vid planeringen av behandlingsrummen hade de först tänkt att varje rum skulle ha en fondvägg, men nu blir det halvkaklad kortvägg och fritt färgval i varje tandläkares rum. Kakel är lätt att torka av, men ger ett kallt intryck om den kaklade ytan blir för stor. Mona Homan visar inte utan stolthet upp behandlingsstolen. Hon insisterar på att jag ska pröva sittvänligheten. Känslan är överraskande: stoppningen får kroppen att långsamt sjunka ner, sedan vill man sitta kvar. Överdragsmaterialet är stramt, vilket underlättar rengöringen. Ovanför operationsbelysning som tänds automatiskt vid rörelse under lampans led-ljus. Operationsstolsmodellen är också noga utvald och ger en mycket 4 5 behaglig sitt- och arbetsställning. Det finns inga gardiner i behandlingsrummen. Gardiner drar till sig damm. Däremot funderar hon och de övriga på kliniken att sätta upp gardiner i väntrummet. Fikarummet ligger längst ner i korridoren, och från detta rum en dörr till omklädningsrummet, där det också finns tvättmaskin och torktumlare. Här finns inga personliga skåp för förvaring utan hängare för varje person, men de funderar på att sätta upp någon form av skåp för personliga ägodelar. I fikarummet finns ett tillräckligt stort bord för att personalen också ska kunna ha olika möten här. Stolarna runt bordet sticker ut med sin gröna färg. Kanske anar jag en liten tveksamhet hos Mona Homan när jag påpekar färgvalet, men hon kontrar: Det finns i alla fall inget landstingsblått här på kliniken. Det är skönt. n 1: Avfallsbehållarna är upphängda, vilket underlättar städningen. 2: Växter skapar en hemtrevlig atmosfär. 3: Taklampan på toaletten ger ett lyxigt intryck utan att vara speciellt dyr. 4: Lättstädat under skåpen. 5: Reception och steril avskiljs endast av en liten mellanvägg. Tandläkare Mona Homan och kollegan Nazafarin Frozanpor går igenom tidboken. Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 15

Reformen dyr för psykiskt sjuka En stor grupp människor med psykisk sjukdom är förlorare i den nya tandvårdsförsäkringen. Tandvården blir dyrare för dem med bra tandstatus men som behöver mycket profylax på grund av sin sjukdom. Det rör sig om upp till 350 000 personer. Text: Janet Suslick Människor med psykiska problem orkar inte alltid sköta munvården optimalt. Många tar mediciner som kan orsaka muntorrhet och det är också vanligt med oregelbundna matvanor, åtminstone periodvis. Det innebär att de riskerar försämrad munhälsa. Patienter med psykisk sjukdom bör därför betraktas som högriskpatienter, och tandvården bör hålla dem under uppsikt, anser Inger Stenberg, övertandläkare vid kliniken för oral medicin i Göteborg. Hon har arbetat med tandvård för psykiskt sjuka sedan 1982. Mellan fem och tio procent av Sveriges vuxna befolkning, upp till cirka 700 000 personer, behöver extra tandvårdsinsatser på grund av psykisk ohälsa, uppskattar hon. Minst hälften av psykiatriska patienter har en bra tandstatus, men för att behålla en god munhälsa behöver de mycket profylax. Det rör sig om patienter med ångestsjukdom, depressionssjukdom eller vanföreställningar, bland annat. Denna grupp förlorar på det nya tandvårdsstödet, enligt Inger Stenberg. Oftast klarar de sig rätt så bra hemma, men det rör sig många gånger om ekonomiskt svaga personer eftersom de är för sjuka för att arbeta. Besök hos tandhygienisten kan bli dyra för dem, även om de inte når upp till karensbeloppet för att få subventionerad tandvård, konstaterar Inger Stenberg. Hon befarar att en del patienter kommer att tacka nej till hygienistbesök när de nu måste betala hela kostnaden själva, men det är för tidigt att uttala sig om konsekvenserna. Tidigare hade psykiskt sjuka med måttligt vårdbehov ofta förhöjd ersättning från Försäkringskassan. foto: colourbox Bättre för en del För psykiskt sjuka med stora tandvårdsbehov är det nya tandvårdsstödet bättre än den gamla förhöjda ersättningen, eftersom all tandvård nu räknas in i högkostnadsskyddet. Tidigare gällde det enbart protetiska åtgärder, men psykiatriska patienter behöver ofta förebyggande och reparativ tandvård. Trots förbättringarna kan tandvården bli dyr för psykiskt sjuka. Tandläkarens priser är ofta högre än referensprislistan och patienten får då betala mer än karensbeloppet på 3 000 kronor innan de får subventionerad tandvård. Även när högkostnadsskyddet träder i kraft, betalar de mer än hälften om tandläkarens priser är högre än referenspriserna. Människor med psykiska funktionshinder och nedsatt sjukdomsinsikt som medför svårigheter i det dagliga livet har rätt till gratis munhälsobedömningar och nödvändig tandvård. För patienter med intyg om nödvändig tandvård innebär det nya tandvårdsstödet ingen förändring. Om de svårt psykiskt sjuka får tandvårdsstödsintyg, får de den tandvård som de behöver. Men landstingen gör olika bedömningar och många som skulle behöva tandvårdsstödsintyg blir utan, tror Inger Stenberg. Mellan två och tre procent av den vuxna befolkningen, eller upp till cirka 200 000 personer över 20 år, behöver tandvårdsstödsintyg, anser hon. Överge inte sjuka Många patienter inom psykiatrin undviker tandvården på grund av tandvårdsrädsla eller för att de inte anser sig ha råd. En del som skulle kunna få tandvård till samma kostnad som läkarbesök vet inte om det. Vänd dig till landstingets tandvårdsenhet om du har en patient som du tror kan ha rätt till nödvändig tandvård, råder Inger Stenberg. Tandvårdsenheten vet vem som ska bedöma om patienten har rätt till tandvårdsstödsintyg. Det varierar i landet. Det krävs mycket av tandläkaren för att tandvården ska fungera för psykiskt sjuka. Inger Stenberg har förståelse för privattandläkare som inte har rutiner för sjuka patienter som uteblir utan varsel, men de får inte låta patienterna»försvinna«, tycker hon. Sjuka patienter bör kontaktas igen efter några månader, eller remitteras till sjukhustandvården. Risken är annars att de blir utan tandvård under långa perioder. n 16 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

ANSVARSÄRENDEN Parodontiten behandlades inte SAMMANFATTAT Den marginala benkanten var nedbruten, vilket visade tecken på parodontit på tänderna 36 och 37. Senare upptäcktes grava tandlossningsskador på de två innersta överkäkständerna. Fynden borde ha lett till att tandläkaren gjort en mer omfattande röntgenundersökning av hela bettet för att bedöma den parodontala statusen. HSAN ger tandläkaren en erinran. Patient, född 1962, hade behandlats hos den anmälde tandläkaren sedan 2001. Hon var medveten om att det fanns tecken på tandlossning, något som hennes förre tandläkare upplyst henne om. Den anmälde tandläkaren skrev ut antibiotika och patientens tandstatus kontrollerades inledningsvis två gånger om året de första åren. Patienten valde senare att kontrollera tänderna en gång om året eftersom allt verkade bra. Hon var medveten om att hon hade tandsten och fick information om att en tandhygienist skulle börja arbeta hos tandläkaren, men tandhygienisten anställdes aldrig och tandstenen togs inte bort. Hösten 2006 fick patienten problem med en kindtand i vänster överkäke och ville att tandläkaren skulle extrahera den. Tandläkaren valde att laga den i stället. Tre månader senare fick hon kraftig värk i tanden. Tandläkaren rekommenderade rotfyllning, vilket patienten motsatte sig. Hon remitterades till en annan tandläkare för extraktion av tanden. Denne röntgade tänderna och informerade henne om att käkbenet var uppdraget och att tanden framför den extraherade hade dålig prognos. Patientens ordinarie tandläkare lagade senare en tand i höger underkäke. En kort tid därefter fick patienten besvär med att mat fastnade där. Hon påtalade detta för tandläkaren, som enligt henne förklarade att det var»fyllningen som drog till sig mat«. Hon blev upplyst om att tanden hade så dålig prognos att den inte gick att rädda. Patienten valde därefter att byta tandläkare. Hos denne fick hon veta att hon hade en mycket långt framskriden parodontit, och hon fick behandling för detta hos tandhygienist. Den anmälde tandläkaren hävdar att han handlat korrekt och skriver i sitt yttrande till hsan att han konsta- P-O Rutin, tandläkare Bego är ett smart tyskt implantatsystem och en storsäljare i Europa. Det kan bero på att Bego är ett av få implantat som kan visa upp minst två studier med observationstid på mer än fem år, eller så är det helt enkelt för att det är 40 % billigare än de tre marknadsledarna. Nyfiken? Ring oss eller boka ett besök på vår hemsida. Där hittar du förresten fler smarta produkter för vakna tandläkare. Ridspögatan 6, 213 77 Malmö Tel. 040-755 45, Fax. 040-611 38 70 www.m-tecdental.se Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 17

ANSVARSÄRENDEN terade en hög grad av bennedbrytning hos patientens samtliga molarer när patienten kom till honom för vård första gången. Patienten informerades och instruerades om hur hon skulle sköta sin tand- och munhygien. Sedvanlig behandling mot tandsten sattes in. hsan konstaterar att röntgenbilderna från mars 2006 visar att den marginala benkanten var nedbruten, vilket indikerade parodontit på tänderna 36 och 37. Den marginala benkanten i överkäken kan inte bedömas på de röntgenbilder som togs 12 september 2006. Bilderna kan inte tjäna som underlag för en parodontal diagnos. Av röntgenbilderna från 11 januari 2007 framgår det att patienten hade grava tandlossningsskador på de två innersta överkäkständerna på vänster sida, framför allt tand 26. Detta har inte noterats i journalen. Röntgenbilderna borde ha lett till att den anmälde tandläkaren gjort en mer omfattande röntgenundersökning av hela bettet för att bedöma den parodontala statusen. Journalen saknar anteckningar om fickstatus. Detta är enligt hsan anmärkningsvärt eftersom tandläkaren redan 2001 konstaterade tandlossningsskador. Tand 26 visade enligt röntgenbilderna från den 11 januari 2007 en parodontitis complicatdiagnos. Detta är inte angett i journalen. Journalen saknar terapiplan för patientens parodontala sjukdom. Behandlingen tycks enbart ha inriktats på kausal kariesterapi. hsan ger tandläkaren en erinran. Mats Karlsson KOMMENTAR När det gäller anmälningar till hsan om parodontit handlar det ofta om att den anmälde har underlåtit att behandla sjukdomen. Han eller hon har inte gjort en adekvat undersökning och därmed inte upptäckt hur det står till. Hur upptäcker man då att en patient har parodontit? Jo, genom att sondera kring tänderna, mäta fickdjup och registrera dessa och också notera om det blöder eller pusar från gingivan efter mätning. Man behöver också ha rtg-bilder som visar var den marginala benkanten går, så att det framgår hur mycket ben som brutits ner kring tanden. Vad gäller btw-bilder är det oftast bra med stående bilder på vuxna personer. Om benkanten inte syns får man ta apikala bilder. På sådana bilder syns ju inte bara hur mycket ben som är borta utan också hur mycket ben som finns kvar. Utan riktigt underlag blir det ingen bra diagnostik. Och den som själv inte vet kan ju inte informera patienten. Att sondera kring tänderna ska ses som en del av den vanliga undersökningen. Efter att diagnos ställts och man informerat patienten får man tillsammans komma överens om vilken behandling som behöver göras, och vem som ska göra den. Det är också viktigt att gå igenom vad man vill uppnå med behandlingen, det vill säga grundare fickor, minskad blödning och bättre egenvård. Det kan oftast vara aktuellt med behandling hos tandhygienist. Senare får man göra en utvärdering av den insatta behandlingen, där man jämför registreringar och ser hur resultatet blivit. Då är det också dags att ta ställning till fortsatt behandling. Om det är mycket grava skador eller om man är osäker på hur man ska göra kan patienten remitteras till specialist. I det aktuella fallet fanns inga journalanteckningar om parodontalt status; inget registrerat fickstatus och inte adekvata rtg-bilder. Alltså fanns inte underlaget för parodontal diagnostik, och då är det svårt att berätta något för patienten. Parodontal sjukdom upptäcks genom sondering kring tänderna, och likadant är det vid implantat. Den kliniska undersökningen med en ficksond görs på samma sätt vid implantat, och sjukdom registreras på samma sätt blödning och/eller pus vid sondering pekar på att det finns en infektion kring implantatet. Rtg får sedan visa om det finns en marginal bennedbrytning kring implantatet och i så fall blir diagnosen periimplantit. Är infektionen begränsad till mjukvävnaden kallar vi det mukosit. Kerstin Jönsson Specialist i parodontologi, Skövde Ledamot av Tandläkarförbundets expertgrupp Följ med Expodent till Hawaii AACD-konferensen i Honolulu 2009 27/4 2/5. För mer info ring: Paul Mark, 040-664 25 22 040-664 25 20 www.expodent.se Punktutsug Lustgasbehandling Almänntandvård Faxa För information HÅKAN BERG DENTAL AB Kungsportsavenyn 30, 411 36 Göteborg Tel. 031 20 70 70 Fax. 031 16 99 30 18 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

Tetric EvoCeram N a n o h y b r i d k o m p o s i t s n a b b m o d e r n e s t e t i s k Weekend I MONTE CARLO S W E E P S T A K E Delta i tävlingen och skriv en slogan om Tetric EvoCeram på bifogat kort. Bästa förslag vinner en «Weekend i Monte Carlo». Storvinsten är en oförglömlig resa för 2 till Grand Prix Monte Carlo 2009. Du kan även vara med i tävlingen genom att gå in på vår webbsida www.ivoclarvivadent.se/ montecarlo www.ivoclarvivadent.se Ivoclar Vivadent AB Dalvägen 14 169 56 Solna Tel.: 08-514 93 930 Fax: 08-514 93 940

VAD HÄNDE SEN?»Dålig vård kan aldrig accepteras«det är både stimulerande och intressant att sitta i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Eftersom jag är tandläkare tror jag att jag har mycket att tillföra. Det säger Lars Tysklind, tandläkare, riksdagsman för folkpartiet och sedan drygt ett år tillbaka ledamot i nämnden. text: Mats Karlsson Lars Tysklind har just inlett sitt sjunde år som riksdagsman, ett uppdrag som han trivs alldeles utmärkt med. Men det kan bli många arbetstimmar varje vecka. När Tandläkartidningen träffar honom på arbetsrummet i riksdagen har han haft det mycket hektiskt med möten i olika utskott, i eu-nämnd, fiskeriseminarium, allmänpolitisk debatt, resor i tjänsten Visst kan det vara tufft, men samtidigt mycket givande, speciellt eftersom alliansen sitter i regeringsställning och kan driva frågor på ett helt Ur Tandläkartidningen nummer 11 2007. Lars Tysklind annat sätt än som var möjligt när vi var i opposition. Lars Tysklind kommer från Strömstad och tog sin tandläkarexamen i Göteborg 1977. Sedan dess har han varit verksam som tandläkare vid folktandvården i Kungsbacka, Fjärås, Tanumshede och Strömstad. Nu gör han då och då inhopp som tandläkare hemma i Strömstad. Jag trivs väldigt bra med mitt yrke och vill inte tappa kontakten med odontologin. Det är också tryggt att veta att min försörjning inte står och faller med riksdagsjobbet. Som inhoppande tandläkare har han hunnit arbeta i det nya tandvårdsstödet. Han är väl medveten om den kritik som många inom tandläkarkåren riktar mot genomförandet. Många har haft problem med it-stöd och kontakten med Försäkringskassan, men han förklarar att hans egen erfarenhet från kliniken i Strömstad är att allt i stort fungerat väl. Delat ansvar Har då inte politikerna varit för snabba med att införa reformen? Statskontorets kritik mot Försäkringskassan nyligen var hård, men vi politiker får också ta vår del av ansvaret för situationen, säger han. För drygt ett år sedan utsågs Lars Tysklind till ledamot i hsan med ett förordnande fram till 2010. Fyra av nämndens åtta ledamöter ska företräda allmänhetens intressen och utses av foto: peter knutson de politiska partierna. Lars Tysklind är utsedd på detta sätt. De övriga ledamöterna utses av regeringen efter förslag från lo, tco och Saco. Tandläkare Leif Leisnert sitter på ett Saco-mandat. Lars Tysklind förklarar att även om han företräder allmänhetens intressen är inte hans uppgift att stå på patientens sida; vid bedömningen av de fall som hamnar på nämndens bord handlar det om att göra objektiva bedömningar. Han tycker att det är bra att det nu finns två tandläkare med i nämnden, även om övriga ledamöter är väl pålästa och deltar med viktiga synpunkter. God journalföring kan avgöra Som tandläkare kan jag förhoppningsvis bidra med viktig kunskap. Jag har kanske en större förståelse för det som har hänt, har lättare att avgöra vad som är acceptabelt. Men naturligtvis kan jag aldrig acceptera vård som är illa skött. Han påpekar att huvuddelen av de anmälningar som kommer till hsan avgörs genom ordförandebeslut eftersom det är uppenbart att de inte ska leda till påföljd. De ärenden som hamnar på nämndens bord är de mer komplicerade. Ärendena är enligt honom väl förberedda av de sakkunniga tandläkare som granskar dem och föredrar dem. Men det betyder inte att han eller de övriga nämndledamöterna kan komma oförberedda till mötena. Som riksdagsman kan jag ibland ögna igenom olika handlingar för att hitta det väsentliga, men de fall som kommer till hsan kräver en noggrann läsning. Har han då några råd till tandläkarkåren, råd som skulle kunna vara till hjälp för den som anmäls till hsan: Var noga med journalföringen. Det är viktigt att dokumentera det som har hänt; det kan vara avgörande inför nämndens beslut. n 20 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

NYHET! Vi har funnit en skatt! Atlantis distanser - lika individuella som dina patienter Bilder från Dr. Julian Osorio. Söker du efter den bästa lösningen för cementretinerad implantatprotetik? Atlantis är svaret! Genom det unika Atlantis VAD (Virtual Abutment Design) programmet framställs de individuella distanserna utgående från tandens form, istället för tvärtom, för att uppnå optimal funktion och estetik. Atlantis ger dig följande fördelar: Perfekt funktion och estetik så nära en naturligt preparerad tand du kan komma Enkelt handhavande ta bara ett avtryck och skicka till din tekniker Eliminerar behovet av lagerhållning Tillgänglig för de flesta implantatsystem i de material du önskar Atlantis är en verklig skatt inom implantatbehandling, och vi är väldigt glada över att få dela den med dig. 79053-SE-0809 Astra Tech AB, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031 776 30 20. Fax: 031 776 30 17, www.astratechdental.se

TLT FÖRDJUPNING Papperslösa men inte vårdlösa Gömda flyktingar och papperslösa särbehandlas inom svensk sjukvård. En hållning som allt fler landsting aktivt vänder sig emot. I september beslöt exempelvis Region Skånes tandvårdsnämnd att officiellt erbjuda alla gömda flyktingar akut tandvård på samma villkor som övriga asylsökande. Text: Erik Skogh Illustration: Robert Hilmersson Den 1 juli 2008 trädde en ny lag i kraft som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda asylsökande med flera hälso- och sjukvård samt tandvård. Där framhålls särskilt att så kallade gömda flyktingar och papperslösa inte omfattas. (Se faktaruta.) Men i september tog exempelvis Region Skånes tandvårdsnämnd principbeslutet att alla gömda flyktingar ska erbjudas tandvård på samma villkor som övriga asylsökande. Om initiativet strider emot gällande förordningar återstår att se. Frågan har inte prövats rättsligt än. Vi tycker att det är ett bra beslut. Rent vårdetiskt känns det inte rätt att behöva avvisa en människa på grund av ekonomiska omständigheter, säger Georg Persson, chef för fyra folktandvårdskliniker i Malmö. tandvården med på noterna Den 15 april beslutade landstinget i Jönköpings län att inte särbehandla vare sig gömda flyktingar eller papperslösa när det gäller akut hälso- och sjukvård. Tandvården inkluderades inte men vi är med på noterna och kommer att arbeta enligt de nya riktlinjerna, säger Monica Nordling, utvecklingschef inom folktandvården i Jönköpings län. Eftersom gömda och papperslösa uppehåller sig illegalt i landet finns en osäkerhet hos dessa patienter kring hur deras rättsliga status ska betraktas. Vården har förvisso ingen skyldighet att hålla andra myndigheter informerade. På en direkt fråga från polisen om till exempel en person befinner sig på kliniken är man dock skyldig att svara sanningsenligt. En åklagare kan också bryta vårdsekretessen vid misstanke om brott. Men varken polisen eller åklagarna jobbar på det sättet. Det finns inget fall i modern tid där polisen hämtat en asylsökande eller gömd inom sjukvården. Men i och med att möjligheten finns kan man ju aldrig vara helt säker och det skapar förstås oro, säger Claes Tollin, medicinalråd vid Socialstyrelsen. Tandvårdsnämnden ersätter Hur många gömda och papperslösa som vistas i Sverige är oklart. Enligt 22 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

TLT FÖRDJUPNING Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 23

TLT FÖRDJUPNING Claes Tollin brukar det talas om runt 5 000 15 000 personer. Vid Georg Perssons kliniker i Malmö har det inte precis varit någon anstormning efter tandvårdsnämndens principiella beslut. Hittills har inte en enda gömd flykting hört av sig, berättar Georg Persson. Rent praktiskt kopplas de gömda flyktingarnas journaler till ett reservnummer i likhet med andra personer som inte är folkbokförda i Sverige. Utförd behandling redovisas sedan till tandvårdsnämnden som ersätter kostnaderna. Region Skåne tänker eventuellt försöka förhandla med staten om utgifterna. Hur drar man då gränsen mellan akuta och icke-akuta åtgärder? Vi har sagt att det är den enskilde utövaren av hälso- och sjukvård och tandvård som ska bestämma vilken vård som inte kan anstå, säger Claes Tollin. Samtidigt medger han att det handlar om en glidande skala. Oftast när det gäller den reguljära ersättningen för vård av asylsökande har landstingen, enligt medicinalrådet, fått vad de begärt. På många ställen tittar man bara på vårdbehovet och med den attityden tror jag att man hamnar rätt väldigt många gånger, säger Claes Tollin. Vården får med andra ord utarbeta Den nya vårdlagen sina egna rutiner. I Malmö är till exempel policyn vid rotfyllningar för asylsökande att man avslutar med ett täckförband. På så vis räddar vi tanden och när sedan patienten blir svensk medborgare kan vi göra en permanent terapi, säger Georg Persson. n Den 1 juli 2008 trädde en ny lag i kraft som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda asylsökande med flera hälso- och sjukvård samt tandvård. Lagen utgör egentligen bara en formalisering av det avtal som funnits sedan 1996 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Enligt lagen ska vuxna asylsökande erbjudas akut tandvård och annan tandvård som inte kan anstå till ett reducerat pris. Patientavgiften ligger för närvarande på 50 kronor. Asylsökande barn och ungdomar under 18 år ska erbjudas samma kostnadsfria vård som jämnåriga svenskar. Det gäller även för så kallade gömda barn. Gömda flyktingar som fyllt 18 år omfattas inte av lagen och ska betala fullt pris. Däremot har de rätt till akut tandvård även om de inte kan betala vid behandlingstillfället. Det gäller även för papperslösa. Det är tandläkaren, eller annan som ansvarar för vården, som ska avgöra om patienten behöver omedelbar vård eller om den kan anstå. Begreppet»vård som inte kan anstå«innefattar vård och behandlingar av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten. Enkomponents självetsande dental adhesiv Xeno V är en självetsande bonding med många fördelar: 1 flaska (ingen blandning!) samma höga bindningsstyrka som Xeno III stabil i rumstemperatur pålitlig till sista droppen använd direkt på applikatorspets eller från dappenglas (hållbar i 30 minuter) halvt genomskinlig flaska för volymkontroll For better dentistry Dentsply DeTrey Box 2024 128 21 Skarpnäck Tel. 08-685 65 05 24 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

