SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (9) Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 Bakgrund Den vanligaste orsaken till att människor kommer i kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg är behov av ekonomiskt bistånd. Verksamheten med ekonomiskt bistånd är den mest omfattande inom individ- och familjeomsorgen sett till antalet klienter som berörs. Ser man till kommunernas totala kostnader för individ- och familjeomsorg så gick 35 % av kostnaderna till ekonomiskt bistånd 2006. Under samma år var kostnaderna i Katrineholm närmare 50 % för ekonomiskt bistånd i förhållande till andra kostnader inom individ- och familjeomsorgen. Under februari 2008 genomfördes en undersökning av klienter som uppbar försörjningsstöd under denna period. Handläggarna fick fylla i en skattningsenkät (se bilaga) där man utifrån kännedom och journaler utgick från följande variabler: - Kön - Ålder - Invandrarbakgrund - Familjeförhållanden - Bostad - Utbildning - Sysselsättning - Arbetshinder - Annan inkomst Undersökningen omfattade 465 klienter. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga gruppen klienter som uppbar försörjningsstöd under februari 2008. Kartläggningen skall bilda underlag för en diskussion om hur vi skall kunna möta de behov som berörda klienter har för att på sikt öka antalet individer som går till egen försörjning. Resultat Den skattade datan har matats in i programmet Buisness Intelligence 7.5. Därefter har analytiska sammanställningar och korstabelleringar genomförts. Resultatet presenteras med utgångspunkt från ovan nämnda variabler: SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 21 Forskning och utveckling Telefon: 0150-48 82 26 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-48 81 00 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se socialforvaltningen@katrineholm.se Försörjningsstöd
2 (9) Kön Av de individer som uppbar försörjningsstöd fanns en överrepresentation av kvinnor, 263 kvinnor (57 %). Ålder Biståndsmottagandet bland unga vuxna är högt till riket sett. År 2006 mottog ca 10 % av de unga vuxna i åldersgruppen 20-24 ekonomiskt bistånd. Gruppen unga vuxna i undersökningen upp till 25 år uppgick till 33 % av hela gruppen, de mellan 20-25 år uppgick till 24 %. Största gruppen var åldersgruppen 36-50 som uppgår till 129 st. (28 %). Ser man till helheten såg det ut enligt följande: 1 < 20 år 42 st. 9 % 2 20-25 år 110 st. 24 % 3 26-35 år 95 st. 21 % 4 36-50 år 129 st. 28 % 5 51-65 år 79 st. 17 % 6 65 år > 8 st. 2 % Det fanns en tydlig överrepresentation av kvinnor i gruppen <20 år, av 42 personer var 31 kvinnor. När det gäller invandrarbakgrund och ålder så fanns den tydligaste överrepresentationen i åldersgruppen 36-50 år där 85 av 129 personer hade den bakgrunden. I åldersgruppen upp till 25 år är dock de med invandrarbakgrund färre, de motsvarade ungefär en tredjedel av gruppen som helhet. Invandrarbakgrund Det fanns en tydlig överrepresentation av klienter med invandrarbakgrund, av 465 klienter hade 240 (52 %) invandrarbakgrund. Andelen med invandrarbakgrund som är bosatta i Katrineholm är ca 12 %. Det fanns en tydligare överrepresentation bland kvinnliga individer med invandrarbakgrund, de motsvarade 143 av 263 personer. Under 2006 fick 13 % av de utrikes födda i hela landet ekonomiskt bistånd medan motsvarande för gruppen inrikes födda var drygt 2 %. Även om det inte är helt jämförbart så ligger gruppen av invandrare i Katrineholm som uppbär ekonomiskt bistånd troligtvis på ungefär samma nivå. Familjeförhållanden
