Slutrapport rörande resultat, åtgärder och riskbedömning av markföroreningar i området vid före detta Ljungdahls Färgfabrik

Slutrapport rörande resultat, åtgärder och riskbedömning av markföroreningar i området vid före detta Ljungdahls Färgfabrik KS10.192 2009-12-08 Conny Sävmo 1

1 Sammanfattning Den sammantagna bedömningen är att föroreningar i form av metaller, lösningsmedel och olja finns, men att de inte utgör några stora risker i dagsläget. Detta utifrån den markanvändning som gäller idag. Ändras användningen får en ny riskbedömning göras. Så länge människan har funnits har vi påverkat omgivningen omkring oss med föroreningar, bland annat i form av avfall. När industrialismen kom igång ökade också föroreningarna och spridningen av dem. Fram till andra världskriget var utsläppen av föroreningar relativt små men efter kriget ökade levnadsstandarden, vilket innebar att människans påverkan på miljön av flera anledningar ökade och då även mängden föroreningar. Först 1969 antog Sverige den första egentliga miljölagstiftningen, miljöskyddslagen, vilket innebar att kraven skärptes på hantering av miljöfarliga kemikalier, avfall och metallhaltigt avloppsvatten m.m. 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft, vilket innebar ett ännu bättre redskap att juridiskt kunna arbeta med föroreningar. 2004 antog Lerums kommun lokala miljömål för arbetet med förorenade områden, vilket utmynnat i att en agenda skapats för hur och när vissa åtgärder ska vara gjorda från kommunens sida, både med utgångspunkt på pågående och avslutade verksamheter. Målen tydliggjorde behovet av att kartlägga och förebygga risken för att föroreningarna påverkar miljö och hälsa. Förutom att föroreningar kan läcka ut i vattendrag eller påverka grundvatten kan de också, bland annat när de finns i gas- eller partikelform, innebära en direkt risk för hälsopåverkan. 2

2 Ljungdahls Färgfabrik Arbetet med Ljungdahls Färgfabrik initierades 2002 då miljöenheten fick en förfrågan från vårdcentralen. Där misstänktes att de cancerfall, i första hand bröstcancer, som personalen drabbats av kunde härröras från förorenad mark från den gamla verksamheten. Arbetet har pågått i perioder eftersom arbetet med förorenad mark sker etappvis. Efterbehandlingsprojekt, som detta räknas som, delas in enligt nedan: När ett miljöproblem identifierats påbörjas initieringsskedet. Under denna diskuteras föroreningspotential, spridning, risker, problemets storleksordning, ansvarsfrågan samt finansiering. Ett visst inventeringsarbete ingår i detta skede. Görs bedömningen att mer behöver göras görs en så kallad förstudie. Denna ska klargöra om misstankarna om att det kan finnas föroreningar stämmer och en enkel riskbedömning görs, dvs. är situationen sådan att man bör gå vidare eller inte. Görs denna bedömning så utförs en huvudstudie, vars syfte är att kartlägga föroreningarna mer i detalj, vilka mängder samt var de finns. Oftast görs också en fördjupad riskbedömning, vilket ska utröna om föroreningarna utgör risk för människors hälsa eller miljön. Är bedömningen att föroreningarna på platsen inte utgör någon stor risk drivs inte ärendet vidare. Bedöms däremot föroreningarna utgöra stora risker görs en åtgärdsutredning, som en del av huvudstudien. Denna ska bringa klarhet i vilka åtgärder som är lämpligast, vilket beror på förutsättningarna på plats. Ibland är sanering bästa åtgärd medan det i andra fall kan vara att i första hand förhindra utläckage av föroreningar. Oavsett vilken bedömning som görs tas beslut om det vad som gäller för området. I det första fallet kan fastighetsägaren, som en försiktighetsåtgärd, föreläggas att anmäla schaktarbeten och liknande till nämnden. I det andra fallet tas beslut om föreläggande om vissa åtgärder, exempelvis sanering. För detta område kommer fastighetsägarna att föreläggas om det första alternativet. Dessa beslut meddelas inskrivningsmyndigheten så att de kopplas till fastigheten via fastighetsregistret, vilket görs för att förhindra att besluten inte förlorar sin legalitet om fastigheten byter ägare eller liknande. Undersökningarna har konstaterat att föroreningar finns i området. Miljöenhetens bedömning är dock att utifrån rådande situation, att riskerna med föroreningarna är små. Det med bakgrund av dagens markanvändning, den fortsatta hanteringen från enhetens sida i kombination med att de föroreningarna som konstaterats finns på ett relativt stort djup och att de är bundna till jordpartiklarna i marken. De flyktiga ämnena har heller inte konstaterats läcka in i några byggnader i området. Föroreningarna kan heller inte kopplas till de konstaterade cancerfallen på vårdcentralen, eftersom inga höga halter av föroreningar i vårdcentralens inomhusluft påträffades. 3

