AKTUELLT Kyrkogården synar begravningsverksamhetens nya chefer: Passar prästen i kappan? Hur fungerar kyrkoherden i sin nya roll som högste chef för Kyrkogården ringde runt för att höra hur de nya cheferna upplever sin position. Och har de tillräckligt med kött på benen för att klara uppgiften. LARS VIPER, KYRKOHERDE OCH KONTRAKTSPROST, NYKÖPING I samma veva som jag fick det här uppdraget så rekryterade vi också en kyrkogårdschef och det var helt nödvändigt. Kyrkoherden kan vara ytterst ansvarig men kompetensen måste finnas eller rekryteras. Som tur är har jag nu en skicklig administrativ chef och kyrkogårdschef som ansvarar för krematorium, kyrkogårdar och fastighetsfrågor. Ja, med kompetensen hos kyrkogårdschefen, annars inte. Svenska kyrkan klarar sig inte utan bra kyrkogårdschefer och de är inte lätta att rekrytera. Det behöver man prata mer om. Det jag känner mig obekväm med är att stiftet och rikskyrkan bara frågar hur det går med församlingsverksamheten. Jag har inget stöd när det gäller att vara chef för kyrkogårds- och begravningsverksamheten. Man måste förstå vad det innebär att vara chef för alla de här bitarna och det har man inte greppat. Är det bra att kyrkan ansvarar för På sikt borde vi sträva efter en neutral huvudman. Samtidigt går det inte att bara föra över ansvaret på kommunen. Kyrkan har varit och är duktig på att hålla ihop det här. Men Stockholms kyrkogårdsförvaltning sköter till exempel sitt uppdrag väldigt bra. Frågan om begravningsväsendets framtid kommer upp ofta och skapar en viss oro hos oss chefer. Jag tror att många tänkte sig en kommunalisering eller partiell samfällighetsmodell men så blev det inte. Har du gått någon utbildning som handlar om begravningsfrågorna? Jag har anmält mig till en kurs på ett par dagar. Där ser jag fram emot att lära mig mer. Inte minst om arbetsmiljön på kyrkogården. PAMELA GARPEFORS, KYRKOHERDE, KARLSKRONA Inför detta känner jag stor tillförsikt. Vi har ett gott samarbete och det är en förutsättning. Chef, ledning och medarbetare på kyrkogården och förtroendevalda och den stödjande organisationen är i god samklang. Jag är så pass driven som chef att jag tar reda på det jag behöver. Sedan har jag fullt förtroende för kyrkogårdschefen som har ett stort mandat och kan luta sig mot en tydlig delegationsordning. Hade jag varit chef på ett stort läkemedelsbolag hade jag inte haft kunskap om alla medicinska vändningar och kemiska produkter. Jag har jobbat mycket med chefs- och ledarskapsfrågor på olika funktioner så det här är inte främmande. Vilka är utmaningarna? Det finns alltid nya utmaningar och min roll är också att våga tänka nytt. Spänna bågen och våga se om något kan göras annorlunda och bättre. Därför har vi startat en strategigrupp där vi vågar utmana varandra och diskutera allt. Det är trots allt kunder som betalar en begravningsavgift och när man har monopol så får man verkligen tänka sig för så att man förvaltar sitt pund och göra rätt saker. Vad vill du förändra med er begravningsverksamhet? Till exempel hur vi ska göra med alla återlämnade gravar. Hur möter vi länsstyrelsen? Vad är kyrkogårdsarbetarnas vision, vad tror vi att kundens vision är och vad vill de gravrättsinnehavare som är kvar? Hur tänker vi kring krematoriefrågan, gravsäkerheten, det finns mycket att ta tag i. Ska kyrkan ansvara för Varför inte? Jag tycker det funkar bra. Vi har stor erfarenhet och möter in- och utflödet av människor nära en kyrkogård. Karlskrona har också en större neutral begravningsanläggning som inte är knuten till en kyrka. Jag har tjänstgjort på Skogskyrkogården tidigare och det påminner lite om den verksamheten fast i mindre omfattning. Har du tänkt gå någon utbildning om begravningsverksamhet? Jag har gått på allt som erbjudits. Och jag kommer även åka till SKKF:s rikskonferens i Karlstad tillsammans med kyrkogårdschefen, kanslichefen och ordförande i kyrkorådet. FOTO: HENRIK MÖLLER #3 2015 KYRKOGÅRDEN 23