3 (9) När det gäller familjeförhållanden så var vid mättillfället 317, (68 %) ensamstående och 146 (32 %) gifta eller sammanboende. Två svar saknades. 205 individer (45 %) hade hemmavarande barn, av dem hade 102 st. (47 %) ett barn, 72 st. (33 %) 2-3 barn och 42 st. (19 %) hade fler än fyra barn. Av de som hade hemmavarande barn så fanns det en tydlig överrepresentation av de individer som har invandrarbakgrund. Av 205 individer hade 143 invandrarbakgrund. Av gruppen unga vuxna upp till 25 år hade ca 40 % hemmavarande barn. Bostad Av de undersökta klienterna bodde 377 (82 %) i hyreslägenheter med eget kontrakt, 8 st. (2 %) hade en lägenhet med andrahandskontrakt, 16 st. (4 %) hade kontrakt via socialförvaltningen, 48 (10 %) individer var inneboende, en stor del av dessa var ungdomar upp till 25 år som fortfarande bodde hemma. Endast en person var bostadslös, detsamma gäller boende i bostadsrätt. Sex stycken hade annat boende, ej definierat. Utbildning När det gäller utbildning så var det en minoritet som hade utbildning motsvarande gymnasium, yrkesutbildning, högskola och/eller universitet. 110 personer (24 %) hade gymnasiebakgrund, 15 personer högskole- alternativt universitetsutbildning och fem annan yrkesutbildning. 106 personer (23 %) hade ej gått igenom grundskolan och 226 (49 %), hade enbart genomgången grundskola. 1 Ej grundskola 106 st. 23 % 2 Grundskola 226 st. 49 % 3 Gymnasium 110 st. 24 % 4 Universitet/hög. 15 st. 3 % 5 Annan yrkesutb. 5 st. 1 % När det gäller olika gruppers utbildningsbakgrund så kan man utläsa att av de 152 unga vuxna >25 år så hade 102 av 152 enbart grundskola eller ej fullstädig sådan. Ser man till gruppen 26-35 år så saknar 66 av 96 en utbildning över grundskolenivå. I gruppen 36-50 år saknades denna nivå för 93 av 130 individer. Det handlade generellt om två tredjedelar av grupperna som saknade gymnasium eller högre utbildning. Av de som inte genomgått grundskola hade 96 av 106 personer invandrarbakgrund. Det finns dock en överrepresentation av personer med invandrarbakgrund som hade högskole-/universitetsutbildning, 12 av 15 individer.
4 (9) Sysselsättning Ser man till vilken sysselsättning individerna hade så var 257 (58 %) arbetslösa, av dessa hade 106 personer en beviljad insats av socialtjänsten, exempelvis Jobbcentrum och språkpraktik. 81 (18 %) var sjukskrivna av dessa hade 44 personer ingen ersättning. 20 (5 %) personer hade någon typ av arbete, åtta av dessa hade heltidsarbete, 11 deltid/timanställning, två anställda med lönebidrag och en person OSA-anställning. 15 (3 %) hade någon form av praktik, utan eller med ersättning. 50 (11 %) personer studerade, av dessa läste 31 SFI. 27 (6 %) individer var föräldralediga18 (4 %) personer hade annan sysselsättning, vilket inkluderar någon form av pension eller vård av anhörig. Ser man till invandrarbakgrund så var det färre som var öppet arbetslösa än de individer som hade svensk bakgrund, 56 av 151 personer. Det var även färre som hade en beviljad insats inom socialtjänstens ram, 40 av 106. Det fanns dock ett större antal sjukskrivna bland klienterna med invandrarbakgrund, 56 av 81 personer. Fler var också föräldralediga, 22 av 27. När det gäller ålder fanns den högsta öppna arbetslösheten hos gruppen 20-25 år, den uppgår till en tredjedel av gruppen, 50 av 151 individer. Denna grupp beviljades insatser inom socialtjänsten i högre grad än andra, 33 av 106 personer. Den största åldersgruppen av de som är sjukskrivna hittade man i åldersspannet 51-65, av de sjukskrivna 81 individer fanns 55 inom detta åldersspann. Könets betydelse avspeglar sig enbart i variabeln studier, där det finns en överrepresentation av kvinnor, av 51 som studerade var 36 kvinnor. 1 Arbetslös 151 st. 34 % 2 Heltidsarbete 8 st. 2 % 3 Deltid/timanst. 11 st. 2 % 4 Lönebidrag 2 st. 0 % 5 Praktik 15 st. 3 % 6 OSA el. liknande 1 st. 0 % 7 Studier 19 st. 4 % 8 SFI 31 st. 7 % 9 Insats soc.tjänst 106 st. 24 % 10 Annan sysselsätt. 18 st. 4 % 11 Föräldraledig 27 st. 6 % 12 Sjukskriven 37 st. 8 % 13 Sjukskriven, ej ers. 44 st. 10 %
