Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN Befintliga byggnader

Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Telefon 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2014 AB Svensk Byggtjänst och författaren Boken har i tidigare utgåvor getts ut på annat förlag. Grafisk form: Beate Pytz Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal 2014 ISBN 978-91-7333-680-2

FÖRORD I föreliggande bok Radonboken Befintliga byggnader behandlas hela kedjan av arbeten från radonmätning till drift- och underhållsinstruktioner av den färdiga anläggningen. Tyngdpunkten är dock lagd på hur man väljer lämplig åtgärd i det enskilda fallet och hur denna åtgärd skall utföras för att ge bästa resultat. De beskrivna åtgärderna kan utföras i så gott som vilken byggnad som helst, alltså inte bara bostadshus. Boken är en omarbetning och uppdatering av Radonboken Åtgärder i befintliga byggnader, som 2007 gavs ut av Formas (före detta Byggforskningsrådet, BFR). Den första utgåvan gavs ut av BFR 1984 i form av en forskningsrapport (R90:1984). En mer genomarbetad Radonbok kom 1992 och en engelsk version 1994. I början på 2000-talet delades boken upp i två delar, en för befintliga byggnader och en för nyproduktion. Inför den nu aktuella uppdateringen av Radonboken Befintliga byggnader, övertog Bjerking AB ansvaret för utgivningen. Revideringsarbetet har skett under ledning av Connie Boox och med finansiering av Bjerking AB. Bertil Clavensjö har ansvarat för textmaterialet som i tidigare utgåvor tagits fram i samarbete med Gustav Åkerblom ( ). Vid uppdateringen av Radonboken har Kirlna Skeppström och Cathrin Tolinsson vid Strålsäkerhetsmyndigheten samt Michael Ressner vid Folkhälsomyndigheten bistått med värdefulla råd och synpunkter. Ett varmt tack till er alla. Bertil Clavensjö är byggnadsingenjör och har arbetat med radonfrågor vid Bjerking AB sedan 1970-talet och fram till pensioneringen, därefter i eget företag. Gustav Åkerblom var geolog. Han arbetade med radon sedan 1960-talet, först vid Sveriges geologiska undersökning och från 1991 vid Statens strålskyddsinstitut. Gustav Åkerblom avled i december 2010. Gustavs enorma kunnande inom geologi och joniserande strålning med mera var ovärderligt för bokens tillkomst. Jag hade förmånen att arbeta tillsammans med Gustav i över 30 år vilket jag är oerhört tacksam för. Förebyggande åtgärder vid uppförande av nya byggnader är som tidigare beskrivna i en egen volym med namnet Radonboken Nya byggnader. Uppsala oktober 2014 Bertil Clavensjö 3

Riksdagens miljömål och radonfrågan För att vi till nästa generation ska kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöfrågorna är lösta har Sveriges riksdag antagit 16 miljömål. Ett av dessa mål heter God bebyggd miljö och handlar bl.a. om radon. Som ett led i uppföljningen av målet beslöt riksdagen den 4 juni 2002 att det skall säkerställas att radonhalten i alla skolor och förskolor senast år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft, och att radonhalten i alla bostäder är lägre än 200 Bq/m 3. Bakgrunden till detta beslut är den risk för lungcancer som radon i inomhusluften utgör. Alla skolor och förskolor torde i dag (oktober 2014) således ha radonhalter som understiger 200 Bq/m 3. Men för bostäder är läget mera problematiskt. Enligt Betsistudien (Boverket, 2010) skulle målet för flerbostadshusen möjligen kunna uppnås under förutsättning att inga nya lägenheter byggs med radonhalter över 200 Bq/m 3. Av de bostäder som byggdes under åren 1996 2005 hade emellertid 7,3 procent radonhalter överstigande detta värde. På småhussidan är läget sämre. Med nuvarande saneringstakt, cirka 5 600 småhus om året, skulle målet för småhusen kunna uppnås 2065. Det krävs mycket stora arbetsinsatser de närmaste åren dels för att spåra upp bostäderna med förhöjda radonhalter, dels för att åtgärda dem. När man väl funnit ett hus med förhöjda radonhalter gäller det att välja rätt åtgärder för att sänka halten till en låg och varaktig nivå. En undersökning som Statens strålskyddsinstitut, SSI, gjorde 1993 visade att man kommit ner till radondotterhalter under 140 Bq/m 3 i endast 41 procent av de hus där åtgärder vidtagits. Radonutredningen 2000 undersökte också resultat man erhållit av radonsaneringen. Här blev resultatet något bättre. I 64 procent av de åtgärdade småhusen var radonhalten under 200 Bq/m 3. Men ett bra resultat av radonsaneringen måste stå sig i framtiden. Tyvärr är det inte alltid så. I ett projekt finansierat av Formas (BFR) och SSI har radonhalterna kontrollerats vart tredje år i 105 sanerade bostäder, varav 91 småhus. I inte mindre än 38 bostäder var radonhalten över 400 Bq/m 3 vid åtminstone en av de fyra kontrollmätningarna, trots att halterna var under denna nivå i alla bostäderna närmast efter saneringen. Sedan 30 år tillbaka pågår utbildning av entreprenörer och andra som är involverade i radonfrågorna. Förhoppningsvis kan detta borga för ett allt bättre resultat av radonsanering och förebyggande åtgärder vid nyproduktion av byggnader. 4

