Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014



Relevanta dokument
HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva.

cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium)

Anatomi. Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi. Tändernas anatomi. Anders J Carleson Med Dr.

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

Anatomisk strukturlista

Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion.

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s )

viscerocrạnium Del av kraniet som underbygger ansiktet samt näs- och munhålan. Ej i kontakt med hjärnan. maxịlla

Respiration Larynx 1

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

Instuderingsuppgifter rörelselära

DFM3 Moment 1 - Sammanfattning

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

Praktisk anatomi DFM3-1

COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor.

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Deskriptiv anatomi handledning

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

Seminariet är obligatoriskt. Lycka till!

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och

DC/TMD: Klinisk undersökning

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka olika sorters luktceller.

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: Skrivtid: 4 timmar

Detta kommer vi att läsa om nu:

och muskler Hud, skelett

Fri kunskap, i sann socialistisk anda

Uppvärmning. Stretching

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 7

RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 SKELETTET. Skelettets uppgifter. Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

DT & neuropediatrik

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Kroppens leder. Niklas Dahrén

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer

Bröstrygg och Skuldra

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Käkled, tuggmuskler och ocklusion. Den mest komplexa leden i kroppen Parig led. Nikolaos Christidis

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

6.5 Så försvarar sig din kropp

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Undersökningstekniker Öron, Näsa, Hals

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Av: Kalle och Victoria

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Fonetik I. Talets anatomi

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Gravar vid Bottnaryds kyrka

Rapport Arendus 2016:17 GOTSKA SANDÖN 1:1. Arkeologisk undersökning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2016.

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör

Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti

Sala gruvkyrkogård Bilaga 3. Skelettkatalog

Biologiprov den 18 dec

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN

15 Huden och våra rörelseorgan

BÄCKEN- HÖFT T1, RSJD10

INTRODUKTION NEUROANATOMI

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

Njurar, hud & rörelseorganen

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Caput=huvud. Collum=hals. Brachium=överarm. Truncus=bål. Antebrachium=underarm. Manus=hand. Femur=lår

Specifik Rörelselära 1 KARL

RYGGENS TOPOGRAFI. Ryggradens byggnad Ryggmärgshinnor Perifera nerver o segment Kärlförsörjning Diskbråck Lumbalpunktion Muskulatur (topografi)

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

Dissektionshandledning. Termin 3

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN. Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 6

Osteologisk analys av skelettmaterialet i gravarna från Gyllins trädgårdar, Husie Malmö

Utgåva den framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II Cirkulation. aorta

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

Transkript:

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Leder En led är en plats där två eller flera skelettdelar möts Rörligheten i lederna varierar mycket beroende på ledtypen De klassificeras utifrån tre olika typer Synovialleder Fibrösa leder t ex skallsuturerna Broskleder t ex mellan intervertebraldisk (mellankotsskiva) Synovialled har en ledkapsel som omsluter leden vilken består av en yttre fibrös del och en inre del vilken är det s k synovialmembranet, som innehåller blodkärl, vattnet diffunderar i lederna. Omges av en fibrös bindvävskapsel. Ändarna i synovialleden är täckta av glatt (hyalint) brosk(blank) > mindre friktion, fungerar som stötdämpare. Ledhålan innehåller en liten mängd trögflytande synovialvätska vilken smörjer ledbrosk. Ledbrosk har inga blodkärl, så den får sin näring av just ledvätskan (synovialvätska) som innehåller socker, salter men inga celler. Ledvätska fungerar också som stötdämpare. Synovialceller producerar hyalironsyra, som är en del av ledvätskan > viskositeten ökar. Ledbrosket är av den hyalina typen Exempel på en synovialled är knäled, armbågsled, höftled Synovialleder delas in i många undergrupper t ex: Kulled, gångjärnsled, sadelled, äggled

Strukturer inom kraniets osteologi Kraniets ben växer i olika takt, därför består den utav lösa pusselbitar när man föds. Efter ungefär 18 månader binds dessa ihop med suturer. Anledningen är att kraniet ska kunna anpassa/forma sig då hjärnan och huvudet växer hos barnet. Kraniets lösa pusselbitar fungerar också som en fjädring så att den lättare ska komma ut från modern vid förlossning > skydda både barnet och modern. Os occipitale= nackben. Gränsar mot sin inferiora sida emot os sphenoidale, på sin laterala sida mot os temporale, rostralt emot os parietale. Foramen magnum: stora hålet, kontakt mellan ryggmärg och hjärna skapas här. Förlängda märgen sträcker sig från kraniet ned i ryggmärgen i ryggraden. Condylus occipitale: 2 ledhuvud som finns intill foramen magnum på kraniets utsida, leder till atlas som är första kotan i ryggraden. Protuberantia occipitalis externa: knöl bakom nacken. Protuberantia=knöl. Utskott på occipitalbenet, muskelfäste för trapeziusmuskeln. Linea nuchae superior och inferior: linjer på occipitalbenet. Sup: linjen från knölen och ut horisontellt. Inferior: linje under superior. Os sphenoidale= kilben. gränsar mot os frontale, os ethmoidale, parietale, temporale, occipitale, os palatinum via processus pterygoideus, vomer Kroppen (corpus) delas in i: - sella turcica (turksadeln) > hypofysen vilar och skyddas i denna benficka (se bild) - Fossa hypophysialis > grop i sella turcica där hypofysen vilar, endokrin körtel som utsöndrar hormoner. Fossa=grop - Sinus sphenoidalis > sinus= hålrum. En utav

