En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010
Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................ 6 3 Flygväderprognoser 6 3.1 METAR och TAF......................... 6 3.2 NSWC och LHP......................... 7 3.3 Ringa flygmeteorologen...................... 7 1
Figur 1: Polacken visar oftast skurar grynigare än ihållande regn. Jämför sydost om Gotland med söder om Bornholm. 1 Väderläge Använd valfri prognosmodell för att få koll på väderläget. Tryckfältet ger en indikation på vind (tätt mellan isobarer = starkare vindar) och vindriktning (högtryck till höger i vindens färdriktning). Vinden är ofta modellens starka sida. Tänk på att modellen smetar ut nederbörden och skurar kan se likadant ut nsom ihållande regn. I polackenbrukar däremot skurar och cumulus se mer grynigt ut (se figur 1). Molnighet är en av modellernas svagheter. HIRLAM överdriver ofta molnigheten. När saker är i ungefär samma storleksordning som gridcellerna blir det också svårt för modellen. Detta händer bland annat i samband med många och kraftiga CB. Användbara hemsidor med lokala modeller: new.meteo.pl smhi.se vaderprognosen.se 2
Figur 2: Spaghettidiagram över 500hPa geopotentialhöjd (motsvarar tryckfältet). Tänk på att prognosens kvalitet varierar. För att få ett mått på säkerheten i prognosen kan man titta på ensembler, prognosgrupper. Varierar prognoserna i en grupp mycket så är väderläget osäkert. Detta illustreras ofta i så kallade spaghettidiagram. När spaghettin ser väl omrörd ut är prognoskvalitén låg. Spaghettidiagram hittas på wetterzentrale.de under GFS- ENS. Exemplet i figur 2 visar hur osäkerheten växer med prognoslängd. 2 Luftmassa Dagen innan flygningen kan man titta på hur luftmassan man tänkt flyga i beter sig. Titta på satellit och radarbilder. Fundera lite på hur luftmassan kan förändra sig till flygdagen. Från mark eller hav kan vatten tillföras. Värms luftmassan av underlaget kan den bli mer labil. Om utstrålningen stor 3
nattetid kan markinversioner bildas, som kan ta tid att bli av med. Eftersom markinversioner finns när markytan är kall är det mest under våren detta är aktuellt för segelflygare. Föhneffekter kan göra luftmassan torrare, och fronter kan försvinna i Norge för att sedan återbildas en bit efter bergen. Cyklonal strömning (vinden svänger åt vänster) gör luften mer labil, finns det tråg i höjden kan dessa påverka utan att synas på markkartan. 2.1 Radar Radarbilder hittas på vaderradar.se eller smhi.se. Tänk på att radarbilden inte är på samma höjd överallt: vid stationen är den marknära medan den långt bort kan visa en bra bit upp i atmosfären.vid Örebro är alla radarstationer långt borta, den radar som täcker fältet står i Vilebo vid Norrköping. Att radarbilden visar hög höjd brukar inte vara något problem under sommaren då regnmolnen generellt har en stor vertikal utbredning. 2.2 Satellit Satelliterna mäter strålning i olika våglängdsband, kanaler. På svartvita satellitbilder är det generellt bara en kanal som används och då motvarar vitt det kallaste och svart det varmaste. Eftersom ånga, vatten och is strålar olika bra i olika våglängder kan flera kanaler kombineras för att få en tydligare bild som oftast visas i färg (RGB). Dagtid kan förstås även rena visuella bilder användas. Länkar till satellitbilder kan hittas på http://imkhp2.physik.uni-karlsruhe.de/ muehr/satbilder e.html MSG (Meteosat Second Generation) är geostationära och befinner sig på hög höjd över ekvatorn. Från dem kommer bilder varje kvart. En nackdel är att Norden har så hög vinkel att upplösningen blir lägre. Små Cumulus syns inte. NOAA-satelliterna är polära och cirklar runt jorden på lägre höjd. En nackdel med detta är att bilderna kommer oregelbundet. Kvaliteten varierar beroende på var satelliten passerar, men upplösningen är mycket högre än för MSG och små Cu syns. De bästa dagbilderna är de som kallas RGB-Overview eller enbart RGB. De är sammansatta av flera frekvensband och ger mer djup i bilden. På dem är höga moln blåtonade och låga moln gula. 4
Figur 3: Den väderradar som ger data för Örebro står i Vilebo utanför Norrköping. Tänk på att det betyder att endast nederbörd på hög höjd syns. 5
