Arbetsrapport 2010:8 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2010 jämfört första halvåret 2009 Annika Almqvist Per Åsbrink
Arbetsrapport 2010:8 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk form: Baringo reklam & kommunikation, Gävle Tryck: Backman Info, Gävle 2
Sammanfattning Arbetsrapporten, som omfattar 3040 aktualiseringar till åtta kommuners socialtjänster i Gävleborgs län för första halvåret 2010, ger en bra bild av vilka barn och ungdomar som aktualiseras till socialtjänsten samt av vem och av vilka orsaker. Rapportens upplägg är identisk med tidigare rapporter rörande vilka barn som aktualiseras till socialtjänsten. Denna rapport omfattar jämförelsedata för första halvåret 2010 respektive 2009. Arbetsrapporten, som rör data för halvår, är inte lika omfattande som en projektrapport (FOU rapport) som omfattar helår. 3
Innehållsförteckning Bakgrund 5 Metod 6 Tillförlitlighet 6 Bortfall/felkällor 6 Generaliserbarhet 6 Del 1. Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Länet 7 Aktualisering 7 Vilka barn och unga aktualiseras? 11 Vem aktualiserar till socialtjänsten? 15 Orsaker till aktualisering 17 Beslut om social utredning 19 Del 2. Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Kommunredovisning 21 Bilaga 1: Aktualisering och bakgrundskoder samt begreppsdefinitioner 41 Tabellbilaga 43 4
Bakgrund Syftet med projektet (Att dokumentera insatser för barn och unga) är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell (se figur 1). Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner. Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Figur 1. Projektets olika steg. Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Orsak till åtgärd Typ av insats Vetenskapligt hållbara utvärderingar Aktualiserings av Typ av utredning, Mål med insats vem och av vilken BBIC, traditionell Resultatuppföljning orsak? utredning Vilka ärenden som utreds eller inte? Det långsiktiga Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem 1, koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Ett lyckat test av koderna gjordes genom en länssammanställning våren 2008 för ärenden aktualiserade november december 2007. 2 Därefter har sammanställningar gjorts för perioderna första halvår 2008, helår 2008 och helår 2009. Denna rapport rör länssammanställning över första halvår 2010 över alla inkomna aktualiseringar barn- och ungdomsärenden till länets socialtjänster i nio kommuner i Gävleborgs län under perioden 100101 100630 (halvår). Annika Almqvist och Per Åsbrink ansvarar för sammanställning och rapport. 1 Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto Enator) 2 Se Delrapport 4, 2008. 5
Metod Åtta kommuner, av totalt tio som deltar i projektet, har plockat ut statistikuppgifter direkt från socialtjänstens verksamhetssystem rörande registrerade aktualiseringar av barn och ungdomar första halvåret 2010 3 samt en jämförelse med data från första halvåret 2009. 4 Observera att data inte är kopplade till identifierbara personer, dvs. ett barn/ungdom kan vara aktuell för fler än en aktualisering. Kommunerna har dock levererat individbaserade data vilket ger möjlighet till jämförelser mellan bakgrundsfaktorer och att identifiera unika barn. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Tillförlitlighet Projektansvariga bedömer att datamaterialet har en hög tillförlitlighet mot bakgrund av att: a) Beslutade aktualiseringskoder har implementerats i kommunernas socialtjänster via referensgruppen och beslut i kommunernas socialnämnder, vilket gör att registrering sker på samma sätt. b) Koderna kan inte ändras av verksamheterna annat än via ett nytt beslut. Detta ger stabilitet och möjlighet till mätningar över tid. c) Datamaterialet är hämtat direkt från verksamhetssystem som rör socialsekreterarnas