näsans bihålor. Finns under, framför sella turcica. Ala minor > smal förbindelse mellan ala major och corpus sphenoidalis (nr 1). Gränsar anteriort till os frontale. Fissura orbitalis superior > mellanrummet mellan stora och lilla vingen. Ala major delas in i : - Foramen rotundum - Foramen ovale - Foramen spinosum. Dessa är 3 hål i stora vingen (ala major). Processus pterygoideus (rosa), där corupus och ala major möts. Utskott från os sphenoidale. ursprung för tuggmusklerna, delas in i: - Lamina lateralis (tjocka delen), gränsar till os palatinum - Lamina medialis (smala delen), gränsar till os palatinum - Fossa pterygoidea > rum mellan lamina

medialis och lamina lateralis - Hamulus pterygoideus > änden på lamina medialis Os temporale=tinningben. Gränsar till os zygomaticum via arcus zygomaticus, tak: os parietale, bakåt: os occipitale, framåt: os sphenoidale (via ala major). Processus mastoideus > vårtutskott, bakom ytterörat (muskelfäste, muskeln fortsätter till nyckelbenet), kontralatoral. Processus=utskott. Innehåller små, slemhinneklädda hålrum, vilka står i förbindelse med trumhålan, från vilken infektioner kan spridas till hålrummen (mastoidit). Porus et meatus acusticus externus > porus=öppning, meatus=gång, acusticus=hörsel, externus=yttre. Yttre hörselutgången.

Processus styloideus > muskelhäfte, hjälper vid sväljning. Gränsar posteriort till processus mastoideus. Cavum tympani > Trumhålan, eller mellanörat. Ligger bakom trumhinnan. Trumhålan innehåller de tre hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln. Porus et meatus acusticus internus > inre hörselgången, ligger bakom cavum tympani. Man kan se den inifrån kraniet. Processus zygomaticus temporale > Okbågen, frakturerar lätt vid slag. Om den går av påverkas tuggförmågan. Finns tre utskott från os zygomaticus: processus zygomaticus temporale, proc.zyg frontale, proc.zyg maxillae. Arcus zygomaticus har förindelse med os temporale och os zygomaticum. Fossa mandibularis > underkäkens grop. Mandibulan fäster i fossa mandibularis. Ligger under processus zygomaticus temporale, framför meatus acusticus externus. Tuberculum articulare > tuberculum=knöl. främre avgränsningen på fossa mandibularis. Knöl som lateralt buktar ut från processus zygomaticus temporale.

Os parietale= hjässben, finns 2 st, en till höger och en till vänster. Gränsar anteriort emot os frontale, anterolateralt emot os sphenoidale, lateralt emot os temporale, posteriort emot os occipitale. Os frontale= pannbenet. Gränsar anteriort emot os nasale, maxilla, os sphenoidale, os lacrimale, os ethmoidale (de sista tre gränsar i orbita). Gränsar lateralt emot os zygomticum, os sphenoidale, posteriort emot os parietale. Margo supraorbitalis > övre kant på orbita Sinus frontalis > bihålor ovanför ögonbrynen. Funktionen är ej känd. Det finns olika teorier om varför vi har bihålor. En är att de finns till för att göra huvudet lättare, en annan säger att de är till för att skapa resonans när vi talar och på så sätt förstärka rösten. Om det kommer vätska i bihålorna, som ibland vid en förkylning, kan det uppstå en smärtsam bihåleinflammation. Os ethmoidale= silbenet. Bakom orbita, framför sphenoidale. Tak: os frontale. Gränsar lateralt till maxilla, anteriort till os lacrimale, nedanför/botten: vomer. Lamina cribrosa > lamina=blad, tunn skiva. Har hålrum där luktnerver går igenom. Under lamina cribrosa finns luktreceptorer. Finns på vardera sida av Crista galli.

