Hälso- och sjukvård i Region Skåne. En samlad resurs för ökad tillgänglighet

Hälso- och sjukvård i Region Skåne En samlad resurs för ökad tillgänglighet

2014-01 2014-02 2014-03 2014-04 2014-05 2014-06 2014-07 2014-08 2014-09 2014-10 2014-11 2014-12 2015-01 2015-02 2015-03 2015-04 2015-05 2015-06 2015-07 2015-08 Bakgrund aktuell situation Tillgängligheten avseende besök och operation/åtgärd har under de senaste åren försämrats i Region Skåne som helhet och framför allt inom SUS (se figur 1 och 2). Bakgrunden är i första hand brist på personal och vårdplatser. Samma bild framgår av aktuell produktionsdata som visar på en generell nedgång under 2015. Situationen har lett till att många patienter samordnas till andra vårdgivare i första hand privata vårdgivare inom Skåne men också till andra delar av landet. Vi ser också ett ökat antal patienter som själva söker vård i annat EUland. Ur medicinsk synpunkt innebär bristande tillgänglighet att patienter som väntar på vård ofta söker akut på grund av försämring eller oro över lång väntetid. Detta skapar missnöje hos patienterna och ett behov av extra vårdkontakter, vilket leder till merarbete och ökade kostnader. Kostnaderna ökar också eftersom patienter som inte erbjuds vård inom vårdgarantins ramar har rätt till vård hos annan vårdgivare. Allvarligast är lång väntetid vid misstanke om livshotande sjukdom som till exempel cancersjukdomar. Idag är utredningstiderna för flertalet cancersjukdomar oacceptabelt långa vilket gäller för hela landet. Ett stort nationellt arbete har inletts för att korta tiden från första symtom till diagnos och behandling vid cancer. Region Skåne har satt upp målet att tiden från misstanke om cancer till start av behandling för de stora cancerformerna bröstcancer, prostatacancer, kolorektal cancer och urinblåsecancer ska understiga 4 veckor för mer än 80 procent av alla patienter. Idag är avståndet till uppsatt målnivå långt särskilt för prostatacancer där tiden för flertalet patienter överstiger 16 20 veckor. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% SUS Sund Kryh HS Figur 1. Andel patienter som väntat mindre än 60 dagar till besök (målet är att ligga över 70 procent).

2014-01 2014-02 2014-03 2014-04 2014-05 2014-06 2014-07 2014-08 2014-09 2014-10 2014-11 2014-12 2015-01 2015-02 2015-03 2015-04 2015-05 2015-06 2015-07 2015-08 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% SUS Sund Kryh Figur 2. Andel patienter som väntat mindre än 60 dagar till operation/åtgärd (målet är att ligga över 70 procent). Även om problemet är av generell natur är det vissa områden som särskilt utmärker sig. Hit hör ortopedi, allmän kirurgi, urologi, öron-näsa-hals och gynekologi. En viktig del i all utredning, och i vissa fall behandling, är diagnostik. Hit räknas laboratorieutredning, patologisk analys och radiologi (röntgen). Vi ser idag en vikande tillgänglighet inom dessa områden vilket påverkar alla andra områden. I vissa fall beror den bristande tillgängligheten på att modern diagnostik i allt högre grad kräver avancerad utredning med MR (magnetresonanskamera) och CT-PET (datortomografi med isotopinmärkning). För att möta behoven inom dessa områden krävs såväl investeringar som kompetens att utföra undersökningarna. Det ska dock framhållas att det också i hög grad handlar om ett effektivt utnyttja aktuella maskiner. Detta kan utvecklas mer än vad som är fallet idag. Figur 3. Tillgänglighet till MR uttryckt som andel patienter som väntat mindre än 30 dagar (målsättningen är att andelen ska vara mer än 80 procent). Till diagnostik hör även undersökning med så kallad endoskopi, till exempel gastroskopi och koloskopi. Även inom dessa områden är utbudet sedan flera år otillräckligt. Köerna är alltför långa vilket kan få allvarliga konsekvenser för såväl patientsäkerhet som väntetider till

