Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter Karin Lundquist
DAGENS AGENDA Gruppintroduktion Stöd och lagkrav för att ställa miljökrav vid upphandling särskilt energi! Workshop: ställer ni miljökrav? IT-produkters miljö- och sociala aspekter Om våra IT-relaterade kriterier Workshop: erfarenheter/ upphandlingsexempel
DELTAGARE OCH FÖRVÄNTNINGAR Namn Arbetsplats Funktion Omfattas av energitjänstedirektivet vilka åtgärder? Vad jag vill ha svar på om miljökrav och IT-produkter i dag
Stöd och lagkrav för att ställa miljökrav i IT-upphandlingar
OFFENTLIG UPPHANDLING SKA VARA ETT FÖREDÖME Offentlig sektor upphandlar för 600-800 MDR årligen Koldioxidutsläpp IT-sektor = flygsektorn (3 %) IT i använder hälften av verksamhetselen i kontorslokaler (37 kwh/m 2) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Verksamhetsel, kontor 51% IT Belysning Kök, tvätt Övrigt 30% 40% 20% 10% 0% 5% 3%
EU 2020-STRATEGIN: MÅL KLIMAT OCH ENERGI EU Växthusgasutsläpp -20 % 20 % från förnybara energikällor Energieffektivitet +20 % Sverige Växthusgasutsläpp -40 % 50 % från förnybara energikällor Energieffektivitet +20 % Fossilfri fordonsflotta 2030 Energitjänstedirektivet: upphandling pekas ut som särskild åtgärd
EU Sverige Vid upphandling Energieffektiviseringsdirektivet 2014 Energieffektiva myndigheter SFS 2009:893 Genomföra två av sex valbara åtgärder Använda Miljöstyrningsrådets avancerade krav Energitjänstedirektivet 2006/32/EG Energieff i kommuner och lt SFS 2009:1533 Strategi för energieffektivisering Genomföra strategin Genomföra två av sex valbara åtgärder Använda Miljöstyrningsrådets avancerade krav Miljökrav vid upphandling Energimärkningsdirektivet 2010/30/EU Energimärkningslag SFS 2011:721 Sträva efter högsta energieffektivitetsklass Energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (EG) nr 106/2008 Minst använda EnergyStar Deltagande EMAS (EG) nr 1221/2009 Miljöledning i statliga myndigheter SFS 2009:907 Grön IT 2010-2015 1) Anskaffning 2) Drift och användning 3) Möten och resor Använda Miljöstyrningsrådets kriterier
NYA ENERGIEFFEKTIVISERINGSDIREKTIVET Offentliga organ ska köpa produkter, tjänster eller byggnader som: 1. Uppfyller högsta energieffektiviseringsklassen 2. Om inte finns klassning endast köpa produkter som uppfyller ekodesignförordningen 3. Köpa kontorsutrustning som uppfyller Energy star 4. Endast köpa däck som uppfyller den högsta energiklassificeringen för drivmedelseffektivitet 5. Kräva i tjänsteavtal att leverantören endast använder produkter som uppfyller ovanstående krav 6. Endast köpa eller hyra byggnader som uppfyller lägst de minimikrav i direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda
VI HJÄLPER ER ATT NÅ SVERIGES MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
WORKSHOP STÄLLER NI MILJÖKRAV FÖR IT? Vilka miljöaspekter/krav är viktiga för er? Finns politiska beslut (miljöpolicy, klimatmål)? Vilka slags krav ställer ni idag? Använder ni Miljöstyrningsrådets krav? Varför/varför inte? Hur kan du i din roll påverka arbetet och organisationen för att nå era mål? Hur följer ni upp/tycker ni att er uppföljning ska bedrivas?
IT-produkters miljö- och sociala påverkan
MINDRE RESURSKRÄVANDE PRODUKTER CRT LCD/LED OLED 40 cm 110 W 20 kg 3 cm 45 W 5 kg 3 mm 11 W 2 kg
MÅNGA BLEV EN
MEN VI KÖPER FLER PRODUKTER
IT-PRODUKTER, NYCKELTAL GLOBALT Antal datorer som används: o 1 MRD 2008 o 2 MDR 2014 Antal datorer, försäljning: o 350 miljoner 2011 o 518 miljoner, prognos 2016 Källa: IDC
IT-PRODUKTER, NYCKELTAL SVERIGE Försäljning datorer: o 2,1 miljoner 2011 o Varav? % till offentlig sektor Omsättning statliga ramavtal ITprodukter o 3,7 MDR SEK 2010 Källa: Elektronikbranschen
POSITIVA MILJÖASPEKTER FÖR IT-PRODUKTER Effektivisering och optimering inom industri, transporter, boende och byggande (övervakning och styrning av processer, smarta mätare för statistik och uppföljning av energiförbrukning) Dematerialisering (tjänster som e-handel, distansarbete, distansmöten och e-förvaltning som ersätter andra processer i samhället och därmed minskar belastningen) Tekniska innovationer som i sig är energieffektiva (virtualiseringsteknik, tunna klienter, smart grids (intelligenta elnät), utveckling av elektroniska komponenter (högre kapacitet, mindre energi), molntjänster)
SPARA PENGAR! Kommuner ligger långt fram avseende Grön IT (Umeå) Besparingspotential 7 MDR per år Varav 700 miljoner inom ett år utan investeringar IT-chefen äger frågan, liten inblandning från andra förvaltningar Gör GIT Audit
