Riskreducerande åtgärd med erosionsskydd längs väg E12

SAMRÅDSUNDERLAG Riskreducerande åtgärd med erosionsskydd längs väg E12 Lycksele kommun, Västerbottens län Samrådsunderlag 2015-05-18 Samråd inför tillståndsansökan för vattenverksamhet Projektnummer: TRV 2015/36683 1

TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.1.0 Trafikverket Postadress: Box 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Riskreducerande åtgärd med erosionsskydd längs väg E12 Författare: Johanna Heikkilä, Christina Berggren, Gustav Edvinsson Ramböll Sverige AB Dokumentdatum: 2015-05-18 Ärendenummer TRV 2015/36683 Version: 0.1 Kontaktperson: Projektledare Simon Löfgren, Trafikverket

Innehåll 1. INLEDNING 1 1.1. Bakgrund och syfte 1 1.2. Samråd 2 1.3. Tidigare meddelade beslut och tillstånd 2 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 3 2.1. Lokalisering och nuvarande förhållanden 3 2.2. Gällande planer och bestämmelser 3 2.3. Utformning och genomförande 3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER 6 3.1. Riksintressen, Natura 2000 och skyddade områden 6 3.2. Naturmiljö 7 3.3. Recipienten Umeälven 8 3.4. Rekreation och friluftsliv 10 3.5. Rennäring 11 3.6. Kulturmiljö 11 3.7. Boendemiljö 11 3.8. Övrig miljöpåverkan under byggtid 12 4. DEN FORTSATTA PROCESSEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHETEN 12 5. KÄLLOR 13 Bilagor 1. Planskiss 2. Typsektioner 3. Principskiss utförande 4. Områdeskarta

1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Väg E12, ca 30 km nordväst om Lycksele förbi Kattisavan har stabilitetsproblem som behöver åtgärdas, se lokalisering figur 1. Vägbanken är förlagd på en naturlig uppgrundning mellan Umeälven och Kattisavan. Vattnet väster om vägbanken utgörs av sjön Kattisavan medan Umeälven ligger på östra sidan om vägbanken. Lutande vägräcken och sprickor i vägkanterna indikerar att rörelser i vägslänterna pågår. Den befintliga vägbanken har i många sektioner branta slänter och otillräckligt erosionsskydd och uppnår i dagsläget inte tillfredställande stabilitet. Trafikverket planerar att bygga erosionsskydd, ca 500-600 m, på båda sidor om vägen för att säkra framkomligheten på vägen. En utfyllnad av denna omfattning i ett vattenområde kräver tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Figur 1 Översiktskarta, aktuellt område inringat Lantmäteriet 1

Figur 2 Umeälvssidan av vägen, fotat i färdriktning mot Lycksele 1.2. Samråd Åtgärdens omfattning innebär att det kommer att krävas ett tillstånd för vattenverksamhet från Mark och miljödomstolen. I samband med det ska Trafikverket samråda med de som berörs av projektet. Samråd innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger de som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och byggande. Samråd sker bland annat med Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen, kommunen, vattenkraftsägaren, markägare, fiskevårdsområde, samebyar, intresseorganisationer, boende i närområdet både de som är direkt berörda av intrång och de som berörs av byggbuller eller ökad genomfartstrafik. Informationen i detta samrådsunderlag är en del av innehållet i den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas inför ansökan om tillstånd till Mark och miljödomstolen. 1.3. Tidigare meddelade beslut och tillstånd I en deldom A94/1952 för tillstånd till reglering av vattnets avrinning ur Storuman inom Stensele socken medges åtgärder för att förebygga olägenheter för flottningen bla genom att spränga av stenar och hällar på båda sidor om samt i älven i höjd med Kattisavan. Cirka 5 km nedströms Kattisavan ligger Rusfors kraftstation som drivs av Vattenfall. Kraftstationen fick tillstånd 1959 (A 20/1958). Vattenfall äger fallrättigheter på sträckan förbi Kattisavan. 2

