Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun

Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun Kartläggning av skolbiblioteken som pedagogisk resurs

Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsningar... 1 1.4 Ansvariga nämnder... 1 1.5 Metod... 1 2 Nationella direktiv...2 2.1 Skollagen (2010:800)... 2 2.2 Skolinspektionens krav på skolbibliotek... 2 2.3 Bibliotekslagen (2013:801)... 2 3 Beskrivning av kommunens styrning...2 3.1 Mål och budget 2015-2017... 2 3.2 Biblioteksplan för Södertälje kommun... 3 3.3 Riktlinjer för skolbiblioteken i de kommunala skolorna i Södertälje... 3 4 Skolbibliotek i Södertälje kommun...3 4.1 Skolbibliotekens kvalitet... 4 4.2 Skolbiblioteken som pedagogisk resurs... 4 4.3 Folkbiblioteken som pedagogisk resurs... 5 5 Beskrivning av intervjuade grundskolor...5 5.1 Blombacka skolan... 5 5.2 Pershagenskolan... 5 6 Svar på revisionsfrågorna och slutsatser...6 6.1 Slutsatser... 7 Bilaga 1 Källförteckning...8 0

1 Inledning 1.1 Bakgrund Skollagen(2010:800) fastslår i 2 kap. 36 att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Enligt skolinspektionen omfattas även de fristående skolorna av denna bestämmelse. Bestämmelsen ställer krav på varje skolledare att ge eleverna tillgång till skolbibliotek som stöd för lärande och kunskapsutveckling. Skolinspektionen betonar också skolbibliotekets pedagogiska funktion, vilket gör det viktigt att biblioteket bemannas med en pedagogisk resurs som kan vara till stöd för elever och lärare både i och utanför klassrummet. 1.2 Syfte Syftet med kartläggningen är att översiktligt beskriva om eleverna i grundskolan har tillgång till skolbibliotek i den utsträckning som skollagen och Skolinspektionen kräver i fråga om utbud, möjlighet till användning som pedagogisk resurs samt anpassning till elevernas behov. För att uppnå syftet med granskningen besvaras följande delfrågor: Hur är tillgången till skolbibliotek i Södertäljes kommunala grundskolor? Hur är bibliotekens kvalitet? I vilken omfattning används skolbiblioteken som pedagogisk resurs? I vilken omfattning används folkbiblioteken som pedagogisk resurs? Är det tillräckligt med skolbibliotek så att folkbiblioteken inte blir överbelastade? 1.3 Avgränsningar Fristående skolor omfattas inte av granskningen eftersom dessa huvudmän står under Skolinspektionens tillsyn. 1.4 Ansvariga nämnder Utbildningsnämnden. 1.5 Metod Kartläggningen har gjorts genom intervjuer med följande funktioner: Skolexpert på utbildningskontoret Bibliotekspedagog på Blombackaskolan Bibliotekarie på Pershagensskolan Utöver intervjuer har relevanta styrdokument granskats (se bilaga Källförteckning). 1

2 Nationella direktiv 2.1 Skollagen (2010:800) Skollagen (2010:800) fastslår i 2 kap. 36 att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen gäller såväl offentliga som fristående skolor. Tidigare krav gällde bara skolbibliotek i grund- och gymnasieskolor och skolor som drevs av kommuner och landsting. Av propositionen (2009/10:165) som skollagen bygger på framgår att organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel. Likaså att tillgången på skolbibliotek ska kunna ordnas på olika sätt, beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. Skolornas och elevernas olika behov och förutsättningar ska kunna medföra variation i organiserandet av skolbibliotek. 2.2 Skolinspektionens krav på skolbibliotek Skolinspektionen har i skrivelsen Skolbibliotek (daterad 2011-09-30) tolkat skollagens bestämmelse, samt angett vilka krav som ställs för att en skola ska anses ge sina elever tillgång till skolbibliotek. Kraven är: Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 2.3 Bibliotekslagen (2013:801) Bibliotekslagen (2013:801) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet vilket innefattar bland annat av folkbibliotek och skolbibliotek. Kommuner ansvarar för folkbibliotek. Varje kommun och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet, och de får till stor del bestämma biblioteksplanens utformning. Bibliotekslagen ställer krav på att varje kommun ska ha folkbibliotek som är tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotek ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Samtidigt som de ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. På folkbiblioteken ska allmänheten få låna avgiftsfritt eller på annat sätt få tillgång till litteratur. 3 Beskrivning av kommunens styrning 3.1 Mål och budget 2015-2017 Kommunfullmäktige anger i Mål och budget 2015-2017 att långsiktig inriktning för utbildning är att varje barn och elev ska ges möjligget att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. Förskolan och skolan ska stärka barnens och elevernas självkänsla och ge 2