5 (9) Arbetshinder Under detta avsnitt redogörs inte för procentandelen då en person kan ha fler arbetshandikapp Knappt hälften, 213 av de undersökta hade någon form av arbetshinder Det dominerande arbetshindret hos individerna var någon form handikapp, 126 personer hade detta hinder. 78 led av ett psykiskt handikapp och 48 av ett fysiskt handikapp. 34 personer var hindrade att arbeta p.g.a. sjukdom. Social problematik var hindrande för 77 personer, av dessa hade 30 missbruk och fem kriminalitet som hinder. 64 personer hade språkliga svårigheter som arbetshinder och 13 annat hinder, detta inkluderar vård av anhörig som hindrade dem att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller skillnader huruvida individerna har invandrarbakgrund eller ej, så visar det sig självklart i arbetshindret språksvårigheter och då främst i åldersgruppen 36-50 år. Det finns även en överrepresentation bland de med invandrarbakgrund som hade ett fysiskt handikapp, 32 av 48 personer. Detta gäller även sjukdom där individer med invandrarbakgrund var 24 av 34 individer. Det går även att se en underrepresentation när det gäller variabeln social problematik, 19 av 77 personer. Ser man till skillnader mellan åldersgrupper, så finns det en viss överrepresentation bland unga vuxna >25 år när det psykiskt handikapp, där 34 av 78 hade denna typ av arbetshinder. Detta gäller även social problematik, där denna åldersgrupp var 34 av 77 st. 1 Fysikt handikapp 48 2 Psykiskt handikapp 78 3 Sjukdom 34 4 Missbruk 30 5 Kriminalitet 5 6 Annan social probl. 42 7 Språkliga svårigheter 64 8 Annat arbetshinder 13 Annan inkomst Andra inkomster förutom det ekonomiska biståndet hade knappt hälften av individerna 223 av 465 (48 %). Den dominerande inkomsten var av annan art, i de allra flesta fall någon form av pension, den gruppen uppgick till 85 individer, 35 % av de som hade inkomster. 48 personer (24 %) hade någon form av sjukersättning. 23 st. (10 %) hade någon form arbetsinkomst, lika många hade a-kassa och föräldrapenning. 17 personer (7 %) hade studiemedel, 24 personer (10 %) aktivitetsstöd och åtta personer (10 %) uppbar introduktionsersättning.
6 (9) 1 Arbetsinkomst 23 10 % 2 Sjukpenning 13 5 % 3 Sjuk-aktiv.ersättning 35 14 % 4 Föräldrapenning 23 10 % 5 A-kassa eller dyl. 23 10 % 6 Studiemedel 17 7 % 7 Introduktionsersättning 8 3 % 8 Aktivitetsstöd 24 10 % 9 Annan inkomst 85 35 % Analys och sammanfattande diskussion Som tidigare nämnts är den vanligaste orsaken till att människor kommer i kontakt med socialtjänstens individ- och familjeomsorg behov av ekonomiskt bistånd. Det bör också nämnas att handläggningen av ekonomiskt bistånd är den mest politiskt styrda verksamheten inom socialtjänsten. Handläggningen påverkas exempelvis av förändring av våra trygghetssystem och av arbetsmarknadspolitiken både på riksnivå och på kommunal nivå. Denna karläggning och lägesrapport är ett sätt att få grepp om vad gruppen klienter som uppbär ekonomiskt bistånd har för bakgrund. Denna kunskap skall ligga till grund för en diskussion om hur vi skall kunna möta de behov som berörda klienter har för att på sikt öka antalet individer som går till egen försörjning. Detta kräver både externa och interna åtgärder. Samtidigt som denna undersökning genomfördes publicerades Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige. Denna typ av studier av ekonomisk utsatthet på riks- och kommunnivå har publicerats sedan 2002. Definitionen av barnfattigdom utgår från disponibel inkomst, låg inkomststandard och beroende av ekonomiskt bistånd. Årets rapport visar att andelen barn som lever i fattigdom har minskat sedan slutet av 1990- talet, däremot har klyftorna mellan barn med utländsk och svensk bakgrund ökat fram till senaste undersökningen som gjordes 2005. Andelen fattiga barn varierar dramatiskt mellan olika kommuner och ännu mer mellan storstädernas stadsdelar. Hur ser det då ut i Katrineholm? Som i övriga landet så lever relativt få barn med svensk bakgrund under fattigdomsgränsen 7,2 %, dock lever 36 % av de utrikesfödda barnen under fattigdomsgränsen det är en skillnad mellan gruppen med hela 29 %. Snittet för kommunen är 13,3 %. Detta placerar oss så långt ner som på plats 234 av 290 kommuner i landet. Rapporten pekar också på svåra ekonomiska förhållanden för barn som lever med en ensamstående förälder, även där är det svårast för barn med invandrarbakgrund. I riket som helhet lever cirka hälften av barnen med utländsk bakgrund med en ensamstående förälder under fattigdomsgränsen. Detta är anmärkningsvärda och allvarliga siffror. Kopplar vi ihop denna rapports siffror med våran undersökning så blir det tydligt att grupper av invandrare har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Som tidigare nämnts är de överrepresenterade i flera av variablernas. Bakom dessa siffror