För vägbanken finns en dom från 1961 (A7/1960 aktbilaga 35) som gav Vägförvaltningen i Västerbotten tillstånd att anlägga vägbank med trumma i Kattisavan med en prövotid för bl.a. påverkan på fisket. Denna påverkan och ersättningar reglerades i en dom från 1969 (A7/1960 aktbilaga 55). I underlaget till domen hävdade byamännen att ingen påverkan på fisket förekommit under byggtid men att skräp förts in i Avan via kraftiga strömdrag i trumman vilket försämrat nätfisket. Man konstaterade försämrad fisktillgång både efter tillkomsten av Rusfors kraftstation och efter tillkomst av vägtrumman. 2. Beskrivning av projektet 2.1. Lokalisering och nuvarande förhållanden Områdeskarta över Kattisavan redovisas i bilaga 4. Längs den aktuella sträckan av väg E12 är det idag skyltat 100 km/h. År 2011 var trafikmängden (ÅDT) omkring 900 fordon per dygn varav tung trafik utgjorde omkring 130 fordon per dygn. Kattisavans fiskevårdsområde omfattar del av Umeälven ca 5 km uppström och 5 km nedströms Kattisavan samt ett tiotal sjöar. Nordväst om aktuellt område ligger Kattisavans Camping med ett 20-tal campingtomter och 30-tal stugor. 2.2. Gällande planer och bestämmelser I området för planerade förstärkningsåtgärder gäller Lycksele kommuns översiktsplan antagen 2006 (Lycksele kommun 2006). I översiktsplanen är området utpekat som sträcka med risk för översvämning och skredrisk. Området för planerad förstärkningsåtgärd är inte detaljplanelagt. På den del av E12 där vägen passerar mellan Umeälven och Kattisavan råder strandskydd och strandskyddsdispens kommer att sökas. De föreslagna åtgärderna står ej i strid med gällande planer. 2.3. Utformning och genomförande Ett åtgärdsförlag, baserat på utförd stabilitetsberäkning och syn på plats, har tagits fram. Förslaget består av utläggning av nytt erosionsskydd som dels fungerar stabilitetshöjande dels förhindrar att finmaterial spolas ur vägbanken vilken bedöms vara en sannolik orsak till de oroliga vägräckena. Nytt erosionsskydd läggs till nivån +265,7 m vilket motsvarar 0,3 m över dämningsgränsen i Rusfors dämningsområde. Skisser på utformning av erosionsskyddet i plan samt typsektioner redovisas i bilaga 1 och bilaga 2. Erosionsskyddets utbredning i plan illustreras även i figur 3 nedan. 3

Figur 3. Illustration över erosionsskyddets utbredning markerat i orange färg. Lantmäteriet På älvssidan blir erosionsskyddet knappt 600 m långt och omfattar en area i älven på omkring 4 317 m 2 under DG (dämningsgräns). På sjösidan in mot Kattisavan blir erosionsskyddet ca 520 m långt och omfattar en area av ca 4 278 m 2 under DG. Volymen på det material som ska utgöra erosionsskydden är ca 6 772 m 3. Materialet för att bygga erosionsskyddet kommer att vara krossmaterial i fraktionen 200-600 mm. Påbyggnaden på nuvarande slänt varierar med omkring 0,9-1,2 m mäktighet. Erosionsskyddet utformas med släntlutning 1:2 som utgångspunkt och justeras beroende av släntgeometri och minsta tjockleken på erosionsskydd. Erosionsskyddet sträcker sig som mest omkring 5 m ut i vattnet jämfört med nuvarande släntfot. 4

Materialet till erosionsskyddet sidotippas från lastbil stående vid vägkant se Figur 4 och Bilaga 3. Sedan används en grävmaskin för att placera och forma erosionsskyddet, se principskiss Figur 4. Grävmaskinen går på erosionsskyddet som initialt får en bredd tillräcklig för att rymma och bära upp grävmaskinen. Allt eftersom materialet läggs ut tar grävmaskinen med sig överskottsmassorna och formar erosionsskyddet till rätt bredd. Figur 4. Principskiss på utförandet av erosionsskyddet Vändplatser tas inte med i arbetsområdet och skall inte styras vid upphandling. Det åligger entreprenören att själva bestämma lämpliga vändplatser i första hand längs det allmänna vägnätet. Byggtiden för projektet beräknas till ca 1 månad. Byggandet planeras till april/maj 2016 då vattennivån i magasinen avsänks. Mer information om vattenregleringen redovisas under avsnitt 3.3. Yrkandena för kommande tillstånd ska även ge möjlighet att utföra arbetena under andra tider på året. Förutsättningarna för detta kommer att utredas närmare vid beaktning av inkomna samrådssynpunkter. 5

