Erosionsskydd i Dalälven E16/väg 70

Transkript

1 Samrådsunderlag inför prövning av vattenverksamhet Erosionsskydd i Dalälven E16/väg 70 Borlänge kommun, Dalarnas län TRVnr: 2013/73924 Datum:

2 Dokumenttitel: Samrådsunderlag inför prövning av vattenverksamhet, Erosionsskydd i Dalälven Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Maria Eriksson, Trafikverket Uppdragsansvarig: Fredrik Andersson, SWECO Teknikansvarig miljö: Anders Sellner, SWECO Författare: Maria Hållmarker, Ulf Ryberg SWECO Distributör: Trafikverket, Box 417, Gävle, telefon:

3 Sammanfattning E16/väg 70 är en nationell stamväg och sedan 2012 uppklassad som Europaväg. För att öka kapaciteten, standarden, trafiksäkerheten och tillgängligheten på E16/väg 70 krävs ombyggnad till mötesfri väg på sträckan Borlänge-Djurås. Arbete pågår nu med att fastställa vägplanen för etapp 2, d.v.s. sträckan Norr Amsberg Gimsbärke. I arbetet med vägplanen har riskpunkter identifierats. På flera platser går vägen nära Dalälven och för att klara stabiliteten och förebygga älvens erosionspåverkan är tre erosionsskydd planerade längs sträckan. Att anlägga erosionsskydd innebär fyllning i vattenområde vilket är vattenverksamhet enligt 11 kap 3 miljöbalken. Detta samrådsunderlag ligger till grund för att inhämta synpunkter på planerad verksamhet innan ansökan och miljökonsekvensbeskrivning tas fram och lämnas in till mark- och miljödomstolen. Vattenverksamheten innebär förstärkning av erosionsytor i strandlinje och älvslänt. Miljöpåverkan bedöms uppstå dels i anläggningsskedet då arbeten i vatten orsakar grumling. Det finns även en risk för bullerstörningar och olyckor med t.ex. läckage av bränsle eller olja i samband med att arbetsmaskiner används i anläggningsskedet. Erosionsskydden kommer att ha en långsiktig påverkan på naturmiljön, landskapsbilden och hydrologin eftersom mark tas i anspråk.

4 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BAKGRUND OCH SYFTE SAMRÅD ORIENTERING AVGRÄNSNING REDOVISNING AV ALTERNATIV NOLLALTERNATIV ALTERNATIV LOKALISERING ALTERNATIV TEKNIK ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR FYSISK PLANERING RÅDIGHET STRANDSKYDD HYDROLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN VATTENRÄTTSLIGA PRÖVNINGAR MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR VATTENMILJÖ STATUSKLASSNING OCH MILJÖKVALITETSNORMER NATURMILJÖ KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD PLANERAD VATTENVERKSAMHET GENERELL UTFORMNING LOKALISERING Gagnbro km 5/720-5/ Duvnäs km 7/420-7/ Gimsbärke km 7/830-7/ GENOMFÖRANDE FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN VATTENMILJÖ HYDROLOGISK PÅVERKAN NATURMILJÖ KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD MILJÖKVALITETSNORMER PÅVERKAN I BYGGSKEDET PROJEKTETS FORTSÄTTNING KÄLLHÄNVISNINGAR... 20

5 Bilagor Bilaga 1. Översiktskarta Miljöintressen Bilaga 2. Typsektionsritning 201G040 Bilaga 3. Tvärsektionsritning 001G0406