behandling. Behovet av endoskopisk utredning ökar och för koloskopi finns långt framskridna planer på ett införande av screening för koloncancer vilket avsevärt skulle öka behovet av resurser inom detta område. På sikt måste även sjuksköterskor utbildas för att kunna utföra olika endoskopiska undersökningar, vilket är ett område som ännu inte tagit fart i Region Skåne. En gemensam nämnare för bristande tillgänglighet är bristen på vårdplatser. I Region Skåne har sedan flera år bristen på vårdplatser dominerat vårddebatten. Antalet vårdplatser har under de senaste fem åren minskat med ca 400 platser (se figur 4). Detta motsvarar mer än totala antalet vårdplatser på Helsingborgs lasarett. Även om vi på sikt kommer att kunna behandla och vårda patienter i allt högre grad utanför sjukhuset i hemsjukvård och med hjälp av mobila insatser så är idag tillgången på vårdplatser alltför låg vilket begränsar tillgänglighet och i sig skapar ineffektivitet. Överbeläggning och utlokalisering av patienter kan också få konsekvenser för patientsäkerheten. I medeltal ligger antalet överbeläggningar totalt i Region Skåne idag på ca 100 120 (se figur 5). Det innebär att det i varje ögonblick ligger mer än 100 patienter på icke disponibel vårdplats. 2900 Totalt antal öppna vårdplatser 2700 2500 2300 2100 1900 1700 1500 2009 2010 2011 2013 2014 2015 Figur 4. Totalt antal disponibla vårdplatser 2009-2015 (för 2014 och 2015 avses antal vårdplatser för september).

Figur 5. Överbeläggning och utlokalisering av patienter uttryckt som antal per 100 disponibla vårdplatser. (Målsättningen är att andelen överbeläggning ska ligga under 2,0 och andelen utlokaliserade patienter under 1,0.) Sammanfattning av aktuellt förslag Målsättningen med aktuellt förslag kan sammanfattas enligt följande: Öka tillgängligheten inom alla områden Frigöra resurser på SUS i första hand vårdplatser och operationsresurser Minska överbeläggningarna Uppnå målen för nationella cancerstrategin Förstärka SUS möjligheter att ta emot nya högspecialiserade uppdrag Åtgärderna kan sammanfattas i följande sex punkter: I. Arbetsuppgiftsomflyttningar II. Regionalt remissansvar III. Riktade kösatsningar IV. Cancersatsning standardiserade vårdförlopp V. Frigörande av vårdplatser VI. Incitamentspaket Det är viktigt att betona att vissa åtgärder har ett långsiktigt perspektiv, till exempel I, IV och V, medan andra ger snabbare och kortsiktigare effekter, till exempel II, III och VI. I. Arbetsuppgiftsomflyttningar Nivåstrukturering respektive verksamhetsförflyttning syfte och skillnad Nivåstrukturering är idag ett flitigt använt begrepp och syftar på en beskrivning av vårdutbudet för olika nivåer inom hälso- och sjukvård. Vanligen uttrycks nivåstrukturering i termer av vilka operationer/behandlingar som ska utföras inom ett landsting/region eller på ett visst sjukhus. Detta i sin tur grundas vanligen på att sällsynta ingrepp bör koncentreras för att uppnå hög kvalitet och effektivitet. Nivåstrukturering innebär i regel verksamhetsförflyttning.

