Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI



Relevanta dokument
Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Modeller för små och stora beslut

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Framtidsklimat i Hallands län

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Framtidens översvämningsrisker

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser


Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Meteorologi. Läran om vädret

Framtidsklimat i Östergötlands län

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Framtidsklimat i Kalmar län

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Energiomställning utifrån klimathotet

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Växthuseffekten och klimatförändringar

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Marcus Löfverström

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Klimat, vad är det egentligen?

Observationer Förlängda tidsserier

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

ETE331 Framtidens miljöteknik

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Framtidsklimat i Dalarnas län

Fuktcentrums informationsdag

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

ETE331 Framtidens miljöteknik

Framtidsklimat i Gotlands län

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Vad händer med jordens klimat?

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Transkript:

Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Definition väder och klimat Väder: Vädret är tillståndet utomhus i den närmast omgivande atmosfären, med avseende på naturföreteelser som molnighet, regn, blåst m.m. Klimat: Med klimat menas de genomsnittliga fysiska förhållandena i atmosfären och havet på en given ort eller region över längre tidsperioder. Det är inte enbart medelvärden som studeras, utan även variationer av dessa och omfattningen och frekvensen av extremvärden som analyseras

Klimatet är statistiken av vädret Atmosfären är som en icke-linear ekvation: X=A*X X 2

Väder och klimat Väderprognos avser att förutspå tillståndet utomhus till en viss tidpunkt i framtiden (några timmar till max en vecka) Klimatscenarier säger någonting om förändringar av de genomsnittliga (20-30 år) fysiska förhållandena under förutsättning att en viss utsläppsscenario kommer att ske. Klimatprognoser försöker att göra en prognos av de genomsnittliga förhållandena (säsongsprognoser till medel över 10 år).

Prognoser och projektioner Nowcast Fronten passerar Norrköping kl 12. några timmar Väderprognos 5-dygns prognos Säsongsprognos Klimatprognos Klimatprojektion På onsdag får Lapplandsfjällen blåsigt och snöbyar. Det kan även komma något regn öster om fjällen. Övriga landet får varierande molnighet i samband med högtrycksryggen, även om den nu börjar dra sig tillbaka. I söder ökar molnen på mer allmänt och på fredagen kan det möjligen följas av något regn. Däremot väntas uppehåll i norr. Under hela tremånadersperioden november 2011 till januari 2012 blir det i genomsnitt 1,5 grader varmare än normalt i stora delar av norra Sverige. Mellan 2016 och 2020, globala temperatur kan öka mellan 0.47 C och 0.94 C, med ett mest sannolikt värde av 0.71 C. IPCC bedömde i sin senaste kunskapssammanställning 2007 att den globala temperatur-ökningen kan komma att ligga mellan 1,8-4,0 C för perioden från 1990 till 2095 1-2 dygn 3-10 dygn 3-12 mån 1-20 år 20-100 år

Väder och klimatmodeller Generellt: Väder och klimatmodeller baserar på samma fysikaliska ekvationer. Vädermodell: körs bara för några dagar kortvariga processer måste fångas på ett bra sätt Hög horisontellt och vertikalt upplösning. Klimatmodell: gör simuleringar över flera hundra år även långvariga processer måste fångas på ett bra sätt Det är viktig att balanser av energi och massa är slutna. Processer i havet spelar en viktig roll. Externa villkor spelar en viktig roll (förändringar i solstrålning, CO2 )

Jämförelse väder och klimatmodell Vädermodell Klimatmodell goal to predict weather to simulate climate spatial coverage Regional/ global global temporal coverage days 100-1000 years spatial resolution high (10-50km) low (50-200km) Relevance of intital conditions Relevance of surface (ice, ocean) Relevance of ocean dynamics Relevance of model stability Relevance of external forcing (sun, CO2 ) high low low low low low (except for climate prediction) high high high essential

En klimatmodell måste ha en havsmodell. En havsmodell baserar på liknande fysikaliska ekvationer som en atmosfärsmodell.

Havet: Storskalig cirkulation Havets cirkulation drivs av skillnader i densiteten i havet. Områden med stark värme förlust från havet, vindar på havsytan och salthalten (havsis, avrinning, nederbörd) bestämmer cirkulationen. Också läge av landmassor spelar en viktig roll.