3. Förutsättningar, konsekvenser och åtgärder 3.1. Riksintressen, Natura 2000 och skyddade områden Förutsättningar Väg E12 utgör riksintresse för kommunikationer enligt Miljöbalkens 3 kap 8. Väg E12 har en viktig funktion för de öst-västliga kopplingarna mellan Mo i Rana och Umeå. Väg E12 har också en viktig uppsamlande funktion för råvarutransporterna i Västerbotten. I ett stråk som börjar ca 200 m öster om planerad förstärkningsåtgärd finns ett område utpekat som riksintresse och flyttled för Vapstens sameby, se Figur 5. Området kring Kattisavan är förvinter,-vinter och vårvinterland för Vapstens sameby vilket innebär att renarna uppehåller sig i trakten från november till april. Figur 5. Miljöintressen i området. Lantmäteriet 6

I en markanvändningsredovisning som tagits fram av Länsstyrelsen tillsammans med samebyn framgår att Vapstens sameby under de senaste åren övergått till att flytta renarna med lastbil från vinterbeteslandet direkt till vårbeteslandet. Detta bland annat på grund av risker med svaga isar och svårigheter att flytta renarna efter landsvägen (Länsstyrelsen Västerbotten 2007). Möjlig påverkan och försiktighetsmått De negativa konsekvenserna för väg E12 blir kortvariga under den tid erosionsskyddet anläggs på grund av försämrad framkomlighet. På långs sikt har åtgärden positiva effekter på riksintresset E12 och säkrar fortsatt användning av vägsträckan. Konsekvenserna för rennäringen i området bedöms som små. Detta med anledning av att renarna i området enligt uppgift i huvudsak transporteras med lastbil förbi sträckan. 3.2. Naturmiljö Förutsättningar Naturmiljön inom det direkt berörda markområdet har inga speciella värden. Slänten mellan vägen och vattenområdet består av låg vegetation med gräs och ris. Inga rödlistade däggdjur, grod-och kräldjur har rapporterats i området för planerad vattenverksamhet (Artportalen 2015). Kattisavan har en unik och ovanligt rik fågelfauna och den betraktas som en av de bästa i Västerbottens inland. Närmare 132 olika arter har noterats. Baserat på inrapportering till fågelportalen mellan 2009-2014 nyttjas området kring Kattisavan främst som rastlokal och i mycket liten utsträckning som häckningslokal. I artportalen finns uppgifter från 2009 till 2014 om uppfyllda häckningskriterier i området vid Kattisavans camping (t.ex. spel, sång och lämplig biotop). Det finns under samma tidsperiod inte någon information om observerad häckning i området för förstärkningsåtgärden (Fågelportalen 2015). 7

Figur 6. Östra vägkanten av E12 mot Umeälven. Möjlig påverkan och försiktighetsmått Bullrande arbeten under byggtiden kommer sannolikt göra det mindre attraktivt för fåglar att uppehålla sig i området närmast planerade förstärkningsarbeten. Då det inte finns några uppgifter om att lokalerna i området används för häckning bedöms konsekvenserna för fåglarna som små. 3.3. Recipienten Umeälven Förutsättningar Umeälven är en reglerad älv med närmsta kraftstation, Rusfors kraftstation, ca 5 km nedströms i älven. Området kring Kattisavan ligger i Rusfors dämningsområde som är en vattenförekomst som sträcker sig upp i höjd med Storumans flygplats ca 30 km uppströms samt upp i Juktån och Blåviken. Magasinet används främst för korttidsreglering med fluktuationer inom 0,5 meter. Överytan på Umeälven vid kraftverksdammen får variera mellan + 264,3 och + 264,8 m i höjdsystem RH2000. Under perioden 10 april till 20 maj tillåts vattennivån avsänkas till + 262,5 m varefter magasinet fylls på av vårfloden. Medelvattenföringen uppströms kraftstationen är omkring 227 m 3 /s enligt flödesstatistik från SMHI. Från år 1999 till år 2013 var medelvattenföringen i april och maj 190 m 3 /s (SMHI 2015). 8