Verksamhetsförflyttning behöver inte i sig vara en följd av nivåstrukturering utan kan genomföras av flera olika skäl. Dessa är alltifrån kvalitet, effektivitet, kompetens och tillgång till viss utrustning eller av skäl som betonas i denna bilaga att frigöra resurser och därmed möjliggöra totalt sett ökad produktion och effektivare utnyttjande av resurser. Genomförda verksamhetsförflyttningar i Region Skåne Skånsk livskraft vård och hälsa hade som syfte att genom nivåstrukturering och verksamhetsförflyttning skapa god logistik och hög effektivitet utifrån begreppen högspecialiserad vård, specialiserad planerad vård, specialiserad akutsjukvård och närsjukvård. Projektet innebär i många avseenden att sjukvården och inte minst sjukhusen i Region Skåne fick olika profil (akutsjukhus respektive närsjukhus) och att viss verksamhet koncentrerades. En mycket kraftfull verksamhetsförflyttning som genomfördes under 2000-talet var koncentreringen av ledplastikverksamheten till Hässleholm och Trelleborg. Idag görs nästan 90 procent av all primär ledplastikkirurgi på dessa sjukhus. Verksamheten håller hög kvalitet och produktiviteten är hög. Genom rotationstjänstgöring kan blivande ortopeder få god träning på dessa båda sjukhus. Motsvarande koncentrering har även skett inom andra områden såsom operationer för gallsten, ljumskbråck och prostataförstoring (TUR-P) (se tabell 1). Totalt SUS Sund Kryh Ledplastik 2760 120 1340 1300 Ljumskbråck 560 80 310 170 Galla 560 80 260 220 TUR-P 500 30 300 170 Tabell 1. Exempel på genomförd verksamhetsförflyttning i syfte att samla viss typ av operationer på vissa sjukhus för att frigöra utrymme för andra operationer på andra sjukhus. I arbetet med verksamhetsförflyttning kommer utbildnings- och forskningsperspektivet att beaktas. Det är viktigt för att kunna stärka rekrytering och försörjning av personal inom aktuella specialiteter samt för att kunna fortsätta att stärka Region Skåne som forskningsregion. Genomförda nivåstruktureringar i Region Skåne Sedan ett par år pågår ett arbete inom Region Skåne för att genomföra så kallad nivåstrukturering. Hittills har arbetet resulterat i ett antal beslut som verkställts. Dessa områden är: Käkkirurgi Esofaguscancer (matstrupscancer) Hematologi (blodsjukdomar) Tyroideacancer (sköldkörtelcancer) Peniscancer För närvarande tittar gruppen också på benign gynekologi, ortopedi, minnesmottagningar och akutsjukvård.

På det nationella planet pågår för närvarande en utredning om nivåstrukturering av högspecialiserad vård 1. En preliminär rapport kommer i november 2015. I utredningen diskuteras begreppen nationell nivåstrukturering, som innebär att viss verksamhet ska bedrivas på maximalt 7 ställen i landet, och regional nivåstrukturering som innebär att viss verksamhet ska bedrivas på högst 3 ställen inom en region (för Region Skåne handlar det om Södra sjukvårdsregionen). Utredningen utgår från att verksamhet bör koncentreras så att ett visst sjukhus genomför minst 100 ingrepp/år av en viss typ och varje kirurg genomför minst 30 ingrepp/år. Utredningen kommer sannolikt att få avgörande konsekvenser även för nivåstrukturering och verksamhetsförflyttningar inom Region Skåne där SUS i flera fall blir aktuellt som nationell enhet respektive regional enhet för flera verksamheter. Samtidigt pågår omfattande nivåstruktureringsarbete inom nationella respektive regionala cancerstrategin vilket också kommer att få avgörande betydelse för uppdragen till SUS. För att göra det möjligt för SUS att ta emot regionala och nationella uppdrag måste plats beredas genom förflyttning av annan verksamhet från SUS till Sund och Kryh. Arbetsuppgiftsomflyttningarna förbättrar således SUS möjligheter att ta emot uppdrag av högspecialiserad art. De 10 vanligaste operationerna/åtgärderna i slutenvård på SUS För att få en utgångspunkt för förslag om arbetsuppgiftsomflyttning har de vanligaste operationerna/åtgärderna inom slutenvård på SUS sammanställts. Nedanstående tabell listar de 10 vanligaste åtgärderna (de åtgärder som svarar för flest vårdtillfällen). 1. Operationer på nervsystemet 2. ÖNH-operationer 3. Tjocktarm- och ändtarmsoperationer 4. Bröstcanceroperationer 5. Hjärtoperationer 6. Kärloperationer 7. Lungoperationer 8. Kejsarsnitt 9. Övre mag-tarmoperationer 10. Operationer njurar och urinledare Kommenterad [AÅ1]: Reviderad ordning och texten till figuren. Tabell 2. De 10 vanligaste operationerna i slutenvård på SUS år 2014. Förslag till arbetsuppgiftsomflyttningar Utifrån aktuella volymer och särskilt kritiska områden avseende tillgänglighet (se bakgrundsavsnitt) föreslås arbetsuppgiftsomflyttningar inom följande områden: o Endoskopi (gastroskopi och koloskopi) o Kolorektal cancer o Benign gynekologi* o Bröstcancer* * För dessa områden avses även operationer som utförs i dagkirurgi. 1 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/utredningar/kommittedirektiv/utveckling-av-denhogspecialis_h2b156/