registrering av alla aktualiserade ärenden till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter. Bortfall/felkällor Tänkbara bortfall och felkällor kan vara: a) Att socialsekreterare inte registrerar inkommande ärende. b) Att socialsekreterare definierar samma fenomen på olika sätt. Främst begreppet barn som far illa behäftas av en mångfald olika tolkningar. c) Socialsekreterare registrerar fel. Generaliserbarhet Även om det totala datamaterialet är omfattande så går det inte helt fastslå att rapportens resultat går att generalisera. Detta med hänsyn till tänkbara slumpmässiga variationer över tid som kan bero av lokala förhållanden och ett för litet dataunderlag för vissa kommuner. 3 Rör barn- och ungdomsvårdsärenden, ej försörjningsstöd 4 Nordanstig inte har rapporterat data för 2010, dock för 2009. Vilket innebär att Nordanstig undantas i beräkningar rörande jämförelser mellan år (2010 och 2009), utom i tabell 5,6, 7, och 11. Dessa tabeller kan behäftas med vissa felkällor, dock marginella med tanke på detta lilla underlaget för Nordanstig. 6
Del 1. Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Barn och ungdom 0 20 år. Sammanställning av data från Gävleborgs län. Period 100101 100630 jämfört 090101-090630 8 av 10 länets kommuner deltar i denna länssammanställning. De kommuner som inte deltar i sammanställningen är Hofors och Nordanstig som är i färd med att installera ett nytt verksamhetssystem. Aktualisering Detta avsnitt rör olika typer av aktualiseringar till socialtjänsten. Ansökan den enskilde/vårdnadshavare begär bistånd. Anmälan en anhörig, privatperson eller myndighet anmäler till socialtjänsten om misstanke att ett barn far illa, yttrande begäran från myndighet och överflyttning av ärende från annan kommun. Vidare anges andelen barn/ungdomar som aktualiserats fler än en gång under perioden. Avsnittet avslutas med en sammanställning av hur stor andel av barn/ungdomar i kommunerna som aktualiserats till socialtjänsten. Tabell 1. Totalt antal aktualiseringar till socialtjänsten. 0 20 år, 8 kommuner. Jämfört första halvår -09 och -10. Antal och Procent. Antal aktualiseringar barn, första halvår -09 Antal aktualiseringar barn, första halvår -10 Procentuell Förändring, 09-10 Sandviken 347 391 + 13 Gävle 1185 1099-7 Söderhamn 408 384-6 Bollnäs 279 283 + 1 Ovanåker 63 79 + 25 Ljusdal 111 244 + 120 Hudiksvall 249 464 + 86 Ockelbo 81 96 + 19 Nordanstig 102 - - Totalt 2825 3040 + 8 % Om vi jämför kommunerna första halvåret -09 och -10 finner vi att Ljusdal (+ 120 %) och Hudiksvall (+ 86 %) har de största ökningarna av antalet aktualiseringar till socialtjänsten. Jämfört med Gävle (- 7 %) och Söderhamn (- 6 %) där andelen har minskat jämfört med första halvåret 2009 (tabell 1). 7
Tabell 2. Typ av aktualisering till socialtjänsten. 0 20 år, 8 kommuner. Jämfört första halvår 09 och -10. Antal och Procent. Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Total 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Sandviken 41 60 293 305 13 26 0 0 347 391 12 % 15 % 84 % 78 % 4 % 7 % 0 % 0 % 100 % 100 % Gävle 146 134 1003 910 35 52 1 3 1185 1099 12 % 12 % 85 % 83 3 % 5 % 0 % 0,3 % 100 % 100 % Söderhamn 53 57 343 314 12 13 0 13 408 384 13 % 15 % 84 % 82 % 3 % 3 % 0 % 3 % 100 % 100 % Bollnäs 47 29 223 246 8 8 1 8 279 283 17 % 10 % 80 % 87 % 3 % 3 % 0 % 3 % 100 % 100 % Ovanåker 18 16 42 59 3 4 0 0 63 79 29 % 20 % 67 % 75 % 5 % 5 % 0 % 0 % 100 % 100 % Ljusdal 13 53 97 183 1 2 0 6 111 244 12 % 22 % 87 % 75 % 1 % 0,8 % 0 % 3 % 100 % 100 % Hudiksvall 52 61 191 390 4 3 2 10 249 464 21 % 13 % 77 % 84 % 2 % 0,6 % 1 % 2 % 100 % 100 % Ockelbo 13 11 68 81 0 4 0 0 81 96 16 % 12 % 84 % 84 % 0 % 4 % 0 % 0 % 100 % 100 % Nordanstig 12-89 - 1-0 - 102-12 % - 87 % - 1 % - 0 % - 100 % - Total 395 421 2349 2488 77 112 4 19 2825 3040 14 % 14 % 83 % 82 % 3 % 4 % 0 % 0,6 % 100 % 100 % Totalt inkom 3040 aktualiseringar för perioden (100101 100630) till socialtjänsten i åtta kommuner för åldersgruppen 0 20 år. De allra flesta aktualiseringarna rör anmälningar, 82 %, andelen ansökningar är 14 %. Vid en jämförelse med första halvåret -09 ser vi att andelen ansökningar är lika. Andelen anmälningar har sjunkit med 1 % (från 83 till 82 %). När vi tittar på de kommuner som har den största ökningen av aktualiseringar jämfört med för ett år sedan (se tabell 1): Ljusdal och Hudiksvall, finner vi att Ljusdal har en ökning av antalet ansökningar från 13 till 53 och av antalet anmälningar från 97 till 183, och att Hudiksvall har en ökning av antalet anmälningar från 191 till 390 (tabell 2). 8
Andelen unika barn Vi vet att en del barn och ungdomar aktualiseras till socialtjänsten mer än en gång under en period, men hur många det omfattar har vi hittills inte haft kunskap om. Kommunerna verksamhetssystem kan ännu inte leverera data om detta, varför dessa uppgifter har plockats fram manuellt ur systemen. Hur stor andel av barnen i en kommun har då aktualiserats fler än en gång under första halvår 2010? Tabell 3. Antalet unika barn och andel aktualiseringar som omfattar barn och ungdomar 0 20 år fler än en gång. 2010 jämfört 2009. 8 kommuner. Antal och Procent. Unika Antal aktualiseringar Antal Totalt antal Andel aktualiseringar barn där barn/ungdom barn aktualiseringar där barn och aktualiserats 2 ggr eller akt. 2 ggr eller ungdomar fler fler aktualiserats 2 ggr eller fler * % Sandviken 298 93 54 391 24 (20) Gävle 973 126 96 1099 11 (12) Söderhamn 248 136 74 384 35 (33) Bollnäs 166 117 55 283 41 (29) Ovanåker 61 18 13 79 23 (30) Ljusdal 219 25 17 244 10 (5) Hudiksvall 451 13 11 464 3 (10) Ockelbo 82 14 11 96 15 (19) Nordanstig - - - - - Total 2498 542 331 3040 18 (18) * Procentuell andel första halvår 2009 inom parentes. Vi finner att det totala antalet unika barn/ungdomar är 2498 (som omfattas av 3040 aktualiseringar), av dessa har 331 barn aktualiserats fler än en gång. Detta innebär att i genomsnitt 13 % av barnen/ungdomarna har fler än en aktualisering (dessa omfattas av 542 aktualiseringar). Andelen aktualiseringar som rör barn och ungdomar som förekommer mer än en gång under halvåret varierar stort mellan kommunerna, från 3 % i Hudiksvall till 41 % i Bollnäs. I jämförelse med andelen första halvåret -09, som redovisas inom parentes, finner vi att andelen ban/unga som aktualiserats flera gånger i t.ex. Bollnäs har ökat från 29 till 41 %, trots att anmälningarna i Bollnäs endast har ökat med 4 st. Den stora ökningen av antalet anmälningar i Hudiksvall visar sig kunna hänföras nästan helt till olika barn, vilka således endast aktualiserats en gång. Genomsnittet för länet visar att 18 % av det totala antalet aktualiseringar rör samma barn mer än en gång, detta innebär ingen förändring jämfört med - 09 (tabell 3). 9
Tabell 4. Antalet aktualiseringar som omfattar barn och ungdomar 0 20 år och som aktualiserats 2 ggr eller fler. 8 kommuner. Första halvår -10. Antal och Procent. Antal aktualiseringar per barn Total 2 3 4 5 6 7 8 10 13 Sandviken 32 12 5 3 1 1 0 0 0 54 59,3% 22,2% 9,3% 5,6% 1,9% 1,9%,0%,0%,0% 100 % Gävle 73 20 2 1 0 0 0 0 0 96 76,0% 20,8% 2,1% 1,0%,0%,0%,0%,0%,0% 100 % Söderhamn 43 15 10 4 1 0 0 0 1 74 58,1% 20,3% 13,5% 5,4% 1,4%,0%,0%,0% 1,4% 100 % Bollnäs 27 12 10 2 1 0 2 1 0 55 49,1% 21,8% 18,2% 3,6% 1,8%,0% 3,6% 1,8%,0% 100 % Ovanåker 11 1 0 0 1 0 0 0 0 13 84,6% 7,7%,0%,0% 7,7%,0%,0%,0%,0% 100 % Ljusdal 12 2 2 1 0 0 0 0 0 17 70,6% 11,8% 11,8% 5,9%,0%,0%,0%,0%,0% 100 % Hudiksvall 9 2 0 0 0 0 0 0 0 11 81,8% 18,2%,0%,0%,0%,0%,0%,0%,0% 100 % Ockelbo 9 1 1 0 0 0 0 0 0 11 81,8% 9,1% 9,1%,0%,0%,0%,0%,0%,0% 100 % Total 216 65 30 11 4 1 2 1 1 331 65,3% 19,6% 9,1% 3,3% 1,2%,3%,6%,3%,3% 100 % När vi tittar på andelen barn och ungdomar (n = 331) som aktualiseras mer än en gång och antalet aktualiseringar, finner vi att 65 % av dessa barn har två aktualiseringar och att närmare 20 % har tre aktualiseringar under perioden. Mellan kommunerna finns det vissa variationer. 10
