Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008



Relevanta dokument
Lägesrapport från förändringsprocessen Åtvidabergssamverkan för trygga och goda uppväxtvillkor

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

Lokalt och regionalt arbete

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn

PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA

Hammarbyenhetens Samverkansprojekt

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

ESF-projekt Samstart Skype möte

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten

Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Västerås. Årets förebyggande kommun år Drogfocus

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Inkludering av nyanlända och flerspråkiga elever. -hur gör vi i Motala kommun

Drogpolitisk handlingsplan 2018

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen /41/1

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson


Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Rektor Box HOVA fax

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Kommunfullmäktige 11 juni

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Beslut för gymnasiesärskola

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/242-UAN-615 Teddy Söderberg - ax067 E-post:

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete

Riktlinjer för elevhälsoarbete. Fastställda av barn- och utbildningsnämnden den 11 februari

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

LUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen

HANDLINGSPLAN

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Beslut för grundsärskola

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. 125 Dnr KS/2017:316. Svar på medborgarförslag angående samordning av hedersrelaterat våld

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Rapport Team Samagera

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Projektplan En skola för alla Mariestad

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Projektplan Skolalternativ för elever inom autismspektrumtillstånd. Version:

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Uppföljning. Kommunrevisionen i Linköpings kommun. Granskning av nämndernas. som riskerar att fara illa. Revisionsrapport.

SSPF. skola-socialtjänst-polis-fritid. Anette Hillskär Malmfors, Göteborgs Stad Even Magnusson, polisen

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Uppföljning av implementering av ny ersättningsmodell för extraordinära stödinsatser

Barn- och elevhälsoplan

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser

Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

Uppföljning medborgarlöfte tertial 2,

Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Beslut för grundsärskola

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Lokal närsjukvårdsgrupp Barn och unga

ein Beslut efter uppföljning av förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Boda skola belägen i Rättviks kommun Beslut

Koll på Koll med skolan som arena

Samordnade insatser för barn och unga

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

Svar på Interpellation Socialdemokraterna (S) - Gävle kommuns arbete för kvinnofrid och mot hedersförtryck

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Rapport - Handlingsplan för skärpt alkohol- och tobakstillsyn med mera

Nätverksbyggande & NAD i idéburen sektor ett projekt om att mötas

Transkript:

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008

Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15 januari 2007 arbetet har fortsatt på heltid under hela 2008. Kommunen har sökt statligt medel till drogsamordnartjänsten även för 2009. Målet med att anställa en drogsamordnare var att de drogpolitiska frågarna skulle lyftas och sättas i sitt sammanhang, implementera det drogpolitiska handlingsprogrammet i kommunens verksamhet. Därutöver skulle samarbetet mellan kommunens olika verksamheter, andra myndigheter, allmänheten och frivilligorganisationer förbättras. Drogsamordnarens uppgift är att göra kartläggningar, lägesbeskrivningar, skriva/revidera handlingsprogram, dokumentera verksamheten, ta initiativ till utvärderingar, utveckla system för uppföljning, förankra och föredra för beslutsfattare, leda/genomföra processarbete och hålla sig á jour med aktuell kunskap inom området. Drogsamordnaren ska även mobilisera resurspersoner, bygga nätverk, ta initiativ till att utvecklingsarbete sätts i gång inom prioriterade områden, inspirera och driva på samt marknadsföra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom kommunen både internt och externt. Drogsamordnaren ska även aktivt söka pengar från externt håll till hälsofrämjande och förebyggande projekt och utbildningar. Aktiviteter Samverkan för trygga och goda uppväxtvillkor i Åtvidaberg Fokus har legat på att utveckla stödjande miljöer för barn och ungdomar i förskolan/skolan och inom föreningslivet i allmänhet och i synnerhet har arbetet under 2008 fokuserats på barn som far illa eller riskerar att fara illa. Mycket av kraften har lagts på att utveckla rutiner för samverkan mellan socialtjänst, polis, skola, Barn och familjepsykologiskt centrum, elevvård. Föräldrastöd En grupp arbetar med att ta fram förslag för att utveckla föräldrastöd i Åtvidaberg samt utveckla arbetet med barn och ungdomsstödsgrupper. Gruppens övergripande mål är att samverka kring utveckling av stöd till föräldrar, barn och ungdomar för att ge dem verktyg att hantera sitt liv och sin vardag. Gruppen består av personal från socialtjänsten, familjecentralen, samt förskolan/skolan med representanter från samtliga rektorsområden i grundskolan. Gruppen har till uppgift att ta fram förslag på olika föräldrastödsmetoder, räkna på vad det kostar/förälder samt väga för och nackdelar med olika metoder. I uppdraget ligger att ta fram förslag på både allmänt föräldrastöd för alla föräldrar i Åtvidaberg men även ett förslag för föräldrar som behöver mer riktade insatser för att få verktyg att hantera sitt föräldraskap. Gruppen har i nuläget bestämt sig för att räkna på ett par olika metoder. Gruppen har levererat ett förslag som kommer att presenteras för styrgruppen och politiker under hösten. Utveckling av Barn och ungdomsstödsgrupper; BUS-grupper.