För respektive område föreslås att delar av verksamheten flyttas från SUS och fördelas antingen till både Sund och Kryh eller enbart endera förvaltningen. Modellen kan i viss mån jämföras med den modell som idag gäller för ledplastikverksamheten. Andelen som behålls på SUS varierar mellan de olika områdena och är beroende av om specifik kompetens eller utrustning som enbart finns på SUS krävs. Avseende utbildnings- och forskningsskäl bygger förslaget på att dessa delar ska genomföras utifrån ett Region Skåne-perspektiv, det vill säga att även patienter som opereras utanför SUS ingår i studier och att utbildningsläkare inom respektive område genomför viss del av sin utbildning utanför SUS. Utifrån dessa aspekter föreslås följande volymer (uppgifterna bygger på produktionsvolymer för 2014): Område Totalt antal RS Nuvarande antal SUS Antal som förflyttas Mottagande förvaltning Endoskopi (koloskopi 14300 2700 1500 och gastroskopi)* (6200+8100) (700+2000) (500+1000) Sund + Kryh Kolorektal cancer 500 300 200 Kryh Benign gynekologi* 3000 1600 1000 Sund + Kryh Bröstcancer* 1200 675 400 Sund Tabell 3. Förslag arbetsuppgiftsomflyttningar från SUS till Sund och Kryh. Antalsuppgifter är preliminära. *Endoskopi enbart öppenvård, benign gynekologi både slutenvård och öppenvård. Enligt förslaget flyttas cirka 60 procent av volymen på SUS inom de föreslagna områdena. De exakta volymerna som ska förflyttas måste närmare analyseras i samverkan med företrädare för verksamheterna och förändringarna måste utformas i dialog med företrädare för verksamheterna. Flertalet av de ingrepp som föreslås flyttas är relativt korta ingrepp med korta vårdtider som också i många fall kan göras i dagkirurgi. Effekten av förflyttningarna får inte omedelbart full verkan eftersom det alltid tar viss tid att skapa förutsättningar, inklusive kompetens och rutiner, för en ökad verksamhet på mottagande enheter. Dock kan viss effekt uppnås på betydligt kortare tid. Syftet med arbetsuppgiftsomflyttningarna är att frigöra resurser på SUS för att härigenom skapa bättre förutsättningar för SUS att utföra sitt nuvarande och kommande uppdrag inom den högspecialiserade vården och även bli centrum för nationell och regional nivåstrukturering. För att uppnå maximal effekt av föreslagna förflyttningar är det viktigt att satsningen blir långsiktig så att mottagande enheter kan skapa trygga förutsättningar för verksamheten på lång sikt. Den ekonomiska grundprincipen i förslaget är att ny finansiering tillförs mottagande enheter motsvarande det tillagda uppdraget.sus behåller nuvarande resurser och får nya uppdrag som kräver högspecialiserade resurser som endast finns på SUS. II. Regionalt remissansvar Idag hanterar respektive enhet sina remisser. När enheten inte har kapacitet att handlägga remissen inom vårdgarantin får patienten besked om detta och ärendet anmäls för så kallad samordning, vilket innebär att särskilda tillgänglighetskoordinatorer (finns på varje sjukhus/förvaltning samt regionövergripande) tar vid och försöker hitta annan vårdgivare som kan ta över. Som en följd av bristerna i tillgängligheten har antalet samordningar kraftigt ökat under senare år (se figur 6).

