Sammanställning remissvar Miljödatahanteringsstrategin 2015-04-13

Sammanställning remissvar Miljödatahanteringsstrategin 2015-04-13 Arbetsgruppen för nationell miljödatahanteringsstrategi (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna och de regionala vattenmyndigheterna) har mottagit 39 svar från 22 nationella myndigheter, 12 länsstyrelser, Sveriges kommuner och landsting samt från Wikipedia. Svaren representerar synpunkter både från enskilda medarbetare och från myndighetens företrädare. Vi är tacksamma för dessa bidrag och efter bearbetning av remissvaren har MIT nu antagit den första versionen av miljödatahanteringsstrategin. innebär svar i webenkäten och Digitalt är de som kom i annat format. Affärsverket Svenska kraftnät Boverket Folkhälsomyndigheten Generalläkaren Havs och vattenmyndighet Havs och Vattenmyndigheten Havs och vattenmyndigheten Havs och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Lantmäteriet Läkemedelsverket Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen i Blekinge Länsstyrelsen i Gotland Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen Jämtlands län Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Södermanland Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Östergötland MSB Digitalt Digitalt Digitalt Digitalt

Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Rymdstyrelsen för Myndighetssamverkan Copernicus SGU Skogsstyrelsen SLU SMHI Socialstyrelsen Statens Energimyndighet Statistiska centralbyrån (SCB) Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges Kommuner och Landsting Trafikverket Vattenmyndigheterna Wikipedia Digitalt Digitalt Digitalt /Niklas Holmgren 2015 04 15

Vision för miljödata Väl hanterade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön Svenska miljödata är en samhällsresurs som väl hanterad och flitigt använd bidrar till en bättre miljö genom att ge underlag för analyser, förståelse, beslut och agerande. Tror du att din myndighet kan ställa sig bakom denna vision? JA (32) NEJ (0) JA/NEJ (0) 100% 0% 0% SGU: SGU har en strävan att tillgängligörs alla data på ett så enhetligt och användbart sätt som möjligt LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Förslag till förbättrad formulering: Väl hanterade miljödata kommer till nytta och bidrar till en bättre miljö Svenska miljödata är en samhällsresurs som väl hanterad och flitigt använd bidrar till en bättre miljö, bättre hälsa genom att ge underlag för analyser, planering, förståelse, beslut och agerande. SKOGSSTYRELSEN: Den signalerar öppenhet, bred användning och nytta. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen har bl.a. ansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Miljödata är centrala underlag för uppföljning av måluppfyllelse och utgångspunkter för utvärdering och analyser som i sin tur utgör underlag för utveckling, beslut och agerande i miljömålsarbetet. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Vänder oss dock lite mot begreppet "väl hanterade"" som dels är lite märklig svenska och dels är otydligt när det gäller meningen. Hellre då: "Lättillgängliga, öppna, fria och kvalitetssäkrade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön". En kort och kärnfull vision som kanske blir tydligare så. OBS! Sektion 3 "riktlinjer med rekommendationer för miljödatahantering" är redan inskickat som PRELIMINÄR ståndpunkt för Myndighetssamverkan Copernicus räkning. Sedan dess har en kort beredning skett mellan berörda parter och följande myndigheter i samverkan ställer sig bakom inskickade ståndpunkter och kommentarer: Havs och Vattenmyndigheten Naturvårdsverket SMHI Skogsstyrelsen Jordbruksverket Sjöfartsverket MSB Rymdstyrelsen LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Nyttan av väl fungerande system för miljödatahantering kommer framförallt av att nyttjandet av data ökar. Beroende på hur datavärdskap och rapportering kommer att fungera ser Länsstyrelsen att strategin kan minska arbetsbelastningen. ENERGIMYNDIGHETEN: Vi har inga synpunkter på visionen utan en eventuell utövning av den. I egenskap av statistikmyndighet har Energimyndigheten funnit svårigheter med öppna data inom området statistikansvar på grund av konkurrerande intressen samt hinder som lagstiftning kring statistiksekretess innehåller. LANTMÄTERIET: Föreslagna riktlinjer med rekommendationer tycks vara genom tänkta och heltäckande. I ett genomförandeskede kan kompletterande kostnads /nyttobedömningar med åtföljande prioriteringar behöva göras och behov av finansiering av nya nättjänster, anpassade format mm klargöras. (ej ENKÄT) SLU: Definitionen av vad som är miljödata ( strukturerad data om miljön ) borde vara mer precis, t.ex. strukturerad data om tillståndet för och faktorer eller åtgärder som påverkar miljön. (se t.ex. EU:s tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen, förordning (EG) 1367/2006. Lagen (2005:181) om miljöinformation är lite snävare i sin beskrivning.)