TLT FÖRDJUPNING Privattandläkarna vill ha tydliga regler Ett tydligt regelverk. Det vill Privattandläkarna se för gömda flyktingar och papperslösa. Därför välkomnar man att regeringen nu utreder frågan. Det händer inte ofta. Men så en dag dyker de upp i väntrummet. Människor utan giltiga identitetshandlingar och med akuta tandbesvär. Vi får in sådana samtal då och då. Tandläkaren står där i sin praktik med tre papperslösa som har ont i tänderna. I det stora hela handlar det kanske om en liten grupp men vi vill ur etisk och moralisk synpunkt ha ett tydligt regelverk för att kunna hjälpa de här patienterna, säger Dan Nilsson, sakkunnig vid Privattandläkarna. I de fall som han själv varit med om har privattandläkaren genom en dialog med sitt landsting kunnat lösa situationen. Men så ska det inte behöva gå till, menar Dan Nilsson. Utredning på gång I den senaste budgetpropositionen (2008/09:1) framgår att regeringen ska tillsätta en utredning som ser över vilken vård gömda och papperslösa ska erbjudas. Dan Nilsson välkomnar initiativet och hoppas att det ska leda till klarare riktlinjer. Något som är långt ifrån säkert: Direktiven håller fortfarande på att förhandlas mellan departementen så det finns inga beslut än. Därmed går det inte riktigt att säga var det kommer att sluta när det gäller utredningstiden eller själva omfattningen av utredningen, berättar Martin Talvik, departementssekreterare på socialdepartementet. Om allt går enligt planerna spikas direktiven under hösten och därefter ska utredningen komma igång snarast. Både vänsterpartiet och miljöpartiet har i höst lagt motioner där man bland annat kräver att asylsökande och papperslösa ska ha rätt till samma tandvård som alla andra i Sverige. n Barn med dövblindhet behöver träffa varandra. Stöd vår barnoch ungdomsverksamhet med ditt bidrag. Tack för din gåva. Pg 90 00 16-7 Multilink Automix Ett dualhärdande universalt resincement Enkel arbetsgång Hög retention Cementerar metall, zirkonium och helkeramarbeten Multilink Automix används tillsammans med en självetsande primer på tanden och en metall/ zirkoniumprimer eller Monobond-S (silan) på tandersättningen. www.ivoclarvivadent.com Ivoclar Vivadent AB Dalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l Fax: 08-514 93 940 l info@ivoclarvivadent.se Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 25

INTERVJUN»Bättre konkurrens gynnar patienterna«det är inte ett misslyckande för alliansen, men det rättsliga läget är alltför oklart för att gå vidare med avknoppningar till personalen, säger det centerpartistiska sjukvårdslandstingsrådet Gustav Andersson. Text: Mats Karlsson Foto: Peter Jönsson När den borgerliga majoriteten kom till makten i Stockholms läns landsting efter förra valet dröjde det inte länge förrän kritiska röster hördes: många befarade en omfattande privatisering av tandvården. Oppositionen rasade och anklagade alliansen för att fördärva en välfungerande folktandvård. Men kritikernas värsta farhågor har inte besannats. Sjukvårdslandstingsrådet Gustav Andersson har inte för avsikt att skrota hela folktandvården, i stället vill han att folktandvårdsbolaget säljer en handfull kliniker. Det handlar om att få in fler aktörer, gärna medelstora tandvårdsföretag, och alla nya aktörer ska ha områdesansvar. Förra året beslöt alliansen att erbjuda personal inom folktandvården en möjlighet att knoppa av, det vill säga ta över sina kliniker. Intresset var inte översvallande; delar av personalen vid fyra mottagningar anmälde intresse, vilket ledde till stor personalmotsättning på en av klinikerna, något som Tandläkartidningen tidigare skildrat. foto: colourbox Oklart rättsläge fick alliansen att göra en kovändning. Ekonomiska efterräkningar Men nu har avknoppningsmöjligheten stoppats. I en utredning ställde sig Statskontoret tveksamt till om det är juridiskt rätt att rikta erbjudanden om avknoppning till vissa personalgrupper. Utförsäljning bör i stället ske på den öppna marknaden. Alliansen valde att ta det säkra före det osäkra. Det fanns risk för rättsliga konsekvenser om någon skulle överklaga ett avknoppningsbeslut. Det skulle i sin tur kunna leda till ekonomiska efterräkningar för dem som knoppat av, en process som skulle kunna bli långvarig. Det vill vi inte utsätta någon för, säger Gustav Andersson, och hävdar bestämt att kovändningen inte beror på att alliansen vill gynna redan etablerade tandvårdsföretag. Det handlar om att skydda enskilda individer från juridiska och ekonomiska efterräkningar, inget annat, säger han. Borde politikerna inte ha insett dessa problem tidigare det finns ju juridisk kompetens inom landstinget? Nej, vi hade inga indikationer på att det skulle uppstå risker för rättsliga efterräkningar. Det fanns inga synpunkter på detta från något håll. Han beklagar att avknoppningarna inte blir av och att det lett till oro och motsättningar mellan personer som velat eller motsatt sig ett övertagande av kliniker. Tuff konkurrens Nu ska folktandvårdsbolaget välja ut kliniker till försäljning på den öppna marknaden. Senast 1 juni nästa år ska fyra till åtta kliniker ha fått nya ägare, vilket motsvarar sju till nio procent av folktandvårdens omsättning. Vilken chans har då de personalgrupper som hittills visat intresse för att ta över sin 26 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

INTERVJUN»Större kliniker innebär tydligare alternativ för patienterna när de ska välja tandläkare.«med fler privata»folktandvårdsalternativ«stärks patientmakten, anser Gustav Andersson, centerpartistiskt sjukvårdslandstingsråd i Stockholm. klinik att konkurrera med redan etablerade företag? Jag hoppas att åtminstone någon av dem ska få möjlighet att köpa, endera sin egen klinik eller någon av dem som folktandvården vill sälja. Kanske kan intresserade från flera kliniker gå samman och lägga anbud. Är det då verkligen möjligt för en personalgrupp att konkurrera med redan etablerade tandvårdsföretag som kan backas upp ekonomiskt av olika riskkapitalister? Redan när vi beslöt om avknoppning slog vi fast att marknadsmässiga priser skulle vara utgångspunkten. Det kommer det även att vara när folktandvårdsbolaget säljer klinikerna. Men med riskkapitalister i ryggen kan man ju lägga ett högre bud? Ingen köpare är intresserad av att betala ett överpris. Jag räknar med att buden kommer att ligga runt de prisbedömningar som redan gjorts. I sista hand kommer förslagen på kliniker som ska säljas att prövas av politikerna. Fria händer Folktandvårdsbolaget har fria händer att självt välja ut vilka kliniker som ska säljas kommer det i så fall inte främst att handla om olönsamma enheter? Finns risk för att folktandvården inte blir geografiskt tillgänglig på samma sätt som nu? Erfarenheterna från försäljningar av primärvårdsmottagningar visar att det går att effektivisera verksamheten. Det går att nå lönsamhet. Landstinget kommer att betala mycket mer i ersättning för områdesansvaret till mottagningar i krävande områden. Det kommer att ge bra förutsättningar för välskött verksamhet att bära sig oavsett geografiskt läge. Gustav Andersson sticker inte under stol med att han gärna ser flera medelstora privata aktörer på tandvårdsmarknaden i Stockholm efter försäljningarna. Det finns redan i dag många små privata kliniker som konkurrerar med folktandvården, men storleken har ibland betydelse: Större kliniker innebär tydligare alternativ för patienterna när de ska välja tandläkare. Det finns många utmärkta mindre kliniker, men de står i skuggan av folktandvården och blir inte lika tydliga alternativ för patienterna när det gäller pris och kvalitet. Med fler privata»folktandvårdsalternativ«stärks patientmakten. Hur kommer den borgerliga alliansen att agera framöver? Kommer folktandvården i Stockholm att krympa allt mer och så småningom endast att existera i minnet? Gustav Andersson säger bestämt: Det blir inga ytterligare försäljningar under överskådlig tid. n tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 27

Hopp om ny forskarskola i klinisk odontologi Regeringens forskningsproposition öppnar möjligheter till ytterligare en forskarskola inom odontologi. Lars Matsson, dekanus vid Tandvårdshögskolan i Malmö föreslår en med starka inslag av samhällsoch beteendevetenskap. TexT: JaneT suslick Forskningspropositionen lovar ett tillskott på sammanlagt fem miljarder kronor till forskning i Sverige under åren 2009 till 2012. Det är positivt för universitetsvärlden i stort, men än så länge är det svårt att veta hur den odontologiska forskningen kommer att påverkas. Propositionen föreslår sammanlagt 1,55 miljarder kronor i utökade anslag till lärosätena under åren 2009 till 2012. De nya pengarna satsas främst på Lars Matsson forskning som publiceras och citeras flitigt i vetenskapliga tidskrifter samt forskning som lockar till sig mest i externa medel. Tio procent av de befintliga anslagen från staten föreslås omfördelas enligt samma kriterier. Odontologerna har inte samma förutsättningar som många andra discipliner att hamna högt i citering eller att attrahera stora forskningsanslag. Risken är att man hamnar i en nedåtgående spiral, befarar Lars Matsson, som är ordförande i odontologiska fakultetens forsknings- och forskarutbildningsnämnd i Malmö. Någon öronmärkning av pengar för odontologisk forskning finns inte, så om vi inte kan bygga upp en forskning som premieras i det nya budgetsystemet kan vi hamna ordentligt på efterkälken. Även Eva Hellsing, prefekt vid Karolinska institutets institution för odontologi, fruktar att tilldelningen av statliga medel till den odontologiska forskningen kan minska. I dag har den odontologiska kliniska forskningen generellt svårt att dra till sig stora externa forskningsanslag samt att publicera i tidskrifter med höga»impactfactors«. Jag tror vi kommer att se en utveckling mot färre och större forskargrupper och med starkare koppling till annan basvetenskaplig och klinisk forskning vid Karolinska institutet, spår hon. Traditionen med många små grupper inom odontologin kommer på sikt att försvinna på grund av brist på finansiering, tror Eva Hellsing. ännu en forskarskola? Internationellt sett är den svenska odontologiska forskningen fortfarande stark, enligt Lars Matsson. Både han och Eva Hellsing tar upp den nationella forskarskolan i odontologisk vetenskap som startar till våren som ett exempel på hur odontologisk forskning stärks genom nationellt samarbete. I propositionen föreslås nya kliniska forskarskolor. Lars Matsson hoppas på ytterligare en forskarskola i odontologi, gärna med viss inriktning på samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Även Anders Holmlund, vice ordförande i Sveriges Tandläkarförbund hoppas att propositionen innebär en förstärkning av klinisk forskning inom odontologi. Tandläkarförbundet arbetar med en ny forskningspolicy som betonar vikten av klinisk forskning. fond för odontologisk forskning Ett annat sätt att stärka odontologi och tandvården är att bygga upp en fond för klinisk odontologisk forskning som olika tandvårdsintressenter i landet bidrar till. En sådan fond skulle inte bara ge ett direkt resurstillskott till forskningen, utan även indirekt gynna odontologin i den interna konkurrensen om statliga forskningsmedel, säger Lars Matsson. Fonden för odontologisk forskning kan gynnas av ett regeringsförslag att donationer till forskning och utbildning ska ge rätt till skatteavdrag. En helt ny satsning på strategiska forskningsområden främst inom medicin, teknik och klimat finns med i propositionen. Sammanlagt satsas 1,8 miljarder kronor på 24 områden mellan 2009 och 2012. Medicin föreslås få ett tillskott på sammanlagt 585 miljoner kronor. På listan över områden som gynnas med särskilda medel finns molekylär biovetenskap, diabetes, neurovetenskap, cancer, vårdforskning, stamceller och regenerativ medicin, epidemiologi och psykiatri. Genom samarbete kan pengar komma tandläkare och odontologisk forskning tillgodo. Troligen kommer medel att ges till stora, etablerade forskargrupper och för oss odontologer gäller det att bygga allianser med starka medicinska grupper för att dra nytta av dessa pengar, resonerar Lars Matsson. storsatsning på ki Eva Hellsing är positiv till att stora medel går direkt till universitet och högskolor och inte mellanlandar på forskningsråden. Karolinska institutet (ki) tillhör de stora vinnarna. ki får ett tillskott på nästan 22 procent. Enligt Kaj Fried, som vid årsskiftet efterträder Eva Hellsing som prefekt vid ki:s institution för odontologi, kan det stora tillskottet ge möjlighet till en generell förstärkning av ki:s forskning, som även kan komma odontologiskt inriktad forskning tillgodo. Det kan ske genom tillgång till resurs- och kompetenscentrum, exempelvis inom avancerad gen- och proteinteknologi samt bioinformatik, där datorberäkningar används för att analysera molekylärbiologiska data. Sådana»core facilities«erbjuder olika tjänster för att underlätta samarbete mellan forskare och öka vetenskaplig produktivitet. Kaj Fried hoppas också på flera tjänster för nydisputerade forskare. n 28 TandläkarTidningen årg 100 nr 14 2008

We give you... BIOLOGICAL ENZYMES BIOZYM är en skonsam fluortandkräm laddad med kraftfulla naturliga enzymer från papaya och ananas. De aktiva enzymerna löser skonsamt upp plack och ger ett komplett dagligt skydd av tänder och tandkött. ANANAS Enzymet Bromelain utvinner vi från ananas. Anti-inflammatorisk Motverkar missfärgningar Motverkar karies PAPAYA Kraftfulla enzymet Papain utvinns från papaya. Gör tänderna skonsamt rena så de ser vita ut Skyddar mot missfärgningar Motverkar dålig andedräkt MISWAK Miswak har i årtusenden använts i Arabländerna som ett antiplackmedel. Antibakteriell effekt Motverkar plack Salivstimulerande XYLITOL Xylitol är ett naturligt NEEM sötningsmedel Neem är ett träd i som är känt för mahogny-familjen att höja ph-värdet och kallas i Indien i munhålan för The divine tree tack vare dess hälsosamma effekter. Antibakteriell effekt Motverkar plack Ställ frågorna Själv på: Biozym.se Unik kombination av naturliga enzymer Skonsam mot tänder och tandkött Lågt slipvärde (RDA 51) Maximalt kariesskydd Naturligt vita tänder 1490ppm fluor Innehåller inte Triclosan eller Parabener Finns att köpa i dagligvaruhandeln TV-kampanj under hösten TandläkarTidningen årg 100 nr 14 2008 29 Order tel: 011-14 40 30, fax: 011-14 50 52, info@ekulf.se, www.ekulf.com

foto: raymond hejdström Tänder som händer Stenåldersgotlänningar använde sina tänder som»en tredje hand«. Vissa överbelastade sina molarer så kraftigt att de fick svåra periapikala förändringar. TexT: JaneT suslick När Petra Molnar började studera arkeologi på 1990-talet, deltog hon i en utgrävning vid gravfältet Ajvide på sydvästra Gotland. Det var så intressant att hon blev fast. I september i år lade hon fram en doktorsavhandling vid Stockholms universitet om jägar-samlare som levde på Gotland för omkring 5 000 år sedan. Kvinnan (tv) dog i 20-årsåldern. Mannen led av periapikal destruktion och blev 40 till 50 år. Nu med 10 års garanti! www.denzir.com TandläkarTidningen årg 100 nr 14 2008 31

»Spår på tänderna tyder på att män och kvinnor arbetade med olika saker eller på olika sätt.«bland annat har hon undersökt 764 tänder från 17 vuxna män och elva vuxna kvinnor från Ajvide. De dog i olika åldrar och blev mellan 17 och över 60 år. Stenåldersmänniskorna i Ajvide åt huvudsakligen fisk och säl. Inget tyder på att de hade husdjur eller odlade spannmål. Tänderna har inga karieslesioner. Däremot har Petra Molnar upptäckt att människor använde tänderna som redskap eller»en tredje hand«. Hon har funnit fem olika typer av spår på tänderna som beror på annat än att folk har tuggat mat: n ocklusala facetter n nerslitna ocklusalytor på grund av överbelastning n vertikala slitspår på labialytan n horisontella skärspår på labialytan n slitspår mellan tänderna. Hon har också hittat tre typer av skador orsakade av överbelastning: n små frakturer på tändernas emalj (»chipping«) n periapikala förändringar n lutande tänder på grund av belastning och periapikala förändringar. Foto: Petra Molnar Käken tillhörde en man som var jägar-samlare och använde tänderna som redskap eller»en tredje hand«. Tänderna belastades så hårt att de slets ända ner till roten. Överbelastningen orsakade periapikala skador. Mannen blev 40 till 50 år. Hälften av människorna vars tänder Petra Molnar har undersökt hade haft infektioner eller abnormiteter hos tänder eller käkben. De orsakades av slitage. Äldre hade i regel mer omfattande tandskador. Bland dem som var 25 år eller äldre när de dog var siffran 83 procent. Under stenåldern kan periapikal ostit ha haft dödlig utgång för vissa personer, och de kan ha lidit svårt av skadorna innan de dog. Det är svårt att veta hur stenåldersmänniskorna använde sina tänder, men Petra Molnar tror att skadorna på ocklusalytorna kan bero på att folk bearbetade fibrer eller senor genom att dra dem mellan sammanbitna tänder. Spår på tänderna tyder på att män och kvinnor arbetade med olika saker eller på olika sätt. När det gäller de vertikala slitspåren, till exempel, hade kvinnor dessa främst på framtänderna, medan männen tenderade att använda hörntänderna i större utsträckning. Männen hade fler Petra Molnar periapikala skador. n Även denna man blev mellan 40 och 50 år. Tänderna visar olika typer av slitage, som orsakade infektioner och patologier hos de flesta individer som blev 25 år eller äldre. läs mer»dental Wear and Oral Pathology: Possible Evidence and Consequences of Habitual Use of Teeth in a Swedish Neolithic Sample«(www.interscience.wiley.com) 32 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

Fem typer av slitage som orsakades av annat än att tugga mat upptäcktes hos stenåldersmänniskorna på Ajvide. Ocklusala facetter kan ha bildats när män och kvinnor bearbetade föremål av exempelvis trä eller ben mot tanden. Emaljen slets ner och så småningom bort. Tänderna började luta och slets snett. Slitaget var oftast svårast i underkäken. Mannen till vänster blev 30 till 40 år och mannen till höger 40 till 50 år. Vertikala slitspår på labialytan uppkom när stenåldersmänniskorna bearbetade något hårt med tänderna. Om de hade gjort det dagligen hade emaljen skrapats bort helt. Horisontella skärspår kan ha uppstått när människor höll kött mellan tänderna för att skära det med en flintkniv. Skadorna är vanligare hos yngre. Kanske blev träffsäkerheten bättre med åldern. Skadorna har förmodligen orsakats av vanan att peta mellan tänderna med trästickor. Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 33

material&metod Tandläkaren ofta den svaga länken Medicintekniska produkter är säkra för patienterna när de används på rätt sätt. I kedjan från tillverkaren till patienten är det ofta tandläkaren som är den svaga länken. Det anser Bengt Wallman, konsult inom medicinteknik. Text: Janet Suslick Inom eu finns flera direktiv som reglerar hur medicintekniska produkter provas och kontrolleras. Tillverkaren bär ansvaret för produktens säkerhet och funktion. När det gäller produkter i högre riskklasser (exempelvis sådana som ska sitta i munnen på patienter under lång tid), ska de granskas av ett anmält organ (»Notified Body«) som är godkänt av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Först när det anmälda organet har certifierat att produkten är säker och effektiv för avsedd användning, kan företaget ce-märka den. I Sverige finns det två anmälda organ för certifiering av medicintekniska produkter: Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (sp) och Intertek Semko. De får certifiera många produkter som finns på tandvårdskliniker, men inte de mest avancerade, exempelvis implantat. Det kan däremot Nordic Dental Certification i Norge, som tidigare tillhörde Nordiskt Institut för Odontologiska Material (Niom). Det finns ett stort antal anmälda organ i Europa som får bedöma medicintekniska produkter som används inom tandvården, men Bengt Wallman uppskattar att bara ett tiotal anlitas av den svenska dentalbranschen. Bengt Wallman är kemist och driver enmansföretaget Nordic Medical Advisor (nma). Företaget ger utbildning och konsultation inom medicinteknik, bioteknik, och läkemedel. Kurserna handlar om regelverk, regulatorisk strategi, standarder och dokumentation. Som konsult hjälper Bengt Wallman företag och organisationer att lansera medicintekniska produkter i Europa och usa. Tillverkaren ansvarar för sina produkter. Reglerna garanterar att patientsäkerheten är hög, anser Bengt Wallman. I stort tycker han att det fungerar bra. Brister en produkts effektivitet betyder det att regelverket inte följdes, menar han. Om alla i kedjan från tillverkare till användare tar sitt ansvar, fungerar systemet, säger han, och betonar att användaren är en väldigt viktig länk i kedjan. Tandläkare måste lära sig det medicintekniska regelverket. Jag vågar påstå att de flesta inte kan det i dag, säger Bengt Wallman, vars son är tandläkare. Läs användarinstruktionen Vad produkten används till och hur den ska användas måste beskrivas i användarinstruktionen. När man använder produkten för första gången foto: Per Kårehed Om alla i kedjan från tillverkare till användare tar sitt ansvar är medicintekniska produkter säkra för patienten, enligt Bengt Wallman. Tandläkaren är ofta den svaga länken eftersom de inte kan reglerna tillräckligt bra, anser han. 34 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

material&metod är det viktigt att noga läsa på. Det finns egentligen inget svängrum. Tillverkaren ansvarar för att produkten är säker för avsedd användning, inget annat, betonar Bengt Wallman. Tandläkare som använder produkten på ett annat sätt, tar på sig tillverkaransvaret för produkten. Han tror att de flesta tandläkare inte inser det. Det är nog vanligt att tandläkare och tandtekniker går lite utanför ramarna och använder produkten till annat än vad tillverkaren har avsett den till. Det kan man göra, men då måste man vara medveten om vilket ansvar man har, säger han. När det gäller specialanpassade produkter, står tandläkaren som tillverkare och måste uppfylla kraven i regelverket. Att använda en produkt till något annat än det som står i bruksanvisningen kan innebära att ett anmält organ ska granska att produkten verkligen fungerar såsom tandläkaren har tänkt sig. Duger kompetensen? En annan länk i kedjan från tillverkaren till patienten som kan brista är det anmälda organet. Vilken kompetens besitter de och hur fria är de? En seriös tillverkare vill inte att det anmälda organet ska vara släpphänt. Företaget är rädd om sitt varumärke, säger Bengt Wallman. Men ett mindre seriöst företag? Företaget väljer självt ett anmält organ och skapar en relation till det. Från industrins sida vill man gärna ha en bra relation med det anmälda organet. Företaget vill kunna använda det som bollplank så att det inte blir överraskningar längre fram. Målet är att snabbt komma ut på marknaden med sin produkt, och kostnaderna ska hållas så låga som möjligt. Tuff värld Anmälda organ lever i en tuff ekonomisk värld, konstaterar Bengt Wallman. Generellt tycker han inte att anmälda organ är för»snälla«i sina bedömningar, men det går inte att bortse ifrån att det är företagen själva som väljer vilket anmält organ de vill vända sig till. Att det anmälda organet samarbetar med industrin är inte av ondo om det sköts ordentligt.»skötas ordentligt«innebär att det anmälda organet ska följa regelverket, poängterar Bengt Wallman. Det ska finnas personer med rätt kompetens som vågar ifrågasätta och som inte ser mellan fingrarna. Är en produkt tillräckligt lik andra produkter eller tidigare produkter, hänvisar tillverkaren till kliniska studier som har gjorts tidigare. Det är det anmälda organet som bedömer om en produkt har ändrats så mycket att nya kliniska studier måste genomföras. Det förekommer att produkter måste ändras efter hand eller till och med dras in. När det händer, förvånar det Bengt Wallman att det anmälda organets roll inte ifrågasätts. Han nämner exemplet Nobel Direct. Under den omfattande debatten kring produktens resultat, fick både tillverkaren Nobel Biocare och tandläkare som använde produkten kritik. Det anmälda organet kom däremot lindrigt undan. Jag har inte hört att någon kritik riktades åt det hållet. När Läkemedelsverket slog ner på användarinstruktionen till Nobel Direct, tycker Bengt Wallman att myndigheten borde ha riktat kritik mot det anmälda organet, British Standards Institution (bsi Product Services). Bruksanvisningen är en del av produkten, och det anmälda organet borde ha haft synpunkter på den, tycker han. Ny myndighet? I våras lade eu-kommissionen fram ett förslag om ett nytt regelsystem för att godkänna medicintekniska produkter. Antas förslaget kan det bli så att medicintekniska produkter i den högsta riskklassen måste godkännas av en myndighet innan de kommer ut på marknaden, på samma sätt som i usa. Kommissionen vill också skärpa kraven på de anmälda organen samt få bättre insyn. Bengt Wallman är emot att en myndighet måste godkänna medicintekniska produkter. Han tror inte att det blir bättre för patientsäkerheten. Däremot skulle produkter bli dyrare och det skulle ta längre tid att få ut produkter på marknaden, tror han. Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för Swedish Medtech, en branschorganisation för medicintekniska företag, är också emot förslaget.»ett system som bygger på myndighetsgodkännande kommer att driva upp samhällets kostnader för medicintekniska produkter utan att det bidrar till ökad patientsäkerhet eller ökad effektivitet hos produkterna«, skriver hon i en debattartikel i Dagens Medicin. n foto: lasse mellquist»tandläkare måste lära sig det medicintekniska regelverket. Jag vågar påstå att de flesta inte kan det i dag.«tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 35