dem framtidstro. Det övergripande målet är att barn och elever når de mål som finns för förskolan respektive skolan. Alla beslut och aktiviteter ska utgå från detta övergripande mål. Vidare anges att fullmäktiges långsiktiga mål är att resultaten i förskolan och skolan ska förbättras. 3.2 Biblioteksplan för Södertälje kommun Som nämns tidigare fastslår bibliotekslagen (2013:801) att varje kommun och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Kommunens biblioteksplan antogs av fullmäktige den 28 april 2014 och gäller perioden 2014-2017. Av biblioteksplanen framgår att den omfattar hela den kommunala biblioteksverksamheten och ger förutsättningar för en samlad och samverkande biblioteksorganisation över verksamhetsgränserna. Den anger inriktningen för samtliga kommunala bibliotek samt mål, och utvecklingsuppdrag avseende tillgänglighet, utbud, barn och unga, vuxnas lärande och digitalt lärande. 3.3 Riktlinjer för skolbiblioteken i de kommunala skolorna i Södertälje Utbildningskontoret har utifrån skollagen och skolinspektionens krav tagit fram riktlinjer för skolbiblioteken i de kommunala skolorna. Riktlinjernas syfte är att vägleda och stödja skolorna i arbetet med att utforma och utveckla skolbiblioteken. Av riktlinjerna framgår att skolbiblioteken ska vara tillgängliga vilket innebär fysisk närhet och regelbundna öppettider. De ska ansvaras av personal med relevant kompetens och vara bemannad med personal som har god litteraturkännedom. Personalen ska delta i utbildningskontorets nätverk för bibliotekspersonal (Skolbiblioteksgruppen). Skolbibliotekens roll är att främja elevernas lust för att läsa och att lära, likaså erbjuda möjligheter att skapa och använda information. De ska med hjälp av hjälpmedel stödja elever med särskilda behov. Vidare anger riktlinjerna hur skolan ska bedriva strategiskt arbete och styrning av skolbiblioteket. Skolan ska upprätta en strategisk plan för definition av skolbibliotekets roll samt ge skolbibliotekspersonalen ett tydligt uppdrag. Det ska skapas förutsättningar för samarbete mellan skolbibliotekspersonalen och övrig pedagogisk personal. Slutligen anges ett krav på att dokumentation och utvärdering av skolbibliotekets aktiviteter sker samt att mål- och handlingsplaner följs upp. 4 Skolbibliotek i Södertälje kommun Skolexperten beskriver att i samband med upphandling av skolbibliotekssystemet Dantek 2014, gjorde utbildningskontoret en kartläggning av skolbiblioteken. Resultatet visade variationer avseende tillgång, öppettider och bemanning. Likaså att vissa skolor inte uppfyllde skollagens bestämmelse samt skolinspektionens krav. En åtgärd som vidtogs var framtagande av riktlinjer syftande till standardisering av skolbiblioteken och ett dokument för styrning på skolnivå. En ytterligare åtgärd var att de skolbibliotek som inte uppfyllde skollagens bestämmelse samt skolinspektionens krav fick ta fram handlingsplaner. Handlingsplanerna följdes löpande upp av utbildningskontoret, så att samtliga skolor skulle från höstterminen 2015 ge elever tillgång till skolbibliotek. Skolexperten uppger att samtliga skolor, med undantag för Ronnaskolan, har tillgång till skolbibliotek. Ronnaskolan kommer att i januari 2016 ge sina elever tillgång till skolbibliotek. Tidigare har folkbibliotek även fungerat som skolbibliotek. Skolexperten menar att det är svårt att förklara exakt varför det varit så, det kan till exempel ha varit till följd av 3