Mål för miljödata Lätt tillgängliga Enkla att använda Effektivt förvaltade Tror du att din myndighet kan ställa sig bakom dessa mål? JA/NEJ JA (29) NEJ (1) (0) 97% 3% 0% GENERALLÄKAREN: Generalläkaren är principiellt positiv till att myndigheter har ovanstående mål. Generalläkaren kan dock tyvärr inte leva upp till den första punkten. Miljödata kan i sammanställd form bedömas som hemliga och falla under Försvarssekretess (15 kap 2 offentlighets och sekretesslagen (2009:400). Generalläkaren måste bedöma i varje utlämning av en handling om den innehåller något hemligt och om faller under sekretesslagstiftningen. Om vi gör miljödata direkt tillgängliga kan vi inte längre göra denna bedömning. Som ex så fick Generalläkaren kraftiga signaler från Försvarssektorn när vi krävde in uppgifter om alla dricksvattentäckter att denna sammanställning inte är lämplig. Generalläkarens möjlighet att verka effektivt som tillsynsmyndighet och få in den information vi behöver från Försvarssektorn bygger på att vi kan förvalta och lämna ut informationen på ett säkert sätt. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Rent språkligt/strukturellt/syftningsmässigt går det att förbättra: Miljödata ska vara: Lätt tillgängliga Enkla att använda Effektivt förvaltade SGU: Ja för det data som inte är belagda med sekretess. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Förslag till ytterligare mål: rättsäkert hanterade LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Data behöver dessutom vara enkla att rapportera in till datavärd e.d. samt det är viktigt att det finns en bra överblick över var all data finns. Idag har vi en mängd olika datavärdar som vi levererar data till och som dessutom oftast är väldigt svåra att få ut data från efter inmatning. Data ska även rapporteras till flera olika ställen och det är lätt att det blir dubbelinmatning eller att data ibland faller mellan stolarna. Borde finnas färre databaser där man kan hitta all data. TRAFIKVERKET: Målen borde på något sätt specificeras tydligare så att de blir mätbara och uppföljningsbara. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Målen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Vänder oss dock lite mot begreppet "effektivt förvaltade" som låter byråkratiskt och är otydligt. Sammanfaller kanske också med de två övriga delmålen. Hellre då målet: Pålitliga data som kan kombineras Samma data kan användas för olika analyser Kontinuerlig dataförsörjning HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Havs och Vattenmyndigheten har en viktig uppgift både som beställare till utförare som skall sträva efter att skapa data som är enkla för andra att använda. HaV är även beställare av datavärdsskap där data skall vara lätt tillgängliga och effektivt förvaltade. STATENS ENERGIMYNDIGHET: För att nå dessa mål kräver dock viss investering, kunskap och utveckling. Myndigheten kommer dock inte kunna stå bakom en eventuell gemensam strategi. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND: Viktigt att man kan lita på data som tillgängliggörs. SLU: Målet Enkla att använda kan inte gälla generellt, i så fall måste målet även beskriva för vem miljödata är enkla att använda (se även riktlinje 4, rekommendation 1). Ett alternativt förslag vore att ta fasta på betydelsen av miljöinformationens och datas kvalitet och ange målet Med känd kvalitet. I nämnda EU förordning (1367/2006) står bl.a. (skäl 14): Om allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation ska vara meningsfull måste miljöinformationen vara av god kvalitet. Det bör därför

införas bestämmelser som ålägger gemenskapens institutioner och organ att säkerställa miljöinformationens kvalitet.

Riktlinjer och rekommendationer Riktlinje 1: Gör miljödata väl kända A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata? JA (26) NEJ (2) JA/NEJ (0) 93% 7% 0% GENERALLÄKAREN: Svaret är snarare nja. Generalläkaren har svårt att hantera denna riktlinje. Se svar i 2. Mål för miljödatahantering för förklaring. Generalläkaren skulle kunna vara behjälpta av en kommunikationsplan men målet att göra miljödata kända blir svårt att följa. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Satellitdata har hittills inte utnyttjats till sitt fulla värde. Vi behöver informera mera om vad satellitdata kan användas till och hur sådana data kan bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna. Det omfattande europeiska programmet Copernicus driftsätts succesivt. Fler satelliter och andra sensorer kommer att leverera nya data och tjänster om jordens miljö och säkerhet i en aldrig tidigare skådad omfattning. För svensk del ska ett nytt gränssnitt etableras för att tillhandahålla data till svenska användare och arkivera dem för framtida bruk, t.ex. förändringsanalyser. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Kända för vem? Måste tydligt framgå! SKOGSSTYRELSEN: Lyfter fram marknadsföringsaspekten på ett bra sätt. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Dessa synpunkter lämnas av Bengt Högberg i stället för Sara Grahn som var adresserad. Synpunkterna är egna och binder på intet sätt myndigheten. Svar lämnas endast i enstaka fall i kryssrutorna när frågan är av juridisk karaktär. Däremot lämnas allmänna synpunkter under Övriga kommentarer (ruta 4). KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Det går exempelvis i linje med att miljömålsarbetet är beroende av många olika aktörer. SLU: Väl kända data/databaser uppmuntrar till inrapportering av data liksom användning på nya sätt (i appar) och av fler användarkategoriter (t.ex. datajournalister). riktlinje? JA (3) NEJ (24) JA/NEJ (0) 11% 89% 0% GENERALLÄKAREN: Se ovan. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det krävs en särskild resurs för att arbeta med tillgängliggörande av data som behöver beaktas SOCIALSTYRELSEN: Förutom arbetet med Inspire har Socialstyrelsen ingen speciell hantering av miljödata. Det krävs personella resurser för att avgöra och kategorisera data som miljödata. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: En sådan riktlinje ligger helt i linje med Myndighetssamverkans syfte då effekten blir dubbelriktad. Genom att göra miljödata kända får man också möjlighet att samla in erfarenheter, önskemål och utvecklingsbehov. Genom att myndigheterna i Sverige agerar samlat får vi möjlighet att påverka utvecklingen i en för Sverige positiv riktning så att användarnas gemensamma behov och prioriteringar kan föras fram i