Vilka barn och unga aktualiseras? Ålder Barn i 15 16 års ålder är en dominerande grupp för aktualiseringar till kommunernas socialtjänst i länet. Vi finner att barnen i genomsnitt är närmare 12 år (11,92 år) när de aktualiseras till socialtjänsten, medelåldern första halvåret -09 var även då 11,92 år. Dock skiljer sig medianåldern, den har stigit från 13 till 14 år (diagram 1). Diagram 1. Åldersfördelning, 0-20 år, aktualiseringar. Totalt, 8 kommuner. 2010 jämfört 2009. Procent. Bryter vi ner ovanstående diagram i åldersgrupper finner vi att den största andelen av aktualiseringarna rör barn i åldersgruppen 13-16 år, dvs. barn i högstadieåldern (34 %). 21 % av aktualiseringarna rör barn i förskoleåldern (0-6 år). I jämförelse med första halvåret - 09 ser vi en ökning av andelen 17-20 åringar och en minskning av 13-16 åringar (diagram 2). Diagram 2. Fördelning åldersgrupp. Totalt, 8 kommuner. 2010 jämfört 2009.Procent. 11
När vi studerar ålderkategorier rörande de barn som aktualiseras vid upprepade tillfällen var 16 % mellan 0 6 år, 20 % mellan 7 12 år, barn mellan 13 16 år förekom i 37 % av fallen och 27 % omfattade äldre ungdomar mellan 17 20 år. I jämförelse med första halvåret -09 finner vi att upprepade aktualiseringar för unga 0-6 år då var 15 %, för barn 7 12 år 25 %, för barn 13 16 år 41 % och andelen ungdomar 17 20 år var 19 % (se tabellbilaga, tabell 1). Studerar vi typ av aktualisering i relation till åldersgrupper ser vi att högst andel anmälningar rör barn i åldern 0-6 år (86 %) samt 7-12 år (86 %). Jämfört med första halvåret 2009 finner vi att andelen anmälningar av förskolebarn har sjunkit (från 88 till 86 %), medan ansökningarna för denna åldersgrupp har ökat (från 11 till 13 %). Samma tendens finns för barn i åldern 7-12 år där anmälningarna har sjunkit (från 90 till 86 %) och ansökningarna har ökat (från 10 till 13 %) (tabell 5). Tabell 5. Aktualisering efter ålder. 8 kommuner. 2010 jämfört 2009*. Antal och Procent. Aktualiseringstyp Total Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende 0-6 år 84 546 1 5 636 13% (11) 86% (88) 0% (0) 1% (0) 100% 7-12 år 86 564 0 5 655 13% (10) 86% (90) 0% (0) 1% (0) 100% 13-16 år 115 848 49 7 1019 11% (8) 83% (89) 5% (4) 1% (0) 100% 17-20 år 136 530 62 2 730 19% (21) 73% (74) 8% (5) 0% (0) 100% Total 421 2488 112 19 3040 14% (12) 82% (86) 4% (2) 1% (0) 100% * Procentuell andel första halvår 2009 inom parentes. 12
Kön Andelen pojkar som aktualiserades till socialtjänsten 2010 var 58 % och andelen flickor 42 %. I jämförelse med 2009 har andelen pojkar ökat från 56 till 58 % medan flickorna minskat med två procent (från 44 till 42 %) (diagram 3). Diagram 3. Fördelning kön. Totalt, 8 kommuner. 2010 jämfört 2009. Procent. Vi finner vidare att av de barn och ungdomar som aktualiserats vid upprepade tillfällen var 64 % pojkar och 36 % flickor. Detta kan jämföras med första halvåret -09 då fördelningen var 57 % pojkar och 43 % flickor (se tabellbilaga, tabell 2). I jämförelse med könsfördelning totalt (se diagram 3) finner vi att andelen pojkar som aktualiseras vid upprepade tillfällen är avsevärt större än andelen flickor, och skillnaden har ökat jämfört med för ett år sedan. 13