Elva personer har genomgått Eleonoraguppen AB: s utbildning som vänder sig till den som kommer i kontakt med barn och tonåringar i svårigheter. Syftet är att öka kompetensen om utsatta barns situation och vilken hjälp som behövs. Samtliga som erbjuds att gå dessa utbildningar får som uppdrag att bli ambassadörer för att sprida kunskaper om barn och tonåringar i svårigheter på sina respektive arbetsplatser. Sju av tio som genomgått utbildningen kommer att fortsätta och en utbildning som medför att dem blir barngruppsledare. Av dessa sju kommer fem personer från skolan och två från socialtjänsten. Från och med hösten 2008 leds BUS-grupperna i Åtvidaberg av en person från skolan och två personer från socialtjänsten. Tidigare var det två personer från socialtjänsten som var gruppledare i grupperna. Det finns BUS-grupper för små barn ca 7-10 år, mellanstora barn ca 10-13 år, och för stora barn ca 13-16 år. Utveckling av resursteam för barn som far illa. Resursteamet heter GIRAFF-gruppen, GIRAFF står för gemensamma innovativa resurser för att stärka familjen. Gruppen består av socialtjänstens gruppledare för barn och ungdomar, en skolsköterska, skolpsykologen, en specialpedagog, närpolischefen och en psykolog från BFC. Syftet med GIRAFF-gruppen är att samverka i ärenden som är aktuella på flera ställen för att få en helhetssyn med fokus på barnet. Barn och familjer ska inte behöva hamna mellan stolarna. Målgrupp är barn 0-18 år, barn som är aktuella hos flera myndigheter, där en myndighet kört fast och inte kan lösa situationen i den egna organisationen eller med de samverkansformer som finns. Ett ärende aktualiseras i GIRAFF-gruppen via respektive representant för varje myndighet. Ett ärende kan tas upp i GIRAFF-gruppen antingen via samtycke från föräldrar eller anonymt. I båda fallen har gruppen en konsultativ roll. GIRAFFgruppen träffas en gång per månad med start i oktober 2008. Återkoppling sker till berörda med förslag på åtgärd. Sommarlovsläger 2008 En meningsfull fritid är viktigt för att alla barn ska må bra och utvecklas till trygga individer. För att fritiden ska vara meningsfull är det bra om föreningar med barn och ungdomsverksamhet kan samverka med varandra. På sommarlovet samverkade nio föreningar och kommunen för att erbjuda barn ett läger. Under tre veckor på sommarlovet 2008 erbjöds alla barn i Åtvidabergs kommun som är födda 1995, 1996, 1997 och 1998 att delta i ett dag läger. På lägret gavs barnen möjlighet att prova på nio olika föreningars verksamhet. Det var 89 barn som deltog på lägret och 29 barn och ungdomar i åldern 14-19 år gavs möjlighet till sommarjobb på lägret. Alla ledare som arbetade på lägret gick SISU:s plattformsutbildning som är en tvådagars barn och ungdomsledarutbildning. Samordnaren hjälpte åtta av de nio föreningar att söka medel från Idrottslyftet, kommunens föreningar beviljades ca 280 000 kr från idrottslyftet för att genomföra sommarlovsläger 2008. Två av delmålen med lägret var att Aktivera barn och ungdomar under sommarlovet och att, Stimulera och inspirera barn och ungdomar till en meningsfull fritid., De sex grupperna med barn aktiverades och fick prova på minst en föreningsaktivitet under ca två timmar varje dag. Det var 27 av dem 55 barnen som tyckte att det som var bra med lägret var att dem fick prova på olika sporter/aktiviteter. Flera av barnen tyckte att lägret var bra eftersom dem var sysselsatta.

