Förslag på miljöåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet

Jordbruksverket 2016-10-20 Förslag på miljöåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet Sammanfattning Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att föreslå åtgärder inom landsbygdsprogrammet, som kan förbättra måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt Myllrande våtmarker. Det handlar om att utifrån befintliga underlag prioritera och föreslå nya åtgärder eller förändringar i befintliga åtgärder. Detta är vår redovisning av uppdraget, som genomförts tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Det är viktigt att klargöra att det i nuläget finns ett underskott i landsbygdsprogrammets budget i förhållande till programmålen och att vissa ersättningar dessutom ser ut att bli fulltecknade tidigt under programperioden. Att hantera detta är angeläget för miljömålsuppfyllelsen och bör prioriteras innan nya åtgärder införs. Vi lägger fram sju förslag, som vi anser kan genomföras med start 2018. De har rangordnats utifrån olika aspekter av hur akut åtgärdsbehovet är, hur kostnadseffektiv åtgärden är och i någon mån utifrån hur stor spridning åtgärden har och därmed hur stor potential den har att påverka miljömålsarbetet i hela landet. Inför prioriteringen delades förslagen upp i två grupper. En grupp för åtgärder med huvudsyfte att nå miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv, och en annan grupp för åtgärder med huvudsyfte att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Myllrande våtmarker. Uppdelningen gjordes då vi bedömde att uppdraget inte gav tid att optimera prioriteringen på det sätt som krävs då olika miljömål ska vägas mot varandra. Generellt handlar förslagen om att öka kostnadstäckningen för stödmottagarna i några befintliga ersättningsformer, öka möjligheten att ansluta sig genom ökat budgetutrymme, ökad tillgång till rådgivning och förenklingar i stödregler. Behovet av åtgärder för att nå miljömålen i uppdraget är stort, och de förslag som redovisas i rapporten täcker inte hela åtgärdsbehovet. För alla åtgärder har vi begränsat förslagen efter vad vi tror är möjligt att uppnå inom denna programperiod. Denna avgränsning har störst påverkan på förslagen till åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för Ingen övergödning och Myllrande våtmarker. Det beror på att flera av dessa åtgärder endast kan införas i en begränsad takt på grund av administrativa och praktiska frågor, t.ex. att våtmarksanläggning kräver omfattande projektering och miljöprövning. Åtgärderna med syfte att förbättra miljömålsuppfyllelsen för miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv har inte samma problematik vilket innebär att de inte begränsas i samma utsträckning. I uppdraget ingår inte att föreslå hur förslagen ska finansieras. Därmed ingår inte någon rekommendation för omfördelning av medel inom landsbygdsprogrammet. Vår utgångspunkt i arbetet har varit att nuvarande landsbygdsprogram med befintliga åtgärder, som direkt eller indirekt bidrar till att miljökvalitetsmålen kan nås, finns kvar. 1

Jordbruksverket 2016-10-20 För framtida landsbygdsprogram föreslår vi ersättning för ytterligare åtgärder för biologisk mångfald i slättbygd samt ersättning för växtskyddsplanering. Utöver detta identifierar vi flera områden som kräver vidare utredning innan man kan lämna ett skarpt förslag till förändringar i landsbygdsprogrammet. Det gäller t.ex. resultat och värdebaserade miljöersättningar och möjliga förändringar i investeringsstödet för att gynna konkurrenskraft i djurhållningen. Förslag för biologisk mångfald och kulturmiljövärden i nuvarande program Prio Förslag för införande 2018 Kostnad 1 1 Samlad satsning på skötsel av ängs- och betesmarker 395 Mkr/år 2 Ökad budget i Utveckling av natur- och kulturmiljöer, samt schabloner för vissa vanliga element. 68 Mkr/år 3 Ökad budget till rådgivning inom Mångfald på slätten 10 Mkr/år 4 Höjd stödnivå i slättbygd för omställning till certifierad ekologisk produktion 2 67 Mkr/år Förslag för övergödning och våtmarker i nuvarande program Prio Förslag för införande 2018 Kostnad 1 1 Samlad satsning på bättre vattenkvalitet 146 Mkr/år 2 Ökad budget till rådgivning inom Greppa Näringen 14 Mkr/år 3 Förändra strukturkalkning så att stödet får en öronmärkt budget och schablonersättning 30 Mkr/år 1 För alla förslag finns här en årskostnad angiven. För de åtgärder, som inte innebär åtaganden med årliga utbetalningar, finns egentligen inte en sådan årskostnad utan snarare en totalkostnad under programperioden. I resten av rapporten är kostnaden för dessa inte preciserad per år. 2 Detta förslag är mycket tidskrävande att genomföra. För att det ska vara genomförbart med start 2018 så krävs att Jordbruksverket får besked redan under 2016. 2

Jordbruksverket 2016-10-20 Innehåll Beskrivning av uppdraget... 4 Förutsättningar och avgränsningar... 4 Metod... 5 Rapportstruktur... 6 Åtgärdsförslag... 7 5.1 Åtgärder med huvudsyfte att förbättra måluppfyllelsen för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv... 7 Samlad satsning på skötsel av ängs- och betesmarker... 7 Ökad budget för stöd till Utveckling av natur- och kulturmiljöer, samt schabloner för vissa vanliga element... 9 Ökad budget till rådgivning inom Mångfald på slätten... 10 Höjd stödnivå i slättbygd för omställning till certifierad ekologisk produktion... 10 5.2 Åtgärder med huvudsyfte att förbättra måluppfyllelsen för Ingen övergödning och Myllrande våtmarker... 11 Samlad satsning på bättre vattenkvalitet... 11 Ökad budget till rådgivning inom Greppa Näringen... 14 Ökad och öronmärkt budget för Investeringsstöd till strukturkalkning... 14 5.3 Åtgärder som bör övervägas inför nästa programperiod... 15 Inför miljöersättning för Mångfaldsåker på ekologiska fokusarealer... 15 Inför miljöersättning för Växtskyddsplanering... 15 Prioriterade ämnen för fortsatt utredning... 17 6.1 Utredningar som behöver initieras... 17 Översyn av geografisk avgränsning för åtgärder för förbättrad vattenkvalitet... 17 Differentierad ersättning/höjd ersättning för skötsel av våtmarker.... 17 Beträda rekreationsområden i åkerdominerade landskap... 18 Förbättrade villkor för investeringar inom djurhållning... 18 Differentiera ersättningen till certifierad ekologisk produktion med styrning mot slättbygd... 19 Administrativa förändringar i befintliga projektstöd... 19 6.2 Pågående utredningar... 19 Ny form av ersättning för skötsel av natur- och kulturmiljöer... 19 Anläggning, restaurering och skötsel av skogsbryn... 20 Ekologiskt funktionella kantzoner... 20 Översyn av naturtyper som riskerar att falla utanför stödsystemet.... 21 3