INNEHÅLL FÖRORD 3 Riksdagens miljömål och radonfrågan 4 INNEHÅLL 5 1. INLEDNING 11 Historik 11 Fastighetsägarens ansvar enligt miljöbalken, egenkontroll 15 Byggarbetsmiljösamordnare 16 Strålmiljö och hälsorisker 16 Exponering för radon i inomhusluft 18 Gammastrålning från mark och byggmaterial 20 Radon, uran, radium och radondöttrar i vatten 21 Myndigheter med ansvar för radonfrågor 22 Radon i centrala myndigheters föreskrifter, allmänna råd, anvisningar och rekommendationer 25 Radonfrågan i ett internationellt perspektiv 29 Radonhalter i olika länder 34 Bestämmelser och rekommendationer 37 Information om radon och åtgärder 40 2. RADON 41 Vad är radon? 41 Olika typer av strålning 46 Radonhaltens variation över tiden 48 Inomhus 48 I mark 51 Mätning av radon 52 Mätmetoder 52 Mätning för bestämning av årsmedelvärde 56 Rådgivande korttidsmätning 57 Mätanvisningar 58 Mätning enligt byggreglernas krav vid ny- och ombyggnad 63 Mätning av gammastrålning 65 5

RADONBOKEN BEFINTLIGA BYGGNADER 3. RADONKÄLLOR 67 Marken 67 Uran radium radon 68 Radonhalter i jordluft 70 Transport av markradon 72 Var finns risk för markradon? 73 Byggmaterialet 77 Hushållsvattnet 82 Radioaktivitet 82 Radon i hushållsvatten radonhalt inomhus 88 Uran och radium i vatten 90 Rekommendation vid anläggning av ny vattentäkt 91 4. BYGGNADS- OCH VENTILATIONSTEKNIK 93 Olika hustyper 93 Hus på krypgrund 96 Olika ventilationssystem 101 5. LÅN OCH BIDRAG 105 Tidigare låne- och bidragsformer 105 Tilläggslån 105 Statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus 106 Extra statligt stöd för förbättring av bostäder 106 Statligt bostadslån och räntebidrag vid ombyggnad 106 Inomhusmiljöbidrag 107 Radonbidrag för dricksvatten 107 Nuvarande bidragsformer 108 Radonbidrag till egnahem 108 ROT-avdrag 110 6. RÅDGIVNING, BYGGLOV, UNDERHÅLL 111 Var finns hjälp att få? 111 Projektering och bygganmälan 112 Kontroll och dokumentation 113 Drift och underhåll 114 6

INNEHÅLL 7. VAL AV ÅTGÄRD 117 Undersökning 118 Vilken åtgärd ska väljas? 121 Radon i huvudsak från marken 122 Radon i huvudsak från byggmaterialet 124 Radon från såväl mark som byggmaterial 125 Radon från hushållsvattnet 125 Kostnadsuppgifter 127 Resultat av radonsanering 130 Varning för följdskador m.m. 137 8. UTBYTE AV RADIOAKTIVT MATERIAL 141 När är utbyte lämpligt? 141 Beskrivning av åtgärder 141 Icke bärande mellanväggar 141 Värmeisolering i bjälklag 142 Fyllning och ursprunglig mark 142 Kommentarer 144 Komplement alternativ 144 9. TÄTNING AV SPRICKOR, SPRINGOR M.M. 145 När är detta lämpligt? 145 Beskrivning av åtgärder 145 Tätning och försegling av sprickor 145 Tätning av springor 146 Tätning vid rörgenomföringar m.m. 146 Kommentarer 149 Komplement alternativ 150 10. TÄTSKIKT 151 När är tätskikt lämpligt? 151 Beskrivning av åtgärder 151 Beklädnad av väggar med tapet 152 Färgskikt 153 Källargolv, golv på mark 154 7