6 1 Inledning 1.1 Administrativa uppgifter Sökande Trafikverket Region Mitt, Box 417, Gävle Kontakt Projektledare: Maria Eriksson Tfn växel: E-post: Berörda fastigheter Samtliga fastigheter ligger i Borlänge kommun Gagnbro 1:3 Gimsbärke 66:1 Gagnbro 1:32 Gimsbärke 7:11 Gimsbärke 60:1 1.2 Bakgrund och syfte E16/väg 70 är en nationell stamväg och sedan 2012 uppklassad som Europaväg. E16 är tänkt att bli ett starkt transportstråk Gävle-Oslo via Falun-Borlänge-Vansbro-Malung och Torsby. För att öka kapaciteten, standarden, trafiksäkerheten och tillgängligheten på E16/väg 70 krävs ombyggnad till mötesfri väg på sträckan Borlänge-Djurås. I vägplanen föreslås omväxlande 1+1 och 2+1 körfält vilket innebär att vägen behöver breddas och förstärkas på vissa platser. Arbete pågår nu med att fastställa vägplanen för etapp 2, d.v.s. sträckan Norr Amsberg Gimsbärke, se översiktskarta Figur 1. Vägarbetena planeras att påbörjas 2020 och pågå under två år.

7 Figur 1. Översiktskarta etapp 2, Norr Amsberg Gimsbärke. Under arbetet med vägplanen har flera riskpunkter identifierats. På flera platser går vägen nära Dalälven och för att klara stabiliteten och förebygga älvens erosionspåverkan planeras tre erosionsskydd anläggas längs sträckan. Att anlägga erosionsskydd innebär grävning och fyllning i vattenområde vilket är vattenverksamhet enligt 11 kap 3 2p miljöbalken. Alla tre erosionsskydden överstiger bottenytan 500 m 2 vilket är gränsens för när anmälningsplikt råder enligt 19 2p Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet. Den totala ytan för alla tre erosionsskydd blir ca 2800 m 2 och samtliga erosionsskydd ska tillståndsprövas. 1.3 Samråd Innan en ansökan om tillstånd och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska Trafikverket samråda med dem som berörs av projektet. Samrådet innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger dem som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och byggande. Samråd sker med Länsstyrelsen, Borlänge och Gagnef kommun, Borlänge centrala fiskevårdsområde, fastighetsägare, kraftverksbolag och andra som är särskilt berörda. Samråd sker genom möte med Länsstyrelsen och utskick av information till övriga berörda. Om Länsstyrelsen beslutar att verksamheten utgör betydande miljöpåverkan kommer samrådskretsen att utökas. Samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning och ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

8 Informationen i detta samrådsunderlag utgör en del av underlaget för den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas inför ansökan om tillstånd till mark- och miljödomstolen. 1.4 Orientering Erosionsskydd mot strömmande vatten i Dalälven planeras att anläggas på tre platser; i Gagnbro, strax norr om järnvägsbron i Duvnäs samt i Gimsbärke. Platserna finns markerade på Översiktskarta miljöintressen, Bilaga Avgränsning Samrådet berör enbart vattenverksamheten, d.v.s. anläggande av erosionsskydd på tre lokaler i Dalälven. Ombyggnad av vägen hanteras enligt den parallellt pågående vägplaneprocessen. De miljöaspekter som bedömts påverkas av vattenverksamheten och som beskrivs i samrådsunderlaget och kommande miljökonsekvensbeskrivning är; Vattenmiljö Kulturmiljö och landskapsbild Hydrologi Miljökvalitetsnormer Naturmiljö Påverkan under byggnationstiden