Jordbruksverket 2016-10-20 Beskrivning av uppdraget Det svenska miljömålssystemet innehåller sexton miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Varje miljökvalitetsmål omfattar även preciseringar som förtydligar målen och som används i det löpande uppföljningsarbetet. Flertalet miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. För att öka takten i miljömålsarbetet har Jordbruksverket fått i uppdrag att inom ramen för Landsbygdsprogrammet föreslå nya åtgärder, eller förändringar i befintliga åtgärder, för att stärka genomförandet av miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt Myllrande våtmarker. Det nuvarande Landsbygdsprogrammet löper från 2014 till och med 2020. Det består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Miljö, hållbar utveckling och innovation är prioriterade områden. Vissa åtgärder, som miljöinvesteringar eller miljöersättningar, är direkt utformade för att gynna miljön medan andra åtgärder påverkar miljön genom indirekta förhållanden. Jordbruksverket m.fl. har i olika sammanhang beskrivit effekten av befintliga åtgärder inom landsbygdsprogrammet, samt lämnat förslag till nya åtgärder eller till justeringar och kompletteringar i befintliga åtgärder. Uppdraget går ut på att utifrån dessa befintliga underlag föreslå ändringar i det nuvarande landsbygdsprogrammet. Regeringen har bett att få förslagen i en prioriterad ordning baserat på de mest akuta åtgärdsbehoven och kostnadseffektivitet med en beräknad budget för respektive åtgärdsförslag. Förslagen ska utformas i överstämmelse med gällande regler i landsbygdsförordningen. Utredningen får omfatta både ersättningar som betalas direkt till brukarna och stöttande åtgärder som t.ex. rådgivning. I uppdraget ingår att verka för att de förslag och prioriteringar som lämnas är sådana att också Havsoch vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet kan ställa sig bakom dem. De nämnda myndigheterna har därför involverats i utredningsgruppen och i en referensgrupp. Utredningsgruppen har bestått av Sofia Blom (utredningsledare), Frida Edström (redaktör), Magnus Bång, Lisa Karlsson, Pernilla Kvarmo, Britta Lundström och Emma Svensson från Jordbruksverket, Josefin Hjort och Emmelie Johansson från Havs- och vattenmyndigheten, Michael Frisk från Riksantikvarieämbetet och Karin Skantze från Naturvårdsverket. Förutsättningar och avgränsningar Detta uppdrag går ut på att föreslå åtgärder i syfte att förbättra måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt Myllrande våtmarker utifrån befintliga underlag. Det inkluderar inte att göra nya studier eller utforma nya förslag. Helt nya stödformer har vi alltså bara beskrivit och bedömt om de i någon mån finns föreslagna och utredda sedan tidigare. Detaljerade stödutformningar har inte heller tagits fram i utredningen, till exempel finns inga fullständiga kalkyler eller detaljerade regelutformningar. När det gäller att bedöma genomförbarheten i relation till gällande regelverk har det därför endast varit möjligt att göra en övergripande bedömning. För vissa av de förslag som presenteras i denna rapport så tillkommer troligen behov av ökade resurser till ökad administration t.ex. handläggning och utveckling av nya IT-system. Uppskattad budget för denna typ av utgifter har inte beräknats i uppdraget, de budgetbehov som redovisas relaterar endast till ökad stödbudget. En kortfattad översikt av de föreslagna åtgärdernas effekter på myndigheters administration finns dock i bilaga 3. Det finns idag ett underskott i befintlig budget i förhållande till målsättningen för vissa miljöåtgärder. Med det menar vi att det redan idag saknas medel i vissa åtgärder för att nå de mål man satt upp för 4

Jordbruksverket 2016-10-20 åtgärden. Detta gäller t.ex. skötselersättningen för våtmarker och dammar. Utgångspunkten för våra förslag är att finansieringen av de målsättningar som redan finns för de olika ersättningsformerna löses i annan ordning. De budgetbehov som redovisas avser därmed de behov som uppstår för anslutning utöver de nuvarande målsättningarna och i vissa fall även höjd ersättning till redan anslutna arealer. Att hantera befintliga underskott är viktigt för måluppfyllelsen och bör prioriteras innan andra åtgärder genomförs. En annan omständighet är att vissa miljöersättningar redan i dagsläget ser ut att nå upp till de mål som satts när det gäller anslutning, t.ex. ekologisk produktion. Detta innebär att dessa ersättningsformer riskerar att stängas inom en snar framtid. Det är ett problem eftersom målen i landsbygdsprogrammet inte är dimensionerade för att täcka upp behoven utifrån miljökvalitetsmålen, utan är anpassade till den budget som var tillgänglig vid programmets start. Eftersom IT-systemen ännu inte är färdigbyggda kan vi inte få ut säkra anslutningsdata och har heller inte kunnat göra en systematisk översyn över vilka ersättningsformer som är viktigast att höja målnivåerna för. Det har inte ingått i uppdraget att föreslå hur de utökade åtgärderna ska finansieras. Vår utgångspunkt i arbetet har varit att nuvarande landsbygdsprogram med befintliga åtgärder, som direkt eller indirekt bidrar till att miljökvalitetsmålen kan nås, finns kvar. Denna rapport innehåller således inte någon analys av landsbygdsprogrammets alla åtgärder eller hur budgeten för dessa skulle kunna fördelas om. Övriga miljökvalitetsmål som landsbygdsprogrammet har åtgärder för, t.ex. Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar, inkluderas inte i utredningen. Förslagna åtgärder kan dock ha effekt även på dessa mål och eventuella kopplingar framgår i beskrivningen av åtgärderna. Metod Då uppdraget går ut på att lämna förslag utifrån befintligt underlag så inleddes arbetet med en genomgång av tidigare utredningar och rapporter. De underlag som vi bedömde viktigast att inventera var: Fördjupade utvärderingen av aktuella miljökvalitetsmål (Naturvårdsverkets rapport 6662, Mål i sikte) Tekniska underlaget för LBP 2014-2020 (Jordbruksverkets rapport 2012:15) Miljömålsberedningens rapport Hållbar användning av mark och vatten (SOU 2014:50) Studier om enskilda åtgärder inom landsbygdsprogrammet Halvtids- och slututvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007-2013 Åtgärdsprogram för hotade arter Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram 2015-2021 3 Utifrån dessa underlag skapades en bruttolista på åtgärder som kunde vara aktuella att föreslå. Vissa åtgärder var i behov av kompletteringar i form av t.ex. kostnadsberäkningar, men ett grundkrav för att åtgärden skulle kunna tas upp på bruttolistan var att det skulle finnas utförliga underlag sedan tidigare, särskilt för åtgärder som inte finns i nuvarande landsbygdsprogram. Utredningsgruppen har 3 Regeringen har parallellt med uppdragstiden genomfört en prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Ett regeringsbeslut som innebär att ändringar ska göras i åtgärdsprogrammen innan de fastställs togs den 6 oktober. Vi har inte kunnat ta hänsyn till de ändringarna, utan har utgått ifrån det förslag till åtgärdsprogram som lagts tidigare och ifrån gällande miljökvalitetsmål. 5

