Vision för år 2015 och inriktningsplan för

Relevanta dokument
Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013

Inriktningsplan för åren (3 år)

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Verksamhetsplan 2015 Södermanland

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Föreningsutskick december 2013

Proposition nr P 3 om stöd för utvecklingen av Civilförsvarsförbundets organisation

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Dessa verksamheter skall genomsyra kärnverksamheterna: Värdegrunden Barnrättsperspektivet God hästhållning Säkerhet

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Arbetsplan. Förslag planering:

Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden

Överenskommelsen Värmland

Utveckling av FRG-konceptet

Verksamhetsplan 2011

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET

Ledamot i avdelningsstyrelse

Verksamhetsinriktning

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 /

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Verksamhetsplan 2011

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Var finns din närmaste hjärtstartare?

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

SV Gotland Strategisk plan

Regional överenskommelse

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 4 / Best Western Plus, Bromma flygplats

RAMBUDGET KONGRESS 2017

Verksamhetsinriktning

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund

Stensund S Trosa Telefon Webb: E-post:

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark,

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Verksamhetsinriktning. för Svensk Friidrott

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

Det som är bra för skolidrott är bra för svensk idrott

Tillgänglighetspolicy På lika villkor FOTO: JONAS HALLQVIST GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Regler och anvisningar för verksamhetsstöd till pensionärsorganisationernas. 1 Generella kriterier för stöd till distriktsorganisationer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Verksamhetsplan 2016

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Kommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 / Förbundsstyrelsen (6) Förbundskansliet, Sundbyberg

Lättläst version av Överenskommelsen

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Folkkyrka En Kyrka för Alla

Personalpolitiskt program

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Verksamhetsplan

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Distriktsstödsgruppen 2 Kommunikationsgruppen 3 Påverkansgruppen 4 Utbildningsgruppen 5

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Vägval för Ungdomsrådet Idrotten ur ett ungdomsperspektiv.

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Regler och anvisningar för verksamhetsstöd till ungdomsorganisationernas

Linköpings personalpolitiska program

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Transkript:

Antagen av förbundsstämman den 8 oktober 2011 Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2012 2013 Vision År 2015 är Civilförsvarsförbundet en väl känd kompetensutvecklare och samordnare av frivilligt lokalt arbete för individens säkerhet till vardags och vid kris. Värdegrund Civilförsvarsförbundets verksamhet vilar på demokratisk och ideell grund. Verksamheten genomsyras av de åtta värdena meningsfullhet, säkerhet, kunskap, hopp, ansvar, mod, respekt och omtanke. Organisation Civilförsvarsförbundets organisation ska användas så att målen nås. Det förutsätter att Civilförsvarsförbundet finns där människorna finns. Tyngdpunkten i verksamheten måste därför ligga lokalt. Civilförsvarsförbundet ska under åren 2012 2013 nå följande mål: Civilförsvarsförbundets värdegrund Mål: Alla medlemmar och medarbetare ska senast år 2012 känna till Civilförsvarsförbundets värdegrund som ska genomsyra den verksamhet som förbundet bedriver. Metod: Värdegrunden presenteras i tidningen Civil, på hemsidan civil.se och gås återkommande igenom vid samlingar på lokal, regional och nationell nivå. Föreningsstyrelserna, distriktsstyrelserna och förbundsstyrelsen har ansvaret för detta på, var och en på sin organisatoriska nivå. En avstämning görs på förbundsstämman år 2013. Civilförsvarsförbundets organisation Mål: Civilförsvarsförbundets organisation ska säkerställa en tillräcklig lokal närvaro som svarar mot verksamhetens inriktning och mål. Metod: Förbundsstyrelsen och distriktsstyrelsen tar ett gemensamt ansvar för Civilförsvarsförbundets organisatoriska uppbyggnad på lokal nivå. Sidan 1 av 5