STUDENT Inget körkort för panorama- Tandläkarstuderande i Göteborg får inte längre»körkortet«som behövs för att ha panoramaröntgen. Det visar en kartläggning som Tandläkarförbundets studerandeförening har gjort. TexT: JaneT suslick Tandläkarförbundets studerandeförening har jämfört tandläkarutbildningarnas kursinnehåll på ett antal punkter som de tycker är viktiga. Studenter i hela landet får numera lära sig ergonomi, ledarskap, teamarbete och maskinell rensning under utbildningens gång. På alla orter får studenterna lära sig om implantat, men det är olika när de får undervisningen och hur mycket de får göra själva på patienter. På en punkt skiljer utbildningarna sig åt. I Malmö, Stockholm och Umeå lär sig studenterna att använda panoramaröntgen och tar»opg-körkort«, certifikatet som behövs för att inneha panoramaröntgen. Tidigare har studenterna i Göteborg också fått»körkort«, men det får de inte längre. För att kartlägga Victoria Fröjd utbildningarna har studerandeföreningen gått igenom utbildningarnas kursplaner samt ställt frågor till kursansvariga lärare och studierektorer. Resultaten kommer att presenteras för studierektorerna och frågan om opg-körkort kommer att tas upp särskilt i Göteborg, enligt Victoria Fröjd, ordförande i studerandeföreningen. Om ett år planerar studenterna att följa upp kartläggningen med fler frågor. Vissa svar var luddiga. Det skulle vara intressant att få veta lite mer konkret vad studenterna får för undervisning på de olika orterna, säger hon. n foto: urban orzolek Ingår OPG-körkort i utbildningen? Finns utbildning i implantat och behandling av periimplantit? Finns undervisning i ergonomi? Finns undervisning i ledarskap och teamarbete? Ingår maskinell rensning av rotkanaler i utbildningen? Malmö Ja. Studenterna i Malmö lär sig använda panoramaröntgen under termin 10. Ja. Utbildning i implantat finns teoretiskt, på laboratoriet och i kliniken. Ja. Ergonomi finns på kurs 4 och planeras att komma in i utbildningen senare på kurs 6. Ja. Studenterna lär sig leda, organisera och samarbeta med alla»i tandvårdssituationen berörda kategorier«. Ja. Maskinell rensning finns med i utbildningen från termin 5. 36 TandläkarTidningen årg 100 nr 14 2008

STUDENT röntgen i Göteborg Göteborg Stockholm Umeå Nej. Studenterna i Göteborg får inte längre»opg-körkort«under utbildningen. Ja. Studenterna som följer den nya utbildningsplanen i Stockholm kommer att lära sig panoramaröntgen under utbildningens sista år. Studenterna i Umeå kan välja en kurs under termin 10 som omfattar bildtolkning, normalanatomiska förhållanden samt diagnostik av patologiska förändringar som kan uppträda på panoramaröntgenbilder. Ja. Alla studenter tränar implantatkirurgi och protetik på modell. De flesta får sedan möjlighet att följa en egen patient i distans- och protetikstegen. Ja. Studenterna går en kurs som varvar teori med övningar på dockor där de får sätta skruvar i käke samt göra kronor på fixturerna. På patienter får de vara med under terapiplanering och under operationen. Efter läkningen får studenterna sätta på kronor. Generell teoretisk kunskap om implantat ingår i den allmänna kursen i protetik. Periimplantit behandlas under kursen i parodontologi. Under termin 10 ges en valbar kurs i implantat. Ja. Undervisning i ergonomi finns med i både den prekliniska och den kliniska delen av utbildningen. Det finns en ansvarig lärare för ergonomin. Ja. Under termin 4 ingår en halv dag med föreläsningar och en halv dag med praktiska övningar på klinik i hur man ergonomiskt ska sitta, jobba och ställa in patientstolen. Termin 8 filmas studenterna på kliniken. De som visar bristande ergonomi får hjälp. Ja. Studenterna ska känna till hur de i det dagliga arbetet undviker och förebygger belastningsskador. I den nya kursplanen ingår undervisning i ergonomi i kursen»personlig utveckling«. Ja. Teamarbete får större utrymme i studieplanen som införs hösten 2009. Ja. En strimma om teamarbete finns med i den nya utbildningsplanen. Studenterna samarbetar med blivande tandtekniker och tandhygienister vid några tillfällen. Ledarskap och teamarbete tas även upp i strimman»att utvecklas till tandläkare«. Ja. Teamarbete och ledarskap tas upp i den nya utbildningen i kursen»personlig utveckling«. I den äldre utbildningen tas ämnena upp under termin 10. Ja. Maskinell rensning ingår i endodontiutbildningen från början. Ja. Studenterna lär sig maskinell rensning i det prekliniska arbetet och får senare prova på patienter. Ja. Det ges en föreläsning om hur maskinell rensning går till och om föroch nackdelar. Under termin 10 ska alla studenter rensa minst en tand i gipskäke med maskinell rensning. TandläkarTidningen årg 100 nr 14 2008 37

Varför inte ett nobelpris foto: Kay Nietfeld/scanpix Alfred Nobels testamente spelar en roll än i dag vilket gynnar det medicinska fältet. till en odontolog? Inte heller i år finns en odontolog med bland nobelpristagarna. På senare år har dock odontologins möjlighet att påverka valet av nobelpristagare i medicin ökat, men ännu har ingen odontolog valts in i nobelförsamlingen för medicin. Text: Erik Skogh Fakulteterna vid Karolinska institutet (ki) gick samman 1999. Då blev det möjligt för professorer inom odontologi att väljas in i nobelförsamlingen för medicin. Så har ännu inte skett. Men det ser församlingens sekreterare Hans Jörnvall inte som ett problem. När man sitter i församlingen förväntas man sätta sig in i samtliga fält. Man sitter där för att man är allmänt klok och kunnig och ska inte enbart betona sitt eget ämne. Sedan strävar vi förstås efter så stor bredd som möjligt och församlingen ser därför till att sätta personer i valberedningen med lämplig täckning inom alla ämnen inklusive odontologi. Men det centrala är att kandidaterna är forskningsmässigt framstående, slår Hans Jörnvall fast. Nobelförsamlingen består av 50 medlemmar, samtliga professorer med aktiv tjänst vid ki. Som längst kan man sitta kvar till 67 års ålder. Församlingen utser genom enkel majoritet nobelpristagarna i medicin. En kommitté vaskar fram lämpliga kandidater men församlingens medlemmar behöver inte rösta på dessa förslag utan får fritt välja vem de vill. inte fritt fram att nominera Kommittén behöver i sin tur inte uteslutande bestå av församlingsmedlemmar. Ibland knyter man till sig expertis utifrån och även odontologer kan ingå. Kommittén bedömer nomineringarna av potentiella nobelpristagare. Det är dock inte fritt fram för vem som helst att nominera; runt 3 000 inbjudningar skickas ut världen över, brukar det heta i medierna. Vi går inte ut med siffror. Antalet 38 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

»Man kan därmed spekulera kring om äldre landvinningar, som exempelvis Per-Ingvar Brånemarks titanimplantat, förlorar i lyskraft för vart år som går.«är inte en kvalificerad hemlighet men vi får inte redovisa alla de personer som har valts ut för att minimera risken för påverkan, berättar Hans Jörnvall som även är sekreterare för nobelkommittén i medicin. Enligt stadgarna tillhör tidigare nobelpristagare och nordiska professorer i medicin den utvalda skaran. Om även professorer inom odontologi ingår beror på universitetens organisation. Vi går efter de listor vi får från högskolorna, säger Hans Jörnvall. Färska upptäckter belönas Att personer vid ki ska administrera nobelpriset i medicin framgår av Alfred Nobels testamente. Testamentet formar på många sätt kommitténs arbete än i dag. Exempelvis genom formuleringen att de prisade upptäckterna ska vara gjorda»föregående år«. De ska alltid vara så färska som möjligt. Handlar det om en gammal upptäckt vill vi att det ska ha hänt något nytt. Till exempel att en ny terapi har upptäckts. Då kan även tidigare grundupptäckter premieras, förklarar Hans Jörnvall. Man kan därmed spekulera kring om äldre landvinningar, som exempelvis Per-Ingvar Brånemarks titanimplantat, förlorar i lyskraft för vart år som går. Hans Jörnvall kommenterar dock inte enskilda upptäckter och vill inte heller dra alltför generella slutsatser. Enligt sekreteraren ska en upptäckt i nobelprisklass helst innebära ett paradigmskifte. Ett före och efter där världen inte är sig lik efteråt. Han tar upptäckten av insulin som ett klassiskt exempel.»nytta för mänskligheten«under 1900-talet har ämnet medicin blivit alltmer molekylärt inriktat och fått fler beröringspunkter med framför allt kemin. De olika nobelkommittéerna måste därför stämma av med varandra så att att man inte prisbelönar samma kandidater vilket gynnar det medicinska fältet, anser Hans Jörnvall. Enligt testamentet ska priserna ges till de upptäckter som inneburit störst nytta för mänskligheten. När det gäller medicinska landvinningar är den nyttan foto: Niviere/SIPA/SCANPIX många gånger särskilt uppenbar. Vi skulle inte själva hinna ge pris till alla våra främsta upptäckter om vi bara fick ge ett pris om året. Men eftersom kemipriset blir alltmer medicinskt orienterat hinner vi få fler belönade, säger Hans Jörnvall. Det finns även intressanta skillnader i testamentets lydelse mellan de olika priserna. Medicinpriset får enbart delas ut till upptäckter. Fysikpriset kan däremot även belöna uppfinningar. Kemipriset i sin tur tillåter också pristagare som står bakom förbättringar av till exempel redan kända metoder. n En upptäckt i nobelprisklass ska helst innebära ett paradigmskifte. Ett före och efter där världen inte är sig lik efteråt. Etikdagen 2009 Vård som affärsidé är tandvård en vara? Medverkar gör samhällsodontologen Björn Söderfeldt, Tobias Wirén, VD för Smile och tandläkare Lisa Lempert Reimerson. Tid: Fredagen den 16 januari 2009 Plats: Klara Strand Konferens, Stockholm Avgift: 2950 kr inklusive moms Läs mer och anmäl dig på www.tandlakarforbundet.se Kontakt: Pia Kollin/Åsa Hultén, 08-666 15 31 pia.kollin@tandlakarforbundet.se, asa.hulten@tandlakarforbundet.se tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 39

Perfekt passform för ultimat komfort. GC Tissue Conditioner Nu introduceras den första, helt universala produkten för mjukrebasering den kompletta lösningen för din mottagning från GC. Den nya generationens material för mjukrebaseringar som förblir mjuka och rena länge Perfekt konsistens och flytbarhet och bara 5 minuter i patientens mun behövs. patenterade kemi tillsammans med skyddslacket garanterar en oöverträffad ytjämnhet som du inte sett tidigare. Produkten förblir mjuk vilket resulterar i bättre läkningsprocess. och du kan addera nya lager så ofta du vill för att behålla den perfekta passformen. GC NORDIC AB Tel. +46 31 939553 info@nordic.gceurope.com www.nordic.gceurope.com 40 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

VETENSKAP & KLINIK Om pappersjournal i datorn»är det inte dags att vi inom tandvården tar steget in i 2000-talet och lämnar pappersjournalen bakom oss?«thomas jacobsen Vetenskaplig redaktör Patienten hade sökt akut för diffusa besvär. Väl inne i behandlingsrummet var hans humör inte direkt på topp:»jag har sökt för detta problem många gånger utan att någon kunnat hjälpa mig.«eftersom han var en ny bekantskap för mig var det bara att börja leta i daganteckningarna. Jag fick en diffus uppfattning om händelseförloppet. Det var en ordrik berättelse som inte bara beskrev enstaka akutbesök utan även terapiplaner, utredningar, diverse omdömen samt ett antal behandlingar hos tandhygienisten. Till slut tröttnade patienten:»läser du en roman eller vad pysslar du med? Ska jag få hjälp någon gång eller ska du läsa hela dagen?«även om patientens attityd kan tyckas svårsmält fanns det ett korn av sanning i kritiken. Att snabbt hitta i journalen vad man letar efter genom att bläddra sida för sida känns inte riktigt samtida. När vi beslutade oss för att digitalisera praktiken, varför tog vi med oss pappersjournalen in i datorn? I min MP3-spelare kan jag sortera musiken efter genre, artist, kompositör och titel. Nya funktioner gör att jag automatiskt kan skapa spellistor med musik som passar ihop. Tekniken finns alltså, men något måste ha gått galet när vi datoriserade journalen. Det finns givetvis rimliga skäl till att daganteckningar förs i dagboksformat. Patientens sjukdomshistoria ska presenteras i kronologisk ordning. Resultatet blir oftast en korrekt men samtidigt en svåröverskådlig läsning. Daganteckningen är en viktig plats där vi beskriver patienten ur ett antal olika perspektiv. Det kan vara en redogörelse av bettförhållanden, erosionsskador, sociala förhållanden eller ett nyligen inträffat trauma. Teoretiskt skulle vi kunna söka i den fria texten men eftersom behandlare sällan använder samma språk och uttryck blir det ett ganska trubbigt instrument. En modernare och mer effektiv metod vore att redan från början lägga informationen i rätt fack. Datorer är nämligen mycket bra på att sortera information bara de har väl definierade nyckelord att leta efter. Anteckningar om exempelvis karies, erosioner, bettförhållanden och andra sjukdomar hamnar direkt under respektive rubrik. När vi sedan vill ha en översikt skulle samtliga noteringar genom åren rörande ett specifikt tillstånd, sjukdom eller tand kunna begäras fram. Vi skulle på detta sätt kunna följa en specifik frågeställning utan att behöva läsa allt annat som skrivits i daganteckningarna. Bästa tillverkare av journalprogram; är det inte dags att vi inom tandvården tar steget in i 2000-talet och lämnar pappersjournalen bakom oss? Tekniken finns, så vad väntar vi på? INNEHÅLL 43 fackpress 46 i korthet 64 debatt 54 tema ny forskning uppsala Forsknings- och utvecklingsverksamheten i Uppsala län har fokus på omvårdnad, prevention, diagnostik, sjukdomsbehandling och rehabilitering/rekonstruktion. 60 skelettala metoder vid tandförflyttningar Här visas att konceptet ben-mot-implantat är tillräckligt stabilt för att motstå ocklusala och ortodontiska krafter, vilket välkomnar fortsatt produktutveckling inom skelettal förankring. Det behövs även mer klinisk forskning inom området. Ingalill Feldmann 54 UNGAS ATTITYDER till tobak och munhälsa är exempel på preventivt hälsoarbete inom FoU-verksamheten i Uppsala län. tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 41

DAX att ge plats åt ytterligare en familjemedlem? FINNS PÅ APOTEKET! DAX Alcogel 85 och DAX Desinficerande våtservett är effektiva produkter för desinfektion av händer. Produkterna avlägsnar snabbt bakterier på händerna, men är samtidigt skonsam och återfuktande mot huden. DAX Alcogel 85 eller DAX Desinficerande våtservett är perfekt för hela familjen att ha hemma i förkylningstider. Desinfektionsmedel är även bra att ha i reseapoteket för att undvika att bli magsjuk av alla främmande bakterier på semestern. Så kanske är det tid att göra DAX Alcogel 85 och DAX Desinficerande våtservett till en naturlig del av familjen? DAX Alcogel 85 och DAX Desinficerande våtservett ingår i en serie produkter för hela familjen som finns på Apoteket. I serien hittar du även DAX Hand- & Hudcreme och DAX Tvättcreme. DAX marknadsförs av Opus Health Care AB, www.opushc.se En ren vana för hela familjen

VETENSKAP & KLINIK FACKPRESS Munhälsaallmänhälsa hos friska vuxna european JOUrnal OF Oral SCienCeS Munhälsa och allmän hälsa måste ses som två separata enheter eftersom det i en grupp friska personer inte finns något samband mellan dem. Den slutsatsen drar holländska forskare efter en enkätstudie med 118 psykologistudenter i Amsterdam. Deras två hypoteser var att munhälsa och allmän hälsa är två separata områden, och att de faktorer som styr upplevd livskvalitet i relation till munhälsan och livskvalitet med hänsyn till allmän hälsa inte är relaterade till varandra. De konstaterar att det i allmänhet brukar ses som en svaghet i en studie att använda studenter (unga och jämförelsevis mycket friska) som försökspersoner men att det i detta fall var en fördel. Målet var ju att förstå sambandet mellan munhälsa, allmän hälsa och livskvalitet hos människor som inte har några stora besvär med vare sig den allmänna hälsan eller munhälsan. I detta fall bedömde 75 procent av deltagarna både sin munhälsa och sin allmänna hälsa som goda eller mycket goda. Forskarna påpekar att deras slutsats om att inget samband finns stöds av resultatet från en systematisk översikt av studier om munhälsa och hälsorelaterad livskvalitet. I fyra av sju studier blev slutsatsen att det finns ett samband mellan munhälsa och livskvalitet, men det gällde bara när deltagarna hade specifika hälsoproblem. I sin summering anser forskarna att man kan hävda att»graden av medvetande om munhälsan, som den avspeglas i fysisk funktion, är en viktig mediator för sambandet mellan munhälsa, allmän hälsa och livskvalitet«. Källa: Kieffer JM, Hoogstraten J. Linking oral health, general health, and quality of life. Eur J Oral Sci 2008; 116: 445 50. Stärkelse ökar inte kariesaktivitet CarieS research Kombinationen av stärkelse och socker är inte mer kariesframkallande än enbart socker, enligt en brasiliansk-amerikansk forskargrupp. Bakgrunden till studien är att tidigare undersökningar tytt på att även om stärkelse ensamt på sin höjd ger en svag kariogen skulle kombinationen med socker vara mer kariesframkallande än någon av substanserna för sig. Forskarna lät 11 frivilliga försökspersoner i fyra perioder på vardera 14 dagar bära en gomplatta med 10 bitar rot-dentin. Under varje period behandlades dentinet åtta gånger per dag extraoralt med en av följande metoder: gel med 2 procent stärkelse, en 10-procentig sockerlösning, lösning med 10 procent socker och 2 procent stärkelse respektive en lösning med 2 procent stärkelse följt av 10 procent sockerlösning. Demineraliseringen av dentinet var större efter enbart socker, och efter kombinationen socker och stärkelse, än efter enbart stärkelse. Men de olika sockerbehandlingarna gav inga signifikanta skillnader i demineralisering. Andra forskare har visat att kombinationen socker+ stärkelse har större effekt på demineralisering av emalj än den som noterades för dentin i denna studie. Forskarna förmodar att skillnaden kan bero på hur de båda tandsubstanserna demineraliseras. De konstaterar vidare att de i sin studie fann högre förekomst av kariogena bakterier som mutansstreptokocker och laktobaciller i biofilmen efter socker än efter enbart stärkelse. Källa: Aires CP, Del Bel Cury AA, Tenuta LMA et al. Effect of starch and sucrose on dental biofilm formation and on root dentine demineralization. Caries Res 2008; 42: 380 6. Fyraåringar i Umeå får färre söta mellanmål. Färre kariesfall bland fyraåringar international JOUrnal OF PaediatriC dentistry Förekomsten av karies hos fyraåriga barn sjönk från 2002 till 2007 parallellt med minskat intag av sötade mellanmål och ökad tandborstning bland barnen, enligt en studie i Umeå, som omfattar 218 fyraåringar av vilka 38 procent hade karies 2007. I en studie år 2002 var den andelen 46 procent. DMFS var signifikant lägre 2007 än fem år tidigare. Bland de 16 procent av barnen som hade invandrarbakgrund hade 58 procent karies. Den andelen var 32 procent bland övriga barn. En jämförelse med resultat från undersökningar gjorda sedan 1967 visar att 83 procent av barnen det första året hade karies, en andel som successivt sjönk till 42 procent år 1987 och därefter ökade till 46 procent 2002, men åter sjönk till 38 procent 2007. År 1980 uppgav föräldrarna att 60 procent av barnen borstade tänderna minst två gånger per dag, en andel som sjönk till 26 procent år 1987 men sedan efter hand steg till 71 procent 2007. I enkäten ingick frågor om tio olika sockerrika produkter (kakor, glass, söta drycker, med mera) och konsumtionen av dessa sjönk i allmänhet från 2002 till 2007. Till exempel minskade andelen barn som fick söta drycker från 18 till 5 procent. Forskarna skriver att det är viktigt att stödja föräldrarnas förmåga att borsta barnens tänder och att satsa på samhällsbaserade förebyggande strategier med tandborstning och/ eller fluoriderad mjölk i skolan. Källa: Stecksén-Blicks C, Kieri C, Nyman J-E et al. Caries prevalence and background factors in Swedish 4-year-old children a 40-year perspective. Int J Paed Dent 2008; 18: 317 24. Färre läkemedel vid svår parodontit JOUrnal OF PeriOdOntOlOgY Personer med svår parodontit tar mer sällan än friska personer läkemedel mot allergier och infektioner, enligt en amerikansk studie. Forskarna analyserade medicinska, odontologiska och farmakologiska data från 12 631 personer i åldrarna 45 61 år med parodontit. En tandläkare undersökte svårighetsgraden i deras parodontala sjukdom. Av deltagarna hade 79 procent tidig, 19 procent måttlig och 1,8 procent svår parodontit. Ökad svå- tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 43

VETENSKAP & KLINIK FACKPRESS righet hos parodontiten var dom. Forskarna skriver att kopplad till minskat antal enligt deras bedömning är recept på läkemedel mot den mest troliga icke-kausala förklaringen till att allergier och infektioner och andra sjukdomar med långvarig användning av tänkbar koppling till dessa allergi- och infektionsmedel har samband med båda grupper. Forskarna skriver att minskad risk för parodontit en gemensam genetisk det är tänkbart att den parodontala sjukdomen ger en predisposition för parodontal sjukdom men mot mikroflora som bidrar till att forma det adaptiva immunförsvaret. Om det är så Källa: Hujoel PP, Cunha-Cruz J, allergier och infektioner. är det ändå oklart om det Maupome G, Saver B. Long-term är nödvändigt att redan i use of medications and tidig barndom bli utsatt för destructive periodontal disease. den orala mikrofloran eller J Periodontol 2008; 79: 1330 8. om det är en livslång exponering som bidrar till att bevara ett bra immunsvar. Tänder tidigare Studien visade också hos diabetesbarn samband som tyder på att parodontit kan vara kopplad till minskad förekomst Barn med diabetes får PediatriCS av autoimmuna sjukdomar. sina permanenta tänder I artikeln nämns reumatoid tidigare än friska barn, artrit Annons och Tandl. sköldkörtelsjuk- Tidn. 2008 framgår 08-01-25 det av 14.02 en studie Sida 1 från USA. Forskarna jämförde 270 barn i åldrarna 6 14 år som hade diabetes med 320 jämnåriga i en kontrollgrupp utan sjukdomen. De samlade in data genom enkäter och klinisk undersökning. Tanderuptionen delades in i sex stadier, där stadium 1 betydde oerupterad permanent tand med den primära tanden kvar och stadium 6 betydde att den permanenta tanden var helt erupterad. Det visade sig att den påskyndade eruptionen av de permanenta tänderna framför allt sågs hos diabetesbarn i åldrarna 10 14 år. I båda grupperna fick flickorna sina permanenta tänder tidigare än pojkarna. Det fanns också en tendens till ett samband mellan tidig eruption och inflammation i gingivan. Det fanns inget samband med hemoglobin A1c eller diabetessjukdomens varaktighet, men däremot ett svagt samband med högre BMI. Forskarna skriver att det behövs fortsatta studier för att fastställa vilken betydelse påskyndad eruption har för tandutveckling och för sådana komplikationer som malocklusion, försämrad munhygien och parodontal sjukdom. Källa: Lal S, Cheng B, Kaplan S et al. Accelerated tooth eruption in children with diabetes mellitus. Pediatrics 2008; 121: e1139 e43. LENNART EDQVIST, medicinjournalist, sammanfattar artiklar i medicinska och odontologiska tidskrifter för Tandläkartidningens läsare. E-post: lennart.edqvist@telia.com AVSÄTT 10 MINUTER I MÅNADEN SÅ FÅR DU RENT VATTEN FRÅN DIN UNIT TILL DINA PATIENTER Unit Clean Ingenjörsfirman Jan-Åke Hallén AB * Du får rent vatten även till patientglaset * Behandla din unit endast 10 minuter/månad - alltså ingen kontinuerlig tillsats av kemikalier till unitvattnet * Ingen påfyllning av någon behållare flera gånger per dag under patientbehandling * Ingen lukt eller smak på unitvattnet * Ingen risk för allergier av aerosoler från rengöringsmedel eller desinfektionsmedel * Ingen risk för etablering av patogena bakterier i din unit * Ingen korrosiv påverkan av din unit * Inga problem med tekniska driftstörningar * Enkel montering på alla typer av unitar, påverkar ej unitens CE-märkning * Aggregat och vätskor CE-märkta enl. klass IIA * Kostnadseffektivt - mindre än 4:-/dag * Regelbunden provtagning och kontroll = kvalitetssäkring * Svensk vetenskaplig forskning (Tandläkartidningen 2000;92(11):44-53) och 2007;99(11):52-56 * Vi stöttar med råd och information Intresserad? Ring eller skriv till oss och ta del av vår forskning och vår erfarenhet. Box 2100, 433 02 SÄVEDALEN, Östra Fjällvägen 4, 433 62 SÄVEDALEN, tel. 031-33 67 660, fax 031-33 67 666, e-mail info@jahallen.se, www.jahallen.se RENT VATTEN 44 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