Jordbruksverket 2016-10-20 sedan beskrivit, kompletterat och sammanfattat förslagen. Vi har också gjort en översiktlig bedömning av om förslagen är genomförbara utifrån gällande regler för åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Prioriteringen av åtgärderna ska enligt uppdraget ske utifrån hur brådskande respektive kostnadseffektiv åtgärden är. Det har utredningsgruppen gjort med hjälp av bedömningsgrunder för poängsättning av olika aspekter kopplade till behov och effektivitet. Därefter har ytterligare aspekter av varje förslag bedömts, så som möjlig tidpunkt för införande av åtgärder och bredd på målgrupp. Kopplingar mellan olika åtgärder har också beaktats. Prioriteringsgrunderna beskrivs närmare i bilaga 1. Rapportstruktur Under rubriken Åtgärdsförslag presenteras de åtgärder inom ramen för Landsbygdsprogrammet som Jordbruksverket föreslår i syfte att förbättra måluppfyllelsen för uppdragets utpekade miljökvalitetsmål. Avsnittet Prioriterade ämnen för fortsatt utredning ger en överblick över ett antal åtgärder som övervägdes under arbetet, men som bedömdes ha otillräckliga underlag för att kunna presenteras som konkreta förslag. I bilagorna finns beskrivning av bedömningsgrunderna för prioritering mellan åtgärder, lista över de underlag som legat till grund för utredningen, en översikt av de administrativa behoven för de föreslagna åtgärderna samt detaljerade beskrivningar av alla åtgärdsförslag och förslag på ämnen för vidare utredning. I dessa beskrivningar återges bland annat beräkningar för åtgärdsbehov, underliggande kostnadsberäkningar samt information om var åtgärdsförslaget är hämtat från. 6

Jordbruksverket 2016-10-20 Åtgärdsförslag Vi har valt att inte föreslå några nya stödformer utan endast sådana åtgärder som innebär förändringar i befintliga stöd. Dessa förändringar är då möjliga att införa till 2018. Ett helt nytt stöd kan införas tidigast 2019. Det finns flera anledningar varför vi valt att inte föreslå helt nya stöd. En av orsakerna är att när man inför en ny åtgärd med endast två år kvar av programperioden finns en uppenbar risk att acceptansen hos brukarna blir låg. Ur ett förenklingsperspektiv är det dessutom kontraproduktivt att introducera helt nya stöd i slutet av en stödperiod. Ytterligare ett skäl är att EUkravet på femåriga åtaganden för miljöersättningar innebär att Sverige skulle åta sig ekonomiska förpliktelser långt in i nästa programperiod utan att ha en budget för dem. Detta ställningstagande innebär att två av de åtgärder som tagits fram i bruttolistan, dvs. att införa miljöersättningar för mångfaldsåker på ekologiska fokusarealer och för växtskyddsplanering, inte presenteras bland de prioriterade förslagen. Vi föreslår istället att de bör övervägas inför nästa programperiod. Här vill vi också påpeka att de ändringar vi föreslår i nuvarande Landsbygdsprogram inte utesluter att vi fortsätter utveckla ytterligare långsiktiga förslag till nästa programperiod. I det arbetet blir bland annat de kommande regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur viktiga utgångspunkter. Också den strategi för odlingslandskapets natur- och kulturvärden odlingslandskapet, som är under framtagande av Jordbruksverket i samarbete med Naturvårdsverket, länsstyrelserna, Centrum för biologisk mångfald (CBM) och Artdatabanken, blir viktigt underlag vid utveckling av ytterligare långsiktiga förslag till nästa period i landsbygdsprogrammet. Vi har också tittat på om de olika åtgärderna är starkt kopplade till varandra. I några fall är det så att en satsning på ökad budget i en åtgärd förutsätter motsvarande satsning i en annan. Dessutom är rådgivning respektive uppsökande verksamhet ofta förutsättningar för att ändringar i andra stöd ska få full effekt. Inför prioriteringen delades förslagen upp i två grupper. En grupp för åtgärder med huvudsyfte att nå miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv, och en annan grupp för åtgärder med huvudsyfte att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Myllrande våtmarker. Åtgärderna har därefter prioriterats inom dessa grupper. Denna uppdelning gjordes då vi bedömde att uppdraget inte gav tid att optimera prioriteringen på det sätt som krävs då olika miljömål ska vägas mot varandra. Givetvis finns likväl många paralleller grupperna emellan och många åtgärder som har sin grund i ett miljömål påverkar också måluppfyllelsen i flera andra. Nedan presenteras de åtgärder som Jordbruksverket föreslår ska genomföras för att öka måluppfyllelsen i uppdragets utpekade miljömål. Åtgärderna introduceras i numrerad ordning, med den åtgärd som Jordbruksverket bedömer som högst prioriterad för respektive miljömålsgruppering som nummer ett. Till sist presenteras de åtgärder som vi anser bör övervägas först inför nästa programperiod. 5.1 Åtgärder med huvudsyfte att förbättra måluppfyllelsen för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv Samlad satsning på skötsel av ängs- och betesmarker Detta åtgärdsförslag är ett åtgärdspaket bestående av två åtgärder som vi anser är komplement till varandra. För att de ska få genomslag på miljömålsuppfyllelsen bör åtgärderna införas gemensamt. 7

