april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning

2010 april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning

Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning... 2 Landstingets samrådsgrupp i barnhälsovårdsfrågor... 3 Länets barnhälsovårdsorganisation... 4 Landstingets barnhälsovårdssamråd... 4 Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland... 4 Kommunala basdata... 5 Härnösand... 5 Kramfors... 5 Sollefteå... 5 Sundvall... 5 Timrå... 5 Ånge... 5 Övik... 5 Riket... 5 Barn som far illa... 6 Barnfattigdom... 7 Inskrivna och övervakade barn 2009... 7 Härnösand... 8 Sundsvall... 8 Timrå... 8 Ånge... 8 Kramfors... 8 Sollefteå... 8 Örnsköldsvik... 8 Landstinget Västernorrland... 8 Familjesituation... 9 Psykisk ohälsa... 10 Hembesök under nyföddhetsperioden... 11 Basprogrammet... 12 Neonatal hörselscreening... 13 Föräldrastöd i grupp... 14 Tidigt föräldrastöd... 15 Jämställdhet... 16 Pappaindex... 17 Föräldrarnas rökvanor... 18 Amning... 20 Barn och övervikt... 20 Barn och övervikt... 21 Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland... 23 Vaccinationer... 25 Organisation... 32 Referenser... 34 1

Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning Barnhälsovårdens årsrapport baseras på de uppgifter, som varje barnavårdscentral lämnade in till barnhälsovårdsenheten i januari 2010. Här redovisas resultat främst på kommun- och länsnivå. På landstingets interna och externa hemsida finns också presentationer av måluppfyllelse på BVC-nivå. Sammanlagt 17 783 barn var inskrivna på länets barnavårdscentraler i december 2009. Genom organisatoriska förändringar har antalet barnavårdscentraler under året reducerats från 32 till 27. Antalet sjuksköterskor som arbetar med BVC har också minskat från 59 till 53. Totala antalet sjukskötersketimmar för BVC har minskat från 1560 tim/vecka till 1473 tim/vecka. Den största neddragningen har skett i Sundsvall, där antalet timmar för BVC minskat från 631 timmar till 548 timmar per vecka trots att barnantalet i kommunen var relativt oförändrat. Resultatsammanställning baseras till stor del på barn födda 2008. Måluppfyllelsen för länets barnavårdscentraler har generellt försämrats på två viktiga områden, nämligen hembesök till förstagångsföräldrar och grupper för förstagångsföräldrar. Andelen förstagångsföräldrar som fått hembesök minskade mellan de två senaste resultatredovisningarna från 93 % till 89 %. Det är endast Härnösand och Ånge som klarar målsättningen att 95 % av alla förstagångsföräldrar ska ha besök av BVCsjuksköterskan efter hemkomsten från BB. Den målsättningen klarade bara 2 av 10 barnavårdscentraler i Sundsvall. Andelen förstagångsföräldrar som deltagit i föräldragrupp har sjunkit successivt under de senaste fem åren. Mellan de senaste två resultatredovisningarna sjönk deltagandet från 63 till 57 %. Deltagandet var under genomsnittet i Sundsvall, Ånge och Sollefteå. Minskat utbud och sämre deltagande i föräldragrupperna är ett tecken på att barnavårdscentralernas stöd till föräldrarna måste förändras. Barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget har tillsammans utarbetat en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra - och barnhälsovården. Fortbildningen blev försenad på grund av pandemivaccinationerna men startade under våren 2010. Fortbildningen sträcker sig över en tvåårsperiod och är indelad i fem steg. Västernorrland har i flera år tillhört de län i Sverige som haft den största andelen överviktiga och feta både bland barn och bland vuxna. En liten nedgång sågs förra året och andelen barn med högt BMI har sjunkit ytterligare något under det senaste året. Trots en liten nedgång är antalet fyraåringar med övervikt och fetma fortfarande högt jämfört med flertalet andra län. Vaccinationer mot den nya influensan dominerade BVC-arbetet under en stor del av hösten och vintern 2009. Bland barn födda 2004 2008 fick sammanlagt 9 000 av 12 911 barn vaccin mot den nya influensan (69,7 %) och av dessa fick 7 079 barn två sprutor (78,7 %). Genomförandet av vaccinationerna mot den nya influensan var framgångsrikt 2

