Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008
Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive restaurangbranschen. Utveckling i termer av ökad omsättning och ökad sysselsättning har beskrivits utförligt och kontinuerligt av SHR i olika sammanhang under åren. Branschens lönsamhet har dock beskrivits mer fragmentariskt och ofta endast avsett en del av branschen under enstaka år. I denna rapport jämförs lönsamheten över tiden, mellan hotellbranschen och restaurangbranschen och mellan företag av olika storlek inom branscherna. I jämförelsen används de tre lönsamhetsmåtten; nettomarginal, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. Rapportens övergripande slutsatser är följande. Lönsamheten är högre i hotellbranschen än i restaurangbranschen oavsett vilket lönsamhetsmått som används. Skillnaden är dock mindre när avkastning på kapital jämförs än när nettomarginalen jämförs. Orsaken till detta är att kapitalet är betydligt större i förhållande till omsättningen i hotellbranschen jämfört med i restaurangbranschen. Det finns ett samband mellan nivån på lönsamheten och konjunkturen i branscherna, dvs. när omsättningstillväxten är hög i branscherna är nivån på lönsamheten relativt hög. Sambandet är svagare i restaurangbranschen. Lönsamheten är generellt högre bland större företag än mindre i såväl hotell- som restaurangbranschen. Hotellbranschen är i de flesta fall, oavsett storleksklass och lönsamhetsmått, lönsammare än restaurangbranschen. Skillnaderna är störst när man studerar nettomarginalen och mindre när man studerar avkastning på kapital. 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 STATISTISKA MÅTT... 3 1.2 STATISTIKEN... 3 1.2.1 Svagheter i statistiken... 4 1.3 DISPOSITION... 4 2. LÖNSAMHETSBEGREPPEN... 5 2.1 NETTOMARGINALEN... 5 2.2 AVKASTNING PÅ TOTAL KAPITAL... 5 2.3 AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL... 6 3. HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHENS UTVECKLING OCH STRUKTUR... 7 3.1 UTVECKLING... 7 3.2 STRUKTUR... 8 4. RESULTAT... 9 4.1 LÖNSAMHETEN ÖVER TIDEN... 9 4.1.1 Nettomarginal... 9 4.1.2. Avkastning på totalt kapital...10 4.1.3 Avkastning på eget kapital...11 4.2 JÄMFÖRELSE AV FÖRETAG UTIFRÅN STORLEK...12 4.2.1 Nettomarginal...12 4.2.2. Avkastning på totalt kapital...12 4.2.3 Avkastning på eget kapital...13 5. SLUTSATSER...15 2
1. Inledning Den svenska hotell- och restaurangnäringen har efter att ha drabbats mycket hårt under den djupa krisen i den svenska ekonomin under början på 90-talet utvecklats starkt under den senaste 15-årsperioden. Denna utveckling i termer av ökad omsättning och ökad sysselsättning har beskrivits utförligt och kontinuerligt av SHR i olika sammanhang under åren. Ett ämne av mycket stort intresse i bevakningen av branschen som dock inte blivit beskrivet i någon större omfattning är branschens lönsamhet. Det har skett mer fragmentariskt och ofta endast avsett en del av branschen under enstaka år. Branschens lönsamhet kan sägas visa hur välmående branschen är. Mot den här bakgrunden har vi ansett det angeläget att beskriva hotell- och restaurangbranschens lönsamhet utifrån olika perspektiv. Syftet med följande rapport är därför att över perioden 1997-2006 utifrån relevanta mått kartlägga den företagsekonomiska lönsamheten i hotell- respektive restaurangbranschen jämföra den företagsekonomiska lönsamheten mellan hotell- och restaurangbranschen jämföra den företagsekonomiska lönsamheten mellan företag av olika storlek i hotellrespektive restaurangbranschen. Tre lönsamhetsmått används i följande kartläggning; nettomarginal, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. Lönsamhetsmåtten och hur de hänger ihop beskrivs övergripande i nästa avsnitt. 