Hushållstyp Långt över hälften (62 %) av barnen som aktualiserats till socialtjänsten i länet under första halvåret 2010 lever med en ensamstående förälder, och 31 % med två gifta/sammanboende vuxna. I 7 % av fallen bor barnet (ungdomen) i eget boende. Vi finner att, i jämförelse med första halvåret 2009, har andelen barn i hushåll med en ensamstående förälder ökat med 8 % (från 54 62 %) (diagram 4). Diagram 4. Fördelning hushållstyp. 4 kommuner. 2010 jämfört 2009. Procent. 5 Enligt nationell befolkningsstatistik för år 2007 levde 24 % av alla barn och ungdomar i åldern 0-21 år i riket med en ensamstående förälder. Barn till ensamstående föräldrar är således starkt överrepresenterade bland de barn som aktualiseras till socialtjänsten (SCB, Hushållens ekonomi 2008). 5 Fyra av åtta kommuner kan presentera data rörande hushållsbild (vårdnadshavares civilstånd). Diagram 4 omfattar 1005 aktualiseringar för 2010 och 1031 för 2009. 14
Vem aktualiserar till socialtjänsten? Ansökningar till socialtjänsten görs uteslutande av förälder/vårdnadshavare eller den enskilde/barnet, medan anmälningar kan göras av privatpersoner eller myndigheter. Diagram 5. Vem aktualiserar.8 kommuner. 2010 jämfört 2009. Procent. I länet uppmärksammas att för 2010 rör 4 % ansökningar från enskilda och 11 % ansökningar från föräldrar. 7 % rör anmälningar från anhöriga och 9 % från privatpersoner. 15 % omfattar anmälningar från skolan och 25 % från polisen. 2 % utgör anmälningar från förskolan. I jämförelse med 2009 finner vi att andelen ansökningar från föräldrar och anmälningar från anhöriga har ökat. Anmälningarna från polisen har däremot sjunkit, medan de ökat från socialtjänsten och hälso- och sjukvården (diagram 5). Sammantaget görs 30 % av aktualiseringarna av det privata nätverket och resterande 70 % av myndigheter. 15
Tabell 6. Antalet unika barn aktualiserade två ggr eller fler jämfört vem som aktualiserat. 8 kommuner. 2010 jämfört 2009. Antal och Procent. Aktualiserat av vem Andel barn aktualiserats två ggr eller fler Antal Procent * Den enskilde/sökande 12 4 (2) Förälder/vårdnadshavare 30 9 (10) Anhörig 24 7 (7) Annan privatperson 47 14 (15) Förskola 9 3 (2) Skola 38 11 (17) Hälso- och sjukvård 25 8 (8) Socialtjänsten (ex officio) 29 9 (9) Polisen 87 26 (25) Åklagare/domstol 5 2 (1) Annan kommun 9 3 (1) Övrigt 16 5 (4) Total 331 100 * Procentuell andel första halvår 2009 inom parentes. Av de antal (unika) barn som aktualiserats 2 ggr eller fler (n = 331), har 26 % anmälts av polisen och 11 % av skolan. 14 % har anmälts av privatpersoner och 9 % rör upprepade ansökningar från förälder/vårdnadshavare. I jämförelse med första halvåret -09 finner vi att andelen upprepade aktualiseringar utifrån vem som aktualiserat ligger förhållandevis konstant, frånsett att andelen från skolan har sjunkit från 17 till 11 % (tabell 6). Om vi delar in de som stod för återkommande aktualiseringar i det privata nätverket respektive myndigheter, finner vi att det privata nätverket (den enskilde, förälder, anhörig, annan privatperson) stod för 34 % och myndigheter för 66 %. Vi finner precis samma fördelning mellan det privata nätverket och myndigheter som för första halvåret -09. 16
Orsaker till aktualisering? Orsak till aktualisering har endast registrerats vid anmälan. Att kategorisera skäl för aktualisering till socialtjänsten är inte helt problemfritt. De orsakskategorier som framtagits inom ramen för projektet har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn samt annan forskning som rör sammanställningar av barnavårdsutredningar. Verksamhetssystemen som socialtjänsterna i länet använder tillåter inte att man registrerar mer än ett aktualiseringsskäl per inkommet anmälningsärende. Diagram 6. Orsak till aktualisering, vid anmälan. 8 kommuner. 2010 jämfört 2009. Procent. Omsorgssvikt är den vanligaste orsaken till anmälan (35 %) och beteendeproblem är den näst vanligaste orsaken (17 %). Förseelse anmäls i 8 % av fallen och i 7 % av fallen förekommer kriminalitet som anmälningsorsak. I övrigt kan noteras att 6 % av anmälningarna rör övergrepp, 7 % våld i familjen och i 3 % rör anmälan av psykisk ohälsa hos barnet. I jämförelse med 2009 finner vi främst en ökning av andelen beteendeproblem, relationsproblem i familjen och omsorgssvikt (diagram 6). 17