SEAL-TIGHT Engångsspetsar för 3-funktions luft/ vattenbläster Skyddar mot kontaminering. Torr luft på sekunden. Vatten när du vill ha det! Torr luft direkt - inga testblås krävs Engångsspetsar - ingen korskontaminering Spetsar som kan böjas 90º - utan att påverka flödet Snabbt och enkelt - byt spets på bara 5 sekunder 1 inre kanal för vatten 5 yttre kanaler för luft Seal-Tight har en inre gul gummiförsegling som fungerar som en o-ring, varje gång en ny spets monteras. Vatten separeras till en större kanal i mitten och luft till 5 separata yttre kanaler. Till Seal-Tight behöver du en adpater som passar din luft/vattenbläster. Se på bilderna nedan vilken adapter som passar din 3-funktionsbläster. ADAPTER UTAN KOSTNAD VID KÖP AV 1 FP. MED 200 SEAL-TIGHT SPETSAR! Luzzani KaVo A-dec Högsta betyg i CRA Newsletter! EXCELLENT - GOOD För mer information om Seal-Tight kontakta din dentaldepå eller Kerr direkt kerr.nordic@kerrhawe.com Läs mer om produkter från Kerr på www.kerrhawe.com/se

VETENSKAP & KLINIK I KORTHET Rymdteknologi ger bättre röntgenbilder Avancerad mikromekanik kan leda till bättre röntgenbilder hos tandläkaren. De avancerade mikromekaniska tillverkningsprocesserna är utvecklade i rymdforskningsprojekt, och processerna hjälper företaget Scint-X att utveckla ny teknik för röntgenbilder med betydligt högre upplösning än vad man har i dag. Enligt Per Wiklund, vd på Scint-X, kommer tekniken att leda till en överlägsen upplösning på röntgenbilderna men även möjliggöra tunnare detektorer som ger ökad patientkomfort. Nyckeln till de högupplösta bilderna är Avancerad mikromekanik utvecklad i rymdforskning kan förbättra röntgenbilden. en strukturerad scintillator, som omvandlar röntgenstrålningen till synligt ljus som sedan registreras i bildsensorns pixel. Bildsensorn är av samma typ som de man använder i digitalkameror. Själva tekniken i sig är foto: Nasa välkänd, men tidigare har scintillatorn begränsat upplösningen på bilderna. Den nya scintillatorn är av kisel, och den tillverkningsprocess som använts har möjliggjort högre upplösning. För att utveckla den nya tillverkningsprocessen har Scint-X samarbetat med företaget Nano Space i Uppsala som utvecklar mikromekaniska system i kisel för satelliter. Röntgenbildstekniken är ett av flera möjliga användningsområden för den nya tekniken, materialforskning och inspektion av komponenter är andra tillämpningar. aq AMANDA QUENSEL (AQ) medicinjournalist, sammanfattar vetenskapliga nyheter för Tandläkartidningens läsare. Nytt råd för medicin och hälsa Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin bör ersättas med ett ämnesråd för medicin och hälsa, föreslår regeringen i forskningspropositionen. Rådet ska finansiera forskning inom hela det medicinska området och vårdområdet från grundforskning till kliniska tilllämpningar. Regeringen vill också att ämnesrådet ska koppla forskning inom medicin och vård närmare vårdens samt läkemedels- och medicintekniska industrins behov. js Självbondande cement i automixspruta Självbondande cement med utmärkt retention och mekanisk styrka. Automixspruta för snabb och enkel hantering: - kontrollerad blandning, direkt applicering, exakt dosering vid varje tillfälle Gelfas för enkel rengöring. SJÄLVBONDANDE CEMENT 5 färger: Translucent, Light, Medium, Dark, Opak Introkit (5 x 5 g, 50 mixing tips) Refill (2 x 5 g, 20 mixing tips) For better dentistry Dentsply DeTrey Box 2024 128 21 Skarpnäck Tel. 08-685 65 05 46 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

NSK introducerar: Nyhet! NSK:s nya serie lågvarvsvinkelstycken har en smidig och smal design som ger dig bra sikt i arbetsområdet. Materialet är som tidigare titan, helt överlägset i hållbar- het och finish, men den nya förbättrade ytbehandlingen ger ett ännu mer greppvänligt och tåligt instrument. Växelsystemet har utvecklats för att ge vinkelstycken med minimal vibration och ännu lägre ljudnivå. X-serien lågvarv har två års garanti. Clean-head-system och kompakt glasstav är standard i nya X-serien lågvarv. X 95L har dessutom keramiska kullager och fyrportsspray. Den nya ytbehandlingen, DURACOAT, ger ännu bättre grepp. UPPVÄXLAD DIREKTVÄXLADE NEDVÄXLADE RAK X 95L X 20L, X 25L X 10L, X 12L, X 15L X 65L TS Dental är svensk representant för märket NSK. Box 37, 911 21 Vännäs, Tel. 0935-131 11, info@tsdental.se, www.tsdental.se NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Dentalservice / www.dentalservice.se

KURSER FÖR ALLA ANMÄL DIG IDAG! Vi tycker att kompetent personal är den bästa förutsättningen för att en mottagning ska bli framgångsrik och bli ett självklart val för patienten. Anmäl dig och ditt team till kursen Betthaveri i Madrid 15-19 april! Se hela kursutbudet på: www.praktikertjanst.se/kursprogram Telefon: 08-789 38 63 Fax: 08-412 49 32 Betthaveri omfattande oral rehabilitering Innehåll 0915. Kursens målsättning är att entusiasmera deltagarna att ta sig an mer komplicerade fall med oral rehabilitering. Fler individer behåller sina tänder i högre ålder och efterfrågar avancerad protetisk vård. Kursen vill belysa hur man, på vuxna patienter med omfattande parodontala och protetiska behandlingsbehov, väljer en terapi som ger god prognos samt rje individ innebär fin estetik, komfort och vskvalitet. Målgrupp: Tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister Föreläsare: Specialisttandläkare Simon Vad är restbettet värt? Vilka ska med, vilka ska bort? Hur behandlas det som behålls? Tänder och/eller implantat? Vad ska vi ersätta med? Kursen diskuterar entandsluckan, protetik vid reducerat parodontium, tandslitage, bettkollaps och omfattande tandförluster. Hur håller man sedan patienten frisk? Vi varvar gruppövningar och föreläsningar för att få en aktiv diskussion. Dahlgren, Oral protetik. Linköping Pernilla Larsson Oral protetik. Linköping Carin Starkhammar Johansson, Parodontologi. Linköping Tid: Onsdag 15 - söndag 19 april Plats: Madrid, Spanien Kursavgift: 9 800 kronor Resa & logi: Flyg t/r Stockholm eller Köpenhamn Madrid, del i dubbelrum i frukost, 4 nätter 8 100 kronor.* Hur håller man s patienten frisk?

e VETENSKAP & KLINIK TEMA NY FORSKNING UPPSALA Forskning pågår SAmmANfATTAT Sedan åtta år har folktandvården i Uppsala län en väl utarbetad forskningsstrategi. En välorganiserad FoU-verksamhet är en viktig faktor för att folktandvården inte enbart utvecklas till en vårdproducent utan i stället ett vårdproducerande kunskapsföretag med uttalad hälsoinriktning. FoU-verksamheten är även en positiv faktor vid rekrytering och för att behålla personal, den stimulerar kritiskt tänkande och är kompetenshöjande. Folktandvårdens FoU-verksamhet är ett viktigt komplement till den forskning som bedrivs vid de odontologiska fakulteterna och vid andra högskolor. Flera av de projekt som fått stöd av FoUrådet i Uppsala län genomförs i samverkan med någon högskola, universitet eller andra landsting och detta samarbete kan utvecklas ytterligare. Folktandvården i Uppsala fördelar 1,1 miljon kronor årligen på renodlade forskningsprojekt. Projekten ska ha en klinisk, patientnära inriktning och forskning som bedrivs inom allmäntandvården prioriteras. Projekten ska ligga inom folktandvårdens strategiska programområden: omvårdnad, prevention, diagnostik, sjukdomsbehandling eller rehabilitering/rekonstruktion. Förutom att ge stöd till forskningsprojekt anordnas en årlig utbildningsdag där ämnen som forskningsmetod, statistik, etik och hälsoekonomi funnits på schemat. Under de åtta år som forskningssatsningen pågått har sex medarbetare disputerat, tre avlagt licentiatexamen och ett stort antal vetenskapliga artiklar publicerats. I detta nummer presenteras några av våra aktuella forskningsprojekt. PIA GABRE Cheftandläkare Forskning pågår: Uppsala nkl. tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 49

VETENSKAP & KLINIK Pia Gabre Bättre munhälsa för äldre och funktionshindrade SAmmANfATTAT Personer med stora omvårdnadsbehov har sämre munhälsa än andra. I stället för att behandla omfattande, redan uppkomna tandskador bör inriktningen vara ett mer förebyggande arbete. Egenvården bör därför förstärkas i ett tidigare skede och metoderna anpassas till den kognitiva förmågan. foto: Lena Johansson Godkänd för publicering 1 oktober 2008 Pia Gabre med doktor, cheftandläkare, Folktandvården, Uppsala län e-post: pia.gabre @lul.se Forskning pågår: Uppsala Den åldrande delen av befolkningen ökar i Sverige och övriga delar av världen. Många behåller hälsan i hög ålder men det kommer också att finnas många äldre som får ett stort omvårdnadsbehov under sina sista år. År 2007 uppskattades att det fanns 163 000 personer i Sverige med stort behov av daglig omvårdnad (skl 2008). De senaste årtiondena har äldre människors munhälsa förbättrats. Tandlöshet hos 80-åringar har minskat från 56 procent 1983 till tre procent 2003 (Hugoson et al 2005). Även personer med intellektuella funktionshinder har en förbättrad munhälsa som visar sig i färre förlorade tänder och minskad kariesförekomst (Gabre et al 2001). Äldre personer med stora omvårdnadsbehov har dock en sämre munhälsa än aktiva äldre och personer med funktionsnedsättning har störst förekomst av munproblem (Petersen och Yamamoto 2005). Människor vill helst behålla sina tänder och man är villig att satsa på god funktion och estetik även när man blir äldre (Andersson och Nordenram 2004). Så länge man är frisk kan man behålla ett gott tandstatus upp i åldrarna men i kombination med sjukdom blir ofta konsekvensen ökad förekomst av munsjukdomar. I januari 1999 trädde en lag om utökat tandvårdsstöd för personer med stort omvårdnadsstöd i kraft (SoS 1998:554). Bakgrunden var det starka sambandet mellan medicinska problem, ett stort omvårdnadsbehov och munhälsan. Tandvårdsförordningen (SoS 1998:1338) reglerar landstingens ansvar för att erbjuda individer med särskilt behov uppsökande munhälsobedömning i hemmet och nödvändig tandvård för samma avgifter som inom hälso- och sjukvården. Omvårdnadspersonalen erbjuds utbildning om betydelsen av daglig förebyggande munvård samt individuell handledning hur de ska hantera en person som på grund av sjukdom eller Den åldrande befolkningen ökar i Sverige och många äldre får ett stort omvårdnadsbehov. funktionsnedsättning inte kan sköta sin egen munvård. Sveriges kommuner och landsting rapporterar att år 2007 fick 100 000 av de 163 000 personer som var berättigade del av den uppsökande verksamheten (skl 2008). Folktandvården i Uppsala län bedriver forskning inom området oral hälsa för äldre och personer med funktionshinder. Forskningen har två inriktningar: 1) Vad avgör om man får uppsökande munhälsobedömning i hemmet samt hur hanterar biståndsbedömare beslutsprocessen när berättigade ska identifieras och munhälsobedömningen verkställas? 2) Utveckling av fluorprodukter för hemmabruk som även kan användas av personer som saknar förmåga att samarbeta och följa instruktioner. Munhälsobedömning i hemmet I samarbete med folktandvården i Gävleborg och Västmanland samt avdelningen för gerodonti vid Karolinska institutet genomfördes en intervjustudie med 21 biståndsbedömare i de tre länen (Hagman et al 2008). Intervjuerna gjordes av tre tandhygienister, en i varje län. Resultaten 50 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

VETENSKAP & KLINIK TEMA NY FORSKNING UPPSALA analyserades med hjälp av så kallad manifest och latent innehållsanalys. Den manifesta analysen byggdes upp med tre områden; kunskap, attityd och initiativ. Texten kondenserades till kodord som sorterades i kategorier. Den latenta analysen hittade ett samband mellan enheter, koder och kategorier (figur 1). Biståndsbedömarna hade ingen enhetlig utbildning men högskoleutbildning i social omsorg eller utbildning i sjukvårdande yrken var vanligast. Intervjupersonerna beskrev sin oro för sin framtida munvård:»jag fasar för min egen del, vem ska sköta mina tänder som jag själv är så noga med i dag!«andra attityder som kom fram i intervjuerna var att man upplevde reformen som orättvis, att det inte var rätt individer som fick del av stödet:» andra skulle verkligen behöva, som bara har hemtjänst en gång per dag för att man vill klara sig själv men har ingen ekonomi och skulle verkligen behöva gå till tandläkaren. Riktlinjerna är knasiga, man måste väl ha några riktlinjer, men de slår fel.«kunskaperna om reformen var ofta bristfälliga. Reglerna ansågs förvirrande och man hade dålig kunskap om vad munhälsobedömningen innebar:»jag tror att klienten får information om de olika möjligheterna som finns, jag tror inte att de tittar dem i munnen.«även kunskaperna om vilka som har rätt till intyg hade brister och detta är en orsak till att berättigade personer inte blir identifierade:»jag har inte tänkt på att vi ska identifiera dem som bor hemma. Jag var mer inriktad på särskilda boenden, detta var nytt för mig.«intervjuerna beskriver ofta en passiv inställning; man väntar på att någon annan inom munvården ska slå larm. Munvårdsfrågorna väljs ofta bort i vårdplaneringen eftersom det är meningen att de ska ingå i de dagliga hygienrutinerna:»munhälsan kommer aldrig in i vårdplaneringen. Har ingen rutin för att fråga om vårdtagaren vill ha en munhälsobedömning.«andra biståndshandläggare var medvetna om sina roller i beslutet att utfärda intyg, men betonar att de inte har ansvar för att munvårdsbedömningen utförs:»det är viktigt att tala om att det är jag som tar besluten, men jag ser inte till att de verkställs. Detta är en uppgift för enhetscheferna.«konklusion Ett övergripande tema är att alla intervjupersoner i varierande grad beskrev den uppgift de blivit ålagda som otydlig, att de inte fått utbildning och att rutinerna inte är fastställda. Deras erfarenheter kan sammanfattas som att någon annan borde sköta uppdraget att utfärda intyg och att det då skulle utföras på ett bättre sätt:»jag undrar varför det bara är vi som ska ta Attityder Egna tandvårdsupplevelser Ansvar för klienternas munhälsa Orättvis tandvårdsreform Klienternas integritet Kategorier Kunskap Insikt om klienternas munvårdsbehov Förvirrande information Bristande identifiering Kunskap om munvårdsbedömningar Figur 1. Kategorier och underkategorier som identifierades i intervjuutsagorna. Figur 2. Fluorsalva som har applicerats i omslagsvecket. beslut i tandvårdsfrågorna men samtidigt kan jag inte tala om vilka som skulle göra det i stället«och»biståndshandläggarna är fel instans att sköta detta, vi ser inte klienterna, annan personal vet bättre«. Anpassad fluorprofylax Äldre och personer med funktionsnedsättning har ökad risk för att få karies (Gabre och Gahnberg 1997; Hänsel Petersson et al 2003). Kognitiva brister leder till att det är svårt att följa instruktioner och använda fluorprodukter. Tandborstning med fluortandkräm är en enkel metod som de flesta människor är välbekanta med. På grund av den ökande kariesrisken har äldre och personer med funktionshinder dock ofta behov av tilläggsbehandling med fluor utöver det skydd som tandborstning med fluortandkräm ger. Fluorprodukter som används för tilläggsprofylax kräver ofta stor förståelse för hur de ska användas, man ska till exempel förstå att fluorlösning inte får sväljas, att man aktivt ska spola Initiativ Initiativ till intyg Munhälsan i vårdplaneringen Ansvar för intyg Dokumentation tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 51

VETENSKAP & KLINIK Pia Gabre Fluorkoncentration mmol/l 12 10 8 6 4 2 0 ** * *** salva skölj tablett tandkräm runt med lösningen och man ska klara av att ha lösningen i munnen en minut. I samarbete med professor Dowen Birkhed på cariologiavdelningen, Sahlgrenska akademin, har vi utvecklat alternativa sätt att administrera fluor som kan användas av personer med kognitiva brister. Fluorsalva En slemhinneadhererande salva med fluorinnehåll skapar en depå i munhålan. Den kan genom läckage höja fluorkoncentrationerna i saliv och approximala vätskor under en längre tid. Den medicintekniska produkten Orabase (Orabase, Bristol-Myers Squibb, usa) användes som bas i salvan. Till denna tillsatte Apoteket 0,1 % fluor. Orabase har använts som en slemhinneadhererande bas för att kunna applicera läkemedel på slemhinnor sedan slutet av 1950-talet (Kutscher et al 1959). Två studier har genomförts med den slemhinneadhererande fluorsalvan (Gabre et al 2005; Gabre et al 2008). Båda har genomförts som läkemedelsstudier enligt Läkemedelsverkets regelverk. Fluorkoncentration i saliv och approximalrum I den första studien testade sex personer fluorsalvan eller en placebosalva utan fluor i fyra nätter. Studien genomfördes som en dubbelblind crossover studie. Ett gram salva delades upp i fyra små portioner och placerades i omslagsvecket i nivå med första molaren i samtliga fyra kvadranter. Stimulerad saliv och vilosaliv samt vätska från tio approximalrum samlades in före applikationen och efter sex timmars sömn. Hos försökspersonerna uppmättes en signifikant högre fluorkoncentration både i saliv och samtliga approximalrum efter sex timmars sömn jämfört med koncentrationerna före applikationen. ** n Kvällen n Morgonen ** * Figur 3. Fluorkoncentrationer i vilosaliv på kvällen före applicering av salva respektive efter 6 timmars sömn. *=signifikanta skillnader mellan koncentrationer på kvällen och efter 6 timmar (Wilcoxon sumrank test). Jämförelse med andra fluorprodukter I den andra studien jämfördes fluorsalvan med välkända fluorpreparat på marknaden. Fjorton försökspersoner använde fyra fluorprodukter dagtid och under natten: n En centimeter (ett gram) slemhinneadhererande fluorsalva med 0,1 %-ig fluor ströks på slemhinnan i omslagsvecket regio första molaren i samtliga kvadranter. n Sköljning med 10 milliliter 0,2 %-ig fluorlösning (Dentan, Meda, Solna) i en minut under aktiv omspolning i munhålan. n Tandborstning i två minuter med 2 centimter (0,5 g) tandkräm med 0,5 procent fluor (Duraphat, Colgate-Palmolive, Danmark). Tandkrämen spottades ut efter två minuter och försökspersonerna sköljde snabbt med en liten mängd vatten (5 milliliter i 5 sekunder). n Passiv sugning på en tablett med 0,75 milligram fluor (Dentan). Dagtid mättes fluorkoncentrationen i vilosaliv och fem approximala mellanrum innan användningen av fluorprodukten samt 10, 30, 60 och 120 minuter efter. Vid nattanvändningen jämfördes fluorkoncentrationerna före med koncentrationerna efter sex timmars sömn. Då fluorprodukterna testades dagtid gav alla produkterna en klar initial höjning av fluorkoncentrationerna både i vilosaliv och approximalt. Dock var det bara salvan och lösningen som gav en signifikant höjning under hela tvåtimmarsperioden. Approximalt gav salvan de högsta fluorkoncentrationerna av alla testade produkter. Även nattanvändningen resulterade i förhöjda fluorkoncentrationer i saliven för alla använda produkter, men skillnaderna var stora mellan produkterna. Salvan och lösningen gav 3 5 gånger högre fluorkoncentration jämfört med tabletten och tandkrämen (figur 3). Approximalt ledde salvan och lösningen till klart högre fluorkoncentration jämfört med tandkräm och tabletter. Salvan var dock den produkt som gav högst fluorkoncentrationer; 5 10 gånger högre än vad fluorlösningen åstadkom och ännu större skillnader jämfört med tandkrämen och tabletten. Framtida forskning Den slemhinneadhererande fluorsalvan har potential att bli en användbar produkt för att förebygga karies för personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan använda de produkter som i dag finns på marknaden. Om vårdpersonal stryker fluorsalva på slemhinnan före sängdags påverkas tänderna av fluor hela natten. Eftersom salvan verkar ge högre fluorkoncentrationer än andra produkter kan den även vara en hjälp för patienter med extremt hög kariesaktivitet, kanske som ett enklare och billigare alternativ till fluorgel i individuella mjukplastskedar. 52 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

VETENSKAP & KLINIK TEMA NY FORSKNING UPPSALA Vi planerar att testa andra sätt att skapa fluordepåer i munhålan utan att patienten själv behöver vara aktiv, till exempel inlagring av fluor i munslemhinnan. Den tandvårdsreform som trädde i kraft 1999 har gett personer med stora omvårdnadsbehov bättre munhälsa men reformen har vissa svagheter. Strategin att satsa på personer med stora omvårdnadsbehov innebär att man i stället för att arbeta förebyggande fått rikta in sig på att behandla redan uppkomna omfattande skador (Peltola et al 2004). Resultatet är onödigt lidande för individen. Dessutom ökar risken för infektioner som inte enbart hotar den orala hälsan samt ireversibla bettskador. Äldre med omfattande omvårdnadsbehov har också svårare att ta till sig munvårdsråd och att orka genomföra omfattande tandvårdsbehandlingar (Nordenram och Ljunggren 2002). Genom att rikta insatserna mot äldre med små eller måttliga omvårdnadsbehov (det man inom vården kallar sköra äldre) har man större möjlighet att förstärka egenvården medan de kognitiva funktionerna är intakta eller bara lite påverkade. Folktandvården i Gävleborg, Uppsala och Västmanland kommer tillsammans med avdelningen för gerodonti vid Karolinska institutet att i ett fortsatt forskningsprojekt beskriva munhälsan hos äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov. I steg två ska äldre med måttliga omvårdnadsbehov nås med ett tandvårdsstöd kopplat till det allmänna tandvårdsbidrag som har förstärkts för personer över 75 år i det nya statliga tandvårdsstödet. referenser 1. SKL. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som led i sjukdomsbehandling. Uppföljning av 2006 års verksamhet. Sveriges kommuner och landsting, rapport mars 2007, Dnr 07/1164. 2. Hugoson A, Koch G, Göthberg C, Nydell Helkimo A, Lundin SÅ, Norderyd O, Sjödin B, Sondell K. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden, during 30 years (1973 2003). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J 2005; 29: 139 55. 3. Gabre P, Martinsson T, Gahnberg L. Longitudinal study of dental caries, tooth mortality and interproximal bone loss in adults with intellectual disability. Eur J Oral Sci 2001; 109: 20 6. 4. Petersen PE, Yamamoto T. Improving the oral health of older people: the approach of the WHO Global Oral Health Programme. Community Dent Oral Epidemiol 2005; 33: 81 92. 5. Andersson K, Nordenram G. Attitudes to and perceptions of oral health and oral care among community-dwelling elderly residents of Stockholm, Sweden: an interview study. Int J Dent Hyg 2004; 2: 8 18. 6. Socialstyrelsen. Ändring av tandvårdslagen. SFS 1998:554. Stockholm. 7. Socialstyrelsen. Särskild tandvårdsförordning. SFS 1998: 1338. Stockholm. 8. Hagman-Gustavsson ML, Holmén A, Strömberg E, Gabre P, Wårdh I. Who cares for the elderly and disabled persons living at home? A qualitative study of case managers knowledge, attitudes and initiatives. Swed Dent J 2008; in press. 9. Gabre P, Gahnberg L. Interrelation between degree of mental retardation, living arrangements and dental health in adults with mental retardation. Spec Care Dentistry 1997; 1: 7 12. 10. Hänsel Petersson G, Fure S, Bratthall D. Evaluation of a computer-based caries risk assessment programme on an elderly group of individuals. Acta Odontol Scand 2003; 61: 164 71. 11. Kutscher AH, Zegarelli EV, Beube FE, Chilton NW, Berman C, Mercadante JL et al. A new vehicle (orabase) for the application of drugs to the oral mucous membranes. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1959; 12: 1080 9. 12. Gabre P, Ellefsen B, Birkhed D, Gahnberg L. Oral retention of fluoride from a mucosa adhesive paste (Orabase) supplemented with NaF a pilot study. Oral Health Prev Dent 2005; 3: 159 63. 13. Gabre P, Birkhed D, Gahnberg L. Fluoride retention of a mucosa adhesive paste compared with other home-care fluoride products. Caries Res 2008; 42: 240 6. 14. Peltola P, Vehkalahti MM, Wuolijoki-Saaristo K. Oral health and treatment needs of the long-term hospitalised elderly. Gerodontology 2004; 21: 93 9. 15. Nordenram G, Ljunggren G. Oral status, cognitive and functional capacity versus oral treatment need in nursing home residents: a comparison between assessments by dental and ward staff. Oral Dis 2002; 8: 296 302. Har du frågor om cancer? 020-222 111 Cancerfondens informationsoch stödlinje, öppet mån fre kl. 09.00 16.30. infostodlinjen@cancerfonden.se Delta i debatten i Tandläkartidningen Skicka in ditt bidrag till christina.mork@tandlakarforbundet.se tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 53