1.1 Statistiska mått I den följande framställningen redovisas genomgående det statistiska måttet median. Definitionen av medianen är att 50 procent av företagen som ingår i en redovisad grupp har ett högre värde än det redovisade medianvärdet och 50 procent har ett lägre värde. Skälet till att vi har valt att använda oss av medianvärdet framför medelvärdet beror dels på att det statistiska underlaget är mer omfattande avseende medianvärden, dels att valet av medelvärde i vissa fall ger en skev bild. Detta till följd av att enstaka observationer, framförallt i de större företagsstorlekarna, i vissa fall får extrema genomslag på medelvärdet. För att göra framställningen så lättillgänglig som möjligt redovisas ingen spridning runt medianvärdena. 1.2 Statistiken Uppgifterna kommer från SCB:s Branschnyckeltal kompletterat med uppgifter från SCB:s företagsstatistik. Med hotell- respektive restaurangbranschen avses företag registrerade på följande SNI 1 -koder: 55.1 Hotell 55.3 Restauranger 1 Svensk Näringsgrensindelning 3
Vid beräkning av branschnyckeltalen undantas holdningbolag (moderbolag i koncerner m.fl.). Dessutom omfattar materialet endast uppgifter från företag som drivs i formen aktiebolag. Dessa begränsningar innebär att följande kartläggning avser företag som tillsammans står för 71 procent av samtliga restaurangföretags omsättning respektive 93 procent av samtliga hotellföretags omsättning. 1.2.1 Svagheter i statistiken Det finns svagheter med materialet som är värda att uppmärksamma. Klassificeringen enligt SNI-koder ger inte en helt korrekt bild av hotell- respektive restaurangbranschen. Det beror på att SNI-koden avser den del av en verksamhet som omsättningsmässigt är störst. Det betyder att delar av vissa företags omsättning inte kan hänföras till hotell- eller restaurangverksamhet. Ett annat problem är att företag kan vara klassificerade på fel SNI-kod, dvs. ett företag kan exempelvis vara klassificerat som ett hotellföretag men bedriver i själva verket en annan typ av verksamhet. Jämförelse mellan företag av olika storlek försvåras av förekomsten av kedjor och hur dessa är organiserade. I vissa kedjeföretag är varje enskild anläggning ett dotterbolag i en koncern, i andra är samtliga anläggningar del av samma bolag. Vissa kedjor har anläggningar som bedrivs av franchisetagare. Sammantaget gör detta att uppdelning av företag i olika storlekar kan bli något missvisande. En ytterligare svårighet förknippad med att mäta lönsamheten i restaurangbranschen är att det där finns en relativt omfattande svartekonomi. Det innebär att en del av de faktiska intäkterna och kostnaderna för vissa företag inte syns i den officiella statistiken. 1.3 Disposition Rapportens disposition är följande. I avsnitt två görs en genomgång av resultatbegreppen som används. I avsnitt tre beskrivs kort hotell- och restaurangbranschens utveckling under perioden och branschernas struktur. I avsnitt fyra redovisas resultat och i avsnitt fem slutsatser. 4
2. Lönsamhetsbegreppen Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är lönsamheten central. Enkelt uttryckt innebär företagsekonomisk lönsamhet att det finns en efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster och att kunderna är beredda att betala ett högre pris för dessa produkter och tjänster än vad de kostar att producera. När man studerar ett företags lönsamhet är det vanligt att man dels studerar företagets resultat i förhållande till omsättning, dels avkastningen på företagets kapital. De två olika måtten på lönsamheten kan ha olika relevans beroende på vilken typ av företag man studerar. Övergripande kan resultat i förhållande till omsättning sägas vara ett mer relevant mått på lönsamheten i verksamheter där företaget drivs med relativt litet kapital i förhållande till omsättning (exempelvis tjänsteföretag där kapitalet finns i personalen). 