Två andra delmål var att Öka föreningsdeltagandet bland barn och ungdomar i Åtvidaberg och att genom detta öka barn och ungdomars fysiska aktivitet. Föreningarna har genom lägret fått möjlighet att marknadsföra sin förening. Föreningarna kommer att erbjuda barnen att prova på deras aktivitet gratis tio gånger under hösten för att sedan ta ställning till om de vill fortsätta och bli medlemmar detta är ett bra sätt för föreningarna att utöka sitt medlemsantal och därmed ge möjlighet till att öka delaktigheten och den fysiska aktiviteten bland kommunens barn. Enligt de enkäter som deltagarna på lägret fyllt i var det 45 av 55 barn som vill fortsätta att prova en eller flera av de föreningsaktiviteter som de provat på lägret. Utav dessa 45 barn var det sex barn som inte var aktiva i någon förening alls innan lägret. Ett annat mål var att underlätta rekryteringen av barn och ungdomsledare. Det var två av dem12 gruppledarna som valde att bli ledare i en av de medverkade föreningarna, ingen av dem var ledare innan lägret. Tre av gruppledarna var föreningsledare i en av de medverkande föreningarna sedan tidigare och dem kommer att fortsätta som ledare i sin förening efter lägret. Föreningarna har rekryterat fem nya ungdomsledare genom att erbjuda aktiva ungdomar sommarjobb i föreningen. Sammanlagt har föreningarna värvat sju nya föreningsledare genom lägret. Skapa förutsättningar för samverkan mellan kommun och föreningsliv var ett annat mål med lägret. Dem deltagande föreningarna tycker att samverkan med kommunen har fungerat bra. En del föreningar uppger att dem känner ett visst motstånd att få tillgång till kommunens anläggningar. Personalen i anläggningarna borde få bättre information om vad som gäller. Kontakten med projektledaren har fungerat bra. Någon tycker att det till viss del har det varit svårt att få tag på projektledaren när dem har haft frågor eftersom hon dels arbetade med annat och dels var på semester. Andra tycker att kontakten har fungerat bra och att det har varit värdefullt att få hjälp med ansökningar och annat praktiskt. Ge förutsättningar för en bättre dialog mellan föreningarna som förhoppningsvis kan leda till bättre samverkan kring kommunens barn och ungdomar. Samtliga föreningar anser att dialogen mellan föreningarna inte blivit bättre. Någon tycker att det var bra att få ansikte på andra som deltog i lägret och att föreningarna borde samarbeta mer. Övriga aktiviteter Rökfri arbetstid Åtvidabergs kommun införde rökfri arbetstid den 1 januari 2008, det är inte tillåtet att röka på betald arbetstid. Tillsyn/boendestöd för gymnasielever/ungdomar Samordnaren initierade ett möte där Åtvidabergs brottsförebyggande råd/hälsorådet bjöd in Rektor på Bildningscentrum Facetten, hyresvärdar i Åtvidabergs kommun, Ridklubben, ÅFF, Åtvidabergs golfklubb för att diskutera hur vi gemensamt kan utveckla samarbetet med att stötta och utveckla ungdomar som flyttar hit till Åtvidaberg för att läsa på Bildningscentrum Facetten. I dagsläget bor det 98 ungdomar i kommunen som valt att bosätta sig i Åtvidaberg för att studera på gymnasieskolan. Många har svårt att klara av städning, tvätt och matlagning och vardagen utanför skolan. Det är lätt att deras lägenheter blir tillhåll och samlingsplatser med