Copernicusarbetet. I Myndighetssamverkan är det viktigt att definiera slutanvändarnas behov och krav för att kunna prioritera rätt inom Copernicus och föra fram dem som svenska ståndpunkter. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Vissa data som Kemikalieinspektionen hanterar är sekretessbelagda. Riktlinjen kan emellertid ses som ett stöd att exempelvis aggregera sådana data på ett sätt som gör att resultatet inte behöver vara konfidentiellt och att de kan användas på ett meningsfullt sätt. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Viss risk finns för data som rör människors hälsa kan skapa oro vilket i sin tur kan ge ökad arbetsbelastning för myndigheten. God information om vad data innebär kan minska den risken. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer till nedanstående rekommendationer! Riktlinje 1: Gör miljödata väl kända Rekommendation 1: Det ska finnas en årlig kommunikationsplan för hur den egna myndighetens miljödata ska göras kända. JA (20) NEJ (5) JA/NEJ (1) 77% 19% 4% GENERALLÄKAREN: Se svar på första frågan. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det är bra att planera de informationsinsatser som behövs. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Är kommunikationsplan rätta verktyget? Behöver den vara årlig? Vi ser hellre en annan typ av plan för hur myndigheten ska göra miljödata kända. LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Är det inte bättre med en långsiktig nationell kommunikationsplan som bryts ned per organisation. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Inom Myndighetssamverkan pågår ett sådant arbete med att ta fram en gemensam övergripande kommunikationsplan som ska fungera som ett samordnande ramverk för de 13 myndigheter som tillsammans är engagerade i Copernicus.Planen ska fungera som ett samordnat ramverk. Respektive myndighet arbetar vidare utifrån egna behov, krav och möjligheter mot sina egna målgrupper. Åtgärder behöver vidtas för att förmedla data och tjänster samt kunskaper om hur data kan användas i olika verksamheter. Gränssnittet mellan att generera viktiga data och att dra full nytta av dessa i analyser och informationsprodukter är för närvarande oklart. Det krävs en tydlig strategi för hur data och tjänster ska föras ut till användning på central, regional och lokal nivå för att samhället ska kunna dra full nytta av dessa data. En kommunikationsplan kan bidra till detta. VATTENMYNDIGHETERNA: Byt ut "årlig" mot regelbundet reviderad kommunikationsplan LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Inom miljöövervakningen har vi en kvalitetssäkringsplan som uppdateras årligen. Där står det bl a hur vi ska tillgängliggöra data. En årlig kommunikationsplan ser vi inte behov av, däremot bör kommunikation av miljödata ingå i en mer övergripande kommunikationsplan som ska gälla för Länsstyrelsen. SKOGSSTYRELSEN: Det är bra. En god planering effektiviserar kommunikationen. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Det kan ifrågasättas om det är nödvändigt med en årlig kommunikationsplan om anvisningar för bekantgörandet tas in i andra styrdokument, såsom de hos Havs och vattenmyndigheten tillämpade dokumenttyperna policyer och rutiner. Se härom ytterligare under Övriga kommentarer.

SMHI: De flesta data inom myndigheten är av betydelse för miljöarbetet. Kommunikationsplanen skulle beröra myndighetens alla data. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: I dagsläget finns ingen sådan kommunikationsplan på Kemikalieinspektionen. Tidsplan för att införa en sådan finns inte i dagsläget LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Möjligen. Detta innebär troligen bara en större arbetsbelastning första året, uppdateringarna varje år skulle förmodligen vara mindre omfattande. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Delvis. SCB har ingen årlig kommunikationsplan för hur myndighetens miljödata ska göras kända. Om en kommunikationsplan ska tas fram bör den omfatta all officiell statistik. Var tredje år sätts miljömål och en handlingsplan för miljöarbetet vid SCB (nuvarande 2013 2015) där ett av målen är att öka medvetenheten om SCB:s miljöstatistik. Inom Copernicus myndighetssamverkan avseende fjärranalysdata där SCB är med pågår ett arbete med att ta fram en gemensam övergripande kommunikationsplan som ska fungera som ett samordnat ramverk för de 13 myndigheterna som tillsammans är engagerade i Copernicus. JA (10) NEJ (16) JA/NEJ (0) 38% 62% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar på första frågan. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det hela handlar om ambitionsnivå där vi får anpassa den resurs vi har för denna insats. Insatsen behöver samordnas inom organisationen. SGU: Ambitionsnivån bör dock ställas i relation till förväntad användning eftersom upprättande av en sådan plan kan riskera att ta stora resurser. SOCIALSTYRELSEN: Ett problem är att få personella resurser. Det är idag ingen prioriterad verksamhet inom Socialstyrelsen. Delar av kommunikationsplanen kan ingå i det årliga arbetet med Inspire. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Kunskapen om hur operativ fjärranalys som Copernicus kan effektivisera arbetet inom offentlig förvaltning och näringsliv behöver förbättras radikalt för att det svenska samhället ska kunna dra maximal nytta av data. Även om många myndigheter är delaktiga i myndighetssamverkan kring Copernicus, betyder det inte att kunskapen är spridd inom organisationerna. Inte heller inom utredningar och regeringsuppdrag om t ex. klimatanpassning av samhället, är fördelarna med fjärranalys kända. På regionala och lokala myndigheter och institut, såsom länsstyrelser, vattenvårdsmyndigheter och kommuner är okunnigheten förvånansvärt stor, trots att dessa aktörer använder geodata av annat slag. VATTENMYNDIGHETERNA: En årlig kommunikationsplan kräver omotiverat stora resurser LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Se ovan. SKOGSSTYRELSEN: Det kan dock inte vara tvingande, eftersom man kan vilja göra andra intervall än årligen, eller som en del i andra koncept. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Praxis idag är att göra enskilda kommunikationsplaner för varje informationsobjekt, bland annat eftersom det ofta är olika identifierade målgrupper för de olika informationsmängderna. En samordnad kommunikationsplan skulle kräva att dessa sammanställdes och viktades mot varandra, men riskerar att bli för generell och vag. Det mest effektiva sättet att marknadsföra data är att omvärldsbevaka och söka upp de sammanhang där vi kan identifiera ett potentiellt behov för att återanvända data. Mer generella reklaminsatser är sannolikt av mindre värde. TRAFIKVERKET: För Trafikverket är det viktigt att kommunicera ut hur myndighetens data görs kända, där ingår miljödata precis som annan data. Ingen speciell kommunikationsplan för miljödata är