RADONBOKEN BEFINTLIGA BYGGNADER Källarytterväggar 160 Källarinnerväggar 164 Kommentarer 165 Komplement alternativ 166 11. PÅVERKAN PÅ LUFTTRYCKET I MARKEN 167 När är detta lämpligt? 167 Beskrivning av åtgärder 167 Radonsug 168 Radonbrunn 171 Luftkuddemetoden 175 Lufttryckssänkning via dräneringsledningar 177 Kommentarer 177 Komplement alternativ 179 12. VENTILATIONSÅTGÄRDER 181 När är ventilationåtgärder lämpliga? 181 Beskrivning av åtgärder 182 Översyn av befintlig ventilationsanläggning 182 Komplettering med uteluftsdon 182 Konvertering av S-system till F-system 186 Installation av FT-ventilation 189 Luftspalter 192 Speciella ventilationsåtgärder i flerbostadshus 195 Luftfilter 196 Joniseringsapparater 198 Kommentarer 199 Komplement alternativ 201 13. HUS PÅ KRYPGRUND 203 Särskilda åtgärder för krypgrundshus 203 Beskrivning av åtgärder 203 Tätning av markyta 204 Förbättrad uteluftsventilation 206 Lufttryckssänkning under plastfolie 208 8

INNEHÅLL Ombyggnad av uteluftsventilerat till inneluftsventilerat kryprum 209 Kommentarer 213 Komplement alternativ 214 ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 215 BETECKNINGAR 227 FÖRKORTNINGAR 229 LITTERATUR 231 Referenser 231 Övrig litteratur 239 Video 240 9

1 INLEDNING Att exponering för radon kan orsaka lungcancer fastställdes på 1960- talet när det visade sig att amerikanska gruvarbetare som under 1940- talet arbetade med uranbrytning för atomvapenprogrammet i stor utsträckning drabbades av lungcancer. Flera större epidemilogiska undersökningar i olika länder inklusive Sverige visade att gruvarbetare i större utsträckning än andra yrkeskategorier fick lungcancer. Orsaken var exponering för höga radonhalter i dåligt ventilerade gruvor. Men det var först på 1970-talet som man efter att ha mätt upp höga radonhalter i luften inomhus i bostäder och på arbetsplatser började misstänka att även radon inomhus kunde var en orsak till lungcancer. Efter flera stora epidemilogiska undersökningar i Sverige och utomlands kunde man fastställa att radon inomhus är näst efter rökning den största orsaken till lungcancer. Historik Symptom på lungcancer hos arbetare i de uranhaltiga gruvorna i Böhmen har varit kända sedan sekler tillbaka och kunde i slutet av 1800- talet identifieras som lungcancer. Redan 1924 framlades hypotesen att radon i gruvluft kunde orsaka lungcancer. Under åren 1969 70 mätte Statens strålskyddsinstitut (SSI) radonhalten i flera svenska gruvor och fann att den ofta var olämpligt hög. Efterföljande år presenterades resultaten från undersökningar, vilka visade på en förhöjd förekomst av lungcancer hos gruvarbetare som arbetat i Zinkgruvan i Närke och i Malmbergets järngruva i Norrbotten. Dessa resultat samt liknande resultat från epidemiologiska undersökningar i både urangruvor och icke urangruvor i flera andra länder utgjorde underlag till att sambandet mellan radon i gruvluft och lungcancer kunde påvisas (ICRP 65, 1993). De alarmerande riskerna med radon resulterade i att Arbetarskyddsstyrelsen 1972 gav ut Radonanvisningar som innehåller gränsvärden 11