kommunaliseringen av skolan och att tidigare lagstiftning inte betonat skolbibliotek i samma utsträckning som aktuell skollag. Tillgång på skolbibliotek har bidragit till att folkbiblioteken inte är lika överbelastade som tidigare. Gränssnittet mellan skolbibliotek och folkbibliotek har tydliggjorts. Därtill har det blivit striktare för skolor att använda av folkbiblioteken, till exempel måste skolor boka tid hos folkbiblioteken. 4.1 Skolbibliotekens kvalitet Enligt skolexperten varierar kvaliteten mellan skolorna. Vissa skolor har en kvalitet som uppfyller nationella direktiv samt riktlinjerna. Dessa skolor har kommit en bit i det strategiska arbetet och styrning av skolbiblioteken. Däremot, skolorna med hög kvalitet har kommit längre och där är skolbiblioteken en del av den pedagogiska verksamheten. Exempel på faktorer som lyfts fram som styrande för kvaliteten är bemanning, skolbibliotekens roll, tradition av att ha ett skolbibliotek och skolans strategiska arbete och styrning. Bibliotekspedagogen framhäver bemanning och adekvat kompetens som förutsättningar för hög kvalitet. Risken finns annars att skolbibliotek används enbart för lån och tillbakalämnande av böcker. Utbildningskontoret har som till följd av nationella direktiv vidtagit en rad kvalitetshöjande åtgärder. Skolbibliotekssystemet Dantek har upphandlats för att höja skolors administrationsnivå av litteratur och medier. Vissa skolor har valt att införa systemet medan vissa har valt att fortsätta använda skolbibliotekssystemet Book-IT. Moraberg studiecentrum har valt en manuell hantering av lån och tillbakalämnande av litteratur, då de utifrån skolbibliotekets omfattning inte såg ett behov. Skolexperten menar att skolor kan, genom ett gemensamt system, dra nytta av stordriftsfördelar vid exempelvis inköp av litteratur. Bibliotekarien ser upphandling av Dantek som en verifikation på att skolbibliotek är ett prioriterat område. En ytterligare åtgärd har varit formandet av Skolbiblioteksgruppen. Dess målsättning är att utveckla kvaliteten inom skolbiblioteken i de kommunala skolorna genom ett kollegialt lärande och med utgångspunkt i kommunens riktlinjer. Skolbiblioteksgruppen består av intervjuad skolexpert samt biblioteksansvariga på såväl skolbibliotek som folkbibliotek. Skolbiblioteksgruppen har en viktig del i att driva kvalitetsarbetet. Intervjuade är positiva till den och känner delaktighet i att få vara med och bygga upp biblioteksverksamheten. Som tidigare nämns har skolors handlingsplaner följts upp. Någon formell uppföljning med rapportering till utbildningsnämnden har inte gjorts utan nämnden har delgetts muntlig information. Enligt skolexperten har former uppföljning ännu inte fastslagits. Prognosen är att de fastslås innan sommaren 2016. 4.2 Skolbiblioteken som pedagogisk resurs Skolbibliotekens funktion som pedagogisk resurs korrelerar med skolbibliotekens kvalitet. Skolorna som har en hög kvalitet använder skolbiblioteken i högre grad som pedagogisk resurs. Bibliotekspedagogen lyfter fram en rad faktorer som påverkar i vilken utsträckning som skolbibliotek ska användas som pedagogisk resurs. En faktor är skolledningens roll i skapande av mål för skolbibliotek. Mål styr förväntan. Ifall mål med skolbibliotek är likt ett folkbibliotek med främst utlåning och tillbakalämnande då är sannolikheten stor att skolbiblioteket inte används som en pedagogisk resurs. Tid är också en faktor. Till exempel en heltidstjänst skapar utrymme för god tillgänglighet och strategiskt arbete. Kunskap om 4