relevant. Fokus bör vara på att genomföra själva kommunikationen, inte på att ta fram en kommunikationsplan. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Det bör tas fram en mall så att myndigheternas kommunikationsplaner blir likriktade och jämförbara STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Se föregående svar avseende officiell statistik. Det är också viktigt att definiera vad miljödata är för SCB. Det kan vara både all officell statistik inom miljöområdet och geografisk information. Dessa delar är olika och bör hanteras på olika sätt gällande standarder, tillhandahållande m m. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Kommunikationsplanen i sig bedöms mindre viktig än att på ett lämpligt sätt kommunicera relevant information. Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata? JA (26) NEJ (2) JA/NEJ (0) 93% 7% 0% GENERALLÄKAREN: Generalläkaren är principiellt positiv till ovanstående riktlinje men bedömer att Generalläkaren inte kan följa riktlinjerna. Se svar i blankett 2. Mål för miljödatahantering om varför Generalläkaren har svårt att lägga upp denna information.. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Bra att myndigheterna arbetar mer aktivt och planerar för att sprida och tillgängliggöra miljödata. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Copernicus öppnar för nya möjligheter för miljö och klimatarbetet att göra frekventa tidsserieanalyser och övervakning i nära realtid. Data, information och tjänster som skapas av Copernicus är fria för alla användare. För att förenkla den nationella tillgången till dessa gigantiska dataresurser behövs en särskild infrastruktur som tillåter svenska användare att enkelt hitta, ladda ner relevanta data och anpassa dem till svenska geografiska referenssystem och standards med hjälp av ett användarvänligt gränssnitt efter fördefinierade behov. När fjärranalysdata likställs med andra typer av geodata i samhället kan det leda till en effektivare statsförvaltning och skapandet av en större marknad nedströms för stöd, tjänster och informationsprodukter. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Ett förslag är att ha en sida på Länsstyrelsens hemsida där det finns en lista över vilken typ av data vi samlar in samt var data lagras (datavärdar e.d.). SKOGSSTYRELSEN: Det är bra att arbeta någorlunda lika för att förenkla och öka användningen av data. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Riktlinjen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE: Viktigt att ansvarig skriver in sökord när data laddas upp på webb, samt att det då finns teknik som stödjer att sökord definieras vid uppladdning på webb. WIKIPEDIA: Formuleringen är i huvudsak bra. Det nämns inget om hur det ska genomföras. Ska det finnas personer som samarbetar med Google, Open Street Maps och Wikipedia eller hur är det tänkt att arbetet ska drivas framåt?

riktlinje? JA (2) NEJ (25) JA/NEJ (0) 7% 93% 0% GENERALLÄKAREN: Se ovan LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: I länsstyrelsevärlden är det viktigt att våra myndigheter samordar hur vi gör detta. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Data och tjänster från Copernicus är kompatibla med Inspire kraven och bör länkas till Geodatasamverkan. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Riktlinjen kan vi ställa oss bakom men vi har lite svårt att se vägen dit. Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta Rekommendation 1: Data och tjänster samt deras beskrivningar (metadata) ska göras sökbara på webben via vanliga söktjänster, uppslagsverk (t.ex. Wikipedia) och kataloger med beskrivningar om data och tjänster (metadatakataloger). JA (23) NEJ (3) JA/NEJ (0) 88% 12% 0% GENERALLÄKAREN: Både ja och nej. Principiellt är Generalläkaren positiv till detta. I vårt arbete underlättar det om uppgifter är enkla att hitta. Generalläkaren kan dock inte leva upp till denna riktlinje. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: De söktjänsterna som bör finnas på webben ska innehålla data som vi som myndighet har kvalitetskontrolllen på. Tex wikipedia är med tveksamt. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Rekommendationen är något oklar om förväntad inriktning/omfattning. Vad inne bär det att göra sökbar via söktjänster. Vilka uppslagsord på wikipedia avses. Vilka och hur många kataloger? För att upp nå effektiv förvaltning bör information cen traliseras till fåtal portaler och info om detta spridas (miljödataportalen?) BOVERKET: Tveksamt när det gäller Wikipedia eftersom det innebär mycket manuellt arbete för den ansvariga myndigheten. Detta kan vara svårt att prioritera. Ja vad gäller metadatakatalog. LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Förutsatt att det finns breda nationella lösningar för datauppgifter och inte att varje organisation ska bygga upp sitt eget system för tillgängliggörande av data. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Tillgängligheten för data ökar om det kan nås via de sökvägar som man i allmänhet använder och är bekant med. Fördel om genvägar kan användas till de dataportaler och kataloger som kommer att etableras för dataspridning. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Arbete pågår med metadatakatalogen.

STATENS ENERGIMYNDIGHET: Denna rekommendation kan vara stöd för viss del, men ställer också krav på viss struktur på myndigheten så att informationen hanteras på ett korrekt sätt både metadatanivå samt inom förvaltningen. WIKIPEDIA: Angående formuleringen så funderar jag på om man i parentesen ska skriva (t.ex. Wikipedia eller Wikidata) för att redan där ge tankar om att Wikidata kan vara det projekt där en del data passar bra. SLU: Begreppet tjänster dyker plötsligt upp utan att förklaras. Avses IT baserad tjänst enligt SIS/Stanli:s definition eller det underordnade begreppet bastjänster (med applikationsgränssnitt) enligt rapport SG Stanli N1248? JA (4) NEJ (22) JA/NEJ (0) 15% 85% 0% GENERALLÄKAREN: Se ovan. Vårt svar i 2. Mål för miljödatahantering. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: se ovan BOVERKET: se ovan RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Det är viktigt att inte höga ambitioner leder till onödigt dubbelarbete. Vi har redan idag att förhålla oss till olika kataloger som sällan är samordnade när det gäller krav på metadata. Även detta behöver standardiseras. Skulle möjligen DCAT AP kunna vara en del av lösningen? SMHI: Tjänster i form av sökgränssnitt kanske är möjliga att göra sökbara via vanliga söktjänster. Men det är inget vi har arbetat med idag. Men tjänster som ger något mer än data går inte att göra sökbara via t.ex. Wikipedia då detta anses som marknadsföring. Vi rekommenderar att byta ut lydelsen "ska göras" till andemeningen "sträva efter". KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bortsett från praktiska problem, t.ex resurser. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Det krävs att det finns goda möjlighetar till att hantera sekretessbelagda uppgifter Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta Rekommendation 2: E-delegationens rekommendation om att beskriva myndighetens miljödata på sidan / psidata ska följas. JA (21) NEJ (2) JA/NEJ (0) 91% 9% 0% GENERALLÄKAREN: Se tidigare svar. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Är för dåligt insatt i frågeställningen STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: miljödata nås idag via stralsakerhetsmyn digheten.se/psidata SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen följer idag e delegationens rekommendationer..

LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Vet ej förtydliga vilka rekommendation ni avser. SKOGSSTYRELSEN: Bra om vi gör någorlunda lika TRAFIKVERKET: Trafikverket följer PSI direktivet och dess rekommendationer gällande all data. SMHI: Vi följer detta redan. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Oklart vad det innebär för vår hantering av miljödata inom regional miljöövervakning samt luft och vattenkvalitetsmätningar STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB uppfyller E delegationens rekommendationer. SLU: Beskrivningen på sidan/psidata är otydlig. Menar ni på webbsidan www.myndighet.se/psidata eller domänen data.myndighet.se? LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Föreslår att man söker samverkan med Länsstyrelsens Förvaltningsgrupp för Generellt Kartstöd samt WKP projektet (webbaserad katalogtjänst för planeringsunderlag) där vi nu jobbar med ett gemensamt metadatasystem och ett användargränssnitt för tillgång till data liknande geodataportalen JA (2) NEJ (21) JA/NEJ (0) 9% 91% 0% GENERALLÄKAREN: Se tidigare svar. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: vet ej TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor 4) till materialet gällande definition av miljödata. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Detta beror helt på hur arbetet ska genomföras. Det får inte innebära en större ökning av arbetsbelastningen. Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta Rekommendation 3: Data för prioriterat miljöarbete ska vara särskilt enkla att hitta. T.ex. för uppföljning av miljökvalitetsmålen och olika EU-direktiv. JA (18) NEJ (8) JA/NEJ (0) 69% 31% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara bra för myndighetens uppföljning av målen. Tyvärr kan det inte göras tillgängligt för allmänheten. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Vi bedömer att det kommer bli svårt att genomföra även om idén är bra.olika miljödata har olika relevans på lokal, regional och nationell nivå. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Alla data ska vara enkla att hitta på ett lik formigt sätt. Det är en grund till att de är lätta att hitta. Prioriteten bör ligga i att dessa data bli lätta att hitta särskilt tidigt. BOVERKET: Principen om tillgänglighet bör omfatta samtliga miljödata utan undantag. Hur och vem prioriterar?.

RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Copernicus är i grunden att europeiskt samarbetsprogram som syftar till att samla in, bearbeta och förmedla aktuell information om miljö och säkerhet som användaranpassade tjänster. Copernicus ska stödja genomförandet av EU:s politik inom bl a miljö och säkerhetsområdet, t.ex den nationella rapporteringen enligt art och habitatdirektivet. VATTENMYNDIGHETERNA: Vem avgör om det är prioriterat miljöarbete? LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vem avgör vad som är prioriterat miljöarbete? Varför ska några data vara mer prioriterade att tillgängliggöra än andra? Vad innebär "särskilt enkla att hitta" då allt ska vara lätt tillgängligt? RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Om myndigheten uppfyller de bägge överstående rekommendationerna är denna rekommendation onödig. Möjligen om den formuleras om: Data för prioriterat miljöarbete ska väljas i första hand när insatser görs för att miljödata ska vara enklare att hitta. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen har ansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Miljödata är centrala underlag för uppföljning av måluppfyllelse och utgångspunkter för utvärdering och analyser som i sin tur utgör underlag för utveckling, beslut och agerande i miljömålsarbetet. Rekommendationen är till gagn för såväl kemikalieinspektionen, för att ta fram underlag, som för övriga aktörer i miljömålsarbetet. SLU: Vad betyder särskilt enkla att hitta? Alla miljödata ska vara enkla att hitta. Olika lösningar när det gäller sökbarhet för olika data skapar nog bara förvirring. LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Frågan är vad som menas med "direktåtkomliga" data finns idag på miljömålsportalen, VISS med flera ställen och är åtkomliga. Däremot så kanske de inte alla gånger är så lätta att förstå och veta hur man ska komma åt dem och vart. JA (9) NEJ (17) JA/NEJ (0) 35% 65% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Om riktlinjen kan gälla för Generalläkarens möjlighet att hitta data så är det inga problem att ställa sig bakom. Om det handlar om information till alla så kan organisationen inte ställa sig bakom riktlinjen. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: se ovan BOVERKET: se ovan SOCIALSTYRELSEN:. VATTENMYNDIGHETERNA: Begreppet prioriterat miljöarbete är inte definierat, därmed blir det svårt att avgöra vad som ska prioriteras. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Men vad som är prioriterat inom respektive myndighet beror dock på det uppdrag och de kundgrupper som respektive myndighet har. TRAFIKVERKET: Trafikverket anser att det inte är relevant att identifiera något som prioriterad data. Användningen är det som avgör vad som är prioriterat, och detta varierar över tiden. Vi reserverar oss även mot formuleringen "särskilt enkla att hitta". Trafikverket strävar efter att ha en enhetlig hantering av tillhandahållande av all data, inklusive miljödata. SMHI: Prioriterat miljöarbete är svårt att definiera. Uppfattningarna om vad som borde prioriteras