RADONBOKEN BEFINTLIGA BYGGNADER Figur 1.1. Etikett på bordsvattenflaska från 1930- talet. Radonhalten i vattnet i källan var drygt 5 000 Bq/l. Västersel ligger 20 km sydväst om Örnsköldsvik. och föreskrifter för tillsyn och mätning av radon i gruvor (Kungl. Arbetarskyddsstyrelsen, 1972). Redan i början av 1900-talet konstaterade engelska forskare att vissa byggmaterial innehöll radioaktiva ämnen. De uppmätte högre joniserande strålning inomhus än utomhus. Även i Sverige utfördes mätningar av strålning i byggnader på 20-talet. I början av seklet var intresset också stort för att mäta radonhalten i vatten. Detta intresse var föranlett av tron på att vattnets innehåll av radioaktiva ämnen gav det en särskilt hälsobringande effekt. Det dröjde dock till i början av 1950-talet innan någon större uppmärksamhet ägnades åt strålmiljön i bostäder. Då genomfördes en omfattande undersökning av bl.a. gammastrålning i ca 1 000 hus och radonhalter i några hundra bostäder. Genom denna undersökning visade det sig att hus byggda av alunskifferbaserad gasbetong (s.k. blåbetong) gav betydligt högre stråldoser av gammastrålning och alfastrålning från radon än hus byggda av trä och tegel. Då liksom nu ansågs att de förhöjda radonhalterna orsakades av för liten luftväxling och rekommendationen blev därför att förbättra denna. Den påvisade förhöjda risken för lungcancer till följd av exponering för radon i gruvorna blev anledningen till att SSI 1972 beslöt att återuppta undersökningen av strålning i bostäder. Under energikrisen vintern 1973 74 rekommenderades fastighetsägarna att spara energi, bl.a. genom att minska ventilationen i bostäderna. SSI varnade för riskerna med alltför liten luftväxling, men fick dåligt gehör för sina farhågor. Följdriktigt fann man vid mätningar av radon och ventilation 1976 78, utförda av SSI respektive Statens institut för byggnadsforskning (SIB), att radonhalterna nu var högre än under 1950-talet samtidigt som luftväxlingen var mindre än vad man tidigare ansett vara normalt. Man fann också hus med höga radonhalter byggda på slagghögar med bränd alunskiffer, s.k. rödfyr. Resultatet av dessa undersökningar föranledde en omfattande publicitet i svenska massmedia, där inte minst radonets farlighet diskuterades. Regeringen tillsatte 1979 en statlig utredning om radon, Radonutredningen. Till utredare utsågs f. landshövdingen G. von Sydow. Till utredningen knöts bl.a. Gustav Åkerblom. Utredaren fick bl.a. i uppgift att undersöka hur en kartläggning av strålning i befintliga byggnader bäst kunde genomföras. Han skulle klarlägga olika bygg- 12

1 INLEDNING materials betydelse för strålrisker. Vidare skulle han bedöma vad som skulle kunna vara en acceptabel strålnivå. Dessutom skulle han se över olika myndigheters uppgifter och ansvarsområden när det gäller strålrisker och sist, men inte minst, utarbeta program för fältundersökningar och tekniska utprovningar, bl.a. metoder för sanering. Utredarens arbete kom att till övervägande del behandla praktiska frågor om radon i bostäder. Redan 1979 föreslogs provisoriska åtgärdsnivåer och gränsvärden och sedan 1981 har vi i Sverige haft gränsvärden för radonhalter i bostäder och i nya byggnader. En omfattande forskning och utveckling sattes i gång genom utredningens försorg. Kommunernas arbete följdes fortlöpande och utredningen försåg kommunerna med information om mätmetoder, åtgärder m.m. Socialstyrelsen, Statens Planverk, Arbetarskyddsstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut tilldelades uppgifter för arbetet mot radon. Radonutredningens slutbetänkande Radon i bostäder SOU 1983:6 kom i början av år 1983. I Sverige utfördes under åren 1985 1993 epidemiologiska fallkontrollundersökningar av samband mellan exponering för radon i bostäder och lungcancer (Pershagen m fl., 1993). Dessa visade tydligt på att exponering för radon i hemmet utgör en ökad risk för lungcancer. Projektet resulterade i sänkning av gränsvärdet för radon i bostäder. Under 1980- och 1990-talet utfördes en hel del mätningar av radon och åtgärder mot radon i bostäder och på arbetsplatser, men intresset var tidvis lågt. För att få fart på radonsaneringen beslutade regeringen 1999 att återigen tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera problemen med radon. I uppdraget ingick även att presentera förslag till ändamålsenliga och effektiva statliga åtgärder som i rimlig tid kunde få ner radonhalterna under gällande gränsvärden. Till utredare förordnades jur.kand. Susanna Skogsberg och till sekreterare Bertil Clavensjö. Bland utredningens första uppgifter var att undersöka radonläget i landet. Detta gjordes genom en enkät till samtliga Sveriges kommuner. Med ledning av svaren på enkäten bedömdes att radonhalten hade mätts i 280 000 småhus och 100 000 lägenheter i flerbostadshus samt i cirka en femtedel av de lokaler i skolor och förskolor som behöver mätas. Härigenom hade man 1999 hittat cirka 40 000 bostäder med radonhalter överstigande 400 Bq/m 3. Detta är 20 45 procent av de 13