9 2 Redovisning av alternativ 2.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga erosionsskydd anläggs. Detta får till följd att slänterna kommer att fortsätta erodera och så småningom riskera att spola ut vägbanken i älven. 2.2 Alternativ lokalisering Eftersom erosionsskydden anläggs där risken för skada är som störst och där de får önskad effekt är någon alternativ lokalisering inte aktuell och det kommer inte utredas närmare i ansökan. 2.3 Alternativ teknik En alternativ teknik för att erosionsskydda området kan vara spontning. Spont är en stödkonstruktion, vanligtvis av stål, som används vid t.ex. bygge av kajer, broar eller andra tillfällen där det kan uppstå förskjutning i jordlager. Det är tekniskt möjligt att driva ned stålspont i marken/vattenområdet och därmed förhindra fortsatt erosion. Alternativet har dock valts bort av flera skäl. Sponten kan ändra grundvattenflödet i slänten vilket innebär att det finns risk för uppdämning av grundvatten på uppströmssidan. Detta riskerar att försämra stabiliteten i slänten. Sponten tar bort möjligheten till en levande strandzon samt att den skarpa spontkanten bryter av i landskapsbilden då den blir ett nytt inslag i omgivande miljö. Dessutom är spontning dyrare än föreslaget alternativ, se avsnitt 5.1. Erosionsskyddet i Gagnbro ligger strax intill nuvarande vattenskyddsområde för Lennheden och innanför primär skyddszon för föreslaget vattenskyddsområde. Risk för uppdämning av grundvatten på uppströmssidan av sponten riskerar att förändra grundvattenflödet i vattentäkten. Spontväggen gör det också lättare för föroreningar att följa sponten och snabbare infiltrera vattentäkten. Påverkan i anläggningsskedet bedöms vara densamma som för det föreslagna alternativet, d.v.s. grumling i vattnet samt buller och risk för läckage av oljor från maskiner. Sammantaget bedöms spont vara ett mycket dåligt alternativ i Gagnbro och mindre bra på de andra två platserna.

10 3 Allmänna förutsättningar 3.1 Fysisk planering Inom Borlänge kommun förekommer inga detaljplaner i närheten av vägområdet. Inte heller finns några pågående planer i området. Borlänge har tillsammans med Falu kommun tagit fram en gemensam översiktsplan för kommunernas hela yta, Översiktsplan FalunBorlänge. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige i Borlänge Åtgärden strider inte mot intentionerna i översiktsplanen. Det finns ett förslag till nytt vattenskyddsområde för Lennhedens vattentäkt. Erosionsskyddet i Gagnbro hamnar inom föreslagen primär skyddszon för vattentäkten, se Bilaga 1, Översiktskarta miljöintressen. 3.2 Rådighet Trafikverket har i egenskap av väghållare rådighet att bedriva vattenverksamhet som behövs för allmän väg enligt 2 kap. 4 lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. I vägplanen, som är under fastställelse, ingår erosionsskydden i vägområdet. 3.3 Strandskydd Erosionsskydden planeras att anläggas inom område där generellt strandskydd gäller, d.v.s. land- och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänheten att ha tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djuroch växtliv på land och i vatten. Inom ett strandskyddsområde får, enligt 7 kap 15 miljöbalken, inte byggnader eller anläggningar uppföras som kan hindra allmänheten från att beträda området. Inte heller får åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Ianspråktagandet av mark kommer lokalt att förändra livsvillkoren för djur- och växtarter. Tillgängligheten till strandområdet bedöms inte påverkas av erosionsskydden. Enligt 7 kap 16 gäller förbuden i 15 inte byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. 3.4 Hydrologiska förutsättningar Flöden i älven har hämtats från Vattenregleringsföretagen i Östersund och Midvatten AB. 100-årsflödet HHQ100 är 1786 m 3 /s, angivet vid kraftverket vid Forshuvud, Borlänge, vilket är det närmast nedströms liggande kraftverket. Medelflöden i älvsträckan mellan Gimsbärke och Gagnbro har hämtats från SMHI ( och redovisas i Tabell 1.