Tabell 7. Antalet unika barn anmälda två ggr eller fler till socialtjänsten jämfört med skäl till aktualisering. 8 kommuner. 2010 jämfört 2009. Antal och Procent. Skäl till aktualisering Andel barn aktualiserats två ggr eller fler Antal Procent* Psykisk ohälsa hos barnet 9 3 (5) Beteendeproblem 65 22 (20) Skolproblem 11 4 (5) Relationsproblem i familjen 20 7 (7) Förseelse 23 8 (5) Egen brottslighet/kriminalitet 20 7 (6) Eget missbruk 17 6 (6) Omsorgssvikt 108 36 (36) Utsatt för övergrepp 10 3 (3) Våld i familjen 19 6 (8) Total 302 100 * Procentuell andel första halvår 2009 inom parentes. För de antal (unika) barn som anmälts 2 ggr eller fler (n = 302) har det vanligaste skälet till aktualisering varit omsorgssvikt (36 %) och i 22 % rört beteendeproblem. I jämförelse med första halvår -09 är fördelningen stabil (tabell 7). 18
Beslut om social utredning För länet som helhet finner vi att av det totala antalet aktualiseringar leder 60 % till en social utredning, detta innebär ingen förändring jämfört 2009 (diagram 7). Diagram 7. Beslut om social utredning. 8 kommuner. 2010 jämfört 2009. Procent. Vid anmälningar startas en social utredning i vårt län i 54 % av fallen, och vid ansökningar i 84 %. Yttranden (ex. åklagaryttranden) leder alltid till en utredning. I jämförelse med -09 finner vi att andelen utredningar efter ansökningar har ökat, medan utredningar föranledda av anmälningar har minskat något (tabell 8). Tabell 8. Beslut fördelat typ av aktualisering. 8 kommuner. 2010 jämfört 2009. Antal och Procent. Utredning eller ej Total Inleda utredning Ej inleda utredning Ansökan 354 67 421 84% (79) 16% (21) 100% Anmälan 1343 1141 2484 54% (56) 46% (44) 100% Yttrande 111 1 112 99% (100) 1% (0) 100% Överflyttning av ärende 19 0 19 100% (100) 0% (0) 100% Total 1827 1209 3036 60% (60) 40% (40) 100% * Procentuell andel första halvår 2009 inom parantes. 19
För den vanligaste orsaken till anmälan, omsorgssvikt, öppnas en social utredning i 59 % av fallen. För den näst vanligaste orsaken, beteendeproblem, leder 54 % av anmälningarna till en social utredning. De anmälningsorsaker som oftast leder till utredning är kriminalitet (77 %) och relationsproblem i familjen (64 %). I jämförelse med 2009 finner vi bl.a. att andelen utredningar rörande psykisk ohälsa hos barnet har sjunkit (från 73 till 58 %) samt för övergrepp (från 72 till 57 %), och ökat rörande kriminalitet (från 64 till 77 %)(tabell 9). Tabell 9. Beslut social utredning efter orsak till anmälan. 8 kommuner. 2010 jämfört 2009*. Antal och Procent. Utredning eller ej Total Inleda utredning Ej inleda utredning Psykisk ohälsa hos barnet 50 36 86 58 % (73) 42 % (27) 100 % Beteendeproblem 247 207 454 54 % (58) 46 % (42) 100 % Skolproblem 53 49 102 52 % (59) 48 % (41) 100 % Relationsproblem i 106 59 165 familjen 64 % (54) 36 % (46) 100 % Förseelse 62 152 214 29 % (21) 71 % (79) 100 % Egen 149 45 194 brottslighet/kriminalitet 77 % (64) 23 % (36) 100 % Eget missbruk 66 58 124 53 % (70) 47 % (30) 100 % Omsorgssvikt 540 381 921 59 % (60) 41 % (40) 100 % Utsatt för övergrepp 87 66 153 57 % (72) 43 % (28) 100 % Våld i familjen 106 88 194 55 % (63) 45 % (37) 100 % Total 1466 1141 2607 56 % (57) 44 % (43) 100 % * Procentuell andel första halvår 2009 inom parentes. 20
Del 2. Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Barn och ungdom 0 20 år. Kommunredovisning. Period 100101 100630. Jämfört 2009 samma period. Aktualiseringstyp Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal 21
Hudiksvall Ockelbo 22
Ålder (jämfört första halvår 2009 inom parentes) Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal 23