AKTUELLT CECILIA NYBERG, KYRKOHERDE, TÄBY Det känns bra. Jag blev kyrkoherde för ett och ett halvt år sedan i Täby, och har tidigare arbetat i Tyresö. När man söker tjänsten som kyrkoherde vet man att det här ansvaret ingår. FOTO: TOMMY JANSSON Mitt ansvar är att se till att vi når de mål vi ska nå. Sedan har jag har flera ben att stå på och det tror jag att man behöver ha när man inte är direkt sakkunnig. Jag har en fastighetschef samt ett begravningsoch fastighetsutskott som lyder under kyrkorådet. Sedan har jag också ett mycket aktivt och erfaret begravningsombud som är utsedd av Täby kommun. Dessutom finns juridisk hjälp att få från till exempel Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Vilka utmaningar stångas ni med? Det finns alltid ärenden med specifika utmaningar, till exempel om begravningsrätt. Där finns olika infallsvinklar juridiska, praktiska och omsorgsmässiga. Ibland får man ta hjälp utifrån, från systerorganisationer eller arbetsgivareorganisationen. Det finns ett bra nätverk att hämta stöd ifrån. Ska kyrkan ansvara för Jag kan förstå inställningen hos de som hellre ser en konfessionslös huvudman. Men med den gällande ordning som är ställer jag mig bakom det här ansvaret och tycker att vi inom svenska kyrkan gör det bra. Vi har en bra omsorg om alla människor vi möter och jag fortsätter gärna att ha det ansvaret. Vad vill du förändra i Jag vill se över delegationsordningar och arbets- och befattningsbeskrivningar i en kreativ och inspirerande process så att vi får en bra organisation och arbetsmiljö där goda krafter frodas. Det handlar om både utskottens roll och arbetstagarna i sig. Behöver du något stöd eller utbildning? Det är begravnings- och fastighetschefen som gått flest kurser eftersom det är han som ska vara sakkunnig inom de här områdena. Men jag ser fram emot att gå framtida kurser för att öka min kunskap. 044-340011 w w w. p o l s s o n s. s e info@polssons.se 24 KYRKOGÅRDEN #3 2015
KRISTER KAPPEL, KYRKOHERDE, JÄRFÄLLA Spännande, roligt och meningsfullt. Det är ett otroligt viktigt arbete som sköts av kompetenta medarbetare. De är i mångt och mycket hela församlingens ansikte utåt. De möter många människor. Någon känd person sade att man FOTO: HENRIK MÖLLER kan mäta en kulturs storhet i hur de tar hand om sina döda. Därför är begravningsverksamheten viktig. Jag är helt bekväm med ansvaret och samarbetar bra med kyrkogårdschefen och kyrkogårdsutskottet. Vi håller budget och når våra mål. Jag ska se till kyrkogårdspersonalen har samma förutsättningar som alla andra, att de följer kyrkans avtal och får det stöd och den utbildning de behöver. Hur har ni organiserat arbetet hos er? Jag träffar alla arbetsledare en dag i månaden där jag ger information och då vi samverkar om allt som behövs. Sedan delar vi upp det i olika verksamhetsområden som samarbete. Vår expeditionspersonal och kyrkogårdspersonal har mycket med varandra att göra och så vidare. Ska kyrkan sköta Det är ett uppdrag som församlingen fått från riksdagen. Det är en viktig del av vårt samhälle att vi tar hand om de avlidna på ett fint och ansvarsfullt sätt. Det är inte helt nödvändigt att det är svenska kyrkan som gör det, men just nu är det vi som är mest kompetenta. Behöver du något stöd eller utbildning? Jag gick en kurs i begravningsverksamhet. Den handlade om begravningslagen, regelverk, särredovisning, hur man redovisar och vad pengarna ska användas till. Sedan var det mycket om arbetsmiljö, vilket jag tycker var bra. TEXT: HENRIK MÖLLER Ny generation. Nya miljömotorer. C O N C R E T. S E Nya 20-serien är nu i full produktion. Givetvis utrustad med de nya miljömotorerna som kombinerar låga utsläpp med kraft och driftsäkerhet. www.lundberghymas.se Tel. 0910-710 000 #3 2015 KYRKOGÅRDEN 25
IDÉ & PRAKTIK Sommarblommorna ska i backen: Färgfesten är här Årets sommarblomskarusell är i full gång. Lokala odlare och större aktörer levererar, säsongsarbetare eller entreprenörer planterar. I mark eller lådor, på entreprenad eller med egna händer. Kyrkogården tog pulsen på några förvaltningar. I Stockholm ska en armé av säsongsarbetare få ned cirka 140 000 sommarblommor i backen på tre veckor. En nyhet är att man försöker med fler och fler perenner. Fördelen är att man har dem i flera år. Det blir miljövänligare med färre transporter. Nackdelen är att personalen plockar bort dem av misstag ibland, säger Erik Westin, avdelningschef. PLANTERING OCH FIKA I BYGDEÅ På Bygdeås sex kyrkogårdar tar man hjälp av gravrättsinnehavarna som får kaffe och bulle när de planterar själva. Blommorna kommer från en handelsträdgård och populärast är röda begonior med silverek som kantväxt. De flesta planterar själva men vi finns här hela dagen och hjälper till. Vi får jättemycket hjälp med planteringen, och så bjuder vi på kaffe och bullar och småprat. Det är väldigt uppskattat, säger ansvariga vaktmästaren Ann Granath. Som en del av serviceverksamheten ska upphandling, plantering och skötsel av sommarblommor gå plus minus noll. Målet är detsamma för alla förvaltningar men tillvägagångssätt och priser lika många som det finns begoniaarter. I Bygdeå kostar grundskötsel 450 kronor, för sommarblommor ytterligare 170 kronor. Budgeten går