beror nog på myndighetens kärnverksamhet. Vi vill göra alla våra data enklare att hitta. Man ska också vara medveten om att komplexa sökmöjligheter (urval av vissa data) kan ge problem med att "indexering" eller "flaggning" av vissa data kan ge fel resultat, om detta arbete inte förvaltas och görs levande, då förutsättningarna ändras löpande. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB kan inte lyfta fram specifika ämnesområden vid tillgängliggörande på hemsidan p g a att strukturen ska ske likadan ut för alla ämnessidor. Dessutom inom miljöområdet är ansvaret för officiell statistik splittrat på 4 olika myndigheter (SCB, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs och Vattenmyndigheten).Från SCB webbplats finns en länk till den ansvariga myndigheten, som är ansvarig för att informationen är aktuell. Om uppdateringen av sidor inte fungerar kan det vara svårt för användaren att hitta statistiken den söker. SLU: Den tillför inget. Data för högt prioriterat miljöarbete enligt exemplen ovan skulle snarare kunna ha en rekommenderad högre tillgänglighet (ingå i riktlinje 3). Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata? JA (26) NEJ (2) JA/NEJ (0) 93% 7% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering.) LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det är viktigt att den data som sprids är kvalitetssäkrad. BOVERKET: men kräver att datamängden är utförligt beskrivet i metadata vad gäller syfte, begränsningar, aktualitet, noggrannhet mm. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Data från Copernicus kommer att finnas tillgängliga via europeiska datahubbar och det planerade nationella samverkande marksegmentet kommer att tillhandahålla anpassade data. För bearbetning, arkivering och förvaltning av dessa data kan tillgång behövas till den forskningsinfrastruktur som Vetenskapsrådet tillhandahåller i form av Snic och Swestore, eller motsvarande infrastruktur. Om data är öppna med fria licenser finns heller ingen anledning att inte göra dem direktåtkomliga. SKOGSSTYRELSEN: Återigen bra om vi gör lika. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Riktlinjen förstås inte utan nedanstående preciseringar. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar miljödata från andra myndigheter och det underlättar många gånger om data är direktåtkomliga och kan användas för vidare bearbetning för kemikalieinspektionens ändamål. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Datavärdskap och åtkomsten av data behöver bli bättre än vad den är idag. Möjligheten att hämta data mellan databaser behöver förbättras.

WIKIPEDIA: Något att tänka på är att ha någon form av regelbunden och varaktig arkivering. Det kan vara bra att spara ner alla data i en databas, säg en gång per år. Det går sedan i efterhand att plocka upp data, kontrollera, göra diagram över förändringar över tiden, länka till, använda som källhänvisning, mm. riktlinje? JA (3) NEJ (24) JA/NEJ (0) 11% 89% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen är informationsansvarig inom Inspire (dödsorsaker, sjukdomar och skador). LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Det finns hinder i själva genomförandet i form av lagstiftning som gör det komplicerat att låta all information vara direktåtkomlig. t ex PUL samt offentlighet och sekretesslagstiftning. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi ställer oss bakom riktlinjen men det kan vara svårt att få till det i praktiken. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som riktlinje. Det kan dock vara svårt eller omöjligt att tillmötesgå för vissa data, till exempel för konfidentiella data. Kemikalieinspektionen kan inte ge direktåtkomst till våra register eftersom de innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det finns sannolikt andra problem. Hur data kan tillgänglig göras i enlighet med inriktningen av riktlinje 3 behöver utredas. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Här är det dock viktigt att ta hänsyn till andra lagar och riktlinjer vad gäller data såsom ex. sekretess. HAVS OCH VATTENMYNDIGHET: Viss miljödata inom fiskförvaltning hos HaV kan kopplas till enskilda individer (farygsägare) varför sekretessfrågan är akutell. Aggregationsnivån på datat är därför en vikigt aspekt vid tillgängliggörade Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga Rekommendation 1: Miljödata ska vara tillgängliga via nättjänster för sökning, visning, nedladdning och direktåtkomst. JA (22) NEJ (3) JA/NEJ (0) 88% 12% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering.). LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Miljödata ska även vara tillgängliga för oss myndigheter så att den kommer till nytta i myndigheternas arbete. Saknar rekommendation om detta. LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Nationella samlade lösningar efterfrågas. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Ett internetbaserat gränssnitt för sökning i katalog, visning, nedladdning och direktåtkomst från arkiv är nog den enda framtidssäkra lösningen för att göra miljödata lättåtkomliga.

VATTENMYNDIGHETERNA: Så länge man har rättighet att lägga ut data är det en bra rekommendation. Svårt om myndigheten inte förfogar över hela upphovsrätten eller PUL. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar miljödata från andra myndigheter och det underlättar många gånger om data är direktåtkomliga och kan användas för vidare bearbetning för kemikalieinspektionens ändamål. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB:s officiell statistik inom miljöområdet är gratis tillgänglig i Statistikdatabasen. Vi gör geografisk miljöinformation tillgänglig via Geodataportalen. SLU: Nättjänst (eller IT baserad tjänst) för direktåtkomst är en underindelning till tjänst för nedladdning, se rapport SG Stanli N1248 som bör vara vägledande. Ange i stället tillgängliga via ITbaserade tjänster för visning, nedladdning (uttag och direktåtkomst) och omvandling. Tjänster för sökning beskrivs i riktlinje 2. JA (8) NEJ (16) JA/NEJ (2) 31% 62% 8% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering VATTENMYNDIGHETERNA: Om data omfattas av upphovsrätt eller PUL som myndigheten inte förfogar över kan vi inte lägga ut till allmänheten. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Återigen, bra tanke men svårt att genomföra i praktiken? TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor 4) till materialet gällande definition av miljödata. SMHI: Alla data kommer aldrig att vara möjliga att göra direktåtkomliga. Alla data är inte digitala och vissa data efterfrågas aldrig. Det vore inte kosnadseffektivt att sträva efter en 100% måluppfyllelse. Då är det bättre att lägga resurser på att göra de mest efterfrågade data enklare och lättare att hitta och använda. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som rekommendation. Det kan dock vara svårt eller omöjligt att tillmötesgå för vissa data, till exempel för konfidentiella data. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Djupdata är fortfarande känskligt, men anser inte att det är något hinder för att Havs och Vattenmyndigheten skall ställa sig bakom denna högsta grad av öppenhet. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Data inom den regionala miljöövervakningen levereras till nationella datavärdar. Det kommer att ta lång tid för datavärdarna Tt få till system som kan tillhandahålla data på detta sätt. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Däremot kan det finns önskemål om en gemensam hantering av tjänster där myndigheter med mindre omfattande miljödatamängder kan samlas och där driften kan delas mellan flera myndigheter. Omfattningen av tillgängligheten kan vara kopplad till myndigheters förutsättningar för att upprätthålla tjänsterna. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Energimyndigheten är statistikansvarig myndighet vilket innebär att inom området statistikansvar kan det finnas viss hinder att följa rekommendationen på grund av konkurrerande intressen samt hinder som lagstiftning innehåller om statistiksekretess. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Miljörelaterade uppgifter som används i SCB:s statistikproduktion och som skyddas av statistiksekretess kan inte göras tillgängliga.

Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga Rekommendation 2: Följ e-delegationens flerstegsmodell för olika former av åtkomst. JA (19) NEJ (2) JA/NEJ (0) 90% 10% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen arbetar enligt denna modell. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi kan inte ta ställning till detta då vi inte vet vad det innebär. SKOGSSTYRELSEN: Lite oklar vad den innebär. Generellt är det bra att e delegationen tar fram rekommendationer som stödjer hantering av all data, inklusive miljödata STATENS ENERGIMYNDIGHET: Myndigheten arbetar med att kunna följa e Delegationens flerstegsmodellen. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB följer e delegationens flerstegsmodell för olika former av åtkomst. SLU: Eventuellt förtydliga olika former av åtkomst med: dvs. olika sätt för hur miljödata görs tillgängliga på nätet för att underlätta vidareutnyttjande. Eventuellt inkludera en figur. OBS att sättet Steg 4: gör informationen åtkomlig via ett API ingår i flerstegs modellen och behöver inte ingå i riktlinje 5, rekommendation 1 som främst tar upp format. JA (1) NEJ (19) JA/NEJ (0) 5% 95% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Rekommendationen pekar ut en nu gällande modell. Vad gäller i framtiden, t ex 5 år, finns samma riktlinjer kvar då? Rekommendationen behöver formuleras om. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Oklart. Se ovan HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Inte något direct hinder, även om det möjligtvis försvårar för enskilda att komma åt data direkt på nätet... LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Oklart vad det innebär för vår hantering av miljödata inom regional miljöövervakning samt luft och vattenkvalitetsmätningar

Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga Rekommendation 3: Informationsägaren ansvarar för att data tillgängliggörs av den som förvaltar data. JA (21) NEJ (6) JA/NEJ (0) 78% 22% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Vi ser inte i dagsläget att informationsägarna har de resurser och befogenheter som krävs för att ta det ansvaret. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: I dagsläget förvaltar SSM sin egen infor mation och har dålig insikt i problemområdet. Åteigen vore det värdefullt med ett förklar ande dokument som redovisar vad rekom mendationen vill uppnå respektive undvika. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Begreppet informationsägare måste definieras. Kanske är det bättre att bara rekommendera att data tillgängliggörs av den som förvaltar. Det finns en problematik kring information i system som flera myndigheter arbetar i, vem äger informationen i dessa system? LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Tydliggöra vem som äger och förvaltar när det finns samförvaltning av uppgifter. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Det krävs en tydlig strategi för hur data och tjänster från Copernicus ska föras ut till användning på central, regional och lokal nivå för att samhället ska kunna dra full nytta av dessa data. Denna användarnära och viktiga uppgift för kompetensöverföring saknar också en naturlig aktör och resurser. Rymdstyrelsen skulle kunna ges uppgiften att föra ut kunskap om hur data och tjänster kan användas i användarledet, förutsatt att myndigheten får ökade resurser och att området lyfts fram i myndighetens instruktion. SMHI har lämnat denna ståndpunkt i samband med uppdragsredovisningen av Kontrollstation 2015. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi kan inte ansvara för att datavärden tillgängliggöra data. Förvaltaren ansvarar för tillgängligheten av data. SKOGSSTYRELSEN: Här ligger också ett ansvar för respektive sakansvarig myndighet att tillgängliggöra data från respektive informationsägare/förvaltare i de e tjänster som kan behöva använda informationen HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Uppfattar detta som dagens situation att t.ex. Havs och Vattenmyndigheten beställer ett datavärdskap av SMHI som tillgängliggör data. SLU: Rekommendationen är principiell och skulle kunna stå först, som nr 1 av 3. JA (7) NEJ (20) JA/NEJ (0)

26% 74% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Se ovan LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Se kommentar ovan. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan TRAFIKVERKET: Rollen Informationsägare måste definieras för att Trafikverket ska kunna ställa sig bakom rekommendationen. Förslag till skrivning stryk "av den som förvaltar data" från rekommendationen. Som skrivningen är nu förutsätts en viss intern organisation som säkert inte finns inom alla myndigheter. SMHI: Det kan dock finnas restriktioner från informationsägaren som innebär att data inte kan tillgängliggöras. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Regional miljöövervakningsdata lagras hos nationella datavärdar. Hur dessa tillgängliggör data ansvarar NV och Hav för. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Under förutsättning att det finns en tydlig informationsägare för miljödatamängden. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: I de fall där kommunerna äger informationen, men men rapporterar den till en statlig myndighet finns det anledning att värdera om det inte vore vore lämpligare att den statliga myndigheten ska tillgängliggöra den samlade informationen. Riktlinje 4: Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata? JA (26) NEJ (2) JA/NEJ (0) 93% 7% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering BOVERKET: en självklarhet RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Riktlinjen följer till stor del det som sagts om metadata ovan. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Riktlinjen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Detta kräver även en rätt förvaltning av data. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Förvaltningsdokument bör upprättas för geodatat där ansvarig kvalitetssäkrar och aktualitetsförklarar datat en gång om året. WIKIPEDIA: Väl formulerat, men sedan ska någon se till att det utförs verkligheten också (implementera med ett högtravande ord som används i mötessammanhang).