Även om samordningsorganisationen i Region Skåne i sig är välfungerande innebär modellen att onödigt många remisser snurrar runt i systemet. Det har ofta framförts att man hade vunnit tid på att remisserna kommer rätt med en gång. I detta sammanhang lyfts ofta önskemål om särskild hemsida där remitterande personal kan inhämta information om vilken vårdgivare som i ett visst ögonblick har bäst tillgänglighet och kortast väntetid. En lösning som också vid flera tillfällen lyfts är att etablera en regional remissmottagande enhet som utifrån aktuell tillgänglighetssituation fördelar remisserna till den enhet som snabbast kan handlägga patienterna. En sådan fördelning av remisser måste göras i samförstånd med den enskilde patienten som ska ha möjlighet att tacka nej till erbjudande om åtgärd på annat sjukhus än hemsjukhuset. Erfarenheterna från ledplastikverksamheten är att patienter i flertalet fall inte har något emot att handläggas på annat sjukhus, särskilt som de aktuella sjukhusen har en välfungerande process med goda resultat. Denna acceptans ökar också i förhållande till hur stor del av verksamheten som koncentreras. Som en del i förslaget om arbetsuppgiftsomflyttningar föreslås därför också att remissansvaret för respektive verksamhet koncentreras till ett (högst två) ställen. Om handläggningen av ett tillstånd koncentreras till en vårdenhet (såsom sjukhus) innebär det också att alla remisser går till den vårdenheten (det sjukhuset). Den aktuella enheten tar då ansvar för att remisserna tas om hand på snabbast möjliga sätt utifrån behovet hos varje patient. I flertalet fall innebär detta att handläggning inklusive utredning och operation också utförs på den aktuella vårdenheten (det aktuella sjukhuset). Endast i vissa fall dirigeras remissen vidare till annan enhet. Med ett sådant system förväntas handläggningen bli snabbare samtidigt som det alltid är helt klart för alla remittenter vart remissen ska skickas för snabbast möjliga handläggning. Motsvarande lösning kan med vissa anpassningar genomföras för fler områden. III. Riktade kösatsningar Genom arbetsuppgiftsomflyttningar och samlat remissansvar för vissa områden kan på sikt ökad effektivitet och ökad tillgänglighet uppnås samtidigt som resurser frigörs på SUS men för att uppnå snabba effekter måste dessa åtgärder kombineras med riktade kösatsningar. Utifrån aktuella data över tillgänglighet har områden med störst antal väntande identifierats. Dessa områden är allmän kirurgi, gynekologi, ortopedi, urologi, öron- näsa- hals (ÖNH),