Medlemmar Medlemmar, särskilt sådana som är beredda och lämpliga att vara funktionärer, är en förutsättning för att Civilförsvarsförbundet ska kunna fungera på ett resultatgivande sätt. Mål: Vid utgången av år 2013 ska Civilförsvarsförbundet ha minst 25 000 medlemmar. Alla föreningar ska ha en tydlig närvaro med samhällsnyttig verksamhet och aktiviteter som bidrar till medlemmarnas egen utveckling. En särskild strävan är att söka engagera människor inom den fjärdedel av befolkningen som deltar i någon idéburen verksamhet. Metod: Föreningsutveckling med fokus på lokal närvaro och verksamhet som gör skillnad. Verksamheten ska ha en inriktning och utformning som präglas av vår gemensamma värdegrund. Medlemsrekrytering och aktiviteter som gör att människor blir medlemmar och stannar kvar som medlemmar beroende på att de har ett utbyte av medlemskapet eller stödjer Civilförsvarsförbundets syfte och mål. Medlemmarna måste sökas ut, bli sedda och bekräftade. Uppsökande verksamhet genomförs i bostadsområden som kännetecknas av utanförskap och därmed bristande integration i övriga samhället. Civilförsvarsförbundet ska på alla organisatoriska nivåer agera för att förståelsen i samhället ökar för det frivilliga och ideelle arbetets betydelse. Ungdomar Unga människor är överrepresenterade bland offren för allvarliga olyckor. De är också en potentiell resurs i samhällets krisberedskap. Ungdomsverksamhet är nödvändig för att Civilförsvarsförbundet lättare ska kunna förhålla sig till de värderingar som yngre generationer är bärare av för nå fram i den kommunikation som har yngre medborgare som målgrupp. Dessutom måste våra funktionärer sammansättning betydligt bättre svara mot befolkningens sammansättning. Idag är vi alltför många äldre i förhållande till yngre. Mål: Vid utgången av år 2013 ska det finnas ungdomsråd i varje distrikt och verksamhet för ungdomar. Unga medlemmar ska finnas med i beslutande organ på ett sätt som säkerställer deras inflytande på verksamheten. Metod: Sprida goda exempel och handleda distrikt och föreningar hur dessa kommer igång med ungdomsverksamhet. Ungdomsråden används för att ge de yngre medlemmarna påverkansmöjligheter som de idag inte har. I takt med ökad förmåga ska ungdomarna även ges möjlighet att ta eget ansvar. Igenkänning bland allmänheten Civilförsvarsförbundet måste bli mer känt bland allmänheten för den aktuella verksamhet som förbundet bedriver. Sammanblandningen med det tidigare statliga civilförsvaret måste upphöra. Mål: År 2013 ska var fjärde svensk känna igen Civilförsvarsförbundet för vad vi faktiskt är och gör. Metod: Deltagande sker i publika lokala, regionala och lämpliga nationella arrangemang för att berätta om vad Civilförsvarsförbundet konkret gör för medborgarnas säkerhet och trygghet. Sidan 2 av 5

Avsändaren måste vara tydlig. Civilförsvarsförbundet är det namn som förenar oss alla. Därför ska den benämningen användas konsekvent i hela organisationen, dvs. lokalt, regionalt och nationellt. Kontakterna med medier utvecklas. Det egna användandet av sociala medier utökas. Uppföljning av måluppfyllelsen ska ske genom en extern undersökning. Stimulera den enskilde människans förmåga att förebygga, förbereda sig för och hantera utsatta lägen, allt från vardagsolyckor till kriser av olika format. År 2010 hade Civilförsvarsförbundet 85 380 deltagare i utbildningar inkl. ungdomsläger, en ökning med 17 000 deltagare jämfört med år 2009. Därutöver mötte Civilförsvarsförbundet 160 235 personer i andra publika aktiviteter anordnade av förbundet. Det sammanlagda för året blev 245 615 deltagare. Målet var 250 000. Samtidigt finns en insikt om att alla möten inte inrapporteras. Mål: Vid utgången av år 2013 ska Civilförsvarsförbundet årligen möta en halv miljon av Sveriges befolkning i samtal om säkerhet och trygghet. Särskild uppmärksamhet ska ges åt socialt utsatta människor, eftersom de är kraftigt överrepresenterade i olycksstatistiken. Metod: Informationer, kurser och andra lärande aktiviteter, uppdragsverksamhet och publika event som innebär direktkontakt med medborgarna. Samarbete med andra organisationer ska eftersträvas för att nå de mest angelägna målgrupperna. För att räknas måste uppgifterna om antalet människor noga dokumenteras och rapporteras till förbundsstyrelsen senast under löpande verksamhetsår. Frivilliga förstärkningsresurser, både i förväg organiserade frivilliga och spontant frivilliga. Användbara väl sammansatta, utbildade, övade och kvalitetssäkrade frivilliga resursgrupper, FRG, ska finnas för de kommuner, landsting och myndigheter som har behov av FRG för att för att på ändamålsenliga sätt bidra till samhällets krishanteringsförmåga. Vid årsskiftet 2010/11 hade 143 kommuner tillgång till FRG. Ytterligare 58 hade anmält intresse av att starta FRG. 69 % av kommunerna har därmed fått upp ögonen för att de kan behöva frivilliga förstärkningsresurser och FRG är en sådan resurs. Mål: Vid utgången av år 2013 ska frivilliga resursgrupper, FRG finnas för alla kommuner, landsting och myndigheter som vill ha tillgång till sådana. Metod: Utveckling och kvalitetssäkring av FRG-konceptet. Kontakterna med den kommun FRG verkar i ska stärkas. Vi ska verka för att FRG används i förebyggande eller avhjälpande syfte när det i varje situation är relevant utifrån. Dokumentera och sprida information om gjorda FRGinsatser. Distrikten har ett särskilt ansvar för att stödja föreningarna med detta och se till att FRG finns där det efterfrågas. Samarbete med andra idéburna organisationer är en förutsättning för att målet ska kunnas nås både kvantitativt och kvalitativt. Hjärta att hjälpa ` för ett hjärtsäkrare Sverige Hjärta att hjälpa är den aktivitet inom Civilförsvarsförbundet som syftar till att öka förekomsten av hjärtstartare utanför sjukvården och höja kompetensen hos människor utanför vården i HLR/D-HLR. Syftet är att bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Genom Hjärta att hjälpa bidrar Civilförsvarsförbundet till ett hjärtsäkrare Sverige. Sidan 3 av 5