Jordbruksverket 2016-10-20 En ökad satsning på rådgivning skulle förvisso kunna bidra till miljömålsuppfyllelsen även om höjningen av betesmarksersättningen inte genomförs. Att höja ersättningen utan att backa upp med stöttande rådgivning anser vi däremot vore ineffektivt. Höjd ersättningsnivå och ökad budget i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar Syftet med att höja ersättningsnivåerna är att öka arealen hävdad betesmark och slåtteräng genom en ökad anslutning till miljöersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Hävden av betesmarker och tillgången på djur väntas minska framöver, vilket i sin tur påverkar den biologiska mångfalden, gräsmarkernas hotade naturtyper, kulturmiljöerna och ekosystemtjänster från dessa marker negativt. Samtidigt bidrar de ersättningar som finns inom landsbygdsprogrammet till att behålla många betesmarker i hävd. Skötselkraven som följer med de olika ersättningarna bidrar till att kvaliteterna i ängs- och betesmarker bevaras och utvecklas. Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet kan endast ersätta lantbrukaren för de kostnader och uteblivna inkomster som en miljöåtgärd medför. Hur väl ersättningsnivåerna täcker de verkliga kostnaderna varierar. Miljöersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar täcker i dagsläget endast mellan 35 och 65 procent av den beräknade kalkylen för ersättningen. För att öka anslutningen behöver ersättningsnivåerna öka så att lantbrukarna får en högre kostnadstäckning för skötseln. Vi föreslår en höjning med 1000 kr/ha för betesmarker och slåtterängar med särskilda värden, skogsbete, mosaikbetesmark samt gräsfattiga marker och 400 kr/ha för alvarbete. På sikt kan också en höjning till betesmarker med allmänna värden krävas för att miljökvalitetsmålen ska nås. Denna åtgärd har prioriteras högt bland annat för att det är en bred åtgärd som når många lantbrukare och som har möjlighet att påverka miljömålsuppfyllelsen i hela landet. Budgeteffekt: 385 miljoner kronor per år Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ett rikt odlingslandskap: Variationsrikt odlingslandskap, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och naturmiljöer, Bevarande natur- och kulturmiljövärden Ett rikt växt- och djurliv: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Grön infrastruktur, Biologiskt kulturarv Ökad budget till rådgivning för skötsel av ängs- och betesmarker Syftet med satsningen är att höja kunskapen om olika skötselmetoder i områden där brist på betesdjur är en sannolik orsak till att marker riskerar utebliven skötsel. För att kunna bevara och utveckla ängs- och betesmarker samtidigt som antalet betande djur minskar kan det krävas olika typer av skötselmetoder. Det kan handla om mer extensivt bete, att betesdjuren flyttas från vall till naturbete, kompletterande skötsel som bränning och slåtter, olika skötselmetoder över tid (till exempel att marken betas vartannat år och slås vartannat), alternativa metoder och teknik för slåtter med mera. Behovet att sprida kunskap om olika möjligheter och att stimulera utveckling av nya skötselmetoder är stort. För att få en effektiv samordning och kunskapsförmedling, liksom anpassning till regionala förutsättningar och regelverk, föreslår vi att särskilda rådgivningssamordnare lanseras. Rådgivningssamordnarna ska ha en samlad kunskap om olika skötselmetoder och deras effekter i den aktuella regionen. De ska skapa nätverk och samverkansytor mellan och inom regioner, mellan rådgivare och lantbrukare och de ska vara pådrivande i arbetet med att stimulera företagande och 8

Jordbruksverket 2016-10-20 utveckling av tekniska lösningar för skötsel av ängs- och betesmarker. De ska också kunna fungera som betesförmedlare och arbeta för att djurägare med markbrist och markägare med brist på djur kan samverka. Rådgivare som initierar alternativa skötselmetoder genom samverkan och innovationer kan påverka att fler ängs- och betesmarker hävdas vilket gynnar den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna. Åtgärden är viktig som komplement till betesmarksersättningen och bör införas gemensamt med en satsning på höjd ersättningsnivå för i betesmarksersättningen. Budgeteffekt: 10 miljoner kronor per år Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ett rikt odlingslandskap: Variationsrikt odlingslandskap, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och naturmiljöer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden Ett rikt växt- och djurliv: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Grön infrastruktur Ökad budget för stöd till Utveckling av natur- och kulturmiljöer, samt schabloner för vissa vanliga element Förslaget går ut på att utveckla stödet för utveckling av natur- och kulturmiljöer (7.6/6b) genom att öka budget och målbild för insatsområdet, samtidigt som urvalskriterierna ses över så att projekt som tydligt bidrar till miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv prioriteras för stöd. Utöver detta föreslås även att det införs schablonersättningar för ett flertal miljöinvesteringar som kan sökas inom insatsområdet som nya småbiotoper, vårda träd, restaurera överloppsbyggnader och restaurera stenmurar och trägärdesgärsgårdar. Detta förslag ger möjlighet att rikta åtgärder och också för att hitta innovativa lösningar som gynnar såväl biologisk mångfald som kulturmiljöer. Genom att öka budgeten, samt se över de nationella och regionala urvalskriterierna kan stödmyndigheterna välja att prioritera projekt som är angelägna att påbörja i närtid och som syftar till att skapa förutsättningar för hotade/rödlistade arter, prioriterade kulturmiljöer eller tillgängligheten i ett visst geografiskt område. Åtgärdens regionala ansats är i linje med de långsiktiga behov av regionalt anpassningsbara ersättningar som framkommer in en nyligen genomförd utvärdering. 4 Den ger även möjlighet att på kort sikt påbörja insatser som kan bidra till uppfyllelse av flera samhällsmål. Att införa schabloner för nämnda åtgärder innebär en administrativ förenkling, både för stödmottagare och beslutande myndighet. Budgeteffekt: Drygt 203 miljoner kronor under programperioden Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ett rikt odlingslandskap: Ekosystemtjänster, Variationsrikt odlingslandskap, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och naturmiljöer, Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Friluftsliv, Kultur- och bebyggelsemiljöer 4 Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? En utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer i Sveriges landsbygdsprogram 2007 2013 9