psykiatri samt neuropsykiatrisk utredning (vid misstanke om till exempel ADHD eller autismspektrumtillstånd), dyslexi samt MR/CT. För några av dessa områden anges aktuellt antal väntande (mer än 60 dagar) i tabellerna nedan. Op/åtgärd SUS Sund Kryh Total Gynekologi 556 99 83 738 Kirurgi 428 768 224 1 420 Ortopedi 819 417 138 1 374 Urologi 206 285 97 588 ÖNH 441 264 113 818 Total 2 450 1 833 655 4 938 Tabell 4. Antal som har väntat mer än 60 dagar till operation och åtgärd per förvaltning den 31/8 2015 Besök SUS Sund Kryh Total Gynekologi 761 367 122 1 250 Kirurgi 1 434 523 237 2 194 Ortopedi 1 752 191 449 2 392 Urologi 687 335 148 1 170 ÖNH 1 434 0 0 1 434 Allmän psykiatri 363 363 Total 6 068 1 779 956 8 803 Tabell 5. Antal som har väntat mer än 60 dagar till besök per förvaltning den 31/8 2015 Sammantaget visar tabellerna att för redovisade områden uppgår antalet väntande patienter till besök till cirka 5000 och antalet väntande till operation till cirka 8800 patienter. Till dessa siffror kommer antalet väntande till neuropsykiatrisk utredning, dyslexi samt MR och CT. Den föreslagna kösatsningen innebär att kostnaden för besök respektive operation/åtgärd (inklusive tillhörande besök) beräknas och att medel tilldelas den förvaltning som genomför besök respektive operation. I första hand avser även kösatsningen att lyfta köer från SUS till Sund och Kryh, men modellen innebär också att SUS kan erhålla medel för att handlägga sin egen kö. Konkret innebär kösatsningar att extramottagningar bedrivs kvällstid och helgtid samt att extra operationsresurser tillskapas antingen inom eller utom kontorstid. Utifrån dessa lösningar är det rimligt att anta att kostnad per ingrepp måste ökas ytterligare då det i flertalet fall kommer att handla om arbete på obekväm arbetstid och utanför ordinarie arbetstidsram. I detta sammanhang är det viktigt att alla lösningar stäms av med gällande arbetstidslagar. IV. Cancersatsning standardiserade vårdförlopp Inom ramen för den nationella cancersatsningen pågår ett arbete för att ta fram så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för vissa cancerformer. Under 2015 pågår arbete med följande cancerformer: o Prostata o Urinblåsa o AML (akut blodcancer) o Huvud- och halscancer o Esofagus/ventrikel (matstrupe/magsäck)

Under 2016 kommer ytterligare 13 cancerformer att kartläggas och beskrivas. Målsättningen är att tiden från misstanke om cancer till start av behandling avsevärt ska förkortas så att patienterna kommer till behandling inom 4 veckor. Idag ligger tiderna i flertalet fall långt från målet. Staten har genom statsbidrag avsatt 500 mkr under 2015. Under förutsättning att Region Skåne lever upp till de nationella kraven uppgår Region Skåne andel till 55 mkr/år. Åtgärderna för att uppnå målen varierar mellan olika cancerformer men ett antal gemensamma angreppssätt finns enligt följande: o Inrättande av diagnostiska centra (finns sedan något år på Kryh och utvecklas nu inom SUS och Sund). Syftet är att få bättre samordning av utredning vid vissa alarmsymtom, det vill säga symtom som kan tyda på allvarlig sjukdom inklusive cancer. o Logistik/processutveckling. Satsningar pågår på samtliga förvaltningar för att utveckla enskilda patientflöden så att samordning och fördröjning undviks. Detta kräver utbildningsinsatser och kartläggning ner på detaljnivå i samverkan mellan specialistkliniker och primärvården. o Kontaktsjuksköterskor. Studier har visat att kontaktsjuksköterskor är av stor betydelse för såväl den enskilde patienten som för processen o Koordinatorer. Anställning av koordinatorer, vanligen medicinska sekreterare, har också visat sig vara av stor betydelse för att samordna utredningar och flöden. o Satsningar inom diagnostik (patologi, CT, MR). Diagnostik har vid kartläggning visat sig vara tidstjuvar i det totala utredningsskedet och stora satsningar måste göras inom såväl patologi som röntgendiagnostik. Detta kräver såväl investeringar som utbildning. o Kösatsningar. Med hänsyn till idag oacceptabla väntetider inom vissa områden till exempel prostatacancer måste i vissa fall särskilda kösatsningar genomföras enligt nedan Utöver detta görs satsningar på ST-läkare inom vissa bristområden såsom patologi samt satsningar inom cancerrehabilitering. Till cancerstrategin hör även utveckling inom cancerläkemedel som redan under 2016 kommer att öka kostnaderna med cirka 60 mkr. CT-PET är en diagnostisk metod som spelar allt större roll inom framför allt cancervården men även inom andra områden. I framtagandet av de första standardiserade vårdförloppen pekas tillgången till tekniken ut som särskilt viktig och det innebär att en betydande kapacitetsökning behöver göras. En behovsinventering är genomförd och en plan har tagits fram för att öka kapaciteten under åren 2016 2018 genom en kombination av fler utrustningar och ett utökat utnyttjande. Den direkta driftkostnaden kopplat till utbyggnaden skattas till cirka 70 Mkr för åren 2016 2018. Ekonomiska resurser för satsningar inom cancerområdet kan till viss del hämtas från den nationella satsningen men för att kunna leva upp till kostnadsökningar för läkemedel, fortsatt satsning på tidig rehabilitering och utökad ST-satsning måste regionen tillföra egna medel. Totalt kräver dessa satsningar (inklusive läkemedel) cirka 120 mkr (utöver den nationella satsningen).