Målet var att vid utgången av år 2011 ha medverkat till att 1 000 hjärtstartare placerats ut. Den 16 augusti hade 1 255 hjärtstartare förmedlat genom Hjärta att hjälpa. Genom aktiviteten har Civilförsvarsförbundet bidragit till att hjärtstartare har blivit ett begrepp i åtskilliga människors medvetande. Genom att initiera Sveriges hjärtstartarregister har Civilförsvarsförbundet medverkat till att göra ett växande antal hjärtstartare tillgängliga. Mål: Att Civilförsvarsförbundets engagemang för ett hjärtsäkrare Sverige ska vidmakthållas. Metod: Civilförsvarsförbundet anskaffar sponsorer och värdar till hjärtstartare som till fördelaktigt pris beställs genom förbundet. Mot betalning erbjuder förbundet kvalitetssäkrade utbildningar i HLR/D-HLR. Hjärta att hjälpa återfinns som en väl förankrad verksamhet både lokalt och centralt i Civilförsvarsförbundet. Ekonomiska riktlinjer för förbund, distrikt och föreningar Resurser är något vi skapar, vilket också gäller ekonomiska möjligheter. För att minska det nuvarande beroendet av staten ska alternativa finansieringskällor anskaffas. Projektmedel är ett exempel på finansieringslösningar som i ökad omfattning bör sökas. Idag är Civilförsvarsförbundet en organisation där de helt avgörande ekonomiska resurserna kommer uppifrån genom statliga bidrag och uppdragsmedel, även om lokal och regional medverkan är en förutsättning för att de ska kunna erhållas. Någon förbundsavgift tas inte ut av föreningar och distrikt, vilket annars är vanligt förekommande. Olika finansieringsmöjligheter måste prövas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en självständig utveckling av Civilförsvarsförbundet. Som en del av dessa ska verksamheten i Civil AB utvecklas, vilket sker på affärsmässig grund med Civilförsvarsförbundet som varumärke. Civilförsvarsförbundet är fortfarande en ideell organisation utan eget vinstintresse, men Civil AB ska bidra till ett minskat ekonomiskt beroende av staten. Civilförsvarsförbundet anser att den politik för det civila samhället som beskrivs i proposition 2009/10:55 är bra, förutsatt att den efterlevs av alla departement och myndigheter. För närvarande innehåller myndigheternas förhållningssätt ofta en hel del att önska när det gäller deras relation till det civila samhället. Resultatet blir att det civila samhällets självständighet begränsas vilket i sin tur försvagar demokratin och delaktigheten i samhället. Staten lämnar oftast sena besked om de ekonomiska förutsättningarna för varje år. Inte sällan kommer beslutet när verksamhetsåret börjat. Det innebär självklart svårigheter i Civilförsvarsförbundet som ska föra ut stora delar av resurserna till den lokala verksamheten. Det betyder också att verksamhetsplan och uppföljningsinstrument, inte minst den ekonomiska redovisningen, får stor betydelse för styrningen av verksamheten. Dessa styrmedel utvecklas och anpassas löpande för att både vara enkla att hantera både lokalt och centralt och samtidigt ge en korrekt information som underlag för beslut samt uppfylla de myndighetskrav som ställs på redovisning. Ekonomiska medel, som tillförts någon del av Civilförsvarsförbundet, ägs och kontrolleras om inget annat överenskommits av den delen av Civilförsvarsförbundet. Av stadgarna framgår vad som gäller vid interna organisationsförändringar. Sidan 4 av 5

Mål: Verksamheten ska över tid finansieras genom löpande intäkter. Finansiella tillgångar ska användas för sådana insatser, som bedöms bidra till att skapa förutsättningar för en fortsatt gynnsam utveckling av Civilförsvarsförbundet. Lokala och regionala möjligheter till intäkter ska användas för att både bredda och öka finansieringen på respektive nivå. Metod: Civilförsvarsförbundet ska i alla delar visa att det är en part som med uthållighet och kvalitet genomför de åtaganden det gör. Andra finansieringslösningar ska prövas på ett sätt som innebär att de inte stör varandra. Det innebär framför allt föreningarna, distrikten och den nationella nivå var och en agerar på sin nivå. För att Civil AB ska nå för hela Civilförsvarsförbundet bästa resultat krävs att alla delar av förbundet bidrar till genomförandet av den kommersiella verksamheten, som också kommer dessa till del. Sidan 5 av 5