2.1 Nettomarginalen Nettomarginalen är ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets resultaträkning. Definition: Justerat resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen Det justerade resultatet efter finansiella poster är ett lämpligt resultatbegrepp att använda då det är opåverkat av sådana intäkter och kostnader som ligger helt utanför den vanliga verksamheten (extraordinära poster), bokslutstaktiska överväganden (bokslutsdispositioner) och bolagsskatt. 2.2 Avkastning på total kapital Avkastning på totalt kapital är ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets balansräkning. Definition: Resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i procent av det totala kapitalet Avkastningen på totalt kapital visar produktionens effektivitet. Måttet tar ingen hänsyn till hur kapitalet är finansierat (lån eller eget kapital). Av betydelse, åtminstone på lång sikt, är att avkastningen på totalt kapital överstiger den ränta företaget betalar på lånat kapital, skuldräntan 2. Att skaffa kapital till högre kostnad än vad kapitalet ger i avkastning är ingen god idé, framförallt inte för företag med en hög skuldsättningsgrad. Avkastningen på totalt kapital kan studeras med utgångspunkt från den s.k. Du Pont-formeln. Avkastning på totalt kapital = Vinstprocent x Kapitalets omsättningshastighet Genom att multiplicera företagets resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i procent av omsättningen (vinstprocenten) med kapitalets omsättningshastighet (omsättningen dividerat med totalt kapital) får man avkastning på totalt kapital. Du Pont-formeln visar att 2 Skuldräntan visar företagets genomsnittliga räntebelastning på de totala skulderna. 5
företag med låg omsättningshastighet på kapitalet behöver en hög vinstprocent för att få en bra avkastning på det totala kapitalet. 2.3 Avkastning på eget kapital Avkastning på eget kapital är ytterligare ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets balansräkning. Definition: Resultat efter finansiella poster i procent av det justerade egna kapitalet 3 Avkastningen på eget kapital visar den avkastning som ägaren fått på sitt satsade kapital. Det är två faktorer som är av betydelse. Den första är om avkastningen på totalt kapital är högre eller lägre än den skuldränta som företaget betalar på sina totala skulder. Den andra är relationen mellan skulder och eget kapital. Om avkastningen på totalt kapital är högre än skuldräntan ges en hävstång på avkastningen på det egna kapitalet som ökar med skuldsättningsgraden. Det illustreras av följande formel, den s.k. hävstångsformeln. R E = R T + (R T R S ) X S/E Avkastning på Avkastning på Riskbuffert 4 Skuldsättningsgrad eget kapital totalt kapital Av detta kan man dock inte dra slutsatsen att det är bra att ha hög skuldsättningsgrad. En hög skuldsättningsgrad innebär att företaget är känsligt för sämre tider. Är det egna kapitalet litet samtidigt som avkastningen på totalt kapital är lägre än skuldräntan finns risken att företaget måste använda det egna kapitalet för att betala mellanskillnaden. 3 (0,72*obeskattade reserver)+(summa eget kapital). 4 Riskbufferten är skillnaden i avkastning på totalt kapital och skuldräntan. 6