Hudiksvall Ockelbo 24
Åldersgrupp Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal 25
Hudiksvall Ockelbo 26
Kön Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker Ljusdal 27
Hudiksvall Ockelbo 28
Hushållstyp Sandviken Söderhamn 29
Bollnäs Ovanåker 30
Vem aktualiserar till socialtjänsten? Sandviken Gävle 31
Söderhamn Bollnäs 32
Ovanåker Ljusdal 33
Hudiksvall Ockelbo 34
Orsak till anmälan Sandviken Gävle 35
Söderhamn Bollnäs 36
Ovanåker Ljusdal 37
Hudiksvall Ockelbo 38
Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp första halvår 2010, jämfört första halvår 2009 (inom parentes) Sandviken Gävle Utredning eller ej Total Utredning eller ej Total Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 95 % (88) 5 % (12) 100 % Anmälan 71 % (63) 29 % (37) 100 % Yttrande 96 % (100) 4 % (100) 100 % Ansökan 67 % (70) 33 % (30) 100 % Anmälan 54 % (56) 46 % (44) 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % (0) 100 % Total 77 % (67) 23 % (33) 100 % Överflyttning av ärende 100 % (100) 0 % (0) 100 % Total 58 % (59) 42 % (41) 100 % Söderhamn Bollnäs Utredning eller ej Total Utredning eller ej Total Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 81 % (85) 19 % (15) 100 % Anmälan 59 % (62) 41 % (38) 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % (0) 100 % Total 63 % (66) 37 % (34) 100 % Ansökan 90 % (64) 10 % (36) 100 % Anmälan 60 % (47) 40 % (53) 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % (100) 100 % Total 64 % (52) 36 % (48) 100 % Ovanåker Ljusdal Utredning eller ej Total Utredning eller ej Total Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 81 % (89) 19 % (11) 100 % Anmälan 53 % (62) 47 % (38) 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % (0) 100 % Ansökan 91 % (85) 9 % 100 % Anmälan 41 % (52) 59 % 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % 100 % Total 61 % (71) 39 % (29) 100 % Överflyttning av ärende 100 % 0 % 100 % Total 54 % (56) 46 % (44) 100 % 39
Hudiksvall Ockelbo Utredning eller ej Total Utredning eller ej Total Inleda Ej inleda Inleda Ej inleda utredning utredning utredning utredning Ansökan 100 % (56) 0 % (44) 100 % Anmälan 47 % (41) 53 % (59) 100 % Yttrande 100 % (100) 0 % (0) 100 % Ansökan 100 % (69) 0 % (31) 100 % Anmälan 36 % (47) 64 % (53) 100 % Yttrande 100 % 0 % 100 % Överflyttning av ärende 100 % (100) 0 % (0) 100 % Total 46 % 54 % 100 % Total 56 % (46) 44 % (54) 100 % 40
BILAGA 1 Aktualiserings och bakgrundskoder Följande förslag har tagits fram i samarbete med referensgruppen samt mot bakgrund av annan kompletterande kunskap som erhållits genom dialog med externa forskare samt studier av forskningslitteratur. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande (t ex remiss) Överflyttning av ärende (från annan kommun/socialtjänst) Aktualiserat från Den enskilde/sökande Förälder/vårdnadshavare Anhörig Annan privatperson (anonym eller namngiven) Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex. officio, egen kännedom) Polisen Åklagare/domstol Annan kommun Övrigt (t ex myndigheter, organisationer, arbetsgivare) Barnet/den unge Födelseår/personnummer; omvandlas till löpnummer om ärendet inte går till utredning 6 Kön Familjesituation (vårdansvar) Biologisk familj (inkl. adoptivfamilj) Biologisk förälder + styvförälder Ensamstående mamma Ensamstående pappa Växelvis boende hos mamma/pappa Eget boende Annan familjesituation (t ex stadigvarande vistelse hos släkt/anhöriga, familjehem/jourhem, institution) Alternativt Hushållsbild: - Ensamstående med barn - Gifta/sammanboende med barn - Eget boende Aktualiseringsskäl (ange ett skäl och endast vid anmälan) Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Social utredning eller ej - beslut om att öppna social utredning - beslut om att ej öppna social utredning (beslut som fattas i aktualiseringsbild i verksamhetssystemet) 6 I syfte att följa upp ärenden över tid. Omvandling till löpnummer är tekniskt möjligt men används ännu inte i de olika verksamhetssystemen 41