ihop. Kanske att blommorna kostar lite mer än vad de borde eftersom vi har en del löpande framtidskontrakt som inte genererar några inkomster, säger Ann Granath. PLANTERINGSLÅDOR I VÄSTERVIK I Västervik kostar det 841 kronor men då ingår vår- och sommarplantering, plus all skötsel under året. Vi är inte billigast på något sätt men vi får ändå acceptans för priserna för att vi har så bra kvalitet, säger kyrkogårdschef Peter Springfelt. Här har man velat ta nya grepp och prova ampelväxter i planteringslådor. Vi har inget vanligt begoniasortiment och är beroende av bra kvalitet. Därför har vi en ständig dialog med odlarna för att förädla konceptet. Till exempel genom att sänka temperaturen på natten i stället för att använda retarderingsmedel, berättar Peter Springfelt. I Västervik samordnar man också inköp från en lokal och en större leverantör. Sedan fem enheter blev ett pastorat 2014, gjorde man i år en första gemensam upphandling. Av lokalpolitiska skäl behöll vi den lokala odlaren Hjorted samt kompletterade med Peab. Åttio procent av gravplanteringarna i Västervik sker sedan flera år tillbaka med planteringslådor, cirka 500 om året. I de mindre församlingarna har det dock inte kommit lika långt. Som jag ser det är det bara fördelar med planteringslådor. Man får en helt annan kvalitet, vilket inte minst gynnar gravrättsinnehavaren. Peter Springfelt framhåller också miljöaspekten och arbetsmiljön. Vi behöver inte krypa omkring på alla fyra och skicka personal med bil till olika kyrkogårdar för att vattna i sommartorkan. Det är en enorm vinst på alla håll och kanter. Jag förstår inte varför inte fler inser fördelarna. ENTREPRENAD I STOCKHOLM, BORLÄNGE OCH MORA Många förvaltningar väljer i dag att lägga ut en del av sommarblomsarbetet på entreprenad. Stockholm har driftsentreprenad på södra delen av Skogs kyrkogården samt på Strandkyrko gården och Galärvarvskyrkogården. I Borlänge tar en entreprenör ansvar för gravrabatterna. Den ordinarie personalen sköter de kollektiva ytorna. Ett par hundra kronor extra per gravrabatt blev priset, vilket inte varit populärt hos gravrättsinnehavarna. Dock är kvaliteten i nivå med den tidigare då vi gjorde det själva, det vill säga perfekt, säger Mattias Elofsson, som numera lämnat tjänsten som trädgårdsingenjör i Borlänge för att bli kyrkogårdskonsulent på SKKF. I Mora ser handelsträdgården till att planteringslådorna är färdiga för plantering vid leve- 26 KYRKOGÅRDEN #3 2015
I Bygdeå uppstår många samtal kring växtlådor och fikabord när församlingsborna hjälper till att plantera. FOTO: KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN I BYGDEÅ. rans. Sex olika paket finns att välja på med begonior, pelargon, lobelia och silverek. För det tar församlingen ut 765 kronor och då ingår grundskötsel samt sommarskötsel med plantering och skötsel av rabattytan med mera. Det fungerar bra och människor är jättenöjda, säger Ditte Nygårds, förvaltningsassistent och begravningsvaktmästare. Om man inte vill ha förvaltningens service går det bra att köpa loss planteringslådan och ta hand om odling och skötsel själv. Fler och fler väljer denna möjlighet, cirka 40 exemplar har sålts varje säsong under senare år. Nu gäller det bara att få färgprakten i jorden före midsommar. Men i Mora måste man först vänta ut de så kallade järnnätterna med frostrisk som infaller runt nationaldagen den 6 juni. TEXT: HENRIK MÖLLER MATTIAS ELOFSSON TIPSAR Undersök olika former av entreprenad. Gå ihop med flera enheter för att samordna och få kvalitets-, pris- och miljövinster. Undersök vilka besparingar som går att göra med bemanning. Arbeta med nyckeltal. Testa perenner på gravar med återlämnade gravrätter och mångåriga avtal! Alla blommor ser bra ut i katalogen. Men hur funkar de hos just er? Lokala omständigheter avgör. Testa planteringslådor. Det finns uppenbara fördelar och man kan plantera dem inomhus i vettig arbetsställning. Funkar dock bara där inte automatisk bevattning förekommer. Släpp loss arbetslaget och låt dem vara kreativa med färgcirkeln Isbegonia och komponera olika valbara paket. MATTIAS VÄXTTIPS FÖR GRAVRABATTEN Solenia, begonia (tål regn och täcker upp bra, kan ersätta isbegonior som ofta går sönder.) Odlade blåsippor Små funkior Björkbladsbegonia Nävor finns några små och kompakta sorter Silverek en klassiker som funkar bra nästan jämt! Rabatteternell (finns i olika färger, täcker upp bra)!! Men undvik tulpaner och krokus för rådjuren får mat ändå Funkia Blåsippa FOTO: HENRIK MÖLLER OCH WIKIMEDIA COMMONS. BAKGRUNDSBILDER: JOHAN NILSSON #3 2015 KYRKOGÅRDEN 27