SPARA PENGAR! > 4000 MSEK Datakonsolidering Virtualisering Tunna klienter/bärbara datorer Datahallar Support Energisparprogram Färre skrivare Dubbelsidig utskrift Ca 400 MSEK Grön IT i IT Ca 2500 MSEK Virtuella möten Arbetsordrar IP-telefoni Digitala nycklar, Autogirering, E-fakturor E-lönebesked Grön IT som substitut Anhöringsvård Flexibel arbetsplats, Lokalplanering Ruttoptimering, Fastighetsstyrning Grön IT i processer
Hög Dubbelsidig utskrift 50 msek Energisparprogram 145 msek Kort tid innan betydande effekt Lång tid innan betydande effekt ROI E-mailtill kommunmöten 90 msek E-lönebesked 115 msek Tjänsteresor 250 msek Autogirering 250 msek Inkommande e-fakturor 1000 msek IP telefoni 750 msek Skolskjuts 1200 msek Virtualisering 77 msek Tunna klienter/bärbart 113 msek Flexibelt arbetssätt 700 msek Fastighetsstyrning 1200 msek Anhörigvård 600 msek Effektivisering av datahallar 30 msek Låg Liten Stor Investeringsstorlek
NEGATIVA MILJÖASPEKTER FÖR IT-PRODUKTER Tillverkningsfas (sociala effekter, kemikalier, energi) Användningsfas (energi, inomhusmiljö i form av luftkvalitet, buller) Slutfas (avfall, sociala effekter)
IT-PRODUKTERS LIVSCYKEL, MILJÖ i: 3-6 år u: 6-12 år Råvaruutvinning och förädling Tillverkning (komponenter och produkt) Användning Resthantering Återvinning, metaller och energi (förbränning) Återanvändning Resursutarmning, växthuseffekt, ozonnedbrytning, försurning, övergödning, marknära ozon, toxicitet, ekotoxicitet, avfall (markanvändning, deponi, förorenad jord). Deponi
IT-PRODUKTERS LIVSCYKEL, SOCIALA ASPEKTER Belga_AFP_Emannuel Peuchot AFP Sydsvenskan Råvaruutvinning och förädling Tillverkning (komponenter och produkt) Användning Resthantering Långa arbetspass, monotona arbetsuppgifter, låga löner, undermåliga arbetsförhållanden, ingen rätt att organisera sig, självmordsförbud, sjukdomsfall, olyckor, förgiftning, dödsfall. Greenpeace Deponi
FÖRENKLAD LCA MED KLIMATFOKUS Energi (el, bränsle), gaser med kraftigt växthuspåverkande effekt (SF 6, NF 3 ) Produktionsfas Användningsfas Slutfas Koldioxidekvivalenter
MSR:S KRAV IT-OMRÅDET Datorer och bildskärmar Dokumenthanteringsutrustning Telefoni Nätverk AV-produkter Krav på energi, kemikalier och buller Uppdatering pågår
KRAVNIVÅER Bas Avancerad Spjutspets
MSR:S KRAV IT-PRODUKTER Energikrav baseras på EnergyStar, frivilliga EU/industriinitiativ (IPP, CoC), lagstiftning (ekodesign, energimärkning), TCO Kemikalier: varierad nivå! RoHS undantag och prioriterade ämnen, kandidatlistan REACH, miljömärkning, SIN-listor Ljud: för datorer, skrivare (Statskontoret), projektorer (TCO)
Datorer
DATORER Är resursintensiva (produktion av dator med bildskärm kräver ca 1,8 ton olika material, 22 kilo olika kemikalier, energi som motsvarar 240 kilo fossila bränslen och 1 500 liter vatten) Innehåller flera olika farliga ämnen som tungmetaller och flamskyddsmedel Använder energi Har en ganska kort livslängd Orsakar ett flertal sociala och miljömässiga effekter i sin livscykel
VILKEN FAS STÖRSTA MILJÖPÅVERKAN?
VILKEN FAS STÖRSTA MILJÖPÅVERKAN?
MILJÖKRAV, PRODUKTIONSFAS Informationskrav koldioxidutsläpp? Använd längre Köp uppgraderbart o modulkonstruktion o tillgängliga reservdelar o standardiserade komponenter Återanvänd internt eller via specialiserade företag HP
TRE STEG TILL ENERGIEFFEKTIV DATOR Byt stationär mot bärbar Använd energikrav enligt MSR eller energimärkning (lagkrav) Identifiera mest effektiva utrustning inom t.ex. EnergyStar
STÄLL KRAV UTÖVER ENERGY STAR
Dokumenthanteringsprodukter
DOKUMENTHANTERINGSPRODUKTER Använder mycket energi Fokus på inomhusmiljö inte bara ljud utan även andra emissioner Papper mycket stor andel av en skrivares miljöpåverkan i livscykeln Avfall
MFD BÄRBAR DATOR
TRYCKMETOD OCH ENERGIANVÄNDNING
TRYCKMETOD OCH AVFALL
DOKUMENTHANTERINGSPRODUKTER PAPPER CRU = Customer Replaceable Units, förbrukningsartiklar
Telefoni
TELEFONI OCH NÄTVERK Många leverantörer ligger långt framme vad gäller kemikalier för telefoni! Nätverk, knepigare att ställa energikrav (funktion går före) Energikrav främst på mobilladdare, no-load Trådlösa telefoner? Krav på användarbeteende?
TELEFONI ANVÄNDARBETEENDE
AV-produkter
AV-PRODUKTER Energikrav för tv följer energimärkning + sensorkrav Projektorer, energikrav enligt TCO (tar hänsyn till bildkvalitet) Ljud (projektor) Kvicksilver
NÅGRA RÅD PÅ VÄGEN Utgå från tillgängliga beslut politiska klimatmål, miljöpolicy etc Tänk efter före behovsanalys viktig Samarbeta! Upphandlare miljösamordnare IT-avdelning Fråga oss!
MSR:s upphandlingsverktyg finns fritt tillgängligt på www.msr.se karin@msr.se 08-50 10 55 53