11 Tabell 1. Flödesstatistik ( ) i Dalälven mellan Gimsbärke och Gagnbro, SMHI. Total stationskorrigerad vattenföring [m³/s] HQ HQ HQ2 735 MHQ 774 MQ 293 MLQ 108 Vattennivåer har hämtats ur BatMan, trafikverkets förvaltningshjälpmedel för broar och andra byggnadsverk och handlingen för bygget av järnvägsbron i Duvnäs (nr ). Bron byggdes år I ritningsmaterialet för den bron har hämtats vattenståndsuppgifter för dimensionering av erosionsskydd mot Dalälven efter sträckan Borlänge-Djurås. Vattennivåer vid Duvnäsbron (RH2000) redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Vattennivåer vid Duvnäsbron. Vattennivåer vid Duvnäsbron (RH2000) HHW ,1 MHW +151,7 MW +150,9 LLW +150,3 Tvärsnittsarean i älven är från bottenscanningen och vid HHW100 uppskattad till ca 1490 m 2 vid sektion 5/780, d.v.s. vid Gagnbro. 3.5 Geotekniska förhållanden Den befintliga vägen går till största delen på sedimentjordar längs Dalälvens dalgång och bitvis även nära älven. Delar av vägsträckan ligger på en åsbildning, Badelundaåsen, som längs åtgärdssträckan i princip följer älven i nordvästlig riktning. På en del sträckor där vägen går nära Dalälvens strand förekommer det erosion i älven och rörelser i alltför brant ställda vägslänter. Ravinbildningar är vanligt förekommande längs vattendragen i området. Silt- och finsand är den fraktion av naturlig jord som är vanligast förekommande längs sträckan Borlänge-Djurås och det är samtidigt de kornfraktioner som är allra känsligast för erosion av vatten. Bottenkartering har utförts av Amphitech år 2005 för Midvatten ABs räkning och använts i stabilitetsberäkningar och dimensionering av erosionsskydd. 3.6 Vattenrättsliga prövningar Det finns tecken på att erosionsskydd förekommit tidigare men med tiden spolats ut i älven. Några handlingar eller beslut angående detta har inte hittats. Närmaste reglering nedströms är Forshuvuds kraftverk i Borlänge som ägs av Fortum.

12 4 Miljöförutsättningar 4.1 Vattenmiljö Dalälven avvattnar ett område som upptar nästan 6,5 procent av Sveriges yta och är därmed det fjärde största sammanhängande vattensystemet i landet. Avrinningsområdet är mångskiftande och består av både fjäll, skogar, jordbruksmarker och myrar. Dalälvens huvudfåra är ca 540 km lång. Förekomst av fisk och fiskarter är varierande i älven, de vanligaste fiskarterna i Dalälven och dess sjöar är abborre, gädda och mört. Enligt uppgift från Borlänge centrala fiskevårdsområde är det främst kräftfiske (signalkräfta) som förekommer i den här delen av älven. 4.2 Statusklassning och miljökvalitetsnormer Den delen av Dalälven som rinner mellan Djurås och Borlänge utgör en vattenförekomst i VISS, SE ( Vattenförekomsten är preliminär och ingick tidigare i SE Den föreslagna statusen från 2015 är Måttlig Ekologisk status och Uppnår ej god Kemisk status. Den föreslagna miljökvalitetsnormen är God ekologisk status 2021 samt God kemisk ytvattenstatus med två typer av undantag, mindre stränga krav för kvicksilver och pentabromerad difenyleter samt tidsfrist för kadmium och tributyltennföreningar. 4.3 Naturmiljö Vägen går genom ett område som utpekas av Länsstyrelsen som ett övrigt intresse för naturmiljön Älvlandskapet mellan Bäsna och Lennheden med Gimsklack. Området utgörs av en 8 km lång sträcka mellan Borlänge och Gagnef som präglas starkt av Badelundaåsen som följer älven. Åsen omges av mäktiga sand- och mofält som bildats efter landisens tillbakadragande. Utöver det övriga intresset för naturmiljö finns inga särskilt utpekade skyddsvärda områden eller förekomst av skyddade arter där erosionsskydden ska anläggas. Slänterna där erosionsskydden planeras att anläggas är bevuxna av gräs och sly, se foton i Figur Kulturmiljö och landskapsbild I närheten av det föreslagna erosionsskyddet i Duvnäs ligger Ingmar Bergmans brygga. Bryggan har uppkallats efter Ingmar Bergman då han som barn tillbringade ett flertal somrar i byn Gimsbärke. I övrigt finns inga utpekade kulturvärden på eller vid platserna för erosionsskydd. Norr om älven består landskapet av böljande åkrar och lövridåer av björk och gråal. Vägen går nära älven på de platser där erosionsskydden planeras att anläggas. Det syns tydliga spår i terrängen var det finns behov av erosionsskydd.