Jordbruksverket 2016-10-20 Ett rikt växt- och djurliv: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Ekosystemtjänster och resiliens, Grön infrastruktur, Biologiskt kulturarv, Tätortsnära natur Ökad budget till rådgivning inom Mångfald på slätten Åtgärden syftar till att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i intensivt odlad bygd, vilket tillsammans med minskad hävd är ett av de stora problemen för miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv. Ökade medel till projektet Mångfald på slätten i föreslagen omfattning skulle ge tillfälle till en rejäl satsning på rådgivning och möjlighet till individuell, gårdsanpassad rådgivning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. De budgetposter som behöver förstärkas är enskild rådgivning, kurser för lantbrukare och rådgivare, demonstrationer och fältvandringar, samt ytterligare rådgivningsmaterial. Till detta kommer anpassning av befintligt rådgivningsmaterial. Projektet skulle även kunna jobba mer med pollineringsfrågor och andra ekosystemtjänster med en utökad budget. Målgruppen för projektet Mångfald på slätten är lantbrukare i slättbygderna. För att nå målet Ett rikt odlingslandskap pekas lantbruk i slättområden ut som en viktig grupp för att leverera ekosystemtjänster. Gårdsanpassad mångfaldsrådgivning kan därför ge stora positiva effekter på miljökvalitetsmålen. Budgeteffekt: 10 miljoner kronor per år Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ett rikt odlingslandskap: Ekosystemtjänster, Variationsrikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Ekosystemtjänster och resiliens Höjd stödnivå i slättbygd för omställning till certifierad ekologisk produktion Förslaget går ut på att differentiera omställningsstödet till certifierad ekologisk produktion efter produktionsområdet genom att omställningsstödet höjs i slättbygd medan nivån i övriga delar av landet bibehålls på dagens nivå. Detta är det förslag som kräver mest tidsresurser för att kunna införa, eftersom det innebär ganska omfattande ändringar i IT-systemen. För att det ska vara genomförbart med start 2018 så krävs att Jordbruksverket får besked redan under innevarande år. Det finns ändå viss risk att det visar sig vara omöjligt att hinna med till 2018. Besked om det kan vi lämna under våren 2017. Syftet med att differentiera omställningsstödet är att öka den ekologiska produktionen i slättbygden. Åtgärder behövs för att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i intensivt odlad bygd, vilket har påpekats i bl. a. 2015 års fördjupade utvärdering av miljömålen. I nuvarande landsbygdsprogram finns inga riktade miljöersättningar i syfte att stärka biologisk mångfald i slättbygd. Ekologisk produktion innebär att inga kemiska växtskyddsmedel används, vilket förutom att gynna biologisk mångfald också minskar risken för förorening av yt- och grundvatten. Omfattande forskning har visat att ekologisk produktion är till fördel för biologisk mångfald och att störst effekt fås i 10

Jordbruksverket 2016-10-20 slättbygden. Ersättningar och stöd som kan medföra ökad anslutning av ekologisk produktion i slättbygd kan därför öka möjligheten att nå flera miljökvalitetsmål. Budgeteffekt: 200 miljoner kronor under programperioden Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ett rikt odlingslandskap: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Ekosystemtjänster Ett rikt växt- och djurliv: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation 5.2 Åtgärder med huvudsyfte att förbättra måluppfyllelsen för Ingen övergödning och Myllrande våtmarker Behovet av åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Myllrande våtmarker är stort. Här begränsar vi förslagen till vad vi tror är möjligt att genomföra inom denna programperiod utifrån t.ex. att våtmarksanläggning kräver omfattande projektering och miljöprövning. På längre sikt behövs ytterligare satsningar på vattenförbättrande åtgärder för att möta behoven i miljökvalitetsmålen. Samlad satsning på bättre vattenkvalitet Detta förslag är ett åtgärdspaket. Det består av tre åtgärder som vi anser är komplement till varandra. För att de ska få genomslag på miljömålsuppfyllelsen bör åtgärderna införas gemensamt. En ökad satsning på uppsökande verksamhet skulle förvisso kunna bidra till miljömålsuppfyllelsen även om budgeten i de båda våtmarksersättningarna inte höjs. Att öka budgeten för våtmarksersättningarna utan att backa upp med stöttande uppsökande verksamhet anser vi däremot vore ineffektivt. Ökad budget för miljöinvestering Anläggning och restaurering av våtmarker och dammar Förslaget att öka budgeten för miljöinvestering för anläggning och restaurering av våtmarker och dammar syftar till att öka antalet våtmarker i odlingslandskapet. Förslaget till ökning av budgeten tillsammans med befintlig budget innebär att 6000 hektar våtmarker och 200 hektar fosfordammar skulle kunna anläggas under den nuvarande programperioden. 6000 hektar våtmarker motsvarar målsättningen för anläggning av våtmarker i förra landsbygdsprogrammet 2007-2013. Det finns behov av och förslag som syftar till anläggning av en betydligt större areal våtmarker och dammar. Enligt vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram behöver 12 500 hektar våtmarker anläggas fram till 2021. Vår bedömning är att 6000 hektar våtmarker är en ambitiös men realistisk målsättning. Anläggning av våtmarker och dammar anses vara en kostnadseffektiv och väl utvärderad åtgärd och ökade resurser bidrar därför både till att minska kväve- och fosforbelastningen och till att öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Våtmarker ger särskilt stor miljönytta i högt näringsbelastade områden i slättlandskapet där bristen på variation och vatten i landskapet är stor och där det finns risk för förluster av kväve eller fosfor. I dessa områden innebär våtmarker också förbättrade förutsättningar för grön infrastruktur för arter och naturtyper. Det finns underlag med 11