RADONBOKEN BEFINTLIGA BYGGNADER bostäder som uppskattas ha halter över 400 Bq/m 3. Motsvarande procentsats för funna bostäder med radonhalter överstigande 200 Bq/m 3 är 20 30 procent. Resultatet av drygt 20 års arbete med att spåra bostäder med förhöjda radonhalter är alltså att man har hittat i storleksordningen en fjärdedel av de bostäder som hade halter över 200 Bq/m 3. För att en radonsanering ska komma till stånd är det första villkoret att man vet hur hög radonhalten är i huset. Eftersom halten kan vara förhöjd i så gott som vilket hus som helst föreslog utredningen bl.a. ett omfattande mätprogram. Alla bostäder med markkontakt, dvs. småhus och lägenheter i botten-/suterrängvåningar utan underliggande källarvåning samt 20 procent av övriga lägenheter i flerbostadshus måste mätas. Betänkandet i sin helhet finns i Förslag till statliga insatser mot radon (SOU 2001:7). Under 2001 beslöt riksdagen att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skulle kompletteras med ett delmål för inomhusmiljön, vilket gjordes 2002. Delmålet ska vara uppnått till år 2020 och innebär att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt. För att uppnå målet ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft, och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m 3 luft. Riksdagen uttalade även: Oavsett om radonkällan är marken eller det material byggnaden är uppförd av finns det ingen annan verksamhetsutövare än den aktuella byggnadsägaren som kan bära ansvaret för att åtgärder vidtas. Tillsynsansvaret för att så sker ligger på kommunen. Som avsiktsförklaring angav regeringen i propositionen bland annat att kontrollen av ventilation och radon vid nybyggen bör skärpas. Den kommande översynen av plan- och bygglagen ska bland annat ta upp de kvalitetsansvarigas roll, tillsynsfrågor och kommunernas möjlighet att ta ut avgifter, Lantmäteriverket får i uppdrag att utreda hur radon- och ventilationsstatus kan samlas i ett nationellt register, 14

1 INLEDNING nya och befintliga hus bör i vissa avseenden byggnadsdeklareras. Formerna för sådana byggnadsdeklarationer ska utredas vidare, staten ska ställa krav på radonmätning och ventilation för att betala ut radonbidrag. År 2006 gav regeringen Boverket i uppdrag att utföra en större studie över det svenska byggnadsbeståndet med särskilt fokus på att få fram underlag om skador och bristande underhåll, samt uppgifter för utveckling av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. För ändamålet gjordes ett statistiskt urval av 1 800 byggnader (småhus, flerbostadshus och lokalbyggnader) i 30 kommuner. Projektet fick namnet BETSI, (Byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö). I december 2010 kom Boverkets delrapport Energi i bebyggelsen tekniska egenskaper och beräkningar resultat från projektet BETSI (Boverket, 2010). Boverket bedömde att befintligt mål för radon i skolor och förskolor kommer att nås till 2010. Boverket bedömde också att målet kommer att nås till 2020 avseende radon i flerbostadshus. För småhus har saneringstakten ökat betydligt sedan förra fördjupade utvärderingen men Boverket bedömde ändå att det blir mycket svårt att nå målet i tid. Fastighetsägarens ansvar enligt miljöbalken, egenkontroll Fastighetsägaren har stort ansvar för sin fastighet. Detta gäller inte enbart byggnaden och dess tekniska funktioner utan även boendemiljön. Enligt de så kallade hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel är fastighetsägaren skyldig att skaffa sig den kunskap som behövs för verksamheten (miljöbalken 2 kap. 2 ) samt vidta de åtgärder som krävs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (miljöbalken 2 kap. 3 ). Enligt miljöbalken 26 kap. 19 ska fastighetsägaren fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenhet för människors hälsa. Detta innebär att om radonhaltens årsmedelvärde misstänks kunna överstiga riktvärdet 200 Bq/m 3 i någon 15