VETENSKAP & KLINIK Eva Hedman»Dyrt, ofräscht, luktar illa«pedagogiska och beteendemedicinska perspektiv inom tandvården 1. Preventivt hälsoarbete ungas attityder till tobak och munhälsa eva Hedman e-post: eva.hedman@ lul.se Forskning pågår: Uppsala SAmmAfATTAT Tandvårdens inriktning mot förebyggande och hälsofrämjande arbete har ökat intresset och behovet av ett pedagogiskt förhållningssätt. Inom folktandvården har två pedagogiska preventionsmodeller prövats, ett kort individuellt motiverande samtal samt en gruppanpassad undervisning baserad på värderingsmetodik i skolan. Godkänd för publicering 1 oktober 2008 Tobaksbruk står för den enskilt största hälsorisken i Sverige. De negativa effekterna på munhålan är många. Epidemiologiska studier visar till exempel att rökare oftare har karies än icke-rökare i motsvarande ålder [1]. Nikotinberoende etableras för de allra flesta i tonåren [2]. I Uppsala län är det framför allt i slutet av mellanstadiet och början av högstadiet som många prövar tobak för första gången. Det är också fler flickor än pojkar som röker [3]. Att uppmuntra unga människor som aldrig prövat snus eller cigaretter att förbli tobaksfria, att påverka dem som experimenterar med tobak att sluta och att rikta insatserna mot de riskgrupper som är mest utsatta för ohälsa är viktiga uppgifter i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. På uppdrag av landstinget i Uppsala län har två projekt genomförts inom folktandvården. Båda var riktade mot att förebygga tobaksbruk hos ungdomar. Projekten var också ett led i folktandvårdens medverkan i ett bredare hälsofrämjande folkhälsoarbete. Tandvårdens medverkan är betydelsefullt inte minst för att tandvårdspersonal träffar nästan alla barn och ungdomar för regelbundna munhälsokontroller vilket ger utmärkta möjligheter att stödja unga människor innan ett tobaksbruk etableras. Det första projektet startade våren 2004 och studerade effekten av ett individuellt motiverande samtal mellan tandhygienist och patient. Syftet var att undersöka om ungdomar i åldrarna 16 17 år som haft ett motiverande hälsosamtal med snus- och rökavvänjningsråd hos tandhygienist slutar med sitt tobaksbruk inom en 2 3-månadersperiod i högre utsträckning än ungdomar i en kontrollgrupp. Resultaten visade en signifikant skillnad mellan test- och kontrollgrupp vilket tyder på att metoden är effektiv [4]. Det andra projektet syftade till att undersöka om och hur olika pedagogiska preventionsmodeller kan påverka unga riskpatienters attityder till tobaksbruk och munhälsa. Kunskaperna på området är splittrade [5]. På senare år har framför allt det tobakspreventiva arbetet inspirerats av empowermentmodeller och socialpsykologiska modeller som fokuserar på individens beteende, självförtroende och som går ut på att motverka grupptryck. Människors attityder, både egna och omgivningens, antas spela en viktig roll för att förhindra ungdomars tobaksdebut [6]. Eftersom de pedagogiska metoderna i studien betonar individen fanns också ett intresse för att undersöka ungdomars tankar om och attityder till tobaksbruk och munhälsa. Studiedesign Studien utfördes i två delar och bestod av en longitudinell enkätundersökning och en intervjuundersökning. Ansatsen var empirisk och av både kvantitativt och kvalitativt slag. I den första delen studerades effekten av en intervention baserad antingen på ett kort individuellt motiverande samtal eller på att en gruppanpassad undervisning i skolan och jämfördes med en kontrollgrupp. Det individuellt motiverande samtalet bygger på teorier om beteendeförändring. Metoden har använts och visat sig ha effekt vid bland annat alkohol och drogproblem [7]. Aktiva värderingar är en metod som syftar till att i grupp påverka ungdomars attityder och beteende i frågor som handlar om livsstil. Det är dialogen, den kommunikativa interaktionen med andra klasskamrater och en pedagog i relation till hälsa, som utgör kärnan i metoden [8]. Samtliga folktandvårdskliniker i Uppsala län deltog i studien. Patienter födda 1989 och 1992, som av tandläkare eller tandhygienist hade bedömts ha en ökad risk för att utveckla tandsjukdom, totalt 301 stycken, deltog. I den andra delen analyserades intervjuer som gjorts med ungdomarna för att öka kunskapen om och förståelsen för deras attityder till och tankar om tobaksbruk och munhälsa. Den delen hade en framåtsyftande inriktning. Intervjumaterialet presenterades som fyra konstruerade personporträtt:»brukaren«,»testaren«,»den ambiva- 54 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

VETENSKAP & KLINIK TEMA NY FORSKNING UPPSALA lenta«och»avståndstagaren«. Personporträtten gjorde det möjligt att kunna lyfta fram både det typiska och även skillnader mellan ungdomarna som deltog i studien. Därmed fanns ett dubbelt intresse i studien, å ena sidan interventionseffekten och å andra sidan intresset för ungdomarna som individer. Resultatet visade att ungdomarna genomgående hade en negativ attityd till tobaksbruk, men skillnaderna i attityder mellan interventionsgrupperna och kontrollgruppen var små. De fyra personporträtten visade att det fanns flera olika sätt för unga människor att förhålla sig till tobaksbruk [9]. Argumenten för att inte börja med tobak baserades på en kombination av olika fysiologiska skadeverkningar samt att tobak är dyrt men också på känslomässiga faktorer som att det luktar illa, är ofräscht och att utseendet påverkas negativt. Ett gemensamt drag var att tobaksbruk sattes i relation till något annat; till exempel familjen, vännerna, miljön eller andra aktiviteter. Ungdomarna betonade olika saker; det som var viktigt för den ena behövde inte vara viktigt för den andra. Ungdomarna ville ha en aktiv tobaksundervisning med eget arbete och möjligheter att till exempel diskutera livsstilsfrågor med andra. Slutsatser De två pedagogiska metoderna hade liten påvisad effekt på ungdomarnas attityder. Slutsatserna skiljer sig i jämförelse med resultat från andra studier (Pantzar, 2005). Skälet kan vara att det korta motiverande samtalet är anpassat för intervention för att påverka ungdomar med ett etablerat tobaksbruk. Effekten vid prevention blir inte lika tydlig. Genom porträtten lyckades vi komma närmare ungdomarnas föreställningsvärld och attityder; en viktig kunskap för att förstå hur unga människor tänker om den egna kroppen, livet och framtidsprojekt. Med utgångspunkt från detta kan vi utforma pedagogiska insatser som möter ungas faktiska behov och som anpassas för olika gruppers behov. Sammantaget har resultaten från denna och Pantzars [2005] studie lett till att alla tobaksbrukande ungdomar erbjuds ett motiverande samtal Figur 1. Marie Lidén, tv, och Katti Flink, tandhygienister på Folktandvården Vretgränd i Uppsala, visar upp det plaströr fyllt med fimpar som leder till diskussion kring cigaretternas innehåll. hos tandhygienist. Syftet med detta är att ungdomarna både ska kunna minska och reflektera över sitt tobaksbruk. Folktandvården har regelbundet lektioner om tobak och munhälsa i skolorna. Vi använder interaktiva metoder där ungdomarna stimuleras till delaktighet med hjälp av diskussioner och rekvisita (figur 1). foto: kenneth gunnarsson referenser 1. Hirsch JM, Livian G, Edward S, Noren JG. Tobacco habits among teenagers in the city of Goteborg, Sweden, and possible association with dental caries. Swed Dent J 1991; 15: 117 23. 2. CAN- Swedish Council for Information on Alcohol and other Drugs. Drogutvecklingen Sverige. Report no 82, 2004. Stockholm, Sweden. 3. Liv och Hälsa Ung. Rapportserie, Landstinget Uppsala län, 2005. 4. Pantzar M. Utveckling av den tobakspreventiva delen av hälsosamtalet och rök och snus avvänjningsinsatser för ungdom. Slutrapport, Folkhälsoenheten, Primärvården, Landstinget i Uppsala län, 2005. 5. Thomas R, Perera R. Schoolbased programmes for preventing smoking. Cochrane Database Syst Rev 2006; 19: 3: CD 001293. 6. Rolandsson M, Hugoson A. Factors associated with snuffing habits among ice-hockey-playing boys. Swed Dent J 2001; 25: 145 54. 7. Burke BL, Arkowitz H, Menchola M. The efficacy of motivational interviewing, a meta-analysis of controlled clinical trials, Consult Clin Psychol 2003; 71: 843 61. 8. Rogers CR.»Toward a modern approach to values: The valuing process in the mature person«in readings in values clarification, eds. Sidney B, Simon and Howard Kirschenbaum, Minneapolis, MN; Winston Press, 1973, p 75. 9. Hedman E, Gabre P, Riis U. Adolescent s attitudes towards tobacco use and oral health: Four portraits. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being. Accepted 080611. tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 55

VETENSKAP & KLINIK Jönsson et al Patientens medverkan studeras Pedagogiska och beteendemedicinska perspektiv inom tandvården 2. Beteendemedicinsk modell för bättre egenvård till patienter med parodontit Birgitta Jönsson Per Lindberg Kerstin Öhrn nils Oscarson e-post: birgitta. jonsson@lul.se Forskning pågår: Uppsala SAmmANfATTAT Patientens medverkan har stor betydelse för behandlingen av en rad tillstånd inom tandvården. Folktandvården i Uppsala prövar en alternativ metod att arbeta med beteendeförändringar för att förbättra patienters långsiktiga följsamhet. Godkänd för publicering 1 oktober 2008 För att påverka livsstilsfaktorer är arbetet med beteendeförändringar centralt, och nödvändigt för långsiktig framgång. När man som tandhygienist arbetar med patienter med grav parodontit är beteendeförändringar som syftar till att förbättra munvårdsvanor viktiga för en lyckad behandling. Vid inlärning av ett nytt beteende är information om risker med ohälsobeteende och vinster med hälsobeteende en förutsättning för förändring. Om en individ inte har kunskap om hur livsstilsvanor påverkar hälsan har han eller hon liten anledning till att ändra sina vanor. Informationen utgår dock ofta från det behandlaren tycker är viktigt att förmedla och tar därmed kanske inte hänsyn till patientens tidigare kunskaper, tro på behandling eller tilltro till sin egenförmåga (selfefficacy) (1). Tilltron till sin egen förmåga att kunna utföra en specifik handling i en specifik situation spelar en central roll om en individ väljer att göra en förändring. Detta är grundläggande för motivationen och avgör om man kommer att agera eller inte (2). Andra viktiga faktorer för hälsobeteende är om individen tror på att en aktivitet ger ett visst resultat, de omedelbara positiva eller negativa effekter som en beteendeförändring får för individen, samt kort- och långsiktiga mål för hälsa och beteende (1). Individuella långsiktiga mål speglar en individs ambition med sin framtida munhälsa och behandling. Att formulera mål stärker individens motivation för att utföra en specifik aktivitet förutsatt att personen anser att de är viktiga att uppnå och möjliga att nå. Dessutom krävs att individen har kunskap om hur målen kan nås (3). Brist på studier inom tandvården Som sbu konstaterat i två rapporter (4, 5) finns det ett begränsat antal vetenskapliga studier inom tandvården som syftar till att främja och underlätta beteendeförändringar hos patienterna. Däremot finns exempel inom andra vårdområden. Vid sjukgymnastikbehandling av muskuloskelettal smärta har en skräddarsydd behandlingsmodell som utgår från social kognitiv teori och strategier från kognitiv beteendeterapi visat god effekt (6). En individuellt skräddarsydd behandling ska avspegla patientens individuella mål och problem. Skräddarsydd vård innebär att strategier för behandling baseras på individuella faktorer som relateras till det hälsoutfall som är målet för behandling. Med individuella faktorer menas både medicinska/odontologiska faktorer samt personliga faktorer som tilltro till sin egen förmåga, attityder och kapacitet. Dessa faktorer identifieras med en individuell analys och bedömning. Skräddarsydd behandling och tillämpning av kognitiva beteendestrategier bör vara relevanta också inom tandvården, inte minst för att påverka munhygienvanor. Alla som arbetar med patienter stöter med största sannolikhet på individer som inte följer de råd, instruktioner och ordinationer de får eller som lätt faller tillbaka i gamla vanor. Det gäller inte minst patienter med grav parodontit. Vi kunde se det tydligt i samband med att specialistkliniken i Uppsala utvärderade behandlingsresultatet efter 12 respektive 24 månader. Vid utvärderingen identifierades grupper av individer med sjukdomsrecidiv och återfall till gamla munvårdsbeteenden. En fråga som aktualiserades var;»går det att arbeta med beteendeförändringar på ett alternativt sätt för att nå ett mer långsiktigt bestående resultat som också är till nytta för patienten?«. Med den kliniska frågeställningen som utgångspunkt inleddes planering och initiering av ett forskningsprogram samt en klinisk studie. Målsättningen var att utveckla och utvärdera en individuell skräddarsydd beteendemedicinsk behandling vid kronisk parodontit för att förbättra munhygienvanor och därmed individernas parodontala hälsa. Ett ytterligare mål var att studera olika psykologiska faktorers inverkan på hur individer lyckas med sin egenvård vid parodontal behandling. Avsikten är att hitta tänkbara prediktorer och kunna identifiera undergrupper av individer som svarar olika på behandlingen. 56 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

VETENSKAP & KLINIK TEMA NY FORSKNING UPPSALA Planering och studiestart Arbetet med att planera för studien initierades efter en undersökning på parodontologikliniken 2002 (7). I teamet ingår en legitimerad psykolog (professor och huvudhandledare), två praktiserande tandhygienister (varav en doktorand), en specialist i parodontologi och en docent inom vårdvetenskap (båda biträdande handledare). En statistiker och ytterligare en professor i psykologi är också knutna till projektet. Studien är en randomiserad kontrollerad enkelblind tvågruppsstudie med försöks- och kontrollgrupp. Den första undersökningen och behandlingen gjordes våren 2006 och studien beräknas pågå till slutet av 2009 då den sista 24-månaderskontrollen ska vara klar. Interventionen Interventionen har utvecklats och testats i en förstudie och har sin utgångspunkt i social kognitiv teori samt kognitiva beteendeprinciper. De grundläggande delarna i interventionen är att utifrån kognitiva, beteende- och miljöfaktorer vägleda patienten att uppnå och upprätthålla ett önskat munhygienbeteende. Exempel på kognitiva beteendestrategier är analys, träning av färdigheter, individuella beteendemål och återfallsprevention. Interventionen omfattar sju steg och varje steg utformas individuellt utifrån patientens mål och behov. För att underlätta dialogen mellan tandhygienist och patient utgår man från ett motiverande samtal (8). Individerna i kontrollgruppen har fått en standardbehandling som består av genomgång av status, noggrann information om parodontit (för rökare även sambandet mellan rökning och parodontit) samt instruktion och ordination av individuellt utprovade munhygieniska hjälpmedel. Utvärdering görs vid 3, 12 respektive 24 månader. Primära utfallsmått är plack- och gingivalindex. Sekundära utfallsmått är frekvens för approximal rengöring, antal fördjupade tandköttsfickor med eller med avsaknad av inflammation. Vidare kommer patienternas munhälsorelaterade livskvalitet att utvärderas, deras självupplevelse och attityd till approximal rengöring samt kunskap om parodontit. Betydelse Många behandlingsåtgärder i tandvården bygger i hög grad på patientens medverkan. Om vi misslyckas i våra intentioner att få våra patienter att mer aktivt delta i behandlingen kan många behandlingstimmar kännas bortkastade. Det finns många skäl att prova och utveckla nya arbetsmetoder som ger bättre förutsättningar för behandlingsresultat både på kort och lång sikt. Vi kan redan nu se fördelar med att ändra förhållningssätt utifrån patientperspektivet. Det ligger i tiden att patienten ska få hjälp med verktyg att ta en mer aktiv roll (empowerment). Ett nytt»ett nytt förhållningssätt i samtalet med patienten ger dessutom terapeuten verktyg att förstå patienten och förbättra strategierna för att komma vidare med hälsoperspektivet.«förhållningssätt i samtalet med patienten ger dessutom terapeuten verktyg att förstå patienten och förbättra strategierna för att komma vidare med hälsoperspektivet. Ett stärkt patientdeltagande kan förhoppningsvis bidra till mer långsiktiga hälsovinster. På lång sikt kan en förskjutning ske i tandvårdens och patientens ansvar; besöksintervall kan förlängas och behandlingen kan på lång sikt bli mer kostnadseffektiv. Genom den här studien ser vi en möjlighet att förbättra vår kunskap om vad som påverkar beteendeförändringar för egenvård och hur vi stärks i våra spekulationer kring fördelarna med nya sätt att arbeta. Vi ser även studien som ett steg mot att utveckla en metod för att arbeta med beteendeförändringar som kan bli användbar även inom andra områden i tandvården. referenser 1. Bandura A. Health Promotion by Social Cognitive Means. Health Education & Behavior 2004; 31 (2): 143 64. 2. Bandura A. Self-Efficacy: the exercise of control. New York: W.H. Freeman and Company; 1997. 3. Latham GP, Locke EA.New developments in and directions for goal-setting research. European Psychologist 2007; 12 (4): 290 300. 4. SBU. Att förebygga karies. En systematisk översikt. (To Prevent caries. A systematic review). Review. Stockholm: The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU) 2002. Report No.: 161. 5. SBU. Kronisk parodontit -prevention, diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt. (Chronic periodontitis, diagnostics and treatment. A systematic review) Review. Mölnlycke: The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU) 2004 October 2004. Report No.: 169. 6. Åsenlöf P, Denison E, Lindberg P. Individually tailored treatment targeting activity, motor behavior, and cognition to reduce pain-related disability: a randomized controlled trial in patient with musculoskeletal pain. Journal of Pain 2005; 6 (9): 588 603. 7. Jönsson B, Lindberg P, Oscarson N, Öhrn K. Improved compliance and selfcare in patients with periodontitis a randomized control trial. International Journal of Dental Hygiene 2006; 4: 77 83. 8. Miller R, Rollnick S. Motivational interviewing Preparing people for change. Second ed. New York: The Guilford Press; 2002. tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 57

VETENSKAP & KLINIK Reiser & Sobocki Kostnadskrävande vård fordrar uppföljning och utvärdering Erika Reiser E-post: erika.reiser @lul.se Anna Andlin Sobocki E-post: anna.andlin @surgsci.uu.se FAKTA 1. EXEMPEL PÅ VÅRDPROGRAM sammanfattat Barn med läpp-, käkoch gomspalt genomgår omfattande och kostnadskrävande vård från nyfödda till vuxen ålder. Uppföljning och utvärdering av behandlingen är av stor vikt. Godkänd för publicering 1 oktober 2008 Spalter i läppar, käke och gom är den vanligaste medfödda missbildningen i huvud-halsområdet med en frekvens på 1,5 2/1 000. I Sverige föds cirka 180 barn med någon form av spalt varje år. Bland cirka 600 nyfödda kan man vänta sig ett barn med spalt. Incidensen varierar med etniskt ursprung, kön och typ. Incidensen är högre bland asiater och lägre hos afroamerikaner. Hos pojkar är läpp-käkspalt med eller utan gomspalt vanligast. Hos flickor är isolerad gomspalt mer än dubbelt så vanligt som hos pojkar. Spalter som involverar läpp-käke-gom samt isolerad gomspalt är två skilda grupper med olika ursprung. Kluven läpp-käke med eller utan gomspalt utgör i Sverige nästan 70 procent av alla spaltfall. Resterande 30 procent är enbart gomspalt. Spalter i läpp och käke kan vara både enkel- och dubbelsidiga. Det finns fortfarande otillräcklig kunskap när det gäller etiologin, men man är överens om att den är multifaktoriell; genetisk predisposition och miljöfaktorer som till exempel infektioner, kroniska sjukdomar eller medicinering är involverade i varierande grad. Spalterna uppkommer när tidiga embryonala utskott inte smälter samman. Läpp- och/eller käkspalt uppkommer under 4 6:e graviditets- För en total enkelsidig läpp-käk-gomspalt ser programmet oftast ut så här: Nyfödd Information och stöd vad gäller matning Gomplatta med nässtöd för modellering av näsvinge hos de med bred spalt och utplattad näsvinge 3 månader Plastikkirurgisk slutning av läppspalten 6 månader Plastikkirurgisk slutning av mjuka gommen 18 24 månader Plastikkirurgisk slutning av restspalt i hårda gommen 5 år Eventuell talförbättrande operation (velofarynxplastik) 7 8 år Eventuell tandreglering 8 11 år Bentransplantation till käkspalten 12 14 år Tandreglering startar, eventuellt sekundära näs- och läppkorrigeringar, eventuell distraktionsbehandling 18 20 år Eventuell ortognatkirurgi samt sekundära näs- och läppkorrektioner veckan genom en förhindrad sammansmältning av det nasomediala, nasolaterala och laterala maxillära utskotten. Gomspalt uppkommer under 8 12:e graviditetsveckan genom en förhindrad upphöjning och sammansmältning i medellinjen av de laterala gomutskotten. De vanligaste spalterna kan delas in i tre huvudgrupper: främre, genomgående och bakre spalter. Främre spalter Till de främre spalterna hör enbart läppspalt och kombinerad läpp-käkspalt. Läppspalten delar läppen nedanför näsöppningen och kan vara enkelsidig eller dubbelsidig samt partiell eller total. Av okänd anledning är den vanligare på vänster sida. Läppspalten medför ofta felställningar i näsvinge, näsöppning och nästipp. Den kombinerade läpp-käk-spalten är vanligare. Alveolarutskottet är här också helt eller delvis kluvet och agenesier samt felställningar av tänderna i det drabbade området är vanliga. Genomgående spalter Till de genomgående spalterna hör enkelsidig läpp-käkgomspalt och dubbelsidig läpp-käk-gomspalt. Här är förutom läppen och alveolarutskottet även gommen kluven (figur 1a och b). Bakre spalter Till de bakre spalterna hör isolerad gomspalt (figur 2) och submukös gomspalt. Den isolerade gomspalten kan vara av olika svårighetsgrad. Ibland omfattar den enbart mjuka gommen men kan också sträcka sig fram till foramen incisivum. När alla skikt utom ett tunt lager ytlig slemhinna är delade i gommen brukar man tala om submukös gomspalt. Submukös gomspalt upptäcks oftast först när barnet börjar tala och man kan notera ett hypernasalt tal. Nästan alla former av spalt i gommen påverkar talet. Rehabiliteringen av lkg-barn kräver ett multidisciplinärt samarbete mellan framför allt plastikkirurg, ortodontist, foniater och logoped. Behandlingen startar vid födseln och fortsätter genom hela tillväxtperioden. Målet är att i största möjliga mån normalisera tal, käk- och bettutvecklingen samt utseendet. Behandlingsprogrammen och behandlingsutfallet varierar mellan olika centra (Shaw et al 1992). På senare år har index utvecklats för bedömning av behandlingsresultat utifrån studiemodeller. Dessa används numera ofta i jämförande intercenter studier (Mars et al 1987, Atack et al 1997). 58 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