riktlinje? JA (3) NEJ (24) JA/NEJ (0) 11% 89% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: En förståelse för den internationella kodstrukturen och indelningen bör finnas (ICD 10). SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer till nedanstående rekommendationer! Riktlinje 4: Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå Rekommendation 1: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja utan sakkunnig hjälp samt för andra ändamål än de ursprungliga. JA (22) NEJ (5) JA/NEJ (0) 81% 19% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering) LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det krävs ett långsiktigt perspektiv, en del går att genomföra enkelt men för att alla data ska beskrivas lätt så krävs ett stort arbete. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Det kan vara svårt att använda insamlad data till andra syften än de ursprunglig. Det måste göras med försiktighet och data måste vara väl beskrivna (bra metadata). Man bör även beskriva i vilket syfte data samlades in från början samt beskriva kvaliteten på data. All miljödata kan inte beskrivas så väl att vem som helst kan utnyttja informationen. Vi kan ställa oss bakom rekommendationen i fall den formuleras om. Förslag till formulering: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja för även andra ändamål än de ursprungliga. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Ett grundläggande krav ska vara att data av olika slag kan kombineras med varandra på ett integrerat arbetssätt i sammansatta produkter. Data ska också finnas tillgängliga i råformat så att inget av datas grundläggande värde har förlorats i bearbetningen. I en tjänst eller produkt ska man helst kunna återskapa det ursprungliga data som slutprodukten bygger på, dels som en kvalitetsgaranti, dels för att kunna använda data för andra ändamål. Det är framförallt genom att kombinera satellit och in situ data med dataassimilation in i modeller som satellitdata ger mest samhällsnytta. Detta manifesteras kanske bäst inom Copernicus genom tjänsterna. Kunskapen om hur operativ fjärranalys som Copernicus kan effektivisera arbetet inom offentlig förvaltning och näringsliv behöver förbättras radikalt för att det svenska samhället ska kunna dra maximal nytta av data. Även om många myndigheter är delaktiga i myndighetssamverkan kring Copernicus, betyder det inte att kunskapen är spridd inom organisationerna. Inte heller inom utredningar och regeringsuppdrag om t ex. klimatanpassning av samhället, är fördelarna med fjärranalys kända. På regionala och lokala myndigheter och institut, såsom länsstyrelser, vattenvårdsmyndigheter och kommuner är okunnigheten förvånansvärt stor, trots att dessa aktörer använder geodata av annat slag. Vi bedömer att det behövs omfattande informations och utbildningsåtgärder. Myndighetssamverkansgruppen bör vara den naturliga

kontaktpunkten för att förankra ett sådant arbete och att följa upp det, men det kommer inte att räcka med att delegera uppgiften till myndigheterna utan det behövs en sammanhållande kraft som tar slutanvändarna i handen och leder dem rätt. Någon form av sakkunnig hjälp eller "kundtjänst" lär därför behövas ändå. VATTENMYNDIGHETERNA: En bra rekommendation men svår att uppnå. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi hade velat ha denna rekommendation uppdelad på två. Att data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja utan sakkunnig hjälp det är en helt annan sak än att kunna använda data till andra ändamål än de ursprungliga. Lättare att genomföra den första rekommendationen än den andra. Vad behöver man ha med i beskrivningen för att det ska kunna gå att uppnå rekommendationerna? MSB: Kan vara svårt att uppnå KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar miljödata från andra myndigheter och det underlättar många gånger om data är direktåtkomliga och kan användas för vidare bearbetning för kemikalieinspektionens ändamål. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Alternativ skrivning: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att nyttja utan sakkunnig hjälp av den målgrupp som de är avsedda för. Data ska kunna användas i annat ändamål än de är avsedda för (men kan då behöva arbetas om) SLU: Om den formulerades: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna avseende innehåll och kvalitet att de går att utnyttja till avsedda ändamål och aktörer samt för andra ändamål än de ursprungliga. Det är mycket viktigt att kvalitetsbegreppet finns med. JA (10) NEJ (15) JA/NEJ (1) 38% 58% 4% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: En förståelse för den internationella kodstrukturen och indelningen bör finnas (ICD 10). LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Se kommentar ovan. VATTENMYNDIGHETERNA: Det är nog svårt att uppnå rekommendationen så att data och tjänster går att använda till olika ändamål utan kontakt med informationsförvaltaren. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Det är en bra målbild, men i praktiken behöver man ofta förståelse och kompetens för att nyttja informationen på ett sätt som är svårt att beskriva på ett sådant sätt att det når fram till slutkonsumenten. I synnerhet i de fall data vidareförmedlas i flera steg. TRAFIKVERKET: Trafikverket anser inte att detta är en önskvärd rekommendation som den är formulerad. Data är ofta tekniska och kräver verksamhetskunskap detta kan man inte undgå och det är naturligt att det behövs viss expert kunskap för att förstå komplex data. Förslag till ändrad skrivning: "Data och tjänster ska vara väl beskrivna för att möjliggöra vidareutnyttjande" SMHI: Vi står bakom andemeningen men vi tror att man behöver se över formuleringen. Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att nyttja för användare utanför myndigheten. Myndigheten ska beskriva i vilket syfte data har tagits fram, hur data nyttjas inom myndigheten och kvalitet (inkl. homogenitetsbrott t.ex.). Vi kan aldrig beskriva data såväl så att sakkunnig hjälp inte behövs. Ofta krävs att användaren är sakkunnig eller att man tar till någon sorts hjälp. Och vi kan aldrig ta ansvar för att data är beskrivet så att de kan användas för andra ändamål än de ursprungliga. Det är upp till användaren att bedöma. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bortsett från praktiska problem, t.ex resurser.