Cirkulationen i Atlantiska havet Vattenmassor i Atlanten Cirkulationen i norra atlantiska havet

Temperatur variationer i Atlanten AMO-index: Havsytan temperatur anomalier i norra Atlanten 1856 1906 1956 2006 Temperatur anomalier vid Fylla Banks

Havsis Havsis utbredning varierar mycket från år till år och visar en stark reducering de senaste 30 år. Mindre is betyder: Reflektion av sol strålning blir mindre ännu mer uppvärmning Värmeflöde mellan hav-atmosfären förändras atmosfärisk cirkulation kan förändras Transport av is/ färskvatten ur Arktis förändras kan påverka havets cirkulation

Havsismodel

Initial tillståndet är värde av temperatur, fuktighet, vind. som är föreskriven för varje grid box i början av en numerisk simulering. Metoderna för att få fram ett bra initial tillstånd är olika för väder prognos och klimat simulering.

Initial tillståndet för ett klimat simulering kan vi få från: Analyserad fält (gammal analys eller reanalys) Annan modell Klimatologi Efter modellen fått initiala tillståndet körs den under en viss period för att nå en bra balans mellan modell variabler (snurra upp). Längden på spin upp bestäms av en kombination av kvalitet i det initiala tillståndet och tidsskalan för de processer som ingår i systemet. Det kan ta lång tid (flera hundra år) innan variabler som förändras långsamt har kommit i jämvikt. Det gäller till exempel djupa havet, havsis, snö, vegetation, glaciärer

Initial tillstånd för CMIP5/ IPCC körningar Utför långa (500-1000 år) kontroll integrationer med externa villkor för sol-strålning, CO2-concentration osv från 1850 (förindustriell simulering) så att modellen inte visa någon drift längre. Börja en ny simulering med initial tillstånd från den förindustriell simulering. Simulera dagens klimat med observerad externa villkor från 1850-2005. Från och med 2005: utsläpps-scenarier används som externa villkor.

Utsläpps scenarier: CMIP5 Utsläppsscenarier är baserade på antaganden av framtidens världens utveckling (ekonomiska och sociala parameter). strålningsförändring RCP8.5 CO2 utsläpp RCP6.0 RCP4.5 RCP2.6 De tjocka linjerna visar de 4 utsläppsscenarier som ska användas för AR5 klimatscenarier (RCP: Representative Concentration Pathways) De leder till en ökad strålning på jordens ytan av 2.6 till 8.5 W/m 2.

EC-Earth, T2m-förändring till 2080-2099

EC-Earth: Förändringar i Arktis March September *

Dekadiska klimat prognoser emission scenario natural variability model error Den naturliga klimat variabiliteten omfattas inte av de normala framtidsscenarier det innebär potential för betydlig förbättringar för de närmaste 10-30 år. Hur? Startar från observerade förhållande Problem: Mycket av de långfristiga naturliga signalen kommer från havet och havs observationer är relativt grova. Modell klimatet skiljer sig från det observerade klimatet, att starta från observerade förhållandena leder därför till en drift i modellen. En stor fraktion av den naturliga variationen beror på kaos i systemet och är inte förutsägbart.

Dekadiska klimat prognoser En klimatprognos tar tillvara observationer vid initialiseringen Osäkerheten i början av en klimatprognos är mindre än från en oinitialiserad klimatmodell. Efter några år närmar sig klimatprognosens osäkerhet den från en vanlig klimatmodell utan initialisering tid

Vad kan vi förutsäga i bästa fall? Vi gör en prognos av modellklimatet: Vi antar att vi känner initial tillstånd nästan helt och vi antar att modellen simulerar exakt världens klimat det ger oss en övre gräns av vad vi kan förutsäga. low pred high pred Medel av de första 10 år

Dekadiska prognoser Rossby centret har börjat testa klimatprognoser med nya klimatmodellen EC-EARTH Flera 10-års simuleringar ( hindcast ) som startar 1960, 1965, 2000 och 2005 Jämför resultat med observationer och mät förbättring gentemot en vanlig klimatmodell

En första framtidsprognos

Modellutvecklingg Mid-1970s Mid-1980s Early 1990s Late 1990s Early 2000s Late 2000s

Sammanfattning Klimatet är de genomsnittliga fysikaliska förhållandena i atmosfären och havet. Enstaka extrema väderförhållande säger oss ingenting över en möjligt klimatförändring. Klimatmodeller gör simuleringar över flera hundra år, även långvariga processer måste fångas och balanser av energi och massa måste vara slutna. Havsprocesser spelar en viktig roll. Starka naturliga variationer finns även på längre tidsskalor inte varje förändring man ser är en klimatförändring. Klimatscenarier baserar på antagande av framtidens ekonomiska och sociala förhållandena som är mycket osäker längre fram i tiden. Klimatscenarier är inga prognoser. Klimatprognoser försöker att göra en prognos av framtidens genomsnittliga förhållandena för någon månad till 10-20 år framåt.