VETENSKAP & KLINIK TEMA NY FORSKNING UPPSALA Figur 1a. Total enkelsidig läpp-käk-gomspalt extraoralt. Figur 1b. Total enkelsidig läpp-käk-gomspalt intraoralt. Figur 2. Isolerad gomspalt. Figur 3. Primärt bett hos ett barn fött med total enkelsidig läppkäk-gomspalt. Hos spaltbarn förekommer nästan alltid en avvikande utveckling av tänder och käkar. Agenesier, atypisk form, emaljhypoplasier och ektopisk erumption av intilliggande tänder är vanligt. Maxillan blir ofta underutvecklad och korsbett samt prenormalt bett med frontal invertering är de vanligaste ocklusionsavvikelserna (figur 3). På nyfödda med bred spalt och snedställd näsa görs ofta ett försök att förbättra näsans form innan läppen sluts kirurgiskt (Grayson et al 1999). Barnen får en gomplatta med nässtöd. Nässtödet förbättrar näsans form och gomplattan brukar underlätta matningen. Barnen följs regelbundet under uppväxten hos ortodontist. I regel görs ingen ortodonti i primära bettet. Först vid 7 8 års ålder kan det vara aktuellt med till exempel expansion av överkäken och upprätning av snedställda överkäksincisiver inför bentransplantationen till käkspalten. Fortsatt tandreglering sker när samtliga permanenta tänder erumperat vid 12 14 års ålder. Vid stora skelettala avvikelser kan det bli aktuellt med maxillär distraktion eller kirurgisk korrigering efter avslutad tillväxt. Vårdprogrammet i Uppsala Barn med spalt har behandlats vid Akademiska sjukhuset i Uppsala sedan 1950-talet. Ytterligare fem centra finns i Sverige. Dokumentationen har följts med noggrannhet och material finns tillgängligt för longitudinella retrospektiva studier. Uppsala tar hand om cirka 30 40 nya barn per år från Mellansverige. Det ortodontiska och kirurgiska vårdprogrammet för barnen ser olika ut beroende på spalttyp (faktaruta 1). Aktuell forskning Just nu pågår två omfattande forskningsprojekt inom lkg i Uppsala. Det ena har näsan i fokus och det andra har spalten i fokus. I forskningsprojektet med näsan i fokus har samtliga patienter födda 1960 1987 med total enkelsidig läpp-käk-gomspalt som är behandlade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala återkallats och undersöks med avseende på näsans form och funktion både ur ett objektivt och subjektivt perspektiv. Samtliga mätningar görs också på en matchad kontrollgrupp. Det är svårt att uppnå god funktionell och utseendemässig rekonstruktion av näsans funktion och form hos lkg-patienter. De har ofta problem med nästäppa och besvär med luftpassage. Utseendemässigt har de ofta en asymmetri och deviation av näsan som påverkar deras livskvalitet och välbefinnande. Det är dock ännu okänt hur stor betydelse näsans utseende har och hur funktionella mätningar korrelerar med patienternas upplevelse av resultat respektive symtom. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på hur olika behandlingsprotokoll som använts från 1960-talet påverkat näsans form och funktion samt patienternas subjektiva besvär. I forskningsprojektet med spalten i fokus tittar vi retrospektivt på samtliga barn födda mellan 1990 1999 som behandlats vid Akademiska sjukhuset. Flera olika spalttyper ingår. Barnen har opererats med samma operationsteknik och av två erfarna plastikkirurger. Effekter av den ursprungliga morfologin och spaltstorleken på behandlingsutfallet när det gäller ocklusion, käktillväxt, tal med mera studeras. Tidigare studier har funnit att behandlingsresultatet varierar beroende på operationsteknik och kirurgens skicklighet. Ytterst lite finns dock publicerat om effekten av maxillan och spaltens ursprungliga morfologi på behandlingsresultatet. Spaltens storlek beror på både en vävnadsbrist och en förskjutning av segmenten i förhållande till varandra. Barn med samma spalttyp kan ha mycket olika storlek på defekten. Spaltstorleken kan påverka hur svårt det är att kirurgiskt reparera spalten och hur resultatet blir. Spalter med olika storlek och olika grad av förskjutning av segmenten borde reagera olika på de primära kirurgiska ingreppen. Syftet med projektet är att se vilka möjligheter vi har att tidigt kunna prognostisera behandlingsresultat och individualisera behandlingen. Referenser 1. Atack N, Hathorn I, Mars M, Sandy J. Study models of 5 year old children as predictors of surgical outcome in unilateral cleft lip and palate. Eur J Orthod 1997a; 19: 165 70. 2. Atack N, Hathorn IS, Semb G, Dowell T, Sandy JR. A new index for assessing surgical outcome in unilateral cleft lip and palate subjects aged five: reproducibility and validity. Cleft Palate Craniofac J 1997b; 34: 242 6. 3. Grayson BH, Santiago PE, Brecht LE, Cutting CG. Presurgical nasoalveolar molding in infants with cleft lip and palate. Cleft Palate Craniofac J 1999; 36: 486 98. 4. Mars M, Plint DA, Houston WJB, Bergland O, Semb G. The Goslon yardstick: a new system of assessing dental arch relationships in children with unilateral clefts of the lip and palate. Cleft Palate J 1987; 24: 314 22. 5. Shaw W, Asher-McDade C, Brattström V, Dahl E, McWilliam J, Molsted K, Plint D, Prahl-Andersen B, Semb G. The R.A six-center international study of treatment outcome in patients with clefts of the lip and palate: Part 1. Principles and study design. Cleft Palate Craniofac J 1992; 29: 393 7. tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 59

VETENSKAP & KLINIK IngaLill Feldmann Skelettala metoder vid tandförflyttningar Ingalill Feldmann Specialisttandvården, tandreglering och barntandvård, Gävle E-post: ingalill. feldman@lg.se sammanfattat Avhandlingen visar att konceptet ben-mot-implantat är tillräckligt stabilt för att motstå ocklusala och ortodontiska krafter. Det visade sig även vara överlägset jämfört med konventionell förankring. Fortsatt produktutveckling inom skelettal förankring är därför välkommen, samtidigt som det behövs fortsatt klinisk forskning inom området. Godkänt för publicering 14 maj 2008 Tandreglering är i dag en vanlig företeelse; cirka 20 procent av våra barn- och ungdomspatienter kommer under någon period att behandlas med fastsittande apparatur. För varje behandling görs en planering av de krafter som går åt för tandförflyttningarna men också de motkrafter som uppkommer. Vi vet att när en tand utsätts för en kraft genereras alltid en motkraft av samma dimension och ortodontisk förankring definieras därför som förmåga att avleda oönskade motkrafter. För att säkerställa att behandlingsmålet uppnås ingår därför ofta förankringsförstärkning som en viktig del i behandlingsplaneringen. Konventionella metoder att förstärka förankringen är att fördela krafterna över många tänder eller att tillsätta specifika förankringselement. Under den senaste 10-årsperioden har stort intresse visats för tekniker som använder skelettal förankringsförstärkning. Ett stort antal studier om olika förankringssystem (konventionella och skelettala) finns publicerade men en kritisk granskning av resultat och klinisk relevans ur ett evidensbaserat perspektiv saknas i allmänhet. När ny teknik introduceras bör det vara självklart att effektiviteten utvärderas och jämförs med konventionella metoder, DISPUTATION Den 7 december 2007 försvarade övertandläkare Ingalill Feldmann sin avhandling för odontologie doktorsexamen»orthodontic anchorage Evidence-based evaluation of anchorage capacity and patients perceptions«vid Odontologiska institutionen, Malmö högskola. Fakultetsopponent var docent Gunnar Paulin, Linköping. Huvudhandledare har varit professor Lars Bondemark och bihandledare professor Thomas List, båda Malmö. men det är också viktigt att patientens upplevelser av det nya systemet analyseras. Avhandlingen består av fyra delarbeten med det övergripande syftet att utvärdera ny skelettal förankringsteknik baserad på osseointegrering och jämföra den med konventionella metoder vad gäller förankringskapacitet och acceptans hos en grupp ungdomar som genomgår ortodontisk behandling. Den gemensamma behandlingsplanen för alla patienter som ingår i studien är extraktion av två premolarer i överkäken följt av fastsittande tandställning. Förankringsförstärkning på första molarerna är planerad. De system som analyserats är: osseointegrerade Onplant (a) och Orthoimplantat (b) samt konventionella eod (c) och transpalatinal bar (d) (figur 1). Delarbete I Studien var en systematisk litteraturöversikt med syfte att utvärdera effektiviteten av olika förankringssystem ur ett evidensbaserat perspektiv. I syftet ingick också att göra en kvalitetsbedömning av de utvalda studierna. Översikten omfattade tidsperioden från januari 1966 till december 2004 och har därefter i avhandlingen utökats att gälla till och med juli 2007. Resultaten visade att endast 25 av 751 artiklar inom ämnesområdet var meriterade för en evidensbaserad analys av effektiviteten. De flesta utvalda artiklarna bedömdes ha en låg kvalitet. Det var därför inte möjligt att dra några evidensbaserade slutsatser om förankringsförstärkning på molarer vid luckslutning efter premolarextraktioner. Studiernas kvalitet var mestadels låg och mer forskning behövs. Delarbete II För att kunna utvärdera patienternas upplevelser och acceptans av ortodontisk behandling inklusive de kirurgiska momenten utarbetades en serie frågeformulär. För att ta fram relevanta och patientnära frågeställningar togs frågorna fram med hjälp av fokusgruppsintervjuer med patienter som tidigare avslutat sin ortodontiska behandling. De frågeområden som bedömdes vara viktiga var; motivation till behandling, förväntningar på behandlingen, smärta och obehag från tänder, käkar och ansikte samt effekter på dagligt liv. Syftet med delarbetet var att utvärdera reliabilitet och validitet hos det frågeformulär som 60 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

VETENSKAP & KLINIK Skelettal förankring utarbetats efter fokusgruppsintervjuer. Två konsekutiva patientgrupper (totalt 60 patienter) besvarade basenkäten vid två tillfällen med två veckors mellanrum. 30 patienter (14,6 år, sd 2,31) skulle precis starta sin ortodontiska behandling och 30 patienter (15,1 år sd 2,0) hade pågående behandling. Resultatet visade att samtliga frågeområden uppvisade bra till utmärkt reliabilitet och validitet. Slutsatsen blev därför att fokusgruppsintervjuer är en bra metod att använda vid framställning av frågeformulär. Frågeformuläret kan rekommenderas när ungdomars erfarenhet av ortodontisk behandling ska utvärderas. signifikant lägre första veckan efter ingreppen i Orthoimplantatgruppen jämfört med de båda andra grupperna (tabell I). Slutsatserna blev därför att smärta och obehag efter kirurgisk insättning av ett förankringselement är lägre eller jämförbart med premolarextraktioner samt att Orthoimplantatet är att föredra i ett korttidsperspektiv. a a Delarbete III Syftet med delarbetet var att utvärdera och jämföra patienters upplevelser av smärta, obehag och effekter på dagligt liv efter kirurgisk insättning av osseointegrerande förankringselement och rutiningreppet premolarextraktioner. Materialet bestod av 120 ungdomar (14,3 år sd 1,73) som skulle genomgå ortodontisk behandling och som randomiserats till fyra olika förankringssystem. De första momenten som utfördes i respektive grupp var kirurgisk insättning av Onplant respektive Orthoimplantat, samt premolarextraktioner i de grupper som randomiserats till konventionell förankring (eod och transpalatinal bar). De kirurgiska momenten är minimalt invasiva och tar cirka 15 minuter. Efter kirurgisk insättning och premolarextraktioner besvarade patienterna frågeformulär (baserade basenkäten från delarbete ii) på kvällen efter ingreppen och en vecka senare. Resultaten visade att smärta efter insättning av ett Orthoimplantat är signifikant lägre än efter insättning av ett Onplant eller efter premolarextraktioner. Smärta efter kirurgisk insättning av ett Onplant är jämförbar med premolarextraktioner (figur 2). Analgetikakonsumtionen var b c b c Smärtintensitet enligt VAS 100 80 60 40 20 0 n Onplant grupp a n Orthosystem grupp b n Premolar extraktion grupp c a b p=0,002 b c p=0,007 b c p<0,001 Analgetika- Under operation Kvällen efter 1 vecka efter injektion /extraktion op/extraktion op/extraktion Figur 2. Självskattad upplevelse av smärta enligt VAS-skalan relaterad till kirurgisk insättning av osseointegrerande förankringselement ( Onplant och Orthoimplantat) samt premolarextraktioner. Figur 1 a d. a) visar en bondad Onplantbar samt röntgenbild med Onplant på plats, b) visar ett bondat Orthosystem samt röntgenbild av Orthoimplantatet på plats, c) visar kliniska bilder av EOD på plats och d) visar en cementerad transpalatinal bar. d tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 61

VETENSKAP & KLINIK IngaLill Feldmann»Den fortsatta produktutvecklingen inom skelettal förankring mot icke-integrerande miniskruvar med flera möjliga placeringsalternativ som dessutom enkelt kan sättas på plats av ortodontist är därför välkommen.«delarbete IV I det fjärde delarbetet utvärderades och jämfördes förankringskapaciteten för de fyra förankringssystem som patienterna (60 pojkar och 60 flickor) i delarbete iii och iv randomiserats till. Mätningar och jämförelser på profilröntgenbilder gjordes före behandling efter utjämningsfas och efter luckslutning. Första molarens och incisivens läge samt förflyttning uppmättes och korrigerades för patientens sagitella tillväxt. Behandlingstiden för respektive fas och grupp räknades också fram. Resultatet visade att det inte förelåg någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna när det gäller behandlingstid, incisivförflyttning eller sagittell tillväxt under observationsperioden. Molarförflyttningen visade däremot signifikanta skillnader mellan de skelettala och konventionella förankringsgrupperna. TABELL 1. Analgetikakonsumtion första dagen samt första veckan efter kirurgisk insättning av Onplant och Orthoimplantat jämfört med premolarextraktioner. Onplant Ortho- Premolar Totalt A implantat B extraktion C N=29 N=30 N=59 Analgetika första dagen 24 19 37 80 Ingen analgetika första dagen 4 9 21 34 Totalt 28 28 58 114 Analgetika första veckan 19 9 39 67 Ingen analgetika första veckan 7 18 20 45 Totalt 26 27 59 112 P-värde första dagen A/C: P=0,037, A/B = NS, B/C =NS P-värde första veckan A/B: P= 0,004, B/C: P=0,004, A/C=NS NS=Ingen statistisk signifikans TABELL 2. Fördelningen lyckad/misslyckad förankringskapacitet för Onplantgruppen (A), Orthoimplantatgruppen (B), EOD-gruppen (C) och transpalatinal bargruppen (D). Onplant (A) Orthoimplan- EOD (C) TPB (D) Totalt N=29 tat (A) N=30 N=30 N=29 Lyckad 24 28 14 8 74 Misslyckad 5 2 16 21 44 Totalt 29 30 30 29 118 Orsak till 1 ingen osseo- 1 ingen osseo- 16 förankrings- 21 förankringsmisslyckande integrering integrering förlust förlust 2 tekniska >1,0 mm >1,0 mm >1,0 mm problem 1 avbruten behandling (dålig hygien) 1 förankringsförlust >1,0 mm P-värden A/B: NS, A/C: P=0,0039, A/D: P < 0,001, B/C,D: P<0,001, C/D: NS NS = Ej statistiskt signifikant Onplant- och Orthoimplantatet var helt stabila under observationsperioden medan eod och transpalatinal bar visade förankringsförluster på 1,2 respektive 2,0 millimeter. Resultatet visade också att av de 118 patienter som startade sin behandling kvarstod 113 efter den totala observationsperioden. Ur en klinisk aspekt är de fem patienter som av olika skäl utgick ur studien också intressanta och i tabell ii, som visar fördelning av lyckad/misslyckad förankringskapacitet, är dessa inräknade. Gränsdragning för lyckad förankring där maximal förankring eftersträvas sattes till 1 millimeter förankringsförlust (tabell ii). Konklusionerna i delarbete iv blev att: n Onplant- och Orthoimplantat-systemet utgjorde en stabil förankring under observationsperioden. n eod var en stabil förankring under utjämningsfasen men uppvisade totalt en förankringsförlust. Flickor koopererade signifikant bättre än pojkar med eod. n Transpalatinal bar var otillräcklig som förankring under observationsperioden. n Om maximal förankring eftersträvas är skelettal metodik att rekommendera. kliniska aspekter Efter 40 års forskning kring implantat och osseointegrering torde konceptet ben-mot-implantat vara accepterat som tillräckligt stabilt för att motstå occlusala och ortodontiska krafter. I den här avhandlingen har det också konfirmerats och vi har även visat dess överlägsenhet jämfört med konventionell förankring. Patientacceptansen för de kirurgiska momenten har också varit god. För patienter med kritisk förankringsproblematik är kostnadsaspekten av mera underordnad betydelse medan kostnadseffektiviteten i rutinfall måste beaktas. Materialkostnaden för osseointegrerande förankringselement är i dag jämförelsevis höga och kräver dessutom remiss till käkkirurg. Den fortsatta produktutvecklingen inom skelettal förankring mot icke-integrerande miniskruvar med flera möjliga placeringsalternativ som dessutom enkelt kan sättas på plats av ortodontist är därför välkommen. Fortsatt klinisk forskning inom ämnesområdet är dock en förutsättning. DELARBETEN I. Feldmann I, Bondemark L. Orthodontic anchorage: A systematic review. Angle Orthod 2006; 76: 493 501. II. Feldmann I, List T, John MT, Bondemark L. Reliability of a questionnaire assessing experiences of adolescents in orthodontic treatment. Angle Orthod 2007; 77: 311 7. III. Feldmann I, List T, Feldmann H, Bondemark L. Pain and discomfort following surgical placement of orthodontic anchoring units and premolar extraction. A randomized controlled trial. Angle Orthod 2007; 77: 578 85. IV. Feldmann I, Bondemark L. Anchorage capacity of osseointegrated and conventional anchorage systems A randomized controlled trial. Am J Orthod and Dentofacial Orthop 2008; 133:339. e19-339. e28. 62 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

Behändigt under samma tak Svensk Dentalservice består av tretton dentalserviceföretag runt om i Sverige. Vi finns i Bromölla, Göteborg, Hässleholm, Kvicksund, Nyköping, Stockholm, Uppsala, Visby, Vännäs och Örebro. Vi är generalagenter för Bambach, Euronda, Heka Dental, Instrumentarium, Kodak, Stern Weber och återförsäljare för Belmont, Bien Air, Climo, Faro, Jun Air, NSK, W&H m.fl. Välkommen att ta del av vårt handplockade sortiment gå in på www.dentalservice.se Ur vårt handplockade sortiment Bambach Sadelstol ger ryggraden en naturlig rak hållning och förebygger därför belastningsskador på rygg, svank etc. För mer information 0155-521 66 eller www.dentalservice.se Vi säljer och utför service på handplockade dentalutrustningar!

VETENSKAP & KLINIK DEBATT Orsaksinriktad behandling har läkningseffekt på parodontit Replik på docent Kerstin Knutssons artikel»tveksamma behandlingseffekter mot tandlossning kostar miljoner«. Kerstin Knutsson är docent i kliniskt beslutsfattande och specialist inom ämnesområdet oral röntgendiagnostik. I hennes artikel angående behandlingseffekterna mot tandlossning publicerad i»nyheter«, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola 2008-08-06, sades bland annat att det saknas vetenskapliga bevis för att behandling mot kronisk tandlossningssjukdom som utförs i tandvården innebär att patienterna får behålla sina tänder. Den allmänt förbättrade tandhälsan skulle i stället bero på ett allmänt förbättrat hälsoläge, att vi är friskare och har ett bättre immunförsvar, och en bättre egentandvård. Med anledning av detta vill undertecknade anföra följande. Parodontit är en infektionssjukdom, orsakad av munhålans bakterier. Det finns vetenskapliga belägg för att orsaksinriktade behandlingsåtgärder har läkningseffekter på tandlossningssjukdomen. Försummad behandling har negativa konsekvenser på sjukdomsutvecklingen. Försummelse är dessutom inte lege artis och anmälningsbar enligt tandvårdslagen. Det finns inga belägg för att»allmänt förbättrat hälsoläge«skulle påverka förekomsten eller graden av parodontit på ett gynnsamt sätt, som hävdas i artikeln. Vi ställer oss frågande inför påståendet att»allmänna immunförsvaret«skulle ha förbättrats i befolkningen, som Kerstin Knutsson hävdar i artikeln. I vart fall har man inte visat någon vetenskapligt dokumenterad läkningseffekt på parodontit av en sådan förbättring. Påståendet, som finns i artikeln, att»alla patienter får samma typ av behandling«är ogrundat. Då det på förhand är svårt för terapeuten att selektera de sjukdomsaktiva patienterna kan»överbehandling«, som påstås i artikeln, förekomma. Vissa patienter kan erhålla större behandlingsinsatser än nödvändigt. För den allmänna tand- och munhälsan bör emellertid även sådan behandling till största delen vara av godo för patienten. I en befolkning bör risken för att patienter som behöver omfattande behandling inte får det vara större och till avsevärt större nackdel för patienten. För de patienter som lider av en progressiv parodontit är det till största delen tandvårdens förtjänst att patienterna fått behålla sina tänder. Inga vetenskapliga belägg finns som talar för att parodontit kan läka spontant och utan behandling. Orsaksinriktad parodontitbehandling förlänger tandöverlevnaden samt läker skadorna eller minskar sjukdomsprogressionen. gunilla bratthall, professor henrik jansson, övertandläkare ola norderyd, docent anders rönström, övertandläkare claes virdeborn, specialisttandläkare Tandvårdshögskolan i Malmö 64 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

VETENSKAP & KLINIK DEBATT Svar till Johan Friskopp och Gunilla Bratthall et al»sunt förnuft kan ersätta brister i kunskap«här svarar Kerstin Knutsson både Johan Friskopp (i Tandläkartidningen nummer 13), och Gunilla Bratthall et al. Påståendena finns i Johan Friskopps artikel. Kunskap kan ju inte som bekant, ersätta sunt förnuft, men sunt förnuft kan ersätta, i alla fall brister, i kunskap. Detta vill jag spegla med ett uttalande från en av mina äldre patienter om tandvårdens betydelse:»det säger väl sig självt; jämfört med att jag borstar tänderna mer än 700 gånger per år, och gör det bra, kan väl ingen behandling vad det än må vara hos tandläkare eller tandhygienist 2 3 gånger per år ha någon som helst betydelse.«påstående 1 Som docent i kliniskt beslutsfattande är jag medlem i olika forskargrupper som studerar bedömningar och beslut inom vården, till exempel hur man ställer diagnos vilka fynd man använder och vilken information man använder för att fatta behandlingsbeslut. Vårt visionära mål är att utifrån de vetenskapliga bevis som finns, skapa bättre underlag för allmäntandläkarens bedömningar och beslut avseende diagnostik och behandling och att implementera dessa beslutsunderlag med vetenskapligt utprövade metoder i kliniken. För att kunna genomföra den här typen av forskning måste vi ju, precis som alla andra, vara uppdaterade på kunskapsläget och tolka det utifrån våra mål. Första momentet i en vetenskapligt genomförd implementering är att få fram bästa vetenskapliga bevis. För att studera bästa vetenskapliga bevis, utförd med optimala metoder, alltså i form av en systematisk litteraturöversikt hade vi den stora»turen«att just sbu-rapporten innehöll detta: en studie av olika behandlingseffekter avseende kronisk parodontit och en värdering av studiernas bevisvärde. Påstående 2 Det vi sökte var att se om det fanns studier som visade på ökad tandöverlevnad som effekt av parodontalbehandling över tid. Studier saknades helt där man över tid jämför en viss behandling med en kontrollgrupp där man inte gör någon behandling alls. Det finns endast studier där man jämför olika behandlingar med varandra, men inte mätt som tandöverlevnad utan med surrogatmått (till exempel fästevinst). Tidsperspektivet för att bedöma effekten var begränsat. Däremot finns, om än i begränsat antal, epidemiologiska studier, bland annat från Jönköpings län. Jag tror att Johan Friskopp har fattat det som jag hänvisar till sbu-rapporten, när det är dessa jag refererar till. Trots detta tror jag ändå att Johan Friskopp vet att sbu:s uppgift är att utvärdera metoder och behandlingar, inte att göra epidemiologiska studier. Jag har det i alla fall väldigt klart för mig. Min diskussion rör den behandling som ges i allmäntandvården. Mitt huvudbudskap är, efter en tolkning av aktuell litteratur, att den absoluta majoriteten av de medelålders patienter som går till tandläkare/tandhygienist har kronisk parodontit, även om det inte finns fullständig konsensus när det gäller den här diagnosen. Något entydigt diagnossystem finns alltså inte: hur många tandytor ska vara drabbade, hur snabbt sker progressionen? Vi vet inte vilken tidsperiod som avses när vi pratar om nedbrytning som sker över tid, för det är ju inte vad man ser vid ett tillfälle som är det som bedöms. För majoriteten av medelålders människor som har det här tillståndet förloras i medelvärde 0,5 1 millimeter benvävnad, fäste, under 10 år. Det är vetenskapligt bevisat. Den typ av patienter som har en mer aggressiv parodontit, det vill säga med % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 18 29 30 41 42 53 54 65 åldersgrupper Figur 1.Diagrammet visar: n Andelen ytor i procent med fästeförlust >3 mm i Sverige. n Andelen ytor i procent med fästeförlust >4 mm i USA. n Antal personer med fästeförlust >4 mm i Kenya. snabbare förlopp, är sannolikt remitterad till specialisttandvården. Intressant är om man tittar på epidemiologiska studier att den här gruppen är konstant över tid och förefaller också vara det i jämförelse mellan länder. Exempel på det sistnämnda visas i figuren 1 på ett mycket överskådligt sätt. Figuren är hämtad från sbu-rapporten Kronisk parodontit (2004). Siffrorna är framräknade av hälsoekonom Anders Norlund, sbu, från fem originalstudier samt källmaterial från en vid tillfället icke-publicerad studie. Jag förstår att Johan Friskopp inte helt har förstått mina uttalanden. Jag avser verkligen inte att bara uttala mig om sbu-rapporten utan om det samlade kunskapsläget som vår grupp måste ha för att kunna driva och förstå resultatet av våra studier. En sådan studie är den av Hugoson et al (2008) som spänner över åren 1973 2003, där jag citerar»the proportion of individuals with advanced periodontitis remained unchanged«. Min slutsats är att vi behandlar och har behandlat en hel population med olika grader av så kallad tandlossningssjukdom för att fånga upp en mindre grupp med mer aggressiv sjukdom och det förefaller ju inte som vi lyckas behandla den heller över 30 år! Det kan inte vara oetiskt att avstå från behandling av vissa grupper när vi inte vet om behandlingen har effekt! Tvärtom, det är egentligen oetiskt, ur ett kostnadseffektivt perspektiv, att behandla patienter när vi inte vet om behandlingen har effekt. tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 65