en hel del festande i brist på annan sysselsättning. Allt detta medför i sin tur att andra hyresgäster blir störda. Detta är förvisso ett föräldraansvar, men kan vi gemensamt stötta dessa elever på plats ökar det troligtvis antalet ungdomar som väljer Åtvidaberg som studieort och förhoppningsvis blir det färre fester. En arbetsgrupp tillsattes för att utarbeta ett förslag på tillsyn/boendestöd. Bildningscentrum Facetten kommer att köpa tjänsten omsorg/boendestöd med koppling till skolan och hyresvärdarna kommer att ges möjlighet att köpa tjänsten omsorg/boendestöd på fritiden. Föreningarna, skolan och den person som anställs för att arbeta med tillsyn kommer att samordna en fadderverksamhet som stöd för hitflyttade ungdomar. Nätverk/Arbetsgrupper som drogsamordnaren ingår/ingått i: Länsstyrelsens nätverk för samordnare, samtliga samordnare i länet och länsstyrelsen Länsstyrelsens nätverk för drogförebyggande arbete i Östergötland, med olika aktörer som arbetar drogförebyggande Projekt mot organiserad brottslighet med övriga 13 kommuner i Östergötland Nätverk med alkoholhandläggaren, Linköpings alkoholhandläggare, Linköpings närpolischef, krögare och länsstyrelsen Rikscentrum för brottsbekämpning och brottspreventions träffar om brottsförebyggande arbete med fokus på ungdomskriminalitet Nätverk med Fritidsgården, frikyrkorna, bandyklubben och ridklubben Styrgrupp för Åtvidabergssamverkans med skolchefen och vård och o0msorgschefen, områdeschefen på IFO och en av rektorerna. Utbildningsinsatser All personal inom socialtjänsten samt kommunens skolsköterskor utbildades i motiverande samtal under våren 2008. Socialtjänsten har utbildat fyra handläggare i ASI som är ett instrument för en strukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för klienters missbruksproblem. Intervjun täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. För socialtjänstens personal, skolsköterskor, skolkuratorer, specialpedagoger, studie och yrkesvägledare, skolpsykolog, rektorer och enhetschefer inom skolan, polisen och barn och familjepsykologiskt centrum har interna utbildningar i grundkunskap om varandra och samverkan anordnats under våren 2008. I augusti var det en gemensam föreläsning för all personal inom barnomsorg och skola, socialtjänsten och BFC, även kommunpolitiker deltog under föreläsningen. Föreläsaren var Mats Trondman, Professor i sociologi. Med rötter i 50- och 60-talens folkhem och idrottsrörelsen kom att intressera sig för barn- och ungdomars situation i samhället, inte minst ur klassperspektiv. Hur barn och ungdomar växer upp till att bli de individer de blir säger en del om samhället i sig. De osynliga barnen var en utbildningsdag som anordnades av Eleonoragruppen under september 2008. Syftet med dagen var att bygga på kunskapen om barns hjälpbehov och utsatthet, samt att ge deltagarna möjlighet att utbyta professionella och andra erfarenheter - till gagn för barnen och deras familjer. Det var sex personer från Åtvidaberg som deltog på

utbildningsdagen, fyra personer från socialtjänsten och två från barn och utbildningsförvaltningen. Under oktober månad anordnade Adesso productions en utbildning om De glömda barnen Utbildningen gav kunskap om dessa barns situation och verklighet men belyser även de nycklar som faktiskt finns för att vi vuxna på ett bättre sätt ska kunna se, hjälpa och inge hopp för framtiden. På denna dag deltog fyra personer från socialtjänsten