RADONBOKEN BEFINTLIGA BYGGNADER av byggnadens bostäder och även i allmänna utrymmen som utnyttjas ofta är fastighetsägaren skyldig att mäta och vid behov vidta åtgärder, enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:16) om radon inomhus. Detta ska ske så fort som det är tekniskt möjligt. Dessutom har hyresgästen rätt att få hyran reducerad om olägenheten inte undanröjs utan dröjsmål enligt hyresrättslagstiftningen i jordabalken, vilket flera rättsfall visar. Byggarbetsmiljösamordnare Enligt arbetsmiljölagen (3 kap. AML) ska fr.o.m. 1 januari 2011 arbetsplatser ha Byggarbetsmiljösamordnare (BAS). Det är byggherren som för varje projekt ska utse lämplig byggarbetsmiljösamordnare för projektering (BAS-P) samt byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (BAS-U) av uppdraget. Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska BAS ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som krävs för arbetsuppgifterna. Byggherren ska även kunna styrka dessa uppgifter. I de fall arbete utförs mot privatperson gäller konsumenttjänstlagen vilket innebär att entreprenören övertar det ansvar som normalt vilar på byggherren. Det gäller bl.a. arbetsmiljöplan och att utse BAS-P och BAS-U. BAS-P ska planera att arbetet kan utföras på ett säkert sätt och där ingår då att: upprätta en arbetsmiljöplan med risköversikt och åtgärdsförslag, organisationsplan samt lägesrapporter. BAS-U övertar arbetsmiljöplanen och svarar för att den genomförs. Strålmiljö och hälsorisker Människan utsätts ständigt för joniserande strålning. SSI beräknar att de människor, som är bosatta i Sverige, i genomsnitt får cirka 3 msv (millisievert) i stråldos varje år 1 (Andersson m.fl., 2007). Huvuddelen 1 Stråldos är ett viktat mått på risken för skada från joniserande strålning. Risken för skada är beroende av strålningens intensitet, vilken typ av strålning det handlar om och de olika organens känslighet för strålning. SI- enheten för strålning är Sievert (Sv). Vanligtvis anges erhållen stråldos från naturlig radioaktivitet i enheten millisievert per år (msv/år). Även som ett mått på intensiteten av gammastrålning används enheten sievert per tidsenhet, då benämnd miljödosekvivalent. Vanligen används enheten mikrosievert per timme (µsv/h). 16

1 INLEDNING av strålningen kommer från naturliga strålkällor. Förtäring av vatten och livsmedel som innehåller naturligt radioaktiva ämnen, som uran, radium och långlivade radondöttrar (se tabeller 2.1 och 2.2), vilka vid sina sönderfall ger exponering för alfa-, beta- och gammastrålning. Inandning av luft som innehåller söderfallsprodukter av radon, 222 Rn, och toron, 220 Rn, (radon- och torondöttrar) ger exponering av lungorna för alfastrålning. Mark och byggmaterial avger radongas och ger exponering för gammastrålning. Det är stora skillnader i stråldos beroende bland annat på var i landet man bor. Sveriges befolkning beräknas få drygt dubbelt så hög stråldos som världspopulationen. Genomsnittligt erhåller vi svenskar per år från: Världsrymden och solen: 0,34 msv. Så kallad kosmisk strålning. Marken och byggmaterial i hemmet: 0,6 msv Exponering för gammastrålning från radioaktiva ämnen som förekommer naturligt och i varierande grad i olika jordarter, bergarter och byggmaterial. Den egna kroppen: 0,2 msv Radioaktivt kalium. Mat: 0,2 msv Naturligt förekommande radioaktiva ämnen såsom uran och radium som tillförs kroppen med föda och dricksvatten. Radon i bostaden: I genomsnitt för alla 0,8 msv, men uppdelat på rökare och icke-rökare 1,5 msv respektive 0,2 msv. Radon som avgår från stenbaserade byggmaterial och radon som från marken transporteras in i byggnaden. Resterande del av stråldosen orsakas av strålning som kommer från källor, som människan själv har skapat. Sådana källor är: Inom sjukvården: 0,9 msv T.ex. röntgenundersökning och nukleärmedicin. Övrigt: 0,02 msv Vissa processindustrier, utsläpp från kärnkraftverk i normal drift, nedfall från atombombsprov samt Tjernobylolyckan. 17