V. Frigörande av vårdplatser Brist på vårdplatser leder till överbeläggning och utlokalisering av patienter till avdelningar som inte har rätt kompetens. Även om det på lång sikt kan förväntas att behovet av vårdplatser minskar som en följd av utökad hemsjukvård och medicinteknisk utveckling så har minskningen av vårdplatser under de senaste åren gått för fort. Detta får nu konsekvenser för tillgängligheten och leder också till att akuta patienter som läggs in via akutmottagningarna måste stanna kvar på akutmottagningarna under lång tid. Uppskattningsvis är mer än 200 vårdplatser i nuläget stängda på grund av personalbrist i första hand brist på sjuksköterskor. Det finns ett flertal olika sätt att frigöra vårdplatser i ett läge där det numerära antalet vårdplatser inte kan utökas. I en utredning från 2011 2 lyftes nio punkter för att frigöra och öka utnyttjandet av befintliga vårdplatser. Dessa nio punkter är: 1. Ökad satsning på patientsäkerhet för att minska antalet vårdskador 2. Omfördelning av vårdplatser från specialiteter med låg beläggning till specialiteter med hög beläggning 3. Utbyggnad av avancerad sjukvård i hemmet 4. Ökad andel dagkirurgi/dagvård 5. Förbättrat samarbete med kommun och primärvård för snabbare övertag av utskrivningsklara patienter 6. Ökad kompetens på akutmottagningarna 7. Förändrat arbetssätt så att fler patienter kan skrivas ut på förmiddagar och under helger 8. Ökad följsamhet till vårdprogram/riktlinjer 9. Möjlighet att vid specifika tillfällen utöka antalet vårdplatser Åtgärdsförslagen är fortfarande i flertalet fall giltiga och som ett led i aktuellt tillgänglighetspaket bör punkterna åter aktualiseras och åtgärder genomföras. 2 Överbeläggning och utlokaliserade patienter i Region Skåne med fokus på patientsäkerhet (febr 2011)

Utifrån dagens situation kan effekterna av några av åtgärderna i vunna vårdplatser beskrivas enligt följande tabell: Åtgärd Åtgärdens omfattning Vårdplatseffekt för hela Region Skåne Tidigare hemtagning av utskrivningsklara patienter till hemsjukvård Hemtagning av alla patienter senast efter 5 dagar Minst 30 vårdplatser Kortare medelvårdtid Minskning med 0,2 vårddagar Minst 100 vårdplatser Omfördelning av vårdplatser från enheter med få överbeläggningar till enheter med stort antal överbeläggningar Svårt att beräkna effekten som ser olika ut för olika sjukhus/förvaltningar Minst 60 vårdplatser Färre vårdskador Ökad andel dagkirurgi Enligt nationella beräkningar står vårdskador för ca 250 av Region Skånes nuvarande vårdplatser. En minskning med 15 20 % förefaller rimligt. Idag utförs ca 60 65 % av alla operationer som dagkirurgi. Ökning med cirka 0,5 procent förefaller rimligt även om detta varierar för olika områden Minst 50 vårdplatser Minst 20 vårdplatser Utbyggd hemsjukvård Olika internationella Minst 100 vårdplatser inklusive ASiH beräkningar uppskattar att behovet av vårdplatser kan minska med upp till 10 15 % 3 Summering Minst 360 vårdplatser Tabell 7. Sammanställning av olika åtgärder och deras effekt på vårdplatstillgången. Kostnaden för åtgärder enligt niopunktlistankan endast approximativt uppskattas. I flera fall handlar det om förbättringsarbete och utbildning i samverkan med riktade investeringar i nya arbetssätt. Åtgärderna ser olika ut för olika förvaltningar/sjukhus. Redovisade åtgärder ska utgöra en viktig del i den handlingsplan för förbättringsarbete som är under framtagande. VI. Incitamentspaket År 2010 inrättade dåvarande regering den så kallade kömiljarden som nu efter 5 år avvecklas. Syftet var att genom ekonomisk belöning till landsting/regioner med goda tillgänglighetsresultat stimulera en positiv utveckling för hela landet. Effekten på såväl nationell som på Region Skåne-nivå blev att antalet väntande minskade. Region Skåne uppvisar under senaste året en produktionsminskning vars orsaker är mångfacetterade men i hög grad en följd av personalbrist och reducerade operationsresurser och vårdplatser. Region Skåne måste nu öka produktionen och effektiviteten i vårdprocesserna för att uppnå god tillgänglighet. Även om detta i huvudsak bör ske genom 3 The potential cost savings of greater use of home- and hospicebased end of life care in England Evi Hatziandreu, Fragiskos Archontakis, Andrew Daly