Crista galli > crista=kam, galli=tupp (tuppkammen). Skiljevägg som sträcker sig från lamina perpendicularis. Lamina perpendicularis > skiljevägg mellan näsborrarna på övre delen. Botten: vomer. Concha nasalis superior > övre näsmusslan, täckt med slemhinna. Näsmussla ökar slemhinnans yta som fuktar och värmer luften. Concha nasalis media Concha nasalis inferior > räknas som eget ben. Lateralt: maxilla, bakåt: os palatinum. Os lacrimale > tårben hos orbita. Tak: os frontale. Anterior: maxilla. posterior: os ethmoidale. Os nasale > näsben, ovanför lamina perpendicularis. Gränsar lateralt till maxillan och ovanför till os frontale, posteriort till os ethmoidale. Vomer > plogben. Understa delen av nässkiljeväggen. Maxilla Huvuddelen, corpus maxillae delas in i: - Foramen infraorbitale > hålet under ögonhålan. Sensoriska nerver går genom hålet > känsel, beröring, tryck, smärta, temperatur till hud och slemhinnor. Ligger mellan os zygomaticum och septum nasi osseum. Ligger på maxillan. - Tuber maxillae > över visdomstanden/sista molaren. Ligger innanför arcus zygomaticus. Gränsar till os palatinum. Över den finns ala major. - Hiatus maxillaris > öppning mellan näshålan och sinus maxillaris. Finns mellan concha media och inferior. - Sinus maxillaris > käkbihålor. Ont i bihålor= förkylning. Ont i En bihåla= infektion från tand som spridit sig till bihålan. Processus frontalis > lateralt om os nasale. Gränsar till os frontale, os lacrimale, os nasale. Processus zygomaticus maxillae > kanten under orbitan Processus palatinus > 2 st utskott från os palatinum. Processus alveolaris > ben där tänderna sitter i. Alveolarutskottet resorberas om tänderna ej finns kvar. - Alveoli dentales > tandroten går in i dessa ihåligheter. - septa interalveolaria > skiljevägg mellan alveoli dentales. Inter=mellan - septa intraalveolaria > intra=inom. Skiljevägg inom tandrötterna.

Os palatinum= gombenet Lamina horisontalis > horisontella benplattan utav os palatinum. Lamina perpendicularis > vinkelräta benplattan utav os palatinum. Utgör bakre nedre delen utav näshålans laterala väggar. Finns en lamina perpendicularis hos os ethmoidale också. Os zygomaticum= kindben. Har 3 processus (utskott) hos maxilla, os temporale, os frontale. Mandibula Corpus mandibulae delas in i: - Protuberantia mentalis > två klyftor på hakan - Foramen mentale > två hål - Linea mylohyoidea > två linjer på insidan av mandibulan - Fossa digastrica > 2 st gropar, muskelfäste. - Spina mentalis > ligger ovanför fossa digastrica. En grop på insidan av mandibulans mittlinje, ligger bakom protuberantia mentalis. Pars alveolaris > den delen av mandibulan som omger underkäkständerna. Samma sak som processus alveolaris. - Alveoli dentales > tandroten går in i dessa ihåligheter. - septa interalveolaria > skiljevägg mellan alveoli dentales Ramus mandibulae > vertikala sidan av mandibulan som sträcker sig uppåt. Den gränsar till processus condylaris. - angulus mandibulae > käkvinkel - Tuberositas pterygoidea > knöl nedanför käkvinkeln. Tuberositas=skrovlighet, på insidan. - Tuberositas masseterica > stor knöl, muskelfäste för tuggning på käkvinkeln, på utsidan. Processus condylaris > bakre utskott av ramus, är käkled. Ligger i Fossa mandibularis - caput mandibulae > huvudet av p. condylaris - collum mandibulae > halsen - fovea pterygoidea > grop under caput. Bakom arcus zygomaticus, framför ala major och fossa pterypalatina Processus coronoideus > främre utskottet. skillnad mellan

denna och p.condylaris är condylaris är del av käkled, coronoideus är muskelfäste för en av våra stora tuggmuskler. Foramen mandibulae > hålrum på insidan av mandibulan, mellan coronoideus och condylaris. Os hyoideum= tungben. Är fäst med hjälp av muskler, ligger mellan larynx och munbotten. Är ett muskelfäste för munbotten. Cranium Calvarium > övre delen av skallen, består av os frontale, os parietale, os occipitale Arcus zygomaticus > del utav processus zygomaticum temporale och os zygomaticum. Dessa två bildar arcus zygomaticus.

Fossa temporalis > grund fördjupning på kraniets bägge sidor. Os temporalis och andra delar buktar innåt. Fossa infratemporalis > grop bakom arcus zygomaticus. Fossa pterygopalatina > inbuktning ovanför tuber maxillae Canalis et foramen palatinus major > foramen=hål, i gommen nära sista molaren. Canalis= kanal för hålet. Palatum osseum (durum) > hårda gommen cavum nasi: näshåla - septum nasi osseum > Både vomer och lamina perpendicularis bildar septum nasi osseum. - apertura piriformis > päronformad öppning. Orbita= ögonhåla. Orbita= cirkel