VETENSKAP & KLINIK DEBATT Påstående 3 Beträffande»goda och onda«bakterier är det ju så att så länge de lever i balans i munhåla, hud etc, är de bara goda. De klär vår hud och våra slemhinnor. I munhålan är bakterier när, de är i balans, vår barriär mot angrepp utifrån, till exempel de exogena men det kan bli obalans. Detta sker till exempel vid pericoronit där, i motsats vid till exempel halsfluss, våra egna, endogena, bakterier orsakar infektionen just på grund av obalans. Jag gjorde en egen parallell reflektion, när det gällde bakterierna i tandköttsfickan, men var noga med att säga att detta var en egen spekulation i motsats till mina övriga uttalanden där jag är påläst. Det som här stöds av sbu-rapporten, som Johan Friskopp flitigt refererar till, är att det i nuvarande kunskapsläge inte har gått att säkerställa om specifika bakterier är involverade eller om de speglar ändrade ekologiska förhållanden. Mycket intressant är att Johan Friskopp skriver att bakterier ska bort. Hela munhålan är fylld av miljontals bakterier och många av dem vill fästa på tänderna, så detta verkar för mig vara en utopi.»är det då rimligt att så gott som hela populationen behandlas för att man ska komma åt de få procent som har mest grav parodontit?«påstående 4 När det gällde parodontit, saknas studier som mäter just det man är intresserad av: tandförluster. Man har då fått utvärdera studier som använder sig av surrogatvariabler som till exempel fördjupade fickdjup och fästevinst, vilket blir mycket mer inexakt än att mäta vårt behandlingsutfall, vilket är just att förhindra tandförlust. Detta påpekas också i sbu-rapporten som Johan Friskopp helt igenom hänvisar till. Men när det gäller surrogatvariabler tror jag inte Johan Friskopp är helt uppdaterad. Jag refererar här till ett klassiskt arbete av A Antczak-Bouckoms (1998):»Traditional measures of disease and treatment tend to focus on indices of pathophysiology. These measures can be thought as proximate outcomes (min anmärkning: tidigare benämnt som surrogatmått i artikeln), in that they are the immediate result of the treatment and are usually measured relatively soon after a treatment is applied. Valuable though these measures can be, they do not capture the essence of why patients seek, or dentists recomend, treatment. Nor do they help in assessing the overall advantage of alternative health interventions.«detta uttalandet gör att hela bubblan med surrogatmåt spricker och inte minst det som Johan Friskopp avslutar den här sektionen med:»enbart fickdjup vid sondering har inte samma erkända betydelse som mått på sjukdom, men fortfarande är det inte ett surrogatmått.«jo, i allra högsta grad är det ett surrogatmått! Och referensen Johan Friskopp anknyter till uppvisar avseende fickdjup en sensitivitet på 51 procent, det vill säga man kan kasta krona eller klave för att avgöra om sjukdom föreligger eller ej utifrån fickdjup (Haffajee et al 1991). Om vi frågar våra patienter vad målet med parodontala behandlingar är, skulle majoriteten svara»att få behålla tänderna livet ut«. Och det finns inga studier som i nuläget visar sådana effekter, uppmätta över längre tidsperioder. Detta är en väsentlig aspekt av sbu-rapporterna anser jag: att identifiera kunskapsluckor och oidentifierade forskningsfält, till exempel tandöverlevnad i långtidsstudier utifrån ett naturalförlopp. En helt annan sak, som många av mina egna patienter uppskattar är att de känner sig fräscha i munnen, men det är en helt annan sak än vård mot sjukdom. Johan Friskopp beskriver just detta som också saknas i studier men som är av yttersta vikt: patientperspektivet. Det finns inte i några studier, såvitt jag vet. Generellt sett är det ett område där man efterlyser studier, både inom odontologi och medicin. Påstående 5 och 6 På en punkt uppvisar Johan Friskopp och jag konsensus: egenvårdens betydelse för den generellt förbättrade parodontala hälsan. Men tandvårdens invasiva ingrepp har man i alla fall i nuläget inte kunnat visa ha betydelse mätt i ökad tandöverlevnad över tid jämfört med att ingen sådan behandling ges. Även här finns en mycket intressant aspekt att diskutera: hur mycket får vården kosta? Hur mycket är vi villiga att betala för den här kanske ineffektiva vården? En kanadensisk studie som verkligen kan ge gåshud visar att ju oftare du besöker tandläkaren desto högre tandvårdskostnader har du (Leake et al 2006). Vi kan då bara tänka oss de patienter som går till tandhygienist/ tandläkare flera gånger per år Vad betyder försummad behandling, som gruppen Bratthall et al uttrycker det? Lege artis kan aldrig vara att avstå från en intervention om man inte klart kan visa att den har betydelse, i detta fallet för tandöverlevnaden, på sikt. Intressant är att när man skulle göra hälsoekonomiska analyser i sbu-projektet för att utvärdera nyttan av parodontal behandling, visade sig att alla patienter får någon form av behandling. Man kunde alltså inte göra en direkt skattning av vad det kostade utan fick göra extrapolering utifrån andra studier. Hur vet vi då att det vi gör har betydelse? Effekterna av stödprogram gick inte heller att utvärdera. Vidare påstår gruppen Bratthall et al att påståendet att alla patienter får samma typ av behandling är ogrundat. Javisst är det så. Det är ju en hypotes i vår forskning. Så det återstår att visa! Professorn i hälsoekonomi, Per Carlsson på Prioriteringscentrum i Linköping, har i en intervju sagt:»alla säger att man måste prioritera, men många glömmer att det handlar om att välja och därmed också om att avstå.«detta inkluderar också ställningstagande till den överbehandling som Bratthall et al anser är lege artis! Är det då rimligt att så gott som hela populationen behandlas för att man ska komma åt de få procent som har mest grav parodontit? Är detta verkligen lege artis och ekonomiskt försvarbart! kerstin knutsson Docent, Malmö högskola Kerstin Knutsson vill med detta inlägg avsluta debatten för egen del. Referenslista kan rekvireras från författaren. Delta i debatten i Tandläkartidningen. Mejla ditt inlägg till christina.mork@ tandlakarforbundet.se 66 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

VETENSKAP & KLINIK DEBATT Ingemar Galéus vår nya profil på västfronten Fräst Helkäke PIB, inkl. arbete, allt material och komponenter 19.900:- Titan bättre än kryptonit! När Gösta Möllefors och Olle Hultén startade dpnova för mer än 50 år sedan hade de en vision om att skapa världens bästa dentallab. Deras vision försöker vi leva efter varje dag. CAD/CAM är ett prioriterat område för oss. Det märker du när du tittar i vår prislista där vi stödjer utvecklingen genom att ge marknadens bästa priser på frästa konstruktioner. Hos oss hittar du alla marknadsledande system. Ingemar Galéus arbetade redan på 70-talet i teamet kring Professor Brånemark för att skapa de nya förutsättningarna för KBF-protetiken. Detta lade grunden till framgångarna för SML. Nu har Ingemar tagit nästa steg som chef för vårt laboratorium i Göteborg där SML numera ingår. Det känns fantastiskt att ha en superhjälte som Ingemar ombord. Det kvalitetsarbete som finns inom dpnovakoncernen är unikt. Vi är det enda svenska dentallaboratoriet som är certifierat enligt både ISO 9001 och ISO 13485. Det kan vara skönt att veta att vi har all information när du behöver den. Du kommer att höra av oss fler gånger framöver eftersom vi bestämt oss för att inte bara vara störst utan också för att vara den bästa leverantören av dentala laboratorietjänster i Norden. Det är en vision som vi fått att förvalta av dpnovas grundare. I dag är dpnova Nordens ledande dentallab med 270 anställda på 5 orter. Ladda ner vår prislista på www.dpnova.se dpnova tandläkartidningen Malmö årg dpnova 100 nr Sjöbo xx 2008 Tel: 040-17 40 00 Tel: 0416-253 33 dpnova Göteborg Tel: 031-772 04 70 dpnova Stockholm Tel: 08-783 05 50 dpnova Jönköping Tel: 036-71 95 25 51

Produkter i harmoni Välj först adhesiv... AdheSE One För dig som vill använda en självetsande adhesiv utan fosforsyra Spara tid: ett steg, ett skikt Förvaras i rumstemperatur Acetonfri sammansättning ger konstant hög kvalitet ExciTE VivaPen För dig som vill etsa med fosforsyra innan du applicerar en adhesiv Ljushärdande enkomponents bonding i ny förpackning Snabb och exakt applikation Minskad postoperativ sensibilitet tack vare försegling av dentinytan Tetric EvoCeram... sedan komposit Nano-optimerad formbar keram Hög röntgenkontrast, 400% Al Goda hanteringsegenskaper Låg krympning Tetric EvoFlow Nano-optimerad flytande komposit Den perfekta kombinationen tillsammans med Tetric EvoCeram Flyter ut i områden som är svåra att nå Hög röntgenkontrast, 360% Al för perfekt resultat! www.ivoclarvivadent.com Ivoclar Vivadent AB I Dalvägen 14 I SE-169 56 Solna I Tel: 08-514 93 930 I Fax: 08-514 93 940 I info@ivoclarvivadent.se

0.44.25 Tandvårdsstödet en dålig och omodern reform I en insändare i Tandläkartidningen nummer 12 pekar övertandläkare Rita Isaksson i Halmstad på en rad olyckliga konsekvenser för våra patienter av det reformerade tandvårdsstödet. Vi har dessutom allvarliga principiella invändningar mot reformen. Vi noterar dessutom att, trots närmast heroiska ansträngningar inom såväl den privata som offentliga tandvården, den administrativa delen av reformen ännu inte fungerar vilket menligt påverkar den kliniska verksamheten. Generellt sett är bristerna så stora att»felen börjar bli så många att vi troligen aldrig kan rätta till allt«som Sveriges tandvårdschefer nyligen påpekat i ett brev till socialdepartementet och Försäkringskassan. Tyvärr är det inte första gången. Än en gång utsätts svensk tandvård för administrativa system och åtgärder som är undermåligt planerade och genomarbetade och än en gång försöker vi inom tandvården göra det bästa av situationen. Det finns en uppenbar risk att vi i dessa ansträngningar glömmer bort att granska reformen utifrån olika aspekter på hälsa och ohälsa. VÄ L L I NG B Y C E N T RU M : W H I T E V I E W! DEBATT»Blir huvudsaken att sätta ett papper i patientens hand med en, mer eller mindre obegriplig terapiplan och alternativ, så att han eller hon kan gå ut och shoppa tandvård?«vi anser att de genomförda förändringarna skapar stor osäkerhet för patienterna både vad avser kostnader, relevanta behandlingsinsatser och uppföljningar. Reformen riskerar att fokusera på fel saker i det kliniska arbetet och kan medföra behandlingar som i värsta fall äventyrar patientsäkerheten. Vi är också häpna över att myndigheterna inte förstått den viktiga roll som specialistvården spelar för svensk tandvård. Detta drabbar hårt den stora och utsatta patientkategori som ofta är i akut behov av komplice- Bedövande effektivt! säkert, effektivt och enkelt 70 564 373 an.se Tel. 08t.bigm ptodon www.se www.kerrhawe.com/svenska TandläkarTidningen årg 100 nr 14 2008 Box 122 642 32 Flen Tel: 0157-15630 Fax: 0157-15633 E-post: info@aristodent.se www.aristodent.se 69

DEBATT rade, långvariga och inte sällan kostnadskrävande behandlingar som kräver specialistkompetens. De principiella bristerna i det reformerade tandvårdsstödet berör vad god tandvård egentligen handlar om. Är det viktigaste att på kortast möjliga tid åstadkomma så många fyllningar, extraktioner, röntgenbilder, studiemodeller eller fixturinstallationer som möjligt? Vill vi framhäva»snabbe Ville«som ett föredöme för svensk tandvård? Eller vill vi främja en helhetssyn på patienten? Vill vi ha ett system som stöder ett förtroendeskapande möte mellan terapeut och patient i det goda samtalet som ibland, men inte alltid, leder till kliniska åtgärder? Vi är helt övertygade om att valet mellan dessa alternativ är självklart för Sveriges tandläkare. Därmed kan man ifrågasätta om det gagnar våra patienter att vi solidariserar oss med eller accepterar de förändringar som nu genomförts. Vad kommer det nya systemet att MultiErgonomi N Y H E T TVÄTTBARA IT-PRODUKTER Kapslat, vattenoch partikeltätt tangentbord och datamus, tvättbar med desinficeringsvätskor och vatten. NEMA4X och IP66 certifierat Lösningen på problemet med kontaktsmitta mellan datoranvändare. Tel. 08-774 98 80 www.multiergonomi.se info@multiergonomi.se»hälsa är hälsa och sjukdom är sjukdom, oavsett var i kroppen eller själen problemen finns.«innebära för framtida vårdgivares syn på begreppet vårdkvalitet? Blir huvudsaken att sätta ett papper i patientens hand med en, mer eller mindre obegriplig terapiplan och alternativ, så att han eller hon kan gå ut och»shoppa tandvård«? Varje kliniskt verksam kollega vet att ett sådant tankesätt är en illusion. Vård kan aldrig jämställas med en varukorg på stormarknaden. Ergonomiska stolar för bättre hälsa! Perfect Classic - ställbar sitsvinkel - mjuk stoppning - litet fotkryss Supportstolen Svensk möbeldesign i världsklass, signerad prof. Bruno Mathsson. tel. 0565-12280, fax 0565-12282 www.supportdesign.se Reformen har som en bärande princip att koppla samman bestämda»diagnoser«med åtgärder. Dels anser vi att en diskussion kan föras om själva diagnosbegreppet som tillämpas, dels vänder vi oss emot att en diagnos skulle vara ett statiskt begrepp som leder till en specifik åtgärd. Vi menar att diagnoser kan vara föränderliga och inte alltid leda till samma, eller ens några, åtgärder. Som systemet nu är utformat riskerar till exempel frisk tandsubstans att avverkas i onödan. Eller motsatsen: att en åtgärd inte vidtas som kan förbättra prognosen för en tand/ tänderna eller bettet som helhet. En viktig princip i svensk vårdpolitik är att den ska vara lika för alla. Med den ambitionen i åtanke kan man reflektera över de bristande möjligheterna att rehabilitera molarfunktionen med stöd av reformen. Ska avsaknaden av molarer ersätta löständerna som det framtida klassmärket? Svensk tandvård har all anledning att känna stolthet över att allmänheten i stor utsträckning jämställer tandvård med sjukvård och ifrågasätter att inte också regelverket gör det. Den reaktionen från våra patienter ökar i takt med nya forskningsresultat som verifierar de uppenbara sambanden mellan kroppen, munnen och själen. Vi får allt svårare att inför våra patienter argumentera för ett åtskiljande av tandvård och sjukvård och det kan därför vara belysande att dra några paralleller till sjukvården: Vem skulle acceptera att komma med en söndertrasad hand till ortopedakuten och mötas av beskedet att endast tre fingrar är ersättningsberättigade.»vill du rädda de andra två fingrarna får du betala själv. Du klarar dig så bra med tre fingrar.«varför ska vård och övervakning av förstadier till cancer i munnen ge patienten kostnader på tusentals kronor när till exempel förstadier till bröst-, cervix- och prostatacancer inte gör det? Hälsa är hälsa och sjukdom är sjukdom, oavsett var i kroppen eller själen problemen finns. Det är dags för Sveriges tandläkarförbund att ta ett principbeslut med innebörden att tandvård ska jämställas med sjukvård fullt ut. Den ambitionen skulle göra Sverige till ett föregångsland i synen på relationen mellan mun- och allmänhälsan. Vem kan argumentera emot och vilka är i så fall argumenten? tony axéll, professor L lars G Petersson, docent Ulf Hakestam, odont dr 70 Tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

platsannonser Aktuella stop- och utgivningsdagar Nr 2 Stopp 2/1 Utgivning 29/1 Nr 3 Stopp 26/1 Utgivning 19/2 Hemsida: www.tandlakartidningen.se E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se Fax: 08-666 15 95 Adress: Tandläkartidningen, Box 1217 111 82 Stockholm tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 71

platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se Bo och arbeta på Gotland Folktandvården Klintehamn, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetschef Tillsvidareanställning tillträde snarast, ref nr 3756TL. Folktandvården i Klintehamn är en liten klinikbelägen 3 mil söder om Visby på den västra sidan av Gotland. På kliniken arbetar totalt 4 personer med barn- och vuxentandvård. Arbetsuppgifter Vi söker dig som är legitimerad tandläkare, om du har några års erfarenhet är det en fördel. Vi sätter värde på om du har lätt att samarbeta, är kvalitetsinriktad, har ledaregenskaper och ett intresse för att utveckla och förändra. I uppdraget ingår ansvar för ekonomi, personal och arbetsmiljö. Som verksamhetschef kommer du att ingå i folktandvården Gotlands ledningsgrupp. Upplysningar Roland Glittne verksamhetschef, tfn 0498-20 48 99, roland.glittne@hsf.gotland.se Facklig företrädare för SACO är Claes Svärd tandläkare, tfn 0498-20 46 81, claes.svard@hsf.gotland.se Läs mer på www.gotland.se Välkommen med Din ansökan och meritförteckning senast den 15 december 2008, till Gotlands kommun, PA-enheten, Kom Jobb, 621 81 Visby, eller jobbansokan@gotland.se Tandläkare till England! Vi utökar våra kliniker i södra England och behöver fler svenska tandläkare. Du får arbeta i en modernt utrustad, digitaliserad mottagning och vi stödjer dig med intruduktionskurs för utländska tandläkare och annan vidareutbildning om så behövs. Du tjänar mellan 60 120 000 beroende på erfarenhet. Låter detta intressant? För mer information får du först träffa våra svenska tandläkare i Göteborg. Folktandvården i Kalmar län söker KLINIKCHEF TILL GLASRIKET Foto: Peter Tinnert Vi söker en chef och ledare till Nybro. Du driver självständigt kliniken och tillsammans med medarbetarna utvecklar du verksamheten utifrån kundernas behov och vår värdegrund. Att vi har bra kompetenta ledare är viktigt för oss och därför satsar vi på en kontinuerlig kompetensutveckling av våra chefer. Det är ni som är nyckelpersonerna för vår framgång både ur ett koncern- och klinikperspektiv. Folktandvården Nybro är belägen mitt i det Småländska glasriket och består av 6 tandläkare, 3 tandhygienister och 14 tandsköterskor. Den nyrenoverade kliniken är toppmodern med fräscha ljusa lokaler, digital röntgen och miljö- och handikappsanpassning. Just nu sker en generationsväxling när många nya medarbetare börjar. I den utvecklingsprocessen har du en viktig roll. Vill du veta mer besök www.ltkalmar.se/ledigajobb eller kontakta Tandvårdschef, Anders Nylander, 0480-842 12, andersn@ltkalmar.se Välkommen med din ansökan senast den 7/12 till Folktandvårdens kansli, Box 601, 391 26 Kalmar. Ange refnr Ft/1034/08 Välkommen att höra av er till Newburry 2009. www.europeandentalrecruitment.com 72 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

Sits Vac Ad Full Page 29/10/08 10:18 Page 1 platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se Dental Associates Wanted Largest Swedish owned independent group of dental practices situated in London and the southeast of England looking to recruit enthusiastic and vibrant dentists to join a growing and rewarding business. If you would like to... Live and work in England and experience the culture of London and surrounding areas. Earn in excess of 120,000 Swedish Kronor a month equates to 4x the average earnings of FTV (Folktandvården). Receive guaranteed minimum income. Develop your clinical skills with continuous development. Greatly enhance your CV. Improve your competence and development of skills. Have lifetime experience. Have flexible working hours. Receive performance related pay. Receive nisch education. Receive help if you want to become a specialist. Work in a modern multi-surgery computerised practices with digital x-rays. Work in newly refurbished air-conditioned practices. Receive induction training Have assistance with registration and accomodation. Gather huge experience in all aspects of dentistry.... Then contact us immediately NOW INVITING for employment information evenings with refreshments. An Introduction to Southern Dental, working as part of the Southern Dental Group and addressing THE MYTH ABOUT BRITISH DENTISTRY between 18.15-20.00 Monday 8th December: GOTHENBURG Gothia Towers, Massansgata 20, 402 26 Gothenburg Tuesday 9th December: UMEA Scandic Plaza, Storgatan 40, 903 26 Umea Wednesday 10th December: STOCKHOLM Berns Salonger, Berzelii Park, 103 27 Stockholm Please call or email to express your interest in these information evenings. If you are either an experienced dentist or a newly qualified, then please send your CV with covering letter to info@southerndental.co.uk. If you need any additional information about the information evenings please feel free to call +44 (0) 1293 449823. We can also arrange for a first stage interview in Sweden. www.southerndental.co.uk tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 Join our group and enjoy your dentistry 73

platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt 51 000 studenter och 5 500 anställda. Verksamheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildningen och forskningen har stor bredd och hög kvalitet det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Doktorand Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Ref. nr: G213 4730/08 Visstidsanställning 5 år, 80 %, med placering vid institutionen för odontologi, enheten för oral medicin. Inom institutionen för odontologi vid Sahlgrenska Akademin bedrivs utbildning och forskning inom det odontologiska området. Detta sker i nära samarbete med övriga institutioner vid Sahlgrenska Akademin, Folktandvården i Västa Götalandsregionen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Arbetsuppgifter: Medverka i ett forskningsprojekt om granulomatösa sjukdomstillstånd i oro-gastro-intestinalkanalen. Tillträde: januari 2008 Kvalifikationer: Tandläkarexamen. Minst 2 års väl vitsordad allmäntjänstgöring. God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på svenska och engelska samt förmåga att arbeta självständigt. Stor vikt läggs vid personliga egenskaper som samarbetsförmåga och god förmåga att kommunicera. För ytterligare information om anställningen kontakta professor Mats Jontell, tfn 031-786 31 33. Fackliga företrädare: OFR-S, Eva Sjögren, tfn 031-786 11 71. SACO, Gunnel Lindö, tfn 031-786 10 78. SEKO, Lennart Olsson, tfn 031-786 11 73. Undertecknad ansökan, med CV, referensnummer och löneanspråk skall vara inkommet till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Registrator, Box 400, 405 30 Göteborg, senast den 15 december 2008. www.gu.se För mer information se Göteborgs universitets hemsida: www.gu.se/ledigaanstallningar Vi söker ett till tandläkarteam! Läs mer på Kunderna strömmar in... www.tanden.se Senaste nytt finns på www.tandlakartidningen.se Nytt jobb? Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna för aktuell löneinformation innan du börjar ett nytt jobb. Arbeta utomlands? Då ska du gå ur AEA. När du återvänder till Sveriges ska du gå med igen direkt annars går du miste om inarbetade försäkringsperioder. Läs mer på www.aea.se 74 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 75