Vill man få ett hum om när morgonstratusen kan ge sig är det lämpligt att titta på hur stor utbredning de har och även om det finns moln över som hindrar instrålningen. En nattbildsom finns tillgänglig på nätet är den som kallas nattdimma. Bilden blir rödare ju högre molnen är och de allra högsta molnen blir gula. Stratus och dimma är de vitaktiga molnen. Generellt visas hav blått och land lilarosa. Om en del av bilden är mycket rosa/röd kan det bero på att solljus förstör bilden, Under sommaren gäller detta i de nordliga hörnen av bilden. 2.3 Tempogram Tempogram visar en så kallad skiktningskurva över temperatur och daggpunkt i atmosfären. Det finns flera typer beroende på hur man tagit fram dem. Sonderingar görs med ballong två gånger om dagen från några platser i landet. Vissa flygplan har med sig sonderingsutrustning och då kallas tempogrammen för AMDAR. Prognostempar kan fås på vaderprognosen.se eller på http://ready.arl.noaa.gov/readycmet.php. När man använder prognostempen för att kolla väderläget är det främst saker som stör termiken man letar efter. Om temperatur och daggpunkt är nära varandra finns risk för moln som dämpar instrålningen. Tänk på att prognostempogrammet är en medelvärdesbild av en kolumn luft, det betyder att ju färre åttondelar desto mindre syns molnen i tempogrammet. 3 Flygväderprognoser Samma dag som man ska flyga kan man ta en titt på väderläge och luftmassa igen. Dessutom finns flygväderprognoser av olika slag tillgängliga. På www.lfv.se/sv/fpc/aismet/ finns de svenska flygväderprognoserna. Vad man får se upp med när man använder dessa prognoser är att inte allt väder räknas som signifikant. 3.1 METAR och TAF Observationer, METAR, kommer normalt varje halvtimme från flygplatserna och från dem fås vind, sikt, molnbas och eventuellt väder. Tänk på att det ofta är automatiska mätningar på de mindre flygplatserna. 6
Flygplatsprognoser, TAF, utfärdas från Arlanda och Sundsvall. De övervakas hela tiden och ändras vid behov. Som segelflygare kan man använda TAFen för att se förväntad molnbas och vind. Man kan även använda TAFen som tidtabell om en front väntas. I samband med en tydlig front sker ett vindskifte som för det mesta är signifikant. Tänk på att vindskiften och väder inte är med i TAFen om de inte räknas som signifikant! Lätt regn är ett exempel på icke signifikant väder och kommer inte att bli vad som kallas en ändringsgrupp. Mer information om TAF och ändringskriterier finns på www.smhi.se/produkter-och-tjanster/professionella-tjanster/flyg/tafoch-metar-1.2393 Tänk också på att TAFen gäller enbart på själva flygplatsen. Det kan mycket väl passera ett CB på ett par mils avstånd utan att vara med i TAFen om meteorologen har is i magen, de flesta sätter dock en prob-grupp om det finns signifikant väder i närheten. 3.2 NSWC och LHP Nordic Significant Weather Chart, NSWC, och Låghöjdsprognosen, LHP, är grova verktyg. Precis som TAFen övervakas dessa kontinuerligt. LHP är en områdesindelad karta där signifikant väder finns med. Generellt kan man säga att det bästa och sämsta vädret för varje ruta brukar finnas med i prognosen. Personligen skulle jag inte använda LHP till planering av segelflygning, däremot kan NSWC vara en bra översiktsbild av vad som händer. Att tänka på vad gäller NSWC är att det är just signifikant väder som visas. Är det mycket signifikant väder i ett område kanske antalet mmolnpaketminskas. Bra segelflygväder är när kartan är ganska tom och det finns lagom mängd moln med bra baser. Tänk på att de hastigheter som finns på fronter är ungefärliga och ett medelvärde längs fronten. 3.3 Ringa flygmeteorologen Är man efter att ha studerat vädret fortfarande osäker kan man ringa till flygmeteorologerna. Denna tjänst finns dygnet runt och numret finns på klubben. Vad man bör tänka på när man ska ringa meteorologen är att veta vad man ska fråga efter. Flygvädertjänsten vet inte vad som är bra eller dålig termik och kan förmodligen inte berätta hur bra det kommer stiga. Däremot kan de berätta hur många åttondelar de tror att det blir i ett område, vilken molnbas det blir och om det är risk för skurar. Exempel på frågor kan vara: 7
Hur hög blir molnbasen i Arboga idag? När tror du att den första cumulusen dyker upp omkring Örebro? Är risken för skurar mindre om jag flyger mot Katrineholm istället för mot Borlänge? Från vilken tid är det risk för skurar i området? Fundera på vad du vill veta innan du ringer så får du ut mycket mer av samtalet. 8