3. Hotell- och restaurangbranschens utveckling och struktur I följande avsnitt beskrivs i den första delen hotellbranschens respektive restaurangbranschens omsättningsutveckling under perioden 1998-2006. I den andra delen beskrivs strukturen på företagen i hotellbranschen respektive restaurangbranschen utifrån omsättning, antal företag och antal i företag av olika storleksklass år 2006. 3.1 Utveckling Den djupa ekonomiska kris som drabbade den svenska ekonomin under början på 90-talet slog hårt mot hotell- och restaurangbranschen. Omsättningen och antalet i branschen sjönk kraftigt och konkurserna låg på en hög nivå under flera år. När sedan tillväxten i den svenska ekonomin tog fart under andra halvan av 90-talet skedde en snabb återhämtning i den svenska hotell- och restaurangbranschen. Diagram 1 nedan visar omsättningsstillväxten, i löpande priser, i hotell- respektive restaurangbranschen perioden 1998-2006. Som diagrammet visar var tillväxten mycket stark under de sista åren av förra millenniet. Omsättningen i hotellbranschen växte med i genomsnitt 8,3 procent perioden 1998-2001. Motsvarande ökning i restaurangbranschen var 6,9 procent. Därefter gick den svenska ekonomin in i en ganska utdragen period med relativt svag tillväxt. Det fick effekt på framförallt utvecklingen i hotellbranschen där omsättningen knappt växte under perioden 2002-2004. Omsättningstillväxten under samma period i restaurangbranschen låg i genomsnitt på 3,3 procent. Under 2005 och framförallt 2006 tog tillväxten fart igen i både hotell- och restaurangbranschen. Uppgången har fortsatt även under 2007. Diagram 1 Omsättningsutveckling i hotell- respektive restaurangbranschen (aktiebolag) perioden 1998-2006, löpande priser procent Procent Hotell Restaurang 14 13,1 12 10 10,0 10,7 10,0 8 7,5 7,8 6 4 5,0 4,8 5,1 4,4 3,5 4,3 5,5 5,5 2 2,1 1,2 0-2 -0,1-0,3 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: SCB bearbetning SHR 7
3.2 Struktur Tabell 1 visar strukturen i hotell- och restaurangbranschen med avseende på omsättning, antal företag och antal utifrån olika storleksklasser på företag år 2006. Tabellen visar tydligt att restaurangbranschen är mer av en småföretagarbransch än hotellbranschen. I restaurangbranschen står företag med färre än 20 för 63 procent av den totala omsättningen och 65 procent av det totala antalet. Motsvarande för hotellbranschen är 28 procent av omsättningen och 30 procent av antalet. I tabellen redovisas inte omsättning och antalet företag för de hotell- och restaurangföretag som saknar. Orsaken är att de står för en så liten andel av den totala omsättningen, 1,2 procent i hotellbranschen och 1,0 procent i restaurangbranschen. Dock finns det relativt många företag registrerade som saknar, 18,7 procent av hotellen och 13,4 procent av restaurangerna. Genomgående är omsättningen per anställd högre ju större företag det handlar om i såväl hotell- som restaurangbranschen. Omsättningen per anställd är runt 20 procent högre på hotell än på restaurang oberoende av storlek. Arbetskraftskostnadernas andel av omsättningen är generellt något högre i restaurangbranschen jämfört med hotellbranschen. Andelen är klart lägst, i såväl hotell som restaurangbranschen, i den minsta storleksklassen på företag (1-4 ). En möjlig förklaring till detta är att ägaren normalt arbetar i företaget och tar en större del av sin ersättning ur vinsten och inte som lön. Tabell 1 Hotell- respektive restaurangbranschens struktur 5 (aktiebolag) 2006 Omsättning fördelat på företag av olika storlek, andel av totalt av total omsättning (%) Storlek (antal ) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100- Hotell 5,0 8,5 13,7 27,4 12,4 31,8 Restaurang 18,0 24,7 18,9 17,6 5,3 14,4 Antal företag fördelat på olika storleksklasser, andel av totalt antal företag (%) Storlek (antal ) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100- Hotell 33,9 17,6 14,5 11,7 2,4 1,1 Restaurang 48,6 24,8 8,9 3,7 0,5 0,2 Anställda fördelat på företag av olika storlek, andel av totalt antal (%) Storlek (antal ) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100- Hotell 5,9 9,2 14,9 27,4 12,3 30,4 Restaurang 19,8 26,4 19,1 16,9 5,0 12,9 Genomsnittlig omsättning per fördelat på företag av olika storlek (kronor) Storlek (antal ) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100- Hotell 870 633 945 908 945 874 1 022 738 1 034 978 1 070 321 Restaurang 740 495 762 025 802 809 848 500 875 612 910 271 Genomsnittlig arbetskraftskostnad som andel av omsättning på företag av olika storlek (%) Storlek (antal ) 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100- Hotell 26,8 31,4 34,3 33,3 32,4 32,3 Restaurang 27,6 32,2 34,1 33,6 34,1 35,4 5 Företag som saknar redovisas inte. Det gör att andelarna inte summerar till 100. 8