Begreppsdefinitioner - aktualiseringsskäl 7 Avsnittet om begreppsdefinitioner av aktualiseringsskäl, har tagits fram i syfte att få till stånd enhetliga begrepp rörande de olika skälen till aktualisering. Psykisk ohälsa hos barnet Rör psykisk ohälsa hos barnet/ungdomen av mer eller mindre allvarlig art. Handlar om främst två underkategorier: 1) Psykisk ohälsa/funktionshinder konstaterat, t.ex. genom rapporterad diagnos eller via samråd med hälsovård. 2) Psykisk problematik förmodad, pga. uppvisad, oro, nedstämdhet, depression, uppförandestörning. Beteendeproblem Kan ses som ett samlingsbegrepp för en stökig social situation för ett barn/ungdom som ex. innefattar utagerande (allvarliga konflikter med kamrater och andra vuxna), riskfyllt sexuellt beteende, alkohol och drogbruk i mindre skala, vistas i kriminella miljöer. Vanligt att flera problemområden förekommer parallellt. Skolproblem Rör barnets/ungdomens situation på skolan, t.ex. om problem i relationer till andra barn (mobbar eller mobbas) och vuxna, skolk eller skolvägran. Relationsproblem i familjen Konflikter mellan familjemedlemmar. Förseelse Rapporterat snatteri, klotter, mindre förseelser, mindre allvarligare lagöverträdelser, LOB. Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Mer allvarligare lagöverträdelser, t.ex. stöld, skadegörelse, misshandel, inbrott, trafikbrott, vapeninnehav. Lagförda brott eller sådana brott som förväntas leda till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Eget missbruk Mer uttalat och allvarligare bruk av alkohol och droger. Ett bruk som negativt påverkar ungdomens sociala situation (skolan, familjerelationer), fortsatt bruk trots erfarenheter av negativa konsekvenser. Omsorgssvikt (brister i omsorgen) Ett samlingsbegrepp som rör brister i hemmiljön, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder/drar, brister i fostrarfömåga hos föräldrar pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Utsatt för övergrepp Utsatt för fysiskt eller psykisk våld, kränkningar, sexuella övergrepp. Våld i familjen Våld mellan vuxna familjemedlemmar. Barnet tvingas bevittna (se eller höra) våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld eller hot förekommer ofta. 7 Referenser: Ulmanen, P., Andersson, G. (2006) Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993 2003. SiS rapport, www.stat-inst.se. Lagerberg, D., Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Stockholm. Gothia. Andershed, H., Andershed, AK. (2005), Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm. Gothia. 42
TABELLBILAGA Tabell 1. Åldersgrupp efter antal aktualiseringar som rör barn och ungdomar som aktualiserats 2 ggr eller fler (dubblett). 2009 jämfört 2009.* Antal och procent. Åldersgrupp Total 0-6 år 7-12 år 13-16 år 17-20 år Unika 551 545 817 585 2498 barn 22 % 22 % 33 % 23 % 100 % Dubblett 85 110 202 145 542 16 % (15) 20 % (25) 37 % (41) 27 % (19) 100 % Total 636 655 1019 730 3040 21 % 22 % 34 % 24 % 100 % * Procentuell andel första halvår 2009 inom parentes. Tabell 2. Kön efter antal aktualiseringar som rör barn och ungdomar som aktualiserats 2 ggr eller fler (dubblett). 2009 jämfört 2009.* Antal och procent. Kön Total Pojke Flicka Unika 1407 1087 2494 barn 56 % 44 % 100 % Dubblett 348 194 542 64 % (57) 36 % (43) 100 % Total 1755 1281 3036 58 % 42 % 100 % * Procentuell andel första halvår 2009 inom parentes. 43
Beställning av rapporter: cathrine.uggla@regiongavleborg.se FoU Välfärd Region Gävleborg Box 834 801 30 Gävle Tel 026-404 02 14 Tryck: Backman Info, Gävle Arbetsrapport 2010:8 FoU Välfärd Region Gävleborg www.regiongavleborg.se 44