men gick ut över det vanliga arbetet på barnavårdscentralerna. Inga föräldragrupper kunde genomföras under hösten. EPDS-screening användes i mycket begränsad omfattning och många tre- och fyraårskontroller blev inställda. Resultatet kommer att synas i nästa års statistikredovisning. Landstingets samrådsgrupp i barnhälsovårdsfrågor Samrådsgruppen ansvarar för innehållet i den här skriften. Representanter i samrådsgruppen under år 2009 har varit: Lennart Bråbäck, barnhälsovårdsöverläkare Thomas Lundberg, barnhälsovårdsöverläkare Anita Niemann, vårdutvecklare Harriet Boström vårdutvecklare Christina Kappinen, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog (våren 2009) Eva Lena Lindström, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog (hösten 2009) Malena Bjerke, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog Lilian Brattmyr, distriktssköterska Zaida Georgsson-Sjöström, distriktssköterska och Marie-Charlotte Sigeman, hälso- och sjukvårdsplanerare Adresser till barnhälsovårdens vårdutvecklare: Sundsvall Kramfors Örnsköldsvik Harriet Boström Barnhälsovårdsenheten, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 851 86 Sundsvall 060-18 07 20 Tjänsten vakant Anita Niemann VC Ankaret 891 89 Örnsköldsvik 0660-890 76, 29 27 07 3

Länets barnhälsovårdsorganisation Barnavårdscentraler finns vid landstingets samtliga vårdcentraler. Varje vårdcentral har ansvar för den egna barnavårdscentralen. Barnhälsovårdsenheten ansvarar för kvalitetsutveckling av barnavårdscentralernas verksamhet. Från och med den 1 januari 2010 finns barnhälsovårdsenheten tillsammans med mödravårdsenheten organisatoriskt under Ledningsstaben Beställning. Landstingets barnhälsovårdssamråd Landstingets barnhälsovårdssamråd samordnar barnhälsovårdsarbetet i landstinget. I samrådet deltar representanter för barnhälsovårdens samtliga professioner från länets olika delar samt en utvecklingssekreterare från landstingets kansli. Samrådet arbetar för en likvärdig och stärkt barnhälsovård över hela landstinget. Kvalitetsutveckling är en viktig del av verksamheten. Länssamrådet kan vara remissinstans i frågor som rör barns hälsa. Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland Länssamrådet har formulerat en kravspecifikation för barnhälsovården. Denna baseras framför allt på socialstyrelsens skrift Skydda skyddsnätet [1] och nationella målbeskrivningar för läkar- och sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården [2, 3]. I den här skriften presenteras statistik och resultatsammanställning från länets samtliga barnavårdscentraler baserad på de uppgifter som barnavårdscentralerna lämnade in i januari 2010. Resultaten redovisas på liknande sätt som tidigare år. Resultaten jämförs med de mål som angetts i kravspecifikationen. Sveriges landsting och regioner har köpt growingpeople.se och där finns barnhälsovårdens nationella handbok, som är ett stöd för personalen på BVC. 4

Kommunala basdata Tabell 1. Data hämtade från Statens folkhälsoinstituts hemsida, www.fhi.se. Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Övik Riket Jämställdhetsindex 1 2006 100,7 143 125,3 109,7 127,9 135,9 137,9 Medellivslängd män Kvinnor (2004-2008) 78,5 81,9 75,5 82 78,1 82 77,9 82,1 76,4 80,3 78,3 83,3 78,7 82,9 Eftergymnasial utbildning (25 44 år) 2008 38 % 24 % 28 % 40 % 27 % 22 % 38 % 42 % Inflyttning/utflyttning 25 54 år 2008-27 19 44 139 102 5 143 27 444 Arbetslöshet (inkl. i arb.markn.åtgärder) 25 44 år, 2008, män kvinnor 7 % 7 % 8 % 7 % 8 % 8 % 6 % 5 % 7 % 6 % 6 % 7 % 5 % 7 % 4 % 4 % Andel män med låg inkomst (2006) 18 % 16 % 16 % 14 % 12 % 13 % 14 % 18 % Andel kvinnor med låg inkomst (2006) 19 % 19 % 17 % 17 % 15 % 16 % 18 % 22 % Andel med låg inkomst bland ensamstående kvinnor med hemmavarande barn 2007 41 % 41 % 41 % 33 % 34 % 32 % 34 % 34 % Anmälda brott 2008 per 100 000 inv. varav våldsbrott 13 848 1 624 11 836 818 11 859 907 14 748 1 245 9 882 708 8 524 973 7 447 701 14 937 1 176 Alkoholrelaterad dödlighet (antal döda per 10 000 inv.) 2002-2006 män kvinnor 4,3 0,7 5,5 1,8 3,3 0,7 5,4 1,9 5,8 1,0 4,5 0,9 4,0 0,5 4,5 0,9 1 Jämställdhetsindex är en sammanvägning av 12 variabler. För varje variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) och största får rang 289. 5