7 (9) döljer sig med all sannolikhet mycket svåra ekonomiska förhållanden för familjer och individer och då särskilt barn under 18 år. Förutom att individer med invandrarbakgrund är klart överrepresenterade i vår studie, så är de på gruppnivå sämre rustade för arbetsmarknaden genom språkliga svårigheter och låg utbildning. Dessutom är det så att fler individer med invandrarbakgrund har fysikt handikapp och sjukdom som arbetshinder och är därigenom mer sjukskrivna än gruppen som helhet. I denna grupp sjukskrivna personer med invandrarbakgrund finns en relativt stor grupp som inte har någon ersättning. En annan grupp som avviker från gruppen som helhet är unga vuxna >25 år. Många av dessa individer har låg utbildning genom avhopp både i grundskola och gymnasium. De finns även en tydlig överrepresentation hos denna grupp som är arbetslösa utan sysselsättning. I denna grupp finns en överrepresentation av psykiskt handikapp och socialproblematik som arbetshinder. Många flickor, 4 av 10 har hemmavarande barn som gör de svårt att utbilda sig och att komma in på arbetsmarknaden. Vi har också genom vår budgetrådgivare märkt en ökad skuldsättning hos denna åldersgrupp. Dessutom så kommer vi troligtvis att märka av en ökad belastning av denna grupp då de individer från de stora barnkullarna födda i slutet av 80-talet och början av 90-talet kommer att söka ekonomiskt bistånd. Båda dessa grupper ökar när det gäller behovet av ekonomiskt bistånd. I Socialstyrelsens lägesrapport för 2007 pekar man på riskerna att en större del av dessa grupper kommer att få ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. I början av 2000-talet minskade behovet i landet av ekonomiskt bistånd i takt med att arbetsmarknaden förbättrades. Trots denna utveckling är många kvar i ett bidragsmottagande under lång tid. Skälen till att personer behöver ekonomiskt bistånd under lång tid är i regel komplexa. Forskning pekar på att ju längre bidragsmottagandet är så minskar sannolikheten för att komma till egen försörjning. Dessutom är det så att det långvariga bidragsmottagandet står för huvuddelen av kostnaden för det ekonomiska biståndet. De nya skärpta kraven för sjukersättning och aktivitetsersättning är regeländringar som kommer att påverka kommunerna framöver. Dessa regeländringar inom sjukförsäkringssystemet kan komma att kosta kommunerna över en halv miljard kronor de närmaste fyra åren enligt en beräkning genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting. Utifrån detta ställs vi inom socialtjänsten för en stor utmaning. Hur skall vi arbeta vidare utifrån den kunskap vi har? Vilket stöd saknas för att bryta ett långvarigt bidragsmottagande och få fler individer att komma ut i egen försörjning? Hur kan vi arbeta med detta både internt inom förvaltningen och externt med våra olika samverkansparter? 52 % av dem som erhöll ekonomiskt bistånd under februari 2008 hade invandrarbakgrund. Utvecklingen av detta mönster är beroende av hur integrationsarbetet inom vår kommun fungerar. Behöver vår SFI utvecklas så att färre personer med invandrarbakgrund skall ha språkliga svårigheter som ett arbetshinder. Internt har vi arbetat med att bygga upp nya metoder för dem som har svårt att lära sig svenska genom att ge dem språkpraktik på arbetsplatser inom ramen för projektet
8 (9) Yrkessvenska. Socialförvaltningen har tillsammans med Viadidakt som ansvarar för integrationsarbete och SFI formulerat en skrivelse som antagits av Kommunstyrelsen. Skrivelsen handlar om hantering av statsbidrag för flyktingar i vår kommun. Tanken är att mål och uppdrag för integrationsfrågor konkretiseras och anges i uppföljningsbara mål och delmål så att man kan följa upp om insatserna är de rätta. När det gäller arbetshinder så har 48 personer fysiska handikapp och 78 någon form av psykiskt handikapp. Inom försörjningsstödet arbetar idag en rehabiliteringssamordnare som arbetar med denna grupp, förvaltningen har även avtal med en konsultläkare. Inom arbetsmarknadsprojektet