skolbibliotek ses också som en faktor. God kunskap påverkar alltså det strategiska arbetet och styrning av skolbibliotek. 4.3 Folkbiblioteken som pedagogisk resurs Enligt skolexperten finns ett nära samarbete mellan utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Tillsammans gör de gemensamma satsningar, såsom en utredning av Bokbussen som alternativ, för att öka barn och ungas måluppfyllelser. Folkbibliotekens Sagostunder lyfts fram av intervjuade. Bibliotekspedagogen lyfter fram Berättarministeriet 1 som en viktig pedagogisk resurs. Vidare tilldelas elever lånekort för låning av litteratur och medier. 5 Beskrivning av intervjuade grundskolor 5.1 Blombacka skolan På Blombackaskolan går 610 elever från förskoleklass till årskurs 9. Skolan har två skolbibliotek; ett huvudbibliotek för elever i årskurser 4-9 och ett bibliotek för förskoleklassårskurs 3. De används endast av skolans elever. Biblioteket för årskurs 4-9 är öppet varje dag mellan 12:15 15.00/16.00, och bemannas av en bibliotekspedagog. Bibliotekspedagogen framhåller regelbundna öppettider som viktiga för att ge så många elever som möjligt chansen att upptäcka och komma till biblioteket. På förmiddagarna är bibliotekspedagogen ute i skolklasserna samt tar emot grupper i biblioteket för olika typer av verksamhet, som till exempel bokprat, bokcirklar och berättande. Huvudbibliotekets bestånd uppgår till cirka 4 000 böcker. Skolan använder bibliotekssystemet BOOK-IT vilket även stadsbiblioteket använder sig av. Enligt bibliotekspedagogen görs ingen formell uppföljning eller utvärdering av skolbiblioteksverksamheten. Utvärderingen som görs är snarare kopplat till enskilda aktiviteter som läsveckan och läsgrupper. Det saknas stöd och metoder för utvärdering. Enligt bibliotekspedagogen används skolbiblioteket som pedagogisk resurs just genom bibliotekspedagogens arbete. Dennes arbete formas tillsammans med lärare samt efter egna idéer utifrån skolans mål. Då prioriteringar är nödvändiga fokuserar bibliotekspedagogen något på mellanstadiet. Eleverna har i de åldrarna möjligheten att hamna i den så kallade slukaråldern och har ofta förmågan att delta i de flesta aktiviteterna som rör läs och skrivområdet 5.2 Pershagenskolan På Pershagenskolan går cirka 520 elever från förskoleklass till årskurs 9. Skolan har ett bibliotek som är öppet måndag till torsdag mellan kl.08-12:30 och bemannas då av en bibliotekarie. Tjänsten är på halvtid. Skolbiblioteket är obemannat övriga tider. Utlåning och tillbakalämnande av litteratur och media hanteras manuellt. Skolan har anslutit sig till skolbibliotekssystemet Dantek och det pågår en inventering samt inskanning av bibliotekets litteraturbestånd. Det är den första fullskaliga inventeringen som görs. 1 Berättarministeriet är ett samverkansprojekt mellan kommun, näringsliv och den ideella sektorn som vänder sig till barn och unga mellan 8 18 år i områden med hög arbetslöshet. En av tre skrivarverkstäder finns i Södertälje. Verksamheten utgörs av volontärer som på ett kreativt och lustfyllt sätt inspirerar barn och unga att erövra det skrivna språket. 5