Variabler som ingår (oftast mäts andelar): eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige, kommunstyrelse och egna företagare. Högre index innebär sämre jämställdhet Andelen vuxna med eftergymnasial utbildning är högst i Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik och lägst i Kramfors och Ånge. Arbetslösheten ligger i vårt län över riksgenomsnittet i samtliga kommuner. Arbetslösheten är i åldrarna 25-44 år är högst i Kramfors och Sollefteå. Antalet anmälda brott är relativt oförändrat jämfört med föregående år.. Den alkoholrelaterade dödligheten är högst i Kramfors, Sundsvall och Timrå. Den alkoholrelaterade dödligheten är bland män lägst i Sollefteå och bland kvinnor lägst i Örnsköldsvik. Barn som far illa Antalet anmälda brott på grund av misshandel mot barn har ökat kraftigt undeer hela 2000-talet. Figuren här nedanför bygger på statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet, (http://statistik.bra.se) och visar anmälda misshandelsbrott (inklusive grov misshandel) mot barn under 6 år (som antal/100 000 inv.). En motsvarande ökning ses också i resten av landet. Ökningen behöver inte bero på att misshandel mot barn har ökat utan kan också bero på att anmälningsbenägenheten ökat. Figur 1. Anmälda misshandelsbrott mot barn under 6 år (som andel/100 000 inv.). Förändringar under perioden 1990 2009 (Brottsförebyggande rådet). 6

Barnfattigdom Tabell 2. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Jämförelse mellan 2002 och 2007. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, procent 1 2002 2004 2006 2007 Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 12,7 12,3 10,9 12,3 11,7 11,3 8,7 14,5 12,4 11,9 12,5 12,4 12,9 9,4 12,8 10,2 9,9 10,4 10,9 12,1 8,3 13 10 10 10 10 11 8 Västernorrlands län Riket 11,3 13,0 12,0 13,0 10,3 11,8 10 11 1 Uppgifterna i tabellen hämtade från kommunala basfakta, www.fhi.se Rädda barnen har i återkommande rapporter beskrivit barnfattigdomen i Sverige. Sammanställningarna baseras på andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, definierat som låg inkomststandard och/eller socialbidrag. Andelen fattiga barn har varit relativt oförändrad de senaste åren. Andelen fattiga barn är lägst i Örnsköldsvik och högst i Härnösand. Den högre andelen fattiga barn i Härnösand förklaras nästan helt av den mycket höga andelen fattiga bland barn till utlandsfödda föräldrar, 46 %. Motsvarande andel bland barn till utlandsfödda föräldrar i hela länet och i riket är 37 % respektive 29 %. Inskrivna och övervakade barn 2009 Tabell 3. Inskrivna och övervakade barn på länets barnavårdscentraler under 2009. Barnens födelseår anges i kolumnhuvudet. Antalet inskrivna barn överensstämmer sannolikt i stort sett med antalet boende inom barnavårdscentralens upptagningsområde. Begreppet övervakade avser de barn som under året haft någon form av kontakt med barnavårdscentralen. 7