RADANNONSER Aktuella stopp- och utgivningsdagar Nr 1/09 Stopp 5/12 Utgivning 8/1 Nr 2/09 Stopp 2/1 Utgivning 29/1 E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se Tel: 08-666 15 13 Fax: 08-666 15 95 Hemsida: www.tandlakartidningen.se Adress: Tandläkartidningen, Box 1217, 111 82 Stockholm PRAKTIKER SÄLJES PRAKTIKER KÖPES DIVERSE Köpa eller jobba? Jag avser att trappa ner helt eller delvis. Min praktik i Sölvesborg, Blekinge är därför disponibel antingen för köp eller för assistent- eller arrendeavtal. Praktiken har fyra Sironautrustade behandlingsrum, Cerec 3d, opg, datornätverk med Opus.»Lagerstatus«: 1 500 revisionspatienter samt remittentklientel. Beviljade ej påbörjade Fhp 65+ till ett värde av ca 4 miljoner. Möjlig månadslön vid bibehållen omsättning: cirka 95 000 kr. Kontakt: Nils-Gunnar Berg, tel 0456-138 10, n-g-berg@algonet.se Tandhyg praktik i Mellansverige Central praktik med ca 1 000 tandhygpat, oms över 1 milj. Låga omkostnader. Ljus o fräsch lokal 60 kvm, alma datoriserad och ansluten F-kassan. 2 kompl moderna rum m rtg, steril o pers-rum. Goda utv möjligheter. Svar till»081404«. Del i gruppraktik i centrala Malmö till salu. Svar till»081402«. Tillfälle, Stockholm city Hemtrevlig, fullt utrustad tvårumsmottagning inkl rikligt med patienter. Stambytt. Extremt attraktivt läge. Svar till»081403«. Dags att köpa eller sälja mottagning? På www.praktikformedlaren.se finns objekten du söker. Praktikertjänst Tandvård Göteborg Praktik köpes i Göteborg eller på pendlingsavstånd från gbg. Svar till»081401«. ARRENDE Tandhygienist Tandhygienist sökes på arrendebasis 15 20 timmar/vecka till tvåmansklinik centralt på Södermalm, Stockholm. Tillträde i jan -09. Tel 08-84 37 57. Norrköping centralt Centralt belägen praktik i charmigt hus utarrenderas eller säljes. 2 nyrenoverade behandlingsrum med möjlighet till ett tredje. Nytt o fräscht, låg hyra! Journalsystem alma. Trevliga patienter som ej är överbehandlade. Även anställning möjligt. Ring arb 011-12 68 78, hem 011-17 06 06, frida.nordh@sodertullfamiljetandvard.se SÄLJES opg-rtg Planmeca 2002 cc Digitaliserad med Schick sensor. Tandl Kjell Gustavsson, tel 0158-100 34, mob 070-519 04 71. Säljes Röntgenapparat Trophy radiologie, pris 3 500 kr. Tel 070-677 58 22. Framkallningsmaskin Dürr ac 245l Hel eller delar. Tel 0346-71 10 10. W&H Assistina 301, oanvänd Aldrig uttagen ur kartong. 8 500 kr.0706669290. Garanti för lyckad rotfyllning! n2 ger bästa resultat och vi lämnar tre års garanti. Vi är en grupp på ett 30-tal tandläkare som använder n2. Risken för kronisk infektion och osteit minskas radikalt med n2. Anmäl dig till någon av mail-adresserna för info om vårt nätverk och/eller kurs 9/1. info@tbn.se, nilinor@gmail.com, aoffergaard@hotmail.com, tandhalsan.skarpnack@telia.com Vill du svara på en signaturannons? Lämna namn och telefonnummer, så kontaktar annonsören dig. elisabeth.frisk@ tandlakarforbundet.se Smile breddar med Specialisttandvård i Malmö, kapitel 6 Nu startar vi etableringen av ett specialistcentrum på vår toppmoderna 11-rumsklinik i Malmö. Denna satsning ligger i linje med våra ambitioner att öka tillgängligheten till ett brett utbud av tandvård - allt under ett och samma tak. Till vårt nya Specialistcentrum välkomnar vi Käkkirurg Peter Nellestam som kommer att ansvara för oral kirurgi. Vi söker fler specialister inom Endodonti, Parodontologi, Bettfysiologi, Protetik, Kariologi och Ortodonti. Vi är öppna för olika typer av samarbetsformer och sysselsättningsgrad. Om du tycker detta verkar intressant maila mig på tobias.wiren@smile. se // Tobias Wirén, VD på Smile PS! Läs mer om oss på www.smile.se 76 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

REMISSER E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se Här annonserar kolleger som åtar sig remisshantering. Rubriker markerade med asterisk* kräver specialistkompetens. Tandläkartidningen påtar sig inte ansvar för att kolleger som annonserar under denna rubrik besitter nödvändiga kvalifikationer. Bettfysiologi* Odont dr Thorvald Kampe Bettfysiologi, protetik, implantat Sveavägen 13 15, 9 tr 111 57 Stockholm Tel 08-10 73 83 Implantat Henri Bofaisal Fixturoperation kan även utföras hos dig (hela landet) och du får sedan handledning med protetiken och all hjälp med att starta upp. Nygatan 30A, 151 72 Södertälje Tel 08-550 32 300 Narkos/Tandvårdsrädsla SPECIALKLINIKEN FÖR TANDVÅRDSRÄDDA Narkos Hypnos Fobi/korttidsterapi inom landstingens högkostnadsskydd Leg tandläkare Margareta Forsberg Leg tandläkare Jennifer Samec Leg tandhygienist Anna Quarterman Leg psykolog, leg psykoterapeut spec klin psykologi Janna Strömberg Leg läkare spec anestesi Karl-Henrik Fridblom Sveavägen 83, 113 50 Stockholm Tel 08-32 60 80 Oral kirurgi* Dr Ann-Catherine Mörner-Svalling Sibyllegatan 29 114 42 Stockholm T-bana Östermalmstorg 08-661 65 40, 0705-77 48 27 Hans Ritsinger Kungsgatan 48, 3 tr 111 35 Stockholm vid Hötorget Tel 08-20 84 00 Göran Ulfenberg Jakobsbergsgatan 8, 2 tr 111 44 Stockholm Tel 08-21 01 43, 0709-79 49 60 Även remisser för rutinendodonti mottages Oral protetik* Eric Lothigius PROTETIK + IMPLANTAT Kungsgatan 54, 111 35 Stockholm Tel 08-411 16 11 E-post: info@e2kliniken.com www.e2kliniken.com Ortodonti* Dr Thomas Örtendahl Utlandagatan 24 412 80 Göteborg Tel 070-661 98 77 E-post: thomas@ortendahl.com Lingualortodonti (osynlig tandställning) Vi utför»invisalign«behandlingar. c-takt link för digital remiss/konsultation Röntgen* Eastmaninstitutet, Folktandvården Tar emot remisser på vuxna och barn för odontologisk radiologisk utredning t ex implantat, traumata och käkleder Dalagatan 11, 113 24 Stockholm Tel 08-729 89 62, fax 08-729 78 73 EBF dentalröntgen AB Spec tandl Anders Frykholm Rtg tsk Barbro Berggren, Mona Edsta Barn och vuxna tas emot för undersökning av tänder, käkar inkl käkleder och utredning inför implantat m m. Rådmansgatan 48, 113 57 Stockholm Tel 08-545 940 35, fax 08-545 940 36 Specialistkliniken för Narkos och behandling av Tandvårdsrädsla Narkos - Sedering - Lustgas Terapi - Hypnos - KBT Implantat under Narkos Landstingens högkostnadsskydd Snabb behandling av remisser! Leg tdl Sture Friedner Leg tdl Pia Lif-Bimer Leg tdl Sigrid Schumann Leg tdl Louise Sidenö Leg tdl Joakim Skott Leg tdl Lennart Hübel Specialist käkkirurgi Björn Johansson Leg tandhygienist Anna-Lena Brandvold Leg psykolog, leg psykoterapeut Sven-Erik Levin Leg psykolog Shervin Shahnavaz Leg läkare, spec anestesi Bo Lundblad Narkoskliniken RÅLAMBSVÄGEN 10A, KUNGSHOLMEN 112 59 STOCKHOLM Tel: 08-737 00 75, Fax: 08-737 00 76 www.narkoskliniken.se info@narkoskliniken.se Maryam Pourmousa Parodontolog Tar emot remisser för: Parodontal terapiplanering och behandling Hel- del- och singelimplantat Fixturoperation på remiss WASA TANDKLINIK TEGNÉRGATAN 15, 3 TR 111 40 STOCKHOLM TEL 08-21 01 85 wtk@wasatandklinik.com Ring 020-84 44 48 www.vardguiden.se/alkohollinjen Ortodonti Folktandvården Stockholm Tandregleringsklinikerna tar emot remisser för behandling av barn och vuxna. Eastmaninstitutet, Dalagatan 11, 113 24 Stockholm, 08-123 165 10 Danderyds Sjukhus, Hus 50, 182 57 Danderyd, 08-753 02 10 Sollentuna, Tingsvägen 17, 191 61 Sollentuna, 08-123 159 30 Handen, Handenterminalen 3, 136 40 Haninge, 08-123 162 15 Södertälje, Lovisinsgatan 3, 151 73 Södertälje, 08-550 280 00 Röntgenavd Inst för Odontologi Huddinge Vi erbjuder radiologiska utredningar av tänder, ansiktsskelett, käkleder och munhåla, samt inför behandling med implantat. Remisser på både vuxna och barn tas emot. Ring och föranmäl om det gäller AKUT-pat! Vi har öppet alla arbetsdagar året runt! Tel 08-524 88 150, dagl 08.00 16.30 Fax 08-779 53 01 För mer information gå in på vår hemsida under: www.ki.se/odont Klicka på Avdelningar: Oral radiologi. tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 77

REMISSER E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se KURSER & KONFERENSER E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se ÖVRIGT E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se Vävnadsvänligt N2 steril rot Stockholm, Royal Viking fredag 9/1 2009 kl 13 17 Kurs för tandläkare och intresserad tandvårdspersonal om N2-metoden för rotbehandling, samt om hur man kan klara vitala tänder med djup karies utan att rotfylla dem. Bo Cederblom, Staffan Nordström, Nils Norrsell, Anne Offergaard Tel 046-12 98 80 Mobil 0731-58 57 66 senast 31/12 Alla tidningar på ett ställe. 78 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

PERSONALIA E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se FÖDELSEDAGAR 40 år Charlotte Hofer, Täby 7/12 Emma Gatmon, Viken 15/12 Jens Liljefors, Stockholm 21/12 50 år Ann Lindström, Saltsjö-Duvnäs 6/12 Anders Engstrand, Västerås 7/12 Hans Hultin, Enebyberg 7/12 Gunnel Stenmark, Värnamo 8/12 Håkan Larsson, Åkarp 10/12 Charlotta Elleby, Spånga 10/12 Eva Klyft, Stockholm 10/12 Christina Magnusson, Växjö 11/12 Nils Samuelsson, Torslanda 12/12 Eva Malmberg Reznik, Täby 13/12 Roger Gabrielsson, Sundsvall 14/12 Åke Thimstrand, Timrå 14/12 Lena Björnström, Umeå 16/12 Hans Nordgren, Hässleholm 17/12 Eva Schön, Sandviken 23/12 60 år Eva Birring, Uppsala 6/12 Kenneth Näsström, Lomma 9/12 Robert Westberg, Angered 13/12 Stellan Bengtsson, Lidingö 13/12 Vivi-anne Söderlind, Järfälla 15/12 Anders Olsson, Luleå 20/12 65 år Per Arne Englund, Göteborg 7/12 Björn Rahmqvist, Bagarmossen 8/12 Björn Nilsén, Malmö 12/12 Göran Bynke, Ängelholm 13/12 Uno Andersson, Ullared 14/12 Karin Berger, Vänersborg 17/12 Birgitta Mellander, Stockholm 18/12 John Nygren, Torekov 19/12 Arne Petersson, Bjärred 22/12 75 år Per Axelsson, Hammarö 13/12 Lennart Carlsson, Göteborg 16/12 80 år Stina Johansson, Lidingö 24/12 AVLIDNA Anna Norrby, Kristianstad, f -81 www.tandlakartidningen.se GRATTIS Uno Andersson 65 år vi gratulerar Uno Andersson, tandläkare och verksamhetschef vid folktandvården i Ullared och Vessigebro i Halland, som fyller 65 år 14 december. Uno Andersson uno andersson utexaminerades från tandläkarutbildningen i Umeå 1971 och är glad över att han valde just denna yrkesbana. Det har varit oerhört givande. Jag har verkligen uppskattat kontakterna med kolleger, arbetskamrater och patienter och trivts med de fackliga uppdrag jag haft, säger han och berättar att han var tt-ordförande i Halland i början av 1980-talet. I dag är han revisor i ttavdelningen i Halland och sitter i valnämnden i Södra regionföreningen. När han påbörjade sin tandläkarutbildning var siktet inriktat på en karriär som privattandläkare, men han blev allt mer övertygad om att framtiden fanns inom folktandvården. Jag känner mig stimulerad av att ha kolleger omkring mig och kunna diskutera olika frågor. Karriären började med fyra år vid folktandvården i Kumla i Närke. Därefter gick flyttlasset med honom och hustrun Marie-Louise, också hon tandläkare, tillbaka till hembygden och folktandvården i Ullared och Vessigebro. Eftersom det var svårt att få tandläkare till orterna blev de varmt välkomnade av tandvårdschefen. Uno Andersson tänker inte pensionera sig när han fyller 65; det blir åtminstone ytterligare ett år med ansvar för klinikerna. Men han lär inte få några fritidsproblem som pensionär eftersom han är månskensbonde med hästar och köttdjur, dessutom hängiven seglare. När han fyllde 60 år firades han rejält; nu blir det en mer stillsam tillställning med bland andra de tre barnen och två barnbarnen. Dottern är för övrigt tandläkare och inom kort ortodontist. mats karlsson Kaj Fried blir prefekt vid KI kaj fried blir prefekt vid institutionen för odontologi vid Karolinska institutet (ki) vid årsskiftet. Han är professor i neurovetenskap och har varit vid institutionen Kaj Fried för odontologi sedan 2002. Kaj Fried är tandläkare i grunden och tog examen 1978. Parallellt med grundutbildningen började han forska vid ki:s anatomiska institution, och blev docent i anatomi 1984. Kaj Fried efterträder Eva Hellsing. js K-G Westberg får pedagogiskt pris Karl-Gunnar Westberg, docent i fysiologi och lärare vid tandläkarutbildningen i Umeå, får ett pedagogiskt pris. Lärare nomineras av studenterna vid tandvårdsutbildningarna vid Umeå universitet. Enligt motiveringen är K-G Westberg en pedagogisk förebild och en inspirationskälla.»med tydliga mål och med hjälp av ett nätbaserat forum hjälper han studenterna att uppnå goda studieresultat. Med sitt stora engagemang förmedlar K-G Westberg, förutom vetenskap, även omsorg, medkänsla och ansvar«skriver de. K-G Westberg får ett resebidrag på 45 000 kronor samt ett diplom, som delas ut vid tandläkarutbildningens examenshögtid i januari 2009. js Önskar du ej publicering av din födelsedag? Meddela det senast åtta veckor i förväg. elisabeth.frisk@ tandlakarforbundet.se tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 79

kansli Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Tel: 08-666 15 00 (växel) Fax: 08-662 58 42 www.tandlakarforbundet.se kansli@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn @tandlakarforbundet.se Ekonomiska frågor Nordöstra kursnämnden, Riksstämman Margareta Andréasson 08-666 15 36 Kamrathjälpen, ansvarsfrågor Lotten Bergström 08-666 15 45 Kurser Nordöstra kursnämnden, Riksstämman Elsie Ekander 08-666 15 44 Kanslichef Jeanette Falk 08-666 15 53 Kurser södra regionen, Riksstämman, fdi, Swedish Dental Journal Ylva Liljeson 08-666 15 43 Efterutbildning, Riksstämman, fdi 2008 Annika Hodgson 08-666 15 34 Etik, kvalitet Åsa Hultén tjl Pia Kollin vik 08-666 15 31 Utredare, studenthandläggare Pia Leden tjl Emma Åberg vik 08-666 15 22 Ekonomichef Bo Lidholm 08-666 15 12 Informationsansvarig Lena Munck af Rosenschöld 08-666 15 52 lena.munck @tandlakarforbundet.se Sekreterare Anna-Maja Necander 08-666 15 07 Ekonomi Ann-Sofi Olsson 08-666 15 02 Efterutbildning, Riksstämman Pia Säävälä 08-666 15 10 Kurser västra regionen Västra regionens kansli 031-15 69 22 förbundsstyrelse Roland Svensson Ordförande 0510-855 50 0708-35 55 98 roland.svensson@ tandlakarforbundet.se Anders Holmlund Vice ordförande 08-585 839 53, 070-668 32 56 anders.holmlund@ofa.ki.se Louise Ericson Ordf i efterutbildningsrådet 08-85 56 00, 070-687 50 60 louise.ericson@ptj.se Claes-Göran Emilson 031-786 32 03 emilson@odontologi.gu.se Benny Enbuske 0929-135 40, 0708-13 56 21 benny.enbuske@nll.se Kenth Nilsson 021-17 69 80, 070-658 78 86 kenth@stf-tt.org Anders Wikander 060-12 14 15, 070-648 63 03 anders.wikander@telia.com Margaretha Lindqvist 031-711 09 66, 070-974 39 08 margaretha.lindqvist@ptl.se Victoria Fröjd Adjungerad styrelseledamot 0735-27 39 11 victoria.frojd@ tandlakarforbundet.se Tandläkarförbundets serie Kunskap & Kvalitet: n Kvalitetssäkra din journalföring n CE-märkta medicin-tekniska produkter n Medicinsk riskbedömning för tandläkare n Tandläkarens ansvar och skyldigheter n Försäkring för patient och tandläkare n Hygien i tandvården Medlem beställ upp till 10 st utan kostnad, icke-medlem 50 kr per st. kansli@tandlakarforbundet.se tandläkarförbundets stöd till enskilda medlemmar Kontaktperson i samtliga områden: Lotten Bergström, 08-666 15 45 lotten.bergstrom@ tandlakarforbundet.se Vid anmälan till HSAN/ Socialstyrelsen En anmälan ska besvaras inom tre veckor. Anstånd kan begäras på tel 08-786 99 00. Tandläkarförbundets medlemmar kan få hjälp att besvara en anmälan: Odontologisk hjälp via Tandläkarförbundets expertgrupp. Kontaktperson: Lotten Bergström, se ovan. Juridisk hjälp ges av respektive riksförening. Privattandläkarna: Eva Andersson, 08-555 44 665 Tjänstetandläkarna: Susanna Magnusson, 08-54 51 59 84 Stiftelsens syfte är att hjälpa tandläkare med ekonomiska problem. Vi kan enbart stödja individer, inte företag. Ansök med ett brev med bakgrund och önskemål om hjälp samt kopia på senaste deklaration, egen och make/makas. Kontaktperson: Lotten Bergström, se ovan Medlemslogotyp Alna (alkohol, läkemedel och narkotika i arbetslivet) 08-564 407 70 Alna hjälper företag och organisationer att hantera alkohol- och drogfrågor på ett professionellt sätt. Du kan kostnadsfritt och under sekretess ringa Alnas rådgivning. Mer information www.alna.se. Kollegastöd Kollegastöd riktar sig till dig som behöver stöd för problem på arbetet eller i privatlivet. Du kan i förtroende och under sekretess vända dig till någon av nedanstående kolleger (kvällstid om ej annat anges, e-post för att boka tid för samtal). Bengt Adèrn, 016-244 56 Ahmad Aghazadeh, 0707-70 80 21 ahmad.aghazadeh@telia.com Katt Sören Andersson, 023-407 57 soren.andersson.00@ptj.net.se George Estlander, 036-37 89 98 george.estlander@ptj.se Lars Frithiof, 08-96 42 55 lars.frithiof@ofa.ki.se Margit Gabrielson, 031-69 16 00 margit.gabrielson@vgregion.se Lennart Hernell, 060-214 92 lennart.hernell@swipnet.se Gunnel Johansson, 070-585 30 41 Margareta Jonsson, 036-13 43 66 dag margareta@ajonsson.se Hans Erik Mossberg, 016-13 51 95 Brita Raning, 0346-125 25 dag Peter Stade, 0498-21 39 04 peterhstade@hotmail.com Claes Svärd, 0498-48 25 46 claes.svard@hsf.gotland.se 80 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008

kansli Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43, 2 tr Tel: vx 08-555 44 600 Fax: 08-555 44 666 www.ptl.se E-postadress: info@ptl.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@ptl.se Sveriges Privattandläkarförening Eva Andersson, generalsekreterare 08-555 44 665, 073-366 51 00 Dan Nilsson, sakkunnig och pressekreterare 08-555 44 604, 070-984 40 99 Svensk Privattandvård AB Jan-Åke Zetterström, vd 08-555 44 690, 070-730 31 00 Ingela Andrée, personalchef och reception 08-555 44 605 Daniella Bahgat, medlemsservice 08-555 44 699 Carina Ågren, försäkringar och chef för sekretariatet 08-555 44 657 Maria Bjurö, informationschef 08-555 44 651, 070-810 46 11 Tina Fredriksson, webbansvarig 08-555 44 610 Susanne Hirvonen, ekonomichef 08-555 44 620 Lena Bolin, ekonomiassistent 08-555 44 660 Privattandvårdsupplysningen Jenny Lundevall, 020-662 800 Ann-Catrin Almespång, 020-662 800 sveriges privata specialisttandläkare Anders Tullberg, ordförande 08-660 31 03, 0733-84 02 11 anders.tullberg@brahekliniken.se kansli Postadress: Box 2287, 103 17 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Tel: vx 08-54 51 59 80 Fax: 08-660 34 34 www.tjanstetandlakarna.se E-post direkt till en person: fornamn@tjanstetandlakarna.se Ombudsmän Björn Petri, kanslichef 08-54 51 59 81 Susanna Magnusson 08-54 51 59 84 sveriges odontologiska lärare Per Tidehag Ordförande 090-785 62 57 070-307 62 57 per.tidehag@vll.se Mats Olson 08-54 51 59 83 Inger Wass, sekreterare 08-54 51 59 82 Aino Landes, ekonomi 08-54 51 59 85 Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 medlemsservice@ tjanstetandlakarna.se studerandeföre ningen Victoria Fröjd, ordförande 0735-27 39 11 victoria.frojd@ tandlakarforbundet.se Elham Gholami, vice ordförande 0708-08 07 56 ellafive@hotmail.com tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008 81

NÄSTA NUMMER 18 DECEMBER KALENDARIUM Anonyma Alkoholister, IDAA AA-möte för läkare, tandläkare och veterinärer Tid: 2 december 2008 och 13 januari 2009, 18.30 19.30. Plats: Läkarsällskapet, Klara Ö Kyrkogata 10, lokal Grottan, 3 tr. Etikdagen 2009 Vård som affärsidé är tandvård en vara? Tid: 16 januari 2009 Plats: Klara Strand Konferens, Stockholm www.tandlakarforbundet.se Andra nationella konferensen om barns hälsa ensam är inte stark! Tid: 4 februari 2009 Plats: Norra Latin, Stockholm www.tandlakarforbundet.se IDS - International Dental Show Tid: 24 28 mars 2009 Plats: Cologne, Tyskland www.ids-cologne.de 2nd Congress of World Federation for Laser Dentistry, European Division Tid: 14 17 maj 2009 Plats: Istanbul, Turkiet www.wfld-edistanbul2009.org Tema Ny forskning Jönköping Den odontologiska institutionens tillkomst i Jönköping sägs bero på att ett antal framsynta personer insåg behovet av att skapa resurser för att bygga upp specialisttandvården i länet. I nästa nummer presenteras Jönköpings pågående forskning. Grattis OF! Odontologiska föreningen i Stockholm fyller 120 år och firar med stor fest på Grand Hotel. Hela kalaset med mingel, spex, middag och dans skildras i Tandläkartidningen av galareporter från termin tre i Huddinge och fotograf. ANNONSÖRER I DETTA NUMMER Cervident 2 Hultén & Co AB 6 M-Tec Dental AB 7, 10, 17 Safeplan 8 Dentalmind 9 GlaxoSmithKline 11 Håkan Berg Dental 18 Örestad Dentallab 18 Expodent 18 Ivoclar Vivadent 19, 25, 68 Astra Tech AB 21 Dentsply DeTrey 24, 46 Ekulf AB 29 Teknodont 30 Denzir 31 Sveriges Tandläkarförbund 39 GC Nordic AB 40 Opus Health Care 42 Ing firman Jan-Åke Hallén AB 44 Kerr 45, 69 NSK Sweden, TS Dental 47 Praktikertjänst AB 48 Svensk Dentalservice 63 Ardent AB 64 DP Nova 67 Bigman AB 69 AristoDent 69 Multiergonomi 70 Glesbygdens räddning Joanna Turwón hade arbetat i sin tandläkarpraktik i 15 år när hon sålde allt och startade på nytt i Bredbyn i Västernorrland. Hon är en av dem som räddar den svenska glesbygden från tandläkarbrist. Support Design 70 Smile 76 Maryam Pourmousa 77 Narkoskliniken 77 Karolinska institutet 77 Folktandvården Stockholm 77 SDIC Tandspecialister 78 Nils Norrsell, N2 78 Hådéns Dental Återvinning 78 Specialistkliniken för Dentala Implantat 83 W & H Nordic 84 SBU bilaga Unident AB bilaga Europerio 6 Tid: 4 6 juni 2009 Plats: Stockholm www.europerio6.net 1st International BOA Congress Tid: 12 13 juni 2009 Plats: Kaunas, Litauen www.boaoffice.lt/en/10/76/ FDI Tid: 2 5 september 2009 Plats: Singapore congress@fdiworldental.org 45 Congres de la Societe Francaise de Chirurgie Maxillo-Faciale et Stomatologie Tid: 10 12 september 2009 Plats: Nancy, Frankrike contact@sfscmf.fr 1st Baltic Sea Conference in Orthognathic Surgery and Orthodontics (BSCOSO) Tid: 25 27 september 2009 Plats: Vilnius, Litauen www.orthognathicsurgery.info/conference TIPSA OSS om evenemang till kalendariet. Kontrollera datum innan du bokar, uppgifterna i kalendariet kan ha uppdaterats efter pressläggning. elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se 82 tandläkartidningen årg 100 nr 14 2008