KV-projektet finns även möjlighet till enklare funktionsbedömningar. Handläggarna för ekonomiskt bistånd upplever att det blivit svårare för personer med sjukdom eller handikapp att få sjukersättning och att man inom vården saknar insatser i form av uppföljning och olika sorters behandling. Socialförvaltningen behöver ha ett nära samarbete med Landstingets primärvård och psykiatri gällande personer med fysisk och psykisk ohälsa och då framförallt med öppenvårdspsykiatrin som arbetar med unga vuxna. Vi behöver också öka våra kunskaper om vad psykiatrin kan erbjuda i form av resurser för att hjälpa gruppen som lider av psykisk ohälsa och inte kan komma ut på arbetsmarknaden eller studera. Det bör också nämnas att rehabiliteringssamordnaren och 1:e socialsekreterare inom försörjningsstödet har fått i uppdrag att besöka primärvårdens vårdcentraler för att diskutera samarbete kring individärenden. När det gäller bostadssituationen för våra klienter så har handläggarna inom försörjningsstödet märkt av en ökande andel psykiskt sjuka personer som blir vräkta från sina hem p.g.a. störningar och obetalda hyror och personer med invandrarbakgrund som har svårigheter att sköta sina lägenheter med stora reparationskostnader som följd, trots att det kommunala fastighetsbolaget satsar på utbildning i boende för denna grupp. Handläggarna upplever också en förändrad attityd hos bostadsföretagen till att teckna kontrakt med Socialförvaltningen. Dessa problem kan inte vår förvaltning handha på egen hand, utan det krävs ett gemensamt uppdrag för flera av kommunens aktörer som vård- och omsorgsförvaltningen, det kommunala fastighetsbolaget, andra fastighetsägare och landstinget. 332 personer i undersökningen har ej fullständig grundskola eller gymnasium, av undersökningen kan man utläsa att det är främst unga vuxna och personer med invandrarbakgrund som återfinns i denna grupp. En mycket låg andel har yrkesutbildning eller en akademisk utbildning, vilket troligtvis säger att dessa vidareutbildningar leder till arbete. Här behöver vår förvaltning föra ett resonemang med bildningsförvaltning och Viadidakt utifrån vårt ansvar för samhällsplaneringen i vår kommun. Ingen skall gå igenom vårt utbildningssystem utan betyg i ämnen som ger behörighet till vidare studier. Ungefär hälften av individerna i undersökningen har ingen annan inkomst än ekonomiskt bistånd, vilket innebär att de står helt utan för våra trygghetssystem. Kan Jobbcentrum utöka sitt samarbete med företagen i kommunen och på detta sätt skapa förutsättningar för att fler kan hitta ett arbete som passar. Kan vi tillsammans med andra aktörer skapa nya vägar in på arbetsmarknaden i form av yrkesutbildningar
9 (9) och lärlingsplatser. Kan kommunens näringslivskontor var behjälplig med att ta fram praktikplatser hos företagen och att kartlägga framtida behov hos våra företagare både vad gäller utbildning och praktiska färdigheter. Kan även teknik- och fritidsförvaltning och andra förvaltningar göra det samma. Utifrån denna undersökning har vi sett vissa mönster som jag återigen vill nämna: - En signifikant överrepresentation av personer med invandrarbakgrund och unga vuxna i ett flertal variabler. - Att klyftorna troligtvis ökar mellan de som har utbildning och arbete och den grupp som uppbär ekonomiskt bistånd under längre tid. - Att en viktig väg ur ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd är högre utbildning. - Att vårt social trygghetssystem inte räcker till för denna grupp. - Att många arbetshinder kräver aktiv samverkan mellan olika parter inom kommun, stat, landsting och näringsliv. Som slutord måste vi se vikten av att samverka kring denna grupp som behöver ekonomiskt bistånd. Det kan i fortsättningen inte bara vara socialtjänstens ansvar och vi måste tillsammans möta gruppens behov och i ett gemensamt ansvar frigöra resurserna hos dessa individer. Dessutom bör man utifrån ett kommunalt perspektiv se detta gemensamma arbete som en investering för framtiden på samma sätt som man exempelvis tänker kring den kommunala infrastrukturen. Ola Nordqvist Utvecklingsledare Socialförvaltningen