Födelseår 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 0 6 år Härnösand Inskrivna Övervakade (%) 230 98 % 244 100 % 230 87 % 225 96 % 225 93 % 254 92 % 242 97 % 1650 95 % Sundsvall Inskrivna Övervakade (%) 1132 100 % 1104 81 % 1098 86 % 1085 93 % 1089 80 % 1105 49 % 957 85 % 7570 43 % Timrå Inskrivna Övervakade (%) 178 100 % 209 100 % 196 83 % 230 91% 192 91 % 216 62 % 188 54 % 1409 83 % Ånge Inskrivna Övervakade (%) 68 100 % 77 100 % 109 96 % 94 97 % 109 97 % 95 95 % 91 52 % 643 91 % Kramfors Inskrivna Övervakade (%) 145 99 % 152 99 % 167 96 % 159 98 % 150 96 % 189 88 % 154 75 % 1116 93 % Sollefteå Inskrivna Övervakade (%) 168 99 % 196 100 % 168 85 % 197 84 % 173 86 % 184 73 % 180 79 % 1266 87 % Örnsköldsvik Inskrivna Övervakade (%) 568 100 % 606 100 % 615 89 % 594 94 % 555 98 % 620 90% 571 37 % 4129 87 % Landstinget Västernorrland Inskrivna Övervakade (%) 2489 100 % 2588 100 % 2583 85 % 2584 90 % 2493 94% 2663 83 % 2383 56 % 17783 87% Barnantalet har minskat något jämfört med föregående år (17 783 inskrivna barn december 2009 jämfört med 17908 i december 2008. Barnantalet har ökat något i Örnsköldsvik men har minskat eller är oförändrat i övriga kommuner. 8

Också antalet nyfödda har minskat något jämfört med 2008, se figur 2. 4000 3000 2000 1000 0 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 födelseår Figur 2. Antal nyfödda barn i Västernorrland under perioden 1991 2009. Familjesituation Tabell 4. Familjesituation vid barnets födelse. (Barn födda 2008) Ensamstående förälder (%) Högst en av föräldrarna född i Sverige (%) Ingen av föräldrarna född i Sverige (%) Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 4 6 1 4 4 4 2 16 17 16 21 14 14 11 11 8 11 8 7 6 6 Västernorrland 3 15 8 Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen visar att ekonomisk utsatthet är vanligast i familjer med ensamstående föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund [4]. 9

Tabell 5. Barnavårdscentraler med högst andel barn med utländsk bakgrund (barn födda 2008): Bägge föräldrarna har utländsk bakgrund % Minst en förälder med utländsk bakgrund % Nacksta Sundsvall Gilleberget, Sundsvall Timrå VC Ljustadalen Sundsvall Nyland Fränsta 33 19 19 15 14 10 43 35 23 22 24 23 Gilleberget är den barnavårdscentral som har högst andel barn med ensamstående föräldrar (12 % av alla barn födda 2008). Som framgår av tabell 5 är Gilleberget också en av de barnavårdscentraler som hade den allra högsta andelen barn med utlandsfödda föräldrar. Psykisk ohälsa Flertalet barnavårdscentraler i vårt län har nu infört en screening, EPDS, som underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. Det var endast tre barnavårdscentraler som inte använt EPDS (eller endast använt metoden i mycket begränsad omfattning). Det var Nacksta, Junsele och Höga Kusten. Bland mödrar till barn födda 2008 har sammanlagt 1547 mödrar (62 %) deltagit i EPDSscreening. 171 mödrar (11 %) visade tecken till nedstämdhet och erbjöds stödsamtal. 10

Hembesök under nyföddhetsperioden Målsättning: 95 % av alla förstagångsföräldrar och 90 % av samtliga föräldrar får hembesök av distriktssköterskan i anslutning till hemkomsten från BB. Hembesök till förstagångsföräldrar är en prioriterad del av barnhälsovårdens verksamhet. Trots detta har andelen barn som får hembesök minskat successivt på senare år (figur 3). % 100 90 80 70 60 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 förstagångsföräldr alla Figur 3. Andel familjer som fått hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda 1997 2008. Årets redovisning avser hembesök till barn födda 2008. Endast Härnösand och Ånge klarade uppsatt målsättning (tabell 6). 89 % av alla förstagångsföräldrar fick hembesök vilket kan jämföras med 93 % vid föregående års redovisning. Ett par barnavårdscentraler har angett tidsbrist. I några fall har BVC angett att man haft nyinflyttade där uppgift om hembesök saknats i journalen. 11