4. Resultat Beskrivningen av branschens lönsamhet delas upp på två avsnitt. I det första avsnittet jämförs lönsamheten mellan hotellbranschen och restaurangbranschen år för år perioden 1997-2006. I avsnitt två jämförs genomsnittlig lönsamhet mellan företag av olika storlek i hotell- och restaurangbranschen under period 1997-2006. I båda avsnitten studeras lönsamheten utifrån de tre lönsamhetsmåtten: nettomarginal, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. 4.1 Lönsamheten över tiden Vi går igenom lönsamheten för hotell- och restaurangbranschen utifrån ett lönsamhetsmått i taget. 4.1.1 Nettomarginal I diagram 2 visas nettomarginalen (medianen) för hotell- respektive restaurangbranschen perioden 1997-2006. Två slutsatser kan dras utifrån diagrammet. Den första slutsatsen är att med nettoresultatet som utgångspunkt är hotellbranschen lönsammare än restaurangbranschen. Det gäller samtliga år under den undersökta perioden. Nivån på nettoresultatet var i genomsnitt nästan 3 gånger högre i hotellbranschen jämfört med restaurangbranschen under perioden. Den andra slutsatsen som kan dras är att det finns ett visst samband mellan lönsamheten uttryckt som nettomarginalen och konjunkturen uttryckt som omsättningsutvecklingen i såväl hotell- som restaurangbranschen (jämför diagram 1). Sambandet är svagare i restaurangbranschen. Diagram 2 Nettomarginal för hotell- respektive restaurangbranschen perioden 1997-2006 (median) Procent Hotell Restaurang 3,0 2,7 2,5 2,0 2,2 2,0 1,9 2,4 1,5 1,0 0,5 0,0 1,6 1,3 1,1 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: SCB bearbetning SHR 9
4.1.2. Avkastning på totalt kapital 6 Avkastningen på totalt kapital visar produktionens effektivitet. Måttet tar ingen hänsyn till hur kapitalet är finansierat (lån eller eget kapital). I diagram 3 visas avkastningen på totalt kapital (median) för hotell- respektive restaurangbranschen perioden 1997-2006. De slutsatser som drogs avseende nettomarginalen gäller även när man studerar avkastning på totalt kapital; hotellen är lönsammare än restaurangerna och det finns ett visst samband mellan avkastning på totalt kapital och konjunkturen. Vad man kan notera dock är att skillnaden i lönsamhet mellan hotellbranschen och restaurangbranschen är mindre när man jämför avkastning på totalt kapital än när man jämförde nettomarginalen. Lönsamheten uttryckt som avkastningen på totalt kapital låg i genomsnitt 25 procent högre för hotellbranschen jämfört med restaurangbranschen under perioden 1997-2006 medan lönsamheten uttryckt som nettomarginalen var nästan tre gånger högre. Att skillnaden är mindre förklaras till största delen av att hotellen har ett större totalt kapital i förhållande till omsättning än vad restaurangerna har. Vad det betyder kan visas med hjälp av Dupont formeln. Avkastning på totalt kapital = Vinstprocent X Kapitalets omsättningshastighet Formen visar exempelvis att om två företag har samma vinstprocent men det ena har mindre totalt kapital i förhållande till omsättningen (högre omsättningshastighet på kapitalet) så kommer det företaget att få en högre avkastning på totalt kapital. Kapitalets omsättningshastighet (medianen) i restaurangbranschen var i genomsnitt ca