riktade satsningar i enlighet med tidigare punkter i detta paket finns det också skäl att anta att riktade incitament också kan förstärka utvecklingen inom vissa områden. En Skånemodell kring incitament föreslås bestå av två delar enligt följande: o Stimulansmedel till vårdgivare som tar fram konkreta och realistiska handlingsplaner (utöver vad som omfattas av punkten om riktad kösatsning punkt II) o Stimulansmedel/belöning till vårdgivare som uppvisar hög tillgänglighet/produktion inom specifikt område se tabell nedan Stimulansmedel/incitament bör i första hand riktas mot insatser som ökar tillgänglighet och ökar vårdplatstillgång (minskar överbeläggning). Följande områden och tillhörande indikatorer föreslås utgöra grunden i ett incitamentsprogram: Område Tillgänglighet Patientsäkerhet Vårdplatser Arbetsmiljöförbättrande insatser Indikatorer (underlag för incitament) Antal väntande (besök, operation/åtgärd och MR) Andel patienter med vårdskador (VRI, trycksår, fall) Andel dagkirurgi Överbeläggning Andel sjukskrivningar Kommentar Tabell 6. Områden och indikatorer som kan utgöra grunden i ett incitamentsprogram. Minskade vårdskador leder till kortare vårdtider och frigjorda vårdplatser Ökad dagkirurgi leder till mindre överbeläggning Minskad sjukskrivning kan kopplas till arbetsmiljö och arbetstrivsel vilket är en förutsättning för låg personalomsättning Ett incitamentsprogram bör fokusera på ett fåtal områden med mätbara indikatorer av stor betydelse för tillgänglighet och vårdplatser. Det ekonomiska incitamentet måste vara tillräckligt stor för att stimulera till den önskade insatsen och det önskade resultatet. Sammantaget innebär detta att minst 120 mkr bör avsättas i en incitamentsmodell och att dessa medel fördelas efter resultat på cirka 5 till 6 indikatorer.

Ekonomisk summering Nedan tabell beskriver en summering av tillgänglighetspaketet uppdelat på olika områden. Fördelningen mellan de angivna områdena ska ses som riktvärden. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att återkomma med en slutlig fördelning av medlen mellan områdena. Hälso- och sjukvårdsnämnden får vidare i uppdrag att senast november 2015 fördela satsningen till berörda nämnder och förvaltningar. Tillgänglighetspaket (mkr) TOTAL Arbetsuppgiftsomfördelning (AUOF) 93 Regionalt remissansvar 10 Riktade kösatsningar 307 Cancersatsningar (utöver statlig 120 finansiering) Incitamentspaket 120 Frigörande av vårdplatser 100 TOTALT 750 Tabell 8. Uppskattad summering av tillgänglighetspaket