13 5 Planerad vattenverksamhet 5.1 Generell utformning För att säkerställa vägens långsiktiga funktion på problemsträckor föreslås erosionsskydd i älv och utflackning av vägslänter. Samtliga erosionsskydd planeras att konstrueras på samma sätt och föreslås byggas av 1,2 m tjockt lager av sprängsten, fraktion mm med d mm. Skyddet delas i två lager, ett med fraktion mm närmast slänten och ett yttre med fraktion mm som bildar överytan. Skyddet dras från botten (ca +149) och upp till HHW100+0,3 m (+153,4). Se Bilaga 2 typsektionsritning 201G0401. Eftersom älven är reglerad med en fluktuerande yta som påföljd så är det is och mekaniska påkänningar som dimensionerar erosionsskyddet. Vid normalvattenstånd kommer det mesta av erosionsskyddet att ligga i slänten ovanför vattenytan. Erosionsskyddets yttre lager (under högsta vattennivån) föreslås utföras av sprängsten mm. Rundat material kan användas som tätning. För att anpassa erosionsskydden till omgivande miljö föreslås slänter över högsta vattennivån att täckas med kokosmattor, frösås och planteras med örtpluggar. 5.2 Lokalisering Gagnbro km 5/720-5/860 Strax norr om Gagnbro, ca 200 m väster om bron över Broängesbäcken, finns en brant slänt ned mot älven (33-35 ), se foto Figur 2. Sprickor, räcken och träd visar tecken på krypning i slänten. I samband med undersökning av slänten utförde Vectura senare en lodning av botten utanför slänten i km 5/780, se Bilaga 3 Tvärsektionsritning 001G0406. Det konstaterades då att det fanns grovt material, sten och block, på botten närmast stranden. Bottenlutningen var ganska liten. Ingen påtaglig erosion på slänten under vattnet kunde konstateras. Erosionsskydd, ca 140 m (1400 m 2 ), föreslås byggas i älven och slänten från botten och upp till högsta vattennivån. Ungefärlig mittpunkt för erosionsskyddet är ; (SWEREF99 TM).

14 Figur 2. Brant slänt ned mot Dalälven i Gagnbro som behöver erosionsskyddas Duvnäs km 7/420-7/470 På sträckan mellan järnvägsviadukten i Duvnäs och Gimsbärke ligger vägen på flera ställen nära älven. Slänterna mot älven står brantare än fyllnadsmaterialet i banken klarar av med följd att det bildas sprickor i vägkant, lutande räcken osv. Jämförelse mellan två utförda bottenundersökningar visar också att erosionen i älvfåran nära land är ganska betydande på sträckan närmast Gimsbärke. För att få en stabil slänt och för att motverka erosion i vägslänten behövs erosionsskydd byggas i älven. Erosionsskydd, ca 50 m (ca 500 m 2 ), föreslås byggas i älven och slänten strax innan Ingemar Bergmans brygga vid km 7/420-7/470, se foto Figur 3. Ungefärlig mittpunkt för erosionsskyddet är ; (SWEREF99 TM)

15 Figur 3. Brant slänt ned mot Dalälven i Duvnäs som behöver erosionsskyddas Gimsbärke km 7/830-7/920 Förhållandena vi Gimsbärke är desamma som för de andra lokalerna. Vid km 7/830-7/920 kommer totalt ca 90 m av vägslänten mot älven att erosionsskyddas (ca 900 m 2 ) se foto Figur 4 och 5. Ungefärlig mittpunkt för erosionsskyddet är ; (SWEREF99 TM)

16 Figur 4 och 5. Brant slänt ned mot Dalälven i Gimsbärke som behöver erosionsskyddas. 5.3 Genomförande Erosionsskydden kommer att anläggas från land. Skydden kommer att byggas ut successivt så att en grävmaskin kan köra ut på stenläggningen för att komma åt att fylla i vattenområdet. Arbetena föreslås utföras vid lågvatten och under en period på året då de har minst negativ påverkan på vattenmiljön.

17 6 Förutsedd miljöpåverkan 6.1 Vattenmiljö Den största miljöpåverkan på vattenmiljön bedöms vara i anläggningsskedet då grumlande arbeten utförs. Grumling kan påverka djur- och växtliv genom förändrade ljus- och syreförhållanden. Grumling kan ha en negativ inverkan på lekbottnar för fisk. Den grumling som uppstår bedöms till stor del kunna begränsas om skyddsåtgärder vidtas och tidpunkten för arbetena styrs till tider utanför lek- och kläckningsperiod. Vattenlevande organismer, naturmiljövärden samt arter påverkas även genom att bottenyta tas i anspråk för att anlägga erosionsskyddet. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) kommer att beskriva förekomsten av lekbottnar i området, möjliga skyddsåtgärder för att minimera grumling samt möjlighet att styra åtgärden i tid. 6.2 Hydrologisk påverkan Erosionsskyddets och släntflackningens tvärsnittsarea under HHW100 kommer att ta ca 13 m 2 av totala tvärsnittsarean i anspråk d.v.s. mindre än 1 % av älvens totala tvärsnittsarea vid HHQ100. I MKB kommer den minskade tvärsnittsareas påverkan på strömningshastigheten och effekter av detta att beskrivas. 6.3 Naturmiljö Det utpekade övriga intresset för naturmiljön bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Naturmiljön i slänterna över högsta vattenlinjen kommer att redogöras för mer utförligt i MKB. 6.4 Kulturmiljö och landskapsbild Påverkan på kulturmiljön kommer att bli mycket begränsad. Landskapsbilden kommer att förändras något i och med att den del av erosionsskyddet som vid normalvattenstånd kommer att ligga ovanför vattenytan kommer att framträda som ett stenigt strandparti. Tillfällig påverkan sker även genom att slänterna ned mot älven som är idag bevuxna med träd, sly och gräs kommer att avverkas och därmed påverka landskapsbilden i begränsad utsträckning. Utformningen av erosionsskydden och anpassning till omgivande miljö kommer att redogöras för i miljökonsekvensbeskrivningen. Ingmar Bergmans brygga kommer inte att påverkas av erosionsskydden. 6.5 Miljökvalitetsnormer I kommande miljökonsekvensbeskrivning ska vattenverksamhetens påverkan på möjligheterna för vattenförekomsten att nå fastställda miljökvalitetsnormer beskrivas. 6.6 Påverkan i byggskedet Den största påverkan kommer att ske i byggskedet då störningar i form av grumlande arbete i vatten och buller kommer att förekomma. Påverkan i form av grumling redovisas i avsnitt 6.1 Vattenmiljö.

18 Grävare och andra arbetsmaskiner kommer att användas. Dessa orsakar buller. Det finns även risk olyckor och läckage av t.ex. bränsle och hydrauloljor från arbetsmaskiner. Åtgärder för att minimera dessa risker och åtgärder för att minska effekterna vid eventuellt läckage kommer att redogöras för i MKB.

19 7 Projektets fortsättning Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar därefter ställning till om vattenverksamheten bedöms medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska utökat samråd ske. Därefter kan Trafikverket lämna in ansökan och miljökonsekvensbeskrivning till markoch miljödomstolen.

20 8 Källhänvisningar Granskningshandling E16/väg 70, Borlänge-Djurås, etapp 2. Trafikverket VISS Vatteninformationssystem Sverige, november 2015 Länsstyrelsen Dalarnas webbgis, november Översiktsplan FalunBorlänge, 2014-o6-17 Tekniskt PM Geoteknik, E16/väg 70, Amsberg-Gimsbärke, etapp 2 Flödesdata, Så mår Dalälvens sjöar, Länsstyrelsens PM nr 2011:04