tre under perioden (omsättningen var tre gånger större än totalt kapital), vilket var högre än i hotellbranschen där den var ca 1,5. Diagram 3 Avkastning på totalt kapital för hotell- respektive restaurangbranschen perioden 1997-2006 (median) Procent 9,0 Hotell Restaurang 8,0 7,0 7,7 6,3 6,9 6,7 7,3 6,5 6,0 5,0 4,0 5,1 5,5 5,4 5,4 5,3 4,4 3,9 3,3 3,7 3,3 5,6 4,4 3,0 2,6 2,3 2,0 1,0 0,0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: SCB bearbetning SHR 6 Posten vinst/förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper ingår inte då den inte gått att dela upp i vinst eller förlust. 10
4.1.3 Avkastning på eget kapital Avkastningen på eget kapital visar den avkastning som ägaren fått på sitt satsade kapital. I diagram 4 visas avkastningen på eget kapital (median) för hotell- respektive restaurangbranschen under perioden 1997-2006. Avkastning på eget kapital är högre för hotellbranschen jämfört med restaurangbranschen med undantag av ett år under perioden och lönsamheten uttryckt som avkastning på eget kapital följer konjunkturen i branscherna. Avkastningen på det egna kapitalet var i genomsnitt ca två gånger högre än avkastningen på totalt kapital för såväl hotell- som restaurangbranschen. Vad detta beror på kan analyseras med hjälp av den s.k. hävstångsformeln: R E = R T + (R T R S ) X S/E Avkastning på Avkastning på Riskbuffert 7 Skuldsättningsgrad eget kapital totalt kapital Grundförutsättningen för att avkastningen på eget kapital ligger över avkastningen på totalt kapital är att avkastningen på totalt kapital ligger över skuldräntan. Detta har gällt samtliga år under perioden för såväl hotell- som restaurangbranschen. Att skillnaden i avkastningen till eget kapital jämfört med avkastningen till totalt kapital blivit så stor förklaras av den hävstångseffekt som ges när skulderna är större än det egna kapitalet. I såväl hotell- som restaurangbranschen har skulderna i genomsnitt varit ca 4 gånger större än det egna kapitalet under perioden. Detta kan också uttryckas som att soliditeten i båda branscherna låg på ca 20 procent. Det finns två år, 2004 och 2005, under den studerade perioden där avkastningen på eget kapital varit högre i restaurangbranschen än i hotellbranschen. Diagram 4 Avkastning på eget kapital för hotell- respektive restaurangbranschen perioden 1997-2006 (median) Procent 25 Hotell Restaurang 20 19,3 17,2 15 15,2 15,7 12,5 13,1 13,9 10 5 10,0 6,4 8,9 9,8 9,3 7,5 6,1 3,33,0 5,6 8,1 9,8 8,8 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: SCB bearbetning SHR 7 Riskbufferten är skillnaden i avkastning på totalt kapital och skuldräntan. 11
4.2 Jämförelse av företag utifrån storlek I det tidigare avsnittet jämfördes lönsamheten över tiden för hotell- respektive restaurangbranschen totalt. Nu studerar vi istället om det finns skillnader i lönsamhet i branscherna som beror på att företagen är olika stora. Vi går, precis som i föregående avsnitt, igenom lönsamheten för hotell- respektive restaurangbranschen utifrån ett lönsamhetsmått i taget. Vi redovisar inte lönsamheten år för år utan studerar ett genomsnitt av medianvärdena under perioden. 4.2.1 Nettomarginal När nettomarginalen studeras utifrån olika storleksklasser i hotell- respektive restaurangbranschen syns ett mönster, nettoresultatet är högre för större företag. Det gäller såväl bland hotell- som restaurangföretag. Av diagram 5 framgår också tydligt att hotellföretag är lönsammare än restaurangföretag oberoende av storlek på företag. Bilden av att större företag har högre nettomarginal än små gäller i stort sett över hela den undersökta perioden (framgår inte av diagrammet). Ett undantag är de allra största företagen i hotellbranschen där nettomarginal var klart högre än övriga storleksklasser