Jordbruksverket 2016-10-20 utpekade områden där det är extra effektivt att anlägga eller restaurera en våtmark eller genomföra andra vattenförbättrande åtgärder med avseende på biologisk mångfald och minska förluster av kväve eller fosfor. Våtmarker bidrar till flera ekosystemtjänster och synergieffekterna kan därför vara många. Budgeteffekt: 365 miljoner kronor Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ingen övergödning: Påverkan på havet, Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, Tillstånd i havet Ett rikt odlingslandskap: Ekosystemtjänster, Variationsrikt odlingslandskap, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och naturmiljöer, Bevarande natur- och kulturmiljövärden Myllrande våtmarker: Våtmarkstypernas utbredning, Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter, Ekosystemtjänster, Gynnsam bevarandestatus, Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Friluftsliv och buller Ett rikt växt- och djurliv: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Ekosystemtjänster och resiliens, Grön infrastruktur, Biologiskt kulturarv Ökad budget för miljöersättning Skötsel av våtmarker och dammar Förslaget innebär att de våtmarker och dammar som tillkommer till följd av förslaget om att öka budgeten för miljöinvestering för anläggning och restaurering av våtmarker även ska kunna få skötselersättning. Skötsel behövs för att våtmarkerna ska uppnå förväntade funktioner som näringsrening och biologisk mångfald, och påverkar både livslängd och miljöeffekt av anlagda våtmarker. Ersättning för enbart investeringskostnader vid anläggning av våtmarker utgör dessutom ett begränsat incitament för markägare att anlägga våtmarker och dammar eftersom kostnader uppstår för skötsel och förlorat markvärde. Budgetbehovet är baserat på den areal våtmarker och dammar som förväntas anläggas till följd av förslaget att öka budgeten för miljöinvesteringen. Budgetbehovet för skötselersättningen är något förskjutet i tiden i förhållande till budgetbehovet för miljöinvesteringen eftersom skötselersättningen börjar betalas ut när våtmarkerna och dammarna är färdigställda. Det finns dessutom ett underskott i nuvarande budget för skötselersättningen för våtmarker och dammar i förhållande till den areal som nu är ansluten till skötselersättningen och den areal som förväntas tillkomma till följd av nu befintlig budget för miljöinvesteringen för våtmarker och dammar. Detta underskott har inte beaktats i det här förslaget i enlighet med de förutsättningar och avgränsningar som gäller för det här uppdraget, se avsnitt 4. Det innebär att det kommer behöva tillföras ytterligare medel än det som beskrivs i denna rapport. Budgeteffekt: 16 miljoner kronor per år vid full anslutning Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ingen övergödning: Påverkan på havet, Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, Tillstånd i havet 12

Jordbruksverket 2016-10-20 Ett rikt odlingslandskap: Ekosystemtjänster, Variationsrikt odlingslandskap, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och naturmiljöer, Bevarande natur- och kulturmiljövärden Myllrande våtmarker: Våtmarkstypernas utbredning, Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter, Ekosystemtjänster, Gynnsam bevarandestatus, Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Friluftsliv och buller Ett rikt växt- och djurliv: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Ekosystemtjänster och resiliens, Grön infrastruktur, Biologiskt kulturarv Införa särskilda medel för Uppsökande verksamhet till åtgärder för bättre vattenkvalitet i odlingslandskapet Syftet med åtgärden är att öka antalet genomförda investeringar i vattenförbättrande i åtgärder i odlingslandskapet. I de flesta län finns utpekade områden där det är extra effektivt att anlägga eller restaurera en våtmark eller genomföra andra åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten. Om markägaren inte själv tar kontakt med länsstyrelsen/rådgivare så finns mycket begränsade resurser för rådgivare att kontakta markägare och driva verksamhet för att få upp intresset. En ökad budget för att genomföra vattenåtgärder behöver backas upp med uppsökande verksamhet både för att få in tillräckligt med ansökningar och för att åtgärderna i större utsträckning ska hamna på rätt plats i odlingslandskapet. Denna åtgärd har prioriterats högt eftersom vi anser att åtgärden är nödvändig för att det ska bli ett lyckat utfall av en ökad budgetnivå för stöd till våtmarker och dammar. Den uppsökande verksamheten i detta åtgärdsförslag bör dock inte endast riktas mot våtmarker utan omfattar även andra vattenförbättrande åtgärder som det finns stöd för inom landsbygdsprogrammet. Detta åtgärdsförslag är det enda förslaget i åtgärdspaketet som skulle kunna rekommenderas som en separat åtgärd. Budgeteffekt: 21 miljoner kronor under programperioden Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ingen övergödning: Påverkan på havet, Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, Tillstånd i havet Ett rikt odlingslandskap: Ekosystemtjänster, Variationsrikt odlingslandskap, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och naturmiljöer, Bevarande natur- och kulturmiljövärden Myllrande våtmarker: Våtmarkstypernas utbredning, Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter, Ekosystemtjänster, Gynnsam bevarandestatus, Bevarade natur- och kulturmiljövärden, Hotade arter och återställda livsmiljöer, Friluftsliv och buller Ett rikt växt- och djurliv: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Ekosystemtjänster och resiliens, Grön infrastruktur, Biologiskt kulturarv 13