Tabell 1. Flödesstatistik från SMHI 1981-2010 HQ50 (högvattenföring med återkomsttid av 50 år) HQ10 (högvattenföring med återkomsttid av 10 år) HQ2 (högvattenföring med återkomsttid av 2 år) MHQ (medelhögvattenföring) Total vattenföring m 3 /s 845 647 421 446 MQ (medelvattenföring) 227 MLQ (medellågvattenföring) 55,9 Vattenförekomsten rusfors dämningsområde har fastställd miljökvalitetsnorm, MKN (SE718116-161684) med kvalitetskravet god ekologisk potential 2021 och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) 2015. Den ekologiska statusen är fastställd till måttlig ekologisk potential. Det är enligt Vattenmyndigheten tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2015. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås 2021. Skälen till tidsfristen 2021 har sina orsaker i kontinuitet och flödesregleringar. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) är god. I området förekommer rikligt med gädda, abborre och sik, en tillväxande stam av harr samt enstaka exemplar av öring (Kattisavans FVO 2015). Botten närmast vägen utgörs av stenar och block, se Figur 7. Hela området både kring vägen och strandområdena i Umeälven är påverkade av nivåregleringen och tidigare flottning. Många hällar och block längst strandkanterna är bortsprängda. Under våren/sommaren 2015 kommer kontroller utföras i syfte att verifiera typ av botten i närområdet. 9

Figur 7. Bottenmiljö närmast vägen Möjlig påverkan och försiktighetsmått Påverkan på fisk kan uppstå under de tider då anläggningsarbeten genomförs. Detta då arbetena medför lokal grumling och undervattensbuller. De höga ljudnivåerna bedöms inte kunna ge akuta effekter på fisk. Effekterna kommer snarare kunna påverka fiskars beteende närmast arbetena och leda till att fisken förflyttar sig bort från ljudkällan. Byggtiden planeras preliminärt till våren 2016 i samband med avsänkningen av vattenmagasinet i april och maj. Om erosionsskyddet byggs vid lågt vatten kan den största delen av erosionsskyddet läggas ut ovan vattenytan. Materialet som läggs ut är i form av större krossmaterial och kommer i sig inte att orsaka någon större grumling, dock kan viss grumling uppstå genom att krossningsrester från materialet och finmaterial från botten virvlar upp i samband med utläggningen av erosionsskyddet. Kring Kattisavan och väg E12 är vattnet relativt stillastående vilket minskar risken för transport av eventuell grumling. Mätningar på flödeshastighet i berört område kommer att utföras. Förstärkningsåtgärden medför endast kortvarig påverkan, främst i form av grumling, och bedöms inte påverka möjligheten att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten. Genom att utföra arbetet vid lågt vattenstånd minskar uppkomst och spridning av grumling. Om förstärkningsåtgärden inte genomförs kommer finmaterial från nuvarande vägbank sakta fortsätta att erodera ut i älven. 3.4. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Bron under väg E12 är anpassad för passage av mindre båtar mellan Avan och Umeälven, ledstänger finns uppsatta längs sidorna. Ett fågeltorn anpassat för personer med funktionsnedsättning finns i närheten av campingen och ger en bra utsiktsplats över älven. 10