3 Bakgrund 3.1 Miljömål 2004 antog Lerums kommun lokala miljömål för arbetet med förorenade områden. En agenda skapades för hur och när vissa åtgärder ska vara gjorda från kommunens sida, både med utgångspunkt på pågående och avslutade verksamheter. Det övergripande lokala miljömålet anger att förorenade områden skall kartläggas, undersökas och vid behov åtgärdas. Samtliga områden som identifierats inom riskklasserna "mycket stor risk" och "stor risk" skall vara undersökta och vid behov åtgärdade senast 2015. De områden som riskklassats under "stor risk" har delats upp i pågående och avslutade verksamheter. För avslutade verksamheter lyder målet År 2008 skall samtliga områden där ingen verksamhet bedrivs vara undersökta. I de fall efterbehandling behöver ske skall denna vara påbörjad senast 2010. Det arbete som gjorts rörande Ljungdahls Färgfabrik återkopplas till detta delmål och miljöenheten bedömer att målet kommer att nås. För pågående verksamheter ser den juridiska aspekten lite annorlunda ut och därför är målet för dessa också lite annorlunda. Målet för dessa är istället följande Samtliga områden skall vara fördjupat riskbedömda senast 2010. De områden där miljöteknisk undersökning fordras skall vara undersökta senast 2012. För de områden efterbehandling fordras så skall denna vara utförd senast 2015. 4

3.2 Verksamheten Från ca 1910 till mitten av 1970-talet drev C Ljungbergs Handels och Fabriks AB (Ljungdahls Färgfabrik) verksamhet på fastigheterna Torp 2:9, Torp 2:19 och del av Torp 20:4. I fabriken tillverkades färger, fernissor, fogar, båtbottenfärger, kitt, mönja, rengöringskemikalier m.m. I verksamheten användes en stor mängd miljö- och hälsoskadliga ämnen som klorerade lösningsmedel, PCB, olja och metaller (kadmium, bly, krom, kobolt, koppar, kvicksilver m.fl.). Verksamheten var något spridd, fabriksdelen låg på den fastighet som idag är bebyggd med polishuset och den del som var lager låg där vårdcentralens parkering ligger, inklusive en liten del av gång- och cykelbanan som gränsar till denna. Området är beläget intill Säveån, som nedströms Aspen är Natura 2000-område Bild 1. Översiktsbild över färgfabrikens placering i Lerums centrum.. 5

6 2 8 2 Slutrapport rörande resultat, åtgärder och riskbedömning av markföroreningar i området vid före 2 8.4 V å r d c e n t r a l Ko n t o r 2 :9 2 8.3 TORP 2 :19 2 0:4 2 8.0 L r 2 2 8.7 v e å n 2 7.4 2 8 HAL L SÅS 2 :4 1 2 8.4 Bild 2. Ljungdahls färgfabrik, inkl. lager, med rivna byggnader (blå färg) och nuvarande byggnader (rödbrun). 6

3.3 Kommunens arbete Arbetet har för kommunens del blivit så omfattande för att ansvarsutredningen visade att ingen verksamhetsutövare kunde ställas till svars. Det kunde inte heller någon av de nuvarande fastighetsägarna, då fastigheterna förvärvats innan miljöbalkens inträde. I dessa fall faller ansvaret på det allmänna, det vill säga kommunen. Lerums kommun har därför bedömts juridiskt ansvarig för föroreningarna. Arbetet som gjorts har till störst del utförts av Miljöenheten och arbetet för detta ärende har det i huvudsak varit att granska det inkomna materialet i form av provplaner, bedömningar, slutsatser mm som konsulter tagit fram. I uppgiften har också ingått att göra upphandling av konsulterna och ekonomisk redovisning av bidragsmedel. Till att börja med inventerades vilka föroreningar som kunde misstänkas finnas på platsen, var de kunde misstänkas finnas, inom vilket område som verksamheten hade pågått etc. Nästa del låg i att söka bidrag för en förstudie, vilket följdes av att göra upphandlingen av densamma. Uppdraget tillföll Sweco VIAK och arbetet med själva undersökningarna gjordes hösten 2004 och kompletteringar våren 2005. Utifrån resultaten och bedömningarna i förstudien drogs slutsatsen att gå vidare med en huvudstudie. Upphandling av denna gjordes och konsultfirman GeoInnova fick uppdraget. Undersökningarna gjordes i huvudsak under våren 2007 med vissa kompletteringar under hösten. 3.3.1 Ekonomi För projekt/arbeten med förorenad mark kan erhållas statliga medel för undersökningar och bedömningar. De statliga bidragen finansierar då 90 % av totalsumman för kostnaden för undersökningarna. De övriga 10 % står i detta fall kommunen själva för, i huvudsak i form av nedlagd arbetstid. De erhållna medlen för förstudien låg totalt på ca 330 000 kr och enhetens nedlagda tid för arbete med förstudien var drygt 400 timmar, vilket med dåvarande timkostnad motsvarade ca 280 000 kr. För huvudstudien erhölls bidrag med knappt 610 000 kr och enhetens nedlagda arbete, ca 310 timmar, värderades till 210 000 kr. Anledningen till att kostnaden för enhetens del inte blev lika hög för huvudstudien berodde till stor del på att enheten då hade större erfarenhet av denna typ av ärende, speciellt för moment som upphandling. Totalkostnaden för projektet så här långt är alltså omkring 1 430 000 kr, varav kommunen har bidragit till nästan 600 000 kr i form av nedlagd arbetstid. 3.3.2 Tillsynsmyndighet Hade verksamheten funnits idag hade Länsstyrelsen haft tillsynen av en verksamhet i denna storlek och typ och av den anledningen är länsstyrelsen tillsynsmyndighet av detta objekt. Då länsstyrelsen även är den instans som fördelar de statliga bidragsmedlen från Naturvårdsverket, så har de haft två roller i detta ärende. 7

Hade inte Lerums kommun startat arbetet med området så hade Länsstyrelsen förr eller senare ställt krav på kommunen såsom ansvarig att vidta någon typ av åtgärd eller undersökning. 3.4 Arbetsmetoder 3.4.1 Förstudien Valet av provpunkter i förstudien gjordes i första hand utifrån var det misstänktes finnas föroreningar. Provtagningar gjordes i två omgångar, den andra för att ytterligare kontrollera vissa förhållanden konstaterade vid den första. Prover togs i jord, grundvatten samt på sediment i ån. Jordproverna togs med en metod som kallas skruvborrning (se bild ovan), där man borrar sig ner i marken och sedan tar upp jord som analyseras. Grundvattenprover togs i grundvattenrör som sattes ned i vissa av provhålen i samband med jordproverna och sedimentprover i Säveån togs av dykare. Vid förstudien togs det; 26 prover (från 17 punkter) med jordprover; 8 prover (från 7 punkter) där grundvatten testades samt 3 punkter med sediment i Säveån. Bild 3. Provtagning med skruvborrbandvagn vid vårdcentralen. 3.4.2 Inomhusluften Inomhusluften har undersökts vid två tillfällen, 2003 (Löfqvist & Annefors) och 2006 Sällsten, VMC). Den första undersökningen gjordes på initiativ från vårdcentralens 8

fastighetsägare. Vid den undersökningen kontrollerades att inomhusmiljö uppfyllde krav enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 200:3. Den undersökning som utfördes av VMC 2006 (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum) var inriktad speciellt på de föroreningar som detekterades vid förstudien, i huvudsak klorerade lösningsmedel. Bild 4. Sedimentprovtagning i Aspen 3.4.3 Huvudstudien De undersökningar som togs i huvudstudien var provtagning av porluft i mark (6 prover, varav 1 prov under polishusets källare), provtagning av jord genom skruvborrning (20 prover), grundvatten via grundvattenrör (11 prover, vissa av proverna togs med särskild provtagare pga. de lättflyktiga klorerade lösningsmedlen), ytvatten (6 prover i Säveån) och sediment i sjön Aspen (3 prover). 9

4 Resultat 4.1 Sammanfattning av föroreningar I nedanstående tabell sammanfattas föroreningsstatus i olika medier i området eller i omgivningen. Media\Föroreningshalt Inga/Mycket låga Måttliga Höga/Mycket höga Inomhusluft Porluft i mark Jord - metaller Jord - organiska ämn. Grundvatten - metaller Grundvatten - org. Ytvatten Sediment Säveån Sediment Aspen 4.1.1 Inomhusluften Inomhusluften undersöktes vid 2 tillfällen, 2003 och 2006. Slutsatserna av de båda undersökningarna är att halterna var normala för inomhusluft. Vinylklorid, trikloreten och tetrakloreten har inte kunnat detekteras och låg således under lågrisknivå. Aromater har kunnat detekteras men ligger även här under angivna riktvärden och härstammar förmodligen främst från trafiken. Enligt professor Lars Barregård (VMC) är de föroreningar som upptäcktes vid vårdcentralen, klorerade lösningsmedel, kopplade till en specifik typ av levercancer och något samband mellan föroreningarna och de cancerfall som anställda drabbats av misstänks således inte. 4.1.2 Porluft i mark Klorerade lösningsmedel nedbrytningsprodukter av dessa och även andra lösningsmedel har detekterats. De uppmätta maxhalterna har jämförts mot hygieniska gränsvärden från AFS (2005), som avser gränsvärden för exponering under en arbetsdag. Alla värden ligger under eller långt under dessa gränsvärden. 10

4.1.3 Jordprover Visar på höga halter av metaller, i huvudsak på polishussidan, men även söder och öster om VC parkering. Dock ligger föroreningarna i de flesta fall (undantag södra polishuset) på ganska stort djup o hårt bundna. Vad gäller organiska ämnen, så har höga halter av alifater, aromater och PCB analyserats. Aromater har främst påträffats vid VC o vid dess parkering, alifater vid punkten norr om polishuset och PCB i södra änden av samma fastighet. 4.1.4 Grundvatten Inga höga halter av metaller uppmättes under huvudstudien. Höga halter av organiska ämnen har detekterats i punkten norr om polishuset, främst alifater. 4.1.5 Ytvatten I princip uppmättes inga skillnader i föroreningshalter uppströms respektive nedströms Ljungdahls, dvs. föroreningarna bedöms inte läcka ut från området. 4.1.6 Sediment i Säveån Sedimenten i ån hade inga höga halter föroreningar, troligen på grund av att det var svårt att hitta finkornigt sediment, eftersom strömhastigheten i ån är hög. De föroreningar som eventuellt har läckt ut har med all säkerhet följt med det strömmande vattnet ut till Aspen. 4.1.7 Sedimenten i Aspen Måttligt höga halter av kvicksilver (Hg), nickel (Ni) och höga halter av krom (Cr) uppmättes. 11

2 8 2 Slutrapport rörande resultat, åtgärder och riskbedömning av markföroreningar i området vid före 2 6 1:2 9 2 Fogmassetillverkning Sä v e å n 0401 0403 LP114 LP115 0503 2 6 G LP111 2 :9 0502 0501 2 8 LP113 G Ko n t o r LP112 0402 2 0:4 2 7.4 Ungefärligt läge 2 8.4 för tidigare cisterner 0404 Giftbod 8 2 HAL L SÅS 2 :4 1 2 8.4 LV108 LV109 0510 LV105 2 8.3 0509 0506 LS122 0511 LV101 0410 0411 LV107 TORP 0508 LV106 2 :19 0409 LS121 LS120 LÖ126 LÖ125 LÖ127 0408 2 8.0 0507 G L r 2 G V å r d c e n t r a l LV102 2 8.7 2 0 Bild 4. Horisontell utbredning av metallföroreningar som förekommer i halter över MKM GV i marken (markerade med rött). Bly förekommer i alla rödmarkerade punkter förutom LS 121 där Kvicksilver är förhöjd. 12

5 Bedömning Med bakgrund av vilken användning av marken i dagsläget och de föroreningar som finns på platsen så är den sammantagna bedömningen att inte driva ärendet vidare. Orsaken till detta är att de föroreningar som förekommer ligger på i sammanhanget relativt stort djup och de föroreningar som förekommer är hårt bundna till jordpartiklarna. Ändras användningen får en ny riskbedömning göras. 5.1 Bedömning hälsorisker De hälsorisker som kan identifieras är i huvudsak inandning av förångade lösningsmedel, främst i vårdcentralen. Detta undersöktes vid VMC:s inomhusluftsmätning, vilken kunde konstatera att bensen, toluen och xylener låg under de riktvärden som finns och vad gäller klorerade lösningsmedel så var halterna så låga att de inte kunde uppmätas. Övriga hälsofaror kan vara intag av jord, hudkontakt med jord/damm, inandning av damm och intag av fisk. Dessa risker bedöms som mycket små utifrån nuvarande användning av området samt hur området ser ut, dvs. bebyggd och med relativt stora asfalterade ytor. 5.2 Bedömning miljörisker De risker som kan identifieras som miljörisker är främst utläckage av föroreningar från området ut i Säveån och vidare ut i vattensystemet. Utifrån rådande situation så bedöms denna risk som liten, då de flesta föroreningarna är hårt bundna till jordpartiklarna i marken. Detta gäller främst metall- samt PCB-föroreningarna. Vad gäller lösningsmedel och klorerade lösningsmedel har det inte konstaterats att de rör sig i marken, samtidigt som de ligger på relativt stort djup. Detta gäller även den petroleumförorening som upptäckts norr om polishuset, vid gränsen till Bostadsrättsföreningen Åkantens fastighet. Ytvattenproverna bekräftar också denna bedömning, då de inte visade några tecken på något utläckage från området. 5.3 Konsultens bedömning Nedanstående finns konsultens bedömning punktvis. Västra delen, norr om polishuset, bör åtgärdas. Föroreningen (alifater, oljeprodukt) är troligen ganska lokal och därmed relativt enkel att åtgärda. Västra delen, söder om polishuset. Metall- och PCB-föroreningar förekommer relativt ytligt (Kolla hur djupt). Vad gäller metaller är det i första hand bly som åsyftas. Enklare åtgärder rekommenderas. Östra delen, söder om vårdcentralen (VC), området vid "giftboden". I normala fall skulle detta område åtgärdas, men eftersom platsen ser ut som den gör parkering och rabatter med buskar, så är bedömningen osäker. Föroreningen gäller främst metaller och enklare åtgärder kan övervägas. 13

Östra delen, nära vid vårdcentralens fasad. Här anser konsulten att föroreningssituationen är otillfredsställande (lösningsmedel) och att det i dagsläget är acceptabelt vad gäller inomhusluften men att åtgärder bör vidtas för att säkerställa detta även på lång sikt. 5.4 Länsstyrelsens bedömning Objektet var tidigare klassad till riskklass 1 enligt MIFO-metoden "Mycket stor risk". Riskklassningen är en uppfattning om hur stor risken kan vara för människors hälsa och/eller miljön. Objektet har efter undersökningarna (för- och huvudstudien) omklassats till riskklass 2 "Stor risk". Statliga bidragspengar prioriteras i dagsläget enbart till objekt som tillhör klass 1. Objektet bedöms därför inte vara prioriterat för att få medel för att göra en åtgärdsutredning. (Aktuell bedömning har gjorts utifrån nuvarande användning av mark i vatten i området.) 14

6 Fortsatta åtgärder Den risk som miljöenheten i huvudsak ser, om markanvändningen är densamma, är om någon vill exploatera marken ytterligare, exempelvis att schaktarbeten eller liknande dras igång. Det finns då risk för att omgivningen exponeras för föroreningarna, när de grävs upp igen. För att minska risken för att detta händer kommer miljöenheten att förelägga fastighetsägarna om att sådana åtgärder ska anmälas till miljöenheten. Detta kommer också att registreras i fastighetsregistret, vilket innebär att kraven kvarstår även om fastigheterna byter ägare. Av samma skäl kommer fastighetsägaren till vårdcentralen föreläggas om att ventilationen inte får ändras jämfört med idag. Kommunicering har gjorts med fastighetsägarna till vårdcentralen, polishuset samt bostadsrättsföreningen som gränsar till området om föroreningssituationen i marken och vad fortsatta åtgärder eller krav förväntas bli. 15