Jordbruksverket 2016-10-20 Ökad budget till rådgivning inom Greppa Näringen Förslaget innebär ökade resurser till Greppa Näringen för rådgivning om frågor som kopplar till växtnäringsläckage. Åtgärden syftar till att förstärka budgeten för rådgivning inom hela Greppa Näringens målgrupp samt öka intresset för och sätta fokus på fosforproblematiken. Detta ska uppnås genom att öka antalet rådgivningar som direkt och indirekt påverkar fosforförlusterna, genom att sprida information om konkreta åtgärder för att förbättra fosforutnyttjandet och minska fosforförlusterna från jordbruksmark, samt genom att visa de ekonomiska förutsättningarna för olika åtgärder. I vissa län, t.ex. Skåne, Västra Götaland och Östergötland finns betydande problem med övergödning och tilldelade medel räcker inte till alla som behöver rådgivning. För att alla lantbrukare inom målgruppen i hela landet ska få tillgång till rådgivning krävs mer resurser till Greppa Näringen. Rådgivning har i flera undersökningar beskrivits som en framgångsrik metod för att åstadkomma förändring. Rådgivning är speciellt viktigt för att öka anslutningen till andra miljöförbättrande ersättningar och är ett effektivt sätt att bidra till att miljöersättningar får avsedd effekt. Den nationella våtmarksstrategin 5 betonar därför att ersättningarna inom landsbygdsprogrammet behöver kompletteras med nationella medel för riktad rådgivning eller uppsökande verksamhet i vissa särskilt angelägna regioner. Budgeteffekt: 41 miljoner kronor Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ingen övergödning: Påverkan på havet, Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, Tillstånd i havet Ökad och öronmärkt budget för Investeringsstöd till strukturkalkning Syftet med åtgärden är att öka investeringar i strukturkalkning genom att göra det enklare för lantbrukare att söka och bli beviljade stöd för åtgärden. Vattenmyndigheterna bedömer att strukturkalkning är en kostnadseffektiv åtgärd för att minska fosforförluster från jordbruksmark. Strukturkalkning förbättrar och stabiliserar markstrukturen på lerjordar. En bra markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord och strukturkalkning förbättrar jordens närings- och vattenhållande förmåga och gör att jorden blir mer lättarbetad och torkar upp snabbare. Med en bra markstruktur minskar därmed risken för fosforförluster till vattendragen. Enligt vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram behöver strukturkalkning genomföras på en betydande areal jordbruksmark för att vi ska kunna uppfylla miljömålet Ingen övergödning. Det är möjligt att söka stöd för strukturkalkning i Landsbygdsprogrammet, men i nuläget konkurrerar sökande som önskar investeringsstöd för strukturkalkning med samtliga investeringar för att stärka konkurrenskraft som lantbrukare kan få stöd för. En öronmärkt budget för strukturkalkning innebär att ansökningarna kan prioriteras tydligare utifrån miljöeffekten med hjälp av urvalskriterier som anpassats specifikt för åtgärden, samt att resurser kan fördelas mellan länen med fokus på behov av strukturkalkning. 5 (Naturvårdsverket m.fl. 2006) 14

Jordbruksverket 2016-10-20 Budgeteffekt: 90 miljoner kronor Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ingen övergödning: Påverkan på havet, Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, Tillstånd i havet Ett rikt odlingslandskap: Åkermarkens egenskaper och processer 5.3 Åtgärder som bör övervägas inför nästa programperiod Inför miljöersättning för Mångfaldsåker på ekologiska fokusarealer Åtgärden syftar till att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald, främst för insekter, fåglar och kärlväxter i slättbygd, genom att införa en ersättning för insådd med fågel- och insektsfrämjande fröblandningar med inhemska arter på åkermark som avsatts som ekologisk fokusareal (träda/obrukad fältkant). I förgröningsstödet finns regler om att en viss andel av åkermarken ska vara så kallade ekologiska fokusarealer för att lantbrukaren ska uppfylla villkoren för stödet. Eftersom dessa ekologiska fokusarealer inte har krav på växtlighet finns det idag både trädor och obrukade fältkanter som är utan växtlighet. En sådan träda kallas för svartträda. Genom att ge ersättning för insådd kan arealen svartträda minska vilket också minskar läckaget av växtnäring. Insådden ökar tillgången på föda för pollinatörer och andra nyttodjur, vilket ger förutsättningar för ekosystemtjänsterna pollinering och biologisk skadedjursbekämpning samtidigt som fröerna ger föda åt fåglar. Budgeteffekt: 12,5 miljoner kronor per år Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ett rikt odlingslandskap: Ekosystemtjänster, Variationsrikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv: Ekosystemtjänster och resiliens Ingen övergödning: Påverkan på havet, Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, Tillstånd i havet Inför miljöersättning för Växtskyddsplanering Förslaget innebär att ersättning ges för lantbrukarens arbete med förebyggande växtskydd som planering, anläggning av sprutfria kantzoner och osprutade kontrollrutor samt att avstå från att stråförkorta i stråsäd förutom i råg. Syftet med åtgärden är att minska användningen av växtskyddsmedel, stärka odlingslandskapets förutsättningar att leverera ekosystemtjänster och stimulera lantbrukare att göra åtgärder som ökar den biologiska mångfalden på slättåkern. De sprutfria zonerna minskar risken för negativa effekter av kemiskt växtskydd på växt- och djurliv. God växtskyddsplanering innebär även att risken för läckage av växtskyddsmedel till yt- och grundvatten minskar. Ett förebyggande och integrerat växtskydd är dessutom viktigt för jordbrukets anpassning till klimatförändringar och för att öka den biologiska 15

Jordbruksverket 2016-10-20 mångfalden på åkern. Vi vill dock poängtera att för denna åtgärd finns en del frågetecknen kring kontrollerbarhet vilka måste utredas vidare när man utformar åtgärden inför kommande landsbygdsprogram. Budgeteffekt: 30 miljoner kronor per år Åtgärden syftar till att öka måluppfyllelsen för följande miljökvalitetsmål och miljömålspreciseringar: Ett rikt odlingslandskap: Ekosystemtjänster, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Ett rikt växt- och djurliv: Ekosystemtjänster och resiliens, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation 16