Bibliotekarien uppger att skolbiblioteksverksamheten inte följs upp. Detta beror på halvtidstjänsten fylls av ordinarie uppgifter. Hennes uppfattning är att eleverna är nöjda med skolbiblioteksverksamheten. Enligt bibliotekarien är elever på lagstadiet en prioriterad grupp då det handlar om att få igång deras läsning. Exempelvis kommer förstaklassare och bläddrar samt läser böcker i skolbiblioteket. Elever har möjlighet att använda mediateket. 6 Svar på revisionsfrågorna och slutsatser Syftet med kartläggningen är att översiktligt beskriva om eleverna i grundskolan har tillgång till skolbibliotek i den utsträckning som skollagen och Skolinspektionen kräver i fråga om utbud, möjlighet till användning som pedagogisk resurs samt anpassning till elevernas behov. Delfråga 1 Hur är tillgången till skolbibliotek i Södertäljes kommunala grundskolor? Svar Alla skolor, med undantag för Ronnaskolan, har tillgång till skolbibliotek. Tillgången har förbättrats sedan utbildningskontoret gjort en kartläggning av skolbiblioteken, samt att berörda skolor fick vidta åtgärder för att uppfylla nationella direktiv. 2 Hur är bibliotekens kvalitet? Skolornas kvalitet varierar, vissa skolor har en kvalitet som uppfyller nationella direktiv samt Riktlinjer för skolbibliotek i de kommunala skolorna. Andra skolor har en hög kvalitet där de kommit längre i sitt strategiska kvalitetsarbete samt att skolbiblioteket är en del av den pedagogiska verksamheten. 3 I vilken omfattning används skolbiblioteken som pedagogisk resurs? 4 I vilken omfattning används folkbiblioteken som pedagogisk resurs? 5 Är det tillräckligt med skolbibliotek så att folkbiblioteken inte blir överbelastade? På Blombacka skolan används skolbiblioteket som pedagogisk resurs just genom bibliotekspedagogens arbete. Dennes arbete formas tillsammans med lärare samt efter egna idéer utifrån skolans mål. Då prioriteringar är nödvändiga fokuserar bibliotekspedagogen något på mellanstadiet. På Pershagenskolan används skolbiblioteket för att igång elevers läsning. Elever på lagstadiet är en prioriterad grupp. Det finns ett nära samarbete mellan utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Tillsammans gör de gemensamma satsningar, till exempel en utredning av Bokbussen som alternativ, för att öka barn och ungas måluppfyllelser. Folkbibliotekens Sagostunder lyfts fram som pedagogisk resurs. Ja, i och med att tillgången har förbättrats så är folkbiblioteken inte lika överbelastade som tidigare. Skolorna kan inte förlita sig på folkbiblioteken som tidigare samtidigt som gränssittet mellan skolbibliotek och folkbibliotek har förbättrats. 6

6.1 Slutsatser Kartläggningen visar att ett omtag har gjorts och att ett kvalitetsarbete har inletts. Vi ser det som angeläget att revisionen vid kommande möte med utbildningsnämnden ställer uppföljande frågor om skolbiblioteken: Har samtliga kommunala skolor tillgång till skolbibliotek? Har former för uppföljning av kommunala skolbibliotek fastställts? Beroende på svar ställs kompletterande frågor: Vad är skälet(en) till att former inte har fastställts? Kan ni beskriva former för uppföljning? Hur säkerställs det att skolbibliotek är en pedagogisk resurs? Föreligger det fortfarande skillnader i skolbibliotekens kvalitet? Vilka åtgärder vidtas för att höja skolbibliotekens kvalité? Stockholm den 28 januari 2015 Andreas Halvarsson Verksamhetsrevisor 7

Bilaga 1 Källförteckning Mål och budget 2015-2017 (antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 129) Skolinspektions informationsblad Skolbibliotek, (daterad 2011-09-30) Tjänsteskrivelse Biblioteksplan för Södertälje kommun (daterad 2013-12-15) Biblioteksplan för Södertälje kommun (antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28 55) Riktlinjer för skolbiblioteken i de kommunala skolorna (daterad 2015-03-06) Övergripande målsättning för Skolbiblioteksgruppen 2015/2016 (daterad 2015-10-19) Propositionen (2009/10:165) Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (2010-03-18) 8