Möjlig påverkan och försiktighetsmått Det buller som uppstår under byggtiden kan komma att göra området närmast vägbanken mindre attraktivt som rastlokal för fåglar vilket kommer påverka fågelskådningen i området negativt under en begränsad tid. Vid campingen, som utgör en populär plats för fågelskådning, bedöms störningen i ljudmiljön som liten på grund av avståndet till förstärkningsåtgärden. Bron under väg E12 kommer att ha bibehållen storlek och funktion både under byggtid och efter färdigställt erosionsskydd. 3.5. Rennäring Beskrivs under avsnitt 3.1 riksintressen 3.6. Kulturmiljö Förutsättningar I närområdet för planerad vattenverksamhet finns inte några kända fornlämningar eller områden utpekade för kulturmiljövård (Riksantikvarieämbetet 2015). Ingen påverkan på kulturmiljö bedöms uppstå under projektet. 3.7. Boendemiljö Förutsättningar Ca 250 m nordväst om planerad förstärkningsåtgärd ligger Kattisavans camping. Övrig bebyggelse ligger inne i byn Kattisavan på andra sidan sjön, ca 3-400 m bort. Genom byn går väg 978 med trafikmängden (ÅDT) omkring 40 fordon per dygn. Trafiken kan komma att öka genom byn under byggtiden. Möjlig påverkan och försiktighetsmått Boendemiljön kommer att påverkas av byggbuller och eventuell ökad trafik under byggtiden som beräknas till cirka en månad. Under hela eller delar av byggtiden kan trafiken komma att ledas om genom Kattisavans by. Trafikverket har för avsikt att hålla väg E12 öppen för allmän trafik under byggtiden. Den allmänna trafiken kan dock tillfälligt behöva stoppas av säkerhetsskäl under vissa kritiska arbetsmoment. Detta kan medföra att främst ortsvan trafik väljer att köra längs den allmänna vägen genom Kattisavan by. 11

3.8. Övrig miljöpåverkan under byggtid Byggskedet i projektet innebär en rad åtgärder och arbetsmoment som genererar störningar och risker för främst vattenmiljön. Under byggskedet hanteras ämnen som vid olycka eller spill kan påverka mark och vatten negativt. Bland dessa finns bland annat petroleumprodukter i form av drivmedel, hydrauloljor och smörjmedel. I sina projekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning. Det kan vara krav som exempelvis: Kemikalier ska hanteras och förvaras så att mark- eller vattenområde inte riskerar att förorenas av spill eller läckage. Lagring och tankning av drivmedel får ej ske närmare än 50 m från vattendrag. Saneringsutrustning ska finnas tillgängligt. Arbetsmaskiner ska drivas med miljöklassade drivmedel och miljövänliga oljor. Entreprenören har skyldighet att genom egenkontroll ansvara för att alla skyddsåtgärder följs. 4. Den fortsatta processen för ansökan om tillstånd för vattenverksamheten Inkomna synpunkter på samrådsunderlaget sammanställs i en samrådsredogörelse. Denna skickas in tillsammans med samrådsunderlaget till Länsstyrelsen för deras beslut om vattenverksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan. Om Länsstyrelsen beslutar att projektet innebär betydande miljöpåverkan ska samrådskretsen utökas. I detta fall har samrådskretsen redan initialt anpassats efter betydande miljöpåverkan och samråd sker därför med utökad krets. En miljökonsekvensbeskrivning upprättas för vattenverksamheten tillsammans med ett ansökningsmissiv med underlag som t.ex. teknisk beskrivning. Ansökan om tillstånd för vattenverksamheten skickas in till Mark- och miljödomstolen vars beslut sedan kungörs. När tillstånd erhållits kan entreprenör upphandlas och projektet genomföras. 12

5. Källor Artportalen hämtat 2015-04-08 http://www.artportalen.se/ Riksantikvarieämbetet Fornssök hämtat 2015-04-08 http://www.fmis.raa.se/ http://www.lycksele.se/upload/dokument/natur/lona/kattisavan_low.pdf http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se718116-161684 Fågelportalen hämtat 2015-04-08. http://svalan.artdata.slu.se/birds/ Trafikverket NVDB på webb hämtat 2015-04-14 https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket# SMHI vattenwebb, hämtat 2015-04-24, http://vattenwebb.smhi.se/ Länsstyrelsen i Västerbotten, 2007, Vapstens sameby, En beskrivning av samebyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel. http://www.kattisavan.se/j3/index.php/fritid/fiske Skriftlig kontakt med kontaktperson för Kattisavans fiskevårdsområde Anders Sandberg Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 13