Jordbruksverket 2016-10-20 Prioriterade ämnen för fortsatt utredning Under arbetets gång har ett flertal åtgärder eller behov identifierats där det saknas tillräckligt med underlag för att presentera konkreta förslag i dagsläget. Dessa presenteras nedan utan prioritering eller inbördes ordning. I avsnitt 6.1 finns förslag till utredningar som så vitt vi vet ingen arbetar med för tillfället. För att dessa ska bli av krävs ett initiativ, t.ex. i form av ett regeringsuppdrag eller liknande. I avsnitt 6.2. finns förslag där utredning i någon mån redan pågår, som utan ytterligare initiativ kan resultera i konkreta förslag till ändringar i landsbygdsprogrammet framöver. För detaljerade redovisningar av nedanstående förslag se bilaga 4. 6.1 Utredningar som behöver initieras Översyn av geografisk avgränsning för åtgärder för förbättrad vattenkvalitet Landsbygdsprogrammet innehåller åtgärder som bara kan sökas, alternativt enbart kan ges full ersättning, om de genomförs inom nitratkänsligt område. Några av de här åtgärderna kan ha positiv effekt på miljökvalitetsmålen även om de genomförs i andra delar av Sverige. Ett exempel på en åtgärd som bara kan sökas inom nitratkänsligt område är Anpassade skyddszoner. Syftet med åtgärden är att hindra lokala problem med erosion och på så sätt transport av fosfor ut i vattendragen. Anpassade skyddszoner kan också ha positiv effekt längs saltade vägar vilket gör den intressant över hela landet utifrån miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Kloridjoner som finns i vägsalt är lättrörliga i mark samt grundvatten och förhöjda salthalter påträffas i vattentäkter längs de vägar som saltas. Vägsalt kan även skada markstrukturen på intilliggande mark vilket riskerar att påverka möjligheten att uppnå de delar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap som handlar om åkermarkens egenskaper och processer samt jordbruksmarkens halt av föroreningar. En åtgärd som endast får full ersättning inom nitratkänsligt område är Förbättrad vattenkvalitet. Åtgärden syftar bland annat till att motverka jordbrukets fysiska påverkan på vatten till exempel genom att skapa fria vandringsvägar, återmeandring av vattendrag och skapa nya biotoper längs med vatten. Dessa insatser är inte tydligt kopplade till nitratkänsligt område utan kan göra nytta även i vattenförekomster där status för näringsämnen är relativt god. Mot bakgrund av detta bör det inför kommande programperiod utredas om en större miljönytta kan nås genom att relevanta åtgärder kan sökas och finansieras till 100 procent även utanför nitratkänsligt område. Differentierad ersättning/höjd ersättning för skötsel av våtmarker. I den fördjupade utvärderingen av Myllrande våtmarker framhålls det att för att bibehålla och öka hävden av våtmarker behöver ersättningsnivån för skötsel av våtmarker anpassas så den motsvarar brukarnas faktiska kostnader. Ersättningen för skötsel av våtmarker är redan till viss del differentierad genom markvärdesersättningen. Baserat på om marken finns inom produktionsområdet Götalands södra slättbygder eller utanför får man olika markersättningar. Det kan finnas utrymme för att differentiera markersättningen ytterligare mellan olika produktionsområden. Ett problem med de nuvarande ersättningarna är dock att stödnivåerna är lägre än vad kalkylerna medger, samt att totala budgeten är för låg för att man ska nå nuvarande mål 17

Jordbruksverket 2016-10-20 på ansluten areal. Vidare utredning krävs för att tydliggöra nyttan av en mer differentierad ersättningsnivå. Beträda rekreationsområden i åkerdominerade landskap I den fördjupade utvärderingen av Ett rikt odlingslandskap bedöms tillståndet för preciseringen om friluftsliv vara gott. Preciseringen om friluftsliv innebär bland annat att landskapet ska vara attraktivt och tillgängligt. Bedömningen grundar sig på att allemansrätten ger människor tillgång till stora delar av odlingslandskapet. Allemansrätten gäller dock inte på åkermark med växande gröda, vilket innebär att det i vissa delar av landet är brist på allmänrättslig mark i odlingslandskapet. Ett sätt att utöka möjliga rekreationsområden i sådana delar av landet är att skapa stråk i åkerdominerade landskap som är tillgängliga för allmänheten. Sådana stråk kan kallas för beträdor och har tidigare skapats på privata eller kommunala initiativ på ett fåtal platser. Den enklaste beträdan är en enkel insådd av vall som görs tillgänglig i ett stråk längs en åkerkant eller genom en åkermark. En beträda har inte enbart värde för rekreation, utan kan även gynna den biologiska mångfalden genom t.ex. insådd av ängsblommor eller plantering av buskar och träd. Vi känner inte till några utredningar om beträdors betydelse. Inför arbetet med nytt landsbygdsprogram gjorde Jordbruksverket en första analys av stöd till beträdor. I tekniska underlaget (2010:15) så nämns beträda som en bortvald åtgärd men anledning till bortvalet beskrivs inte. Vidare utredning behöver kartlägga vilka behov som finns, var behoven finns i dag och i framtiden beroende på jordbrukets utveckling, hur de berörda kommunerna arbetar med friluftsfrågan i dag, om beträdor på åkermark kan förenas med gårdsstöd/förgröning och vilka typer av ekonomiska styrmedel som behövs för att nå önskat resultat. Förbättrade villkor för investeringar inom djurhållning De konkreta förslagen för ökad hävd av betesmarker i Fördjupade utvärderingen av Ett rikt odlingslandskap rör främst höjda ersättningsnivåer i betesmarksersättning och riktad rådgivning om alternativa skötselmetoder. Men fördjupade utvärderingen lyfter också mer generellt vikande lönsamhet i lantbruket som ett bekymmer för utvecklingen av odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Ett aktivt jordbruk behövs i hela landet för att betesmarkerna fortsatt ska kunna hävdas. I rapporten pekar man på både brist på betesdjur totalt sett i landet och problem med en ökad koncentration av djuren. Förutom de riktade åtgärder som föreslås kan man därför också tänka sig mer generella satsningar på ökad konkurrenskraft. Ett tillvägagångssätt är att förbättra villkoren för dem som söker stöd för investering i djurhållning genom att t.ex. höja takbeloppet så att det oftare är möjligt att faktiskt få fullt ut 40 % av investeringskostnaden i stöd. En sådan ändring av investeringsstödet skulle syfta direkt till ökad konkurrenskraft, men i förlängningen är det bibehållen skötsel av betesmarker som vi är ute efter. För att ett konkret förslag till ändringar i investeringsstödet ska kunna läggas behöver man utreda bland annat hur urvalskriterier kan utformas för att så långt det är möjligt styra stödet till hävd av naturbetesmarker och styra till de områden där stödet behövs bäst, samt hur en koncentration av stödet till färre företag påverkar både tillgång på betesdjur och fördelningen av dem. Andra saker man bör undersöka är hur en styrning till billigare investeringar skulle kunna fungera. Exempelvis kan den som bygger under en viss kostnad per djurplats få stöd för högre andel av investeringen. Hur påverkas potentialen att uppfylla miljömålen genom en sådan lösning? 18