hotellbranschen i genomsnitt under perioden 1997-2001 men faktiskt är lägst i genomsnitt under perioden 2002-2006. Diagram 5 Genomsnittligt nettoresultat för hotell- respektive restaurangbranschen i olika storleksklasser perioden 1997-2006 (median) Procent Hotell Restaurang 5,0 4,5 4,0 3,5 4,6 4,0 3,0 2,8 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 1,2 1,2 0,3 0,7 1,8 1,0 1,8 1,4 2,1 1,6 0,6 0,0 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100- Totalt Källa: SCB bearbetning SHR 4.2.2. Avkastning på totalt kapital Mönstret att större företag är lönsammare än mindre finns kvar när man istället för nettomarginalen studerar avkastningen på totalt kapital, om än mindre tydligt, se diagram 6. Precis som när branscherna studerades över tiden så är skillnaderna mellan branscherna i de olika storleksklasserna betydligt mindre när man jämför avkastning på totalt kapital än när man jämför nettoresultatet. 12
Avkastningen på totalt kapital är i genomsnitt högre för hotellbranschen under perioden i samtliga storleksklasser med undantag för storleksklassen 20-49. Storleksklassen 20-49 är den storleksklass i restaurangbranschen som har den genomsnittligt högsta avkastningen på totalt kapital. Både det faktum att avkastningen är högre än för såväl hotellen i samma storleksklass som de andra storleksklasserna i restaurangbranschen förklaras bland annat av en mycket hög omsättning på kapitalet, dvs. stor omsättning i förhållande till totalt kapital. Diagram 6 Genomsnittlig avkastning på totalt kapital för hotell- respektive restaurangbranschen i olika storleksklasser perioden 1997-2006 (median) Procent 12 Hotell Restaurang 10,4 10 8,5 8,8 8 6 5,1 6,1 5,4 6,9 6,3 7,5 7,6 6,2 5,6 4,5 4 3,5 2 0 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100- Totalt Källa: SCB bearbetning SHR 4.2.3 Avkastning på eget kapital Strukturen avseende avkastningen på eget kapital mellan företag av olika storlek är nästan identisk med den för avkastningen på totalt kapital. Dock är avkastningen på eget kapital högre för restaurangbranschen i två storleksklasser, 10-19 och 20-49, till skillnad från en i jämförelsen av avkastning på totalt kapital. Avkastningen på eget kapital är högre än avkastningen på totalt kapital i samtliga storleksklasser i såväl hotell- som restaurangbranschen. Hur mycket högre skiljer sig dock åt markant mellan olika storleksklasser, från 30 procent högre bland de minsta restaurangföretagen till nästan 4 gånger högre bland restaurangföretag med 50-99. 13
Diagram 7 Genomsnittlig avkastning på eget kapital för hotell- respektive restaurangbranschen i olika storleksklasser perioden 1997-2006 (median) Procent Hotell Restaurang 40 36,2 35 33,3 30 29,0 30,1 25 24,8 20 20,4 18,1 18,1 15 15,3 13,0 12,0 10 8,0 8,4 5 4,5 0 1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100- Totalt Källa: SCB bearbetning SHR 14
5. Slutsatser Lönsamheten är högre i hotellbranschen än i restaurangbranschen oavsett vilket lönsamhetsmått som används. Skillnaden är dock mindre när avkastning på kapital jämförs än när nettomarginalen jämförs. Orsaken till detta är att kapitalet är betydligt större i förhållande till omsättningen i hotellbranschen jämfört med i restaurangbranschen. Det finns ett samband mellan nivån på lönsamheten och konjunkturen i branscherna, dvs. när omsättningstillväxten är hög i branscherna är nivån på lönsamheten relativt hög. Sambandet är svagare i restaurangbranschen. Lönsamheten är generellt högre bland större företag än mindre i såväl hotell- som restaurangbranschen. Hotellbranschen är i de flesta fall, oavsett storleksklass och lönsamhetsmått, lönsammare än restaurangbranschen. Skillnaderna är störst när man studerar nettomarginalen och mindre när man studerar avkastning på kapital. 15