Tabell 6. Andel familjer (%) som erhöll hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda 2008. Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland Förstfödda 96 87 90 97 86 86 92 89 Samtliga 91 78 77 91 79 69 86 81 Basprogrammet Målsättning: 100 % deltagande i basprogrammets undersökningar. Det stora flertalet av alla barn deltar i barnhälsovårdens basprogram (tabell Tabell 7. Deltagande i basprogrammet. Födelseår Ålder Andel undersökta % Språk 2005 3 år 96 Syn 2004 4 år 97 Hörsel 2004 4 år 97 Utveckling 2004 4 år 98 Skolförberedande us 2003 5 6 år 97 12

Neonatal hörselscreening Samtliga barn erbjuds hörseltestning med OAE vid 2-5 dagars ålder. Under 2009 har enligt vårt web-register 2301 barn deltagit i OAE-screening. 96 barn hade ej godkänt på OAE undersökning nr 1 och 16 barn var fortfarande inte frikända efter en andra OAEundersökning. Dessa 16 samt ytterligare 193 barn (som på grund av riskgruppstillhörighet och prematurvård kontrollerats direkt) har testats av hörcentralen. 68 barn har definierats som tillhörande riskgrupp och sannolikt är detta en underrapportering. Två barn med dubbelsidig hörselnedsättning har identifierats genom screening och ingen av dem tillhörde någon riskgrupp. Ett barn med ensidig hörselnedsättning tillhörde dock de s.k. riskgrupperna. Ytterligare två barn finns registrerade som varande under utredning, men något slutresultat av dessa utredningar har ej registrerats av hörcentralen. Kommentar: OAE-screening sköts nu i allmänhet på ett tillfredställande sätt, men resultatet är ibland ej fullständigt registrerat (ex riskgruppstillhörighet, OAE1, OAE2 mm). Resultatet av OAE-screening förs numera in på FV2-meddelandet. Webregistreringarna kommer därför att upphöra, eftersom det är onödigt att ha 2 databaser för detta ändamål. 13

Föräldrastöd i grupp Målsättning: 50 % av samtliga föräldrar har deltagit vid minst tre tillfällen. 70 % förstagångsfamiljerna har deltagit vid minst tre tillfällen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 4. Andel av samtliga familjer som deltar i föräldrautbildning. 100 80 60 40 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 5. Andel förstagångsfamiljer som deltar i föräldragrupp. Föräldragrupper erbjöds på samtliga barnavårdscentraler i länet men deltagandet i har sjunkit påtagligt under de senaste åren och barnhälsovården som helhet har inte klarat uppsatta mål (figur 4 och 5). Endast 8 av sammanlagt 27 barnavårdscentraler klarade målet att minst 70 % av förstagångsföräldrarna skulle ha deltagit i föräldragrupp. Det var Centrum, Matfors och Njurunda i Sundsvalls kommun, Kramfors familjecentral och Höga Kusten i Kramfors kommun, Ramsele i Sollefteå samt Bjästa och Bredbyn i Örnsköldsviks kommun. Högst var deltagandet i Kramfors kommun (78 %) följt av Härnösand, Timrå och Örnsköldsvik (63 %). 14

Hög andel föräldrar med utländsk bakgrund i kombination med underbemanning kan bidra till lågt deltagande i föräldragrupperna. Det gäller framför allt Gilleberget, Nacksta och Ljustadalen i Sundsvall, Familjecentralen Gilleberget har en hög andel barn med utlandsfödda föräldrar. Familjecentralen har de senaste åren haft språkgrupper på öppna förskolan i samarbete med Röda korset och ett studieförbund. Tidigt föräldrastöd kompetensutveckling för personal inom mödra - och barnhälsovården Regeringen presenterade förra året en folkhälsoproposition Föräldrastöd en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap 2008:131 (2007/08:110). I den betonades vikten av att satsa på kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad av samhällets stöd till föräldrar i deras föräldraskap. Barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget har tillsammans arbetat fram en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra - och barnhälsovården. Fortbildningen sträcker sig över en tvåårsperiod och är indelad i fem steg. Fortbildningen finansieras av statliga medel. Utvärdering kommer att ske kontinuerligt efter varje steg. Uppföljning av den totala fortbildningssatsningen kommer att göras ett år efter avslutad utbildning. Innehållet planeras i olika temaområden. Fortbildningen ska utveckla personalens förmågor i professionellt bemötande och innehållet i föräldragruppsverksamheten. Den ska också se över vilka metoder som kan användas inom verksamheterna. Samtliga BVC-sjuksköterskor i Örnsköