Studiemallar för grundkurser 2013

Relevanta dokument
Organisatoriskt handlingsprogram

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

O. Organisation och stadgar

Organisatoriskt handlingsprogram

Studieplan för SSU Stockholm

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

UNF:s arbetsplan

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning

IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning

ORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM DISTRIKTSKONGRESS

S-studenters långtidsplan fram till 2020

Förbundsstyrelsens förslag nr

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

Utkast till UNF:s arbetsplan

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Vad är anarkism? en introduktion

Verksamhetsplan 2015/2016

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Syfte och mål med kursen

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

DÅK 2014 O D I NSSK O LAN FEBRU A R I 2 014

- Vår ideologi, en socialdemokratisk maktanalys - Vår organisation - Aktuell politik - Socialdemokraterna Framtidspartiet

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Facklig-politisk Spetsutbildning

Scouternas gemensamma program

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Feminism för alla. Feministiskt initiativ - Valplattform riksdag 2014

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Vindelns folkhögskola Tolerans Jonas Hasselqvist Expo akademien Projektrapport Vt 2012

En stad medarbetare. En vision.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

(S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE 2015

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Landsorganisationen i Sverige 2013

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Religionskunskap. Ämnets syfte

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Verksamhetsplan & Budget

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid Antagna av kongressen 2015

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Guide till HELSINGBORG

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

STUDIEPLAN BLEKINGE PARTIDISTRIKT

Handslag för ett framtidsparti

Vi vill bygga framtiden

Studier Socialdemokraterna i Gävle. Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet - 1 -

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

2000. Alla behövs stoppa rasismen 1 maj Alla behövs 1 maj Tillsammans mot klyftor och egoism.

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Dagens föreläsare EXPO En berättelse om tystnad. Visions värderingar. Niclas Nilsson

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar.

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Lär dig mer om facket!

Statens skolverks författningssamling

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

Stockholm Styrelsen föreslår representantskapet. Att. ställa sig bakom föreslaget till remissvar på partiprogrammet enligt förslaget

MHF-Ungdoms policy. mot sexuella trakasserier inom hela verksamheten. Beslutad av MHF-Ungdoms förbundsstyrelse

Hemtentamen politisk teori II.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kursplan: Samhällskunskap

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Transkript:

Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations främsta uppgifter tillsammans med att samla och att påverka. Eller så kan man se det som att alla tre förutsätter varandra. Våra kurser är ett skäl till att många går med och genom att ha många och bra kurser så kan vi samla fler till organisationen. Skolningen krävs också för att kunna påverka. Genom att förbereda oss genom att studera ideologi, lära oss argumentera och se politiska samband så ökar vi vår förmåga att påverka. t med det här dokumentet är att lägga en gemensam grund för kunskapsnivån i organisationen. Målen som anges är lägsta nivån som måste finnas för varje steg i grundkurserna. Men utöver målen så är det upp till distrikten att sätta sin egen prägel på sina kurser. Ellinor Eriksson Johanna Storbjörk Joel Ensjö Förbundssekreterare Studieledare Studieombudsman

Mål och syfte med grundkurser Grundkurserna syftar till att utjämna förutsättningarna för alla att medverka i organisationens verksamhet och att kunna påverka riktningen för organisationen och dess ställningstaganden. Kurserna ska minska kunskapsskillnader mellan generationer av medlemmar. Målet för vår utbildningsverksamhet är ta bort de olika förutsättningar som kan finnas beroende på klassbakgrund, tidigare utbildningsnivå eller andra faktorer. De ska också se till att alla ska känna sig inkluderade och får känna att de utvecklas både politiskt men också som person. Efter varje SSU-kurs ska medlemmen Känna sig inspirerad att fortsätta sitt politiska engagemang Känna sig inkluderar och välkomnad i den sociala gemenskapen Känna sig intellektuellt utmanad Viktiga principer för grundkurser Folkrörelsepedagogiken Våra kurser bedrivs med folkrörelsepedagogik. Det innebär att alla i gruppen har kunskaper och erfarenheter att tillföra gruppen som alla kan lära sig av. Det innebär att rollen som handledare och föreläsare inte bara handlar om att förmedla sin egen kunskap utan en mins lika viktigt uppgift är att se till att alla få utrymme att dela med sig av sina kunskaper, tankar och erfarenheter. Det handlar inte heller om att proppa folk fulla med fakta utan mer om att få alla att förstå tankemönster, strukturer och möjligheter. Praktisk feminism, antirasism och antidiskriminering. Även om vi verkar för ett förändrat samhälle så är vi en del av en omvärld. Det innebär att strukturer och hierarkier som finns utanför följer med in i vår verksamhet även om vi inte gillar det. Så därför är det viktigt som handledare att försöka uppmärksamma strukturer och händelser som går emot våra idéer om ett jämställt, jämlikt samhälle fritt från diskriminering och förtryck. Det kan handla om att motverka jargoner som folk känner sig obekväma i. Det handlar också om att undvika att fördela praktiska arbetsuppgifter runt kursen enligt traditionella könsroller. Det handlar om att se till att alla deltagare tillåts att få ta lika mycket plats och visas lika mycket respekt både från handledaren men också från de andra deltagarna. Lekar, samkväm och social gemenskap Lekar och andra övningar är en viktig del i våra utbildningar för att öka den sociala gemenskapen, för att bryta olika typer av barriärer och att utjämna hierarkier. Det är viktigt att handledaren deltar på samma villkor som alla andra och kan inte stå utanför samkvämet. Som handledare handlar det också om att hitta övningar och lekar som tvingar folk att öppna upp sig själva och minskar avstånden mellan deltagarna. Samtidigt så måste övningarna vara accepterade av alla och inte utsätta någon deltagare i en alltför generande position som den känner sig obekväm i.

Utvärderingar Utvärderingar syftar både till att förbättra utbildningen för handledaren men också till att deltagarna ska få känna att de är med och påverkar framtida utbildningar till det bättre. Mål och innehåll för respektive grundkurs SSU ETT t med SSU Ett är att ge medlemmar grundläggande kunskaper om vad SSU är och står för, hur organisationen fungerar och hur man kan påverka SSU och samhället med hjälp av SSU. Kursen ska ge en grundläggande utbildning där medlemmen ska få kunskaper om organisationens ideologi, historia och strukturer. Organisationens struktur och hur man påverkar organisationen Medlemmen ska få lära sig om de olika leden i organisationen, klubbar, kommuner, distrikt och förbund. Vilka olika uppgifter och funktioner de har och syften de fyller. Man ska också lära sig om hur man påverkar de olika leden bland annat hur man skriver motioner och förslag men också hur mötesformalia fungerar och vad olika ord betyder. Arbetarrörelsens tidiga historia och det fackliga löftet Under SSU Ettan ska man få kunskap om organisationen och arbetarrörelsens tidiga historia. När och hur uppstod den, hur såg det politiska klimatet och samhället ut då och vilka var med och skapade organisationerna. Fackföreningsrörelsens roll och betydelse bör tas upp och även det fackliga löftet ska förklaras. Grundläggande socialdemokratiska värderingar och ideologi Deltagarna ska också få lära sig om grundläggande socialdemokratiska värderingar och ideologi. Tankar och idéer om grundläggande värderingar såsom frihet, jämlikhet och solidaritet bör tas upp och förklaras. Grundläggande kunskaper om klassamhället och dess påverkan på individer och hur dess strukturer påverkar samhället på olika sätt bör förmedlas. Kopplingen mellan klass och hur det påverkar olika vardagliga saker bör tas upp, gärna med hjälp av vardagliga exempel såsom skola och bostad. Feminism och antirasism Feminism och antirasism ska tas upp som egna moment. Både deras kopplingar till våra grundläggande värderingar och till klassamhället ska förklaras men också hur rasistiska och strukturer och patriarkatet kan finnas även i samhällen och strukturer som annars är skenbart jämlika. Egna politiska åsikter Alla deltagare ska under ettan också få pröva på att få framföra egna politiska åsikter och resonemang och få pröva dem mot de kunskaper de har fått om vår ideologi. Man kan med fördel använda olika typer av värderingsövningar och debattövningar för detta. Efter en SSU Ett ska deltagarna Ha grundläggande kännedom om SSUs organisation och politik Känna till hur man påverkar inom organisationen

Känna till och förstå grundläggande historiska samband kring arbetarrörelsens uppkomst Förstå syftet med det fackliga löftet Känna till och förstå grundläggande centrala för socialdemokratin ideologiska begrepp Känna till och acceptera SSU socialistiska, feministiska och antirasistiska arbete och ideologi Ha fått pröva på att formulera politiska åsikter Ha fått pröva att framföra politiska åsikter SSU TVÅ Steg två syftar till att ge medlemmen utökade verktyg för att kunna påverka organisationen och samhället. Den syftar också till att ge medlemmen verktyg för att kunna genomföra sociala, kulturella och politiska aktiviteter för att kunna påverka samhällsutvecklingen och den politiska opinionen. I steg två ska medlemmen också få kunskaper om viktiga socialdemokratiska reformer och hur de har påverkat samhället. Modern socialdemokratisk historia, politiska reformer och folkhemmet Under den här kursen ska medlemmarna få kunskaper om modern socialdemokratisk historia. Vilka stora politiska reformer har genomförts och hur har de påverkat samhällsutvecklingen. Uppbyggnaden av folkhemmet och den betydelse denna idé har betytt för socialdemokratin bör förklaras. t är både att skapa förståelse om historiens betydelse för att kunna se hur moderna politiska skeenden hänger ihop men det ska också fungera som inspiration för tankar kring framtida politiska reformer. Klubbverksamhet, politiskt förändringsarbete och politisk aktivism Mycket fokus på tvåan ska också ligga på att stärka folk i det lokala politiska engagemanget, framförallt på klubb- och kommunnivå. Medlemmarna ska få verktyg och inspiration kring olika typer av verksamhet och hur den kan påverka politiken. Det handlar både om den funktion som social, kulturella, studie- och politisk klubbverksamhet kan ha och hur den i sig kan hjälpa till att utjämna klasskillnader och bryta andra hierarkier i samhället. Medlemmen ska också få verktyg att kunna påverka politiska beslut både genom engagemang i folkvalda parlament men också hur man genom olika typer av politisk aktivism kan påverka dem. Framföra en politisk åsikt Medlemmen ska också få kunskaper och praktiskt övning i hur man kan framföra en politisk åsikt i olika fora och få pröva sina argument. Internationell solidaritet Under tvåan ska också den internationella solidariteten förklaras och vilken betydelse den har idag och har haft genom SSUs historia. Efter en SSU Två ska medlemmen Ha kunskap om modern socialdemokratisk historia, stora reformer och

uppbyggnaden av folkhemmet Ha kunskap om och känna sig inspirerad kring klubbverksamhet och olika typer av lokal politiskt aktivism Ha kunskap om hur man påverkar politiska beslut i och genom de folkvalda parlamenten Ha fått öva på att framföra en politisk åsikt och politiskt påverkansarbete Ha förståelse och insikt om arbetarrörelsens internationella arbete och vikten av internationell solidaritet SSU TRE Steg tre syftar till att ge medlemmen fördjupad kunskap om vår ideologi. Den syftar också till att ge kunskaper om andra politiska ideologier och vilka skillnader och gemensamma beröringspunkter som finns både i dag och genom historien. Demokratisk socialistisk ideologi och centrala ideologiska begrepp Medlemmen ska under en trea få lära sig mer om demokratisk socialistisk ideologi och olika centrala ideologiska begrepp och teoretiska modeller. Historiska definitioner kring klass och olika ekonomiska teorier bör gås igenom men också hur samhällsutvecklingen, feminismen och mer tydliga antirasistiska idéer har utvecklat vår ideologi. De historiska och moderna skillnaderna och likheterna mellan andra socialistiska ideologier ska också förklaras. Andra stora ideologier Under trean ska också skillnaderna och likheterna mellan andra stora ideologier förklaras. Vilka gemensamma tankemönster, begrepp och idéer har periodvis genom historien varit gemensamma och hur förhåller de sig till varandra idag bör förklaras. Hur förhåller sig dagens svenska politiska partier till de stora ideologierna bör också förklaras för att kunna sätta det i ett nutida sammanhang. Förtryckande strukturer En del av kursen ska också förklara andra förtryckande strukturer utöver de ekonomiska och hur de samverkar med varandra. Här ska bland annat mer avancerade feministiska analyser av samhället förklaras. Efter en SSU Tre ska medlemmen Ha djupare förståelse för demokratisk socialistisk ideologi och gemensamma drag och skillnader från andra socialistiska ideologier såsom kommunism och anarkism Ha djupare förståelse för centrala ideologiska begrepp Känna till, förstå och känna igen andra stora politiska ideologier såsom liberalism, konservatism och fascism och för dessa centrala begrepp Ha kunskap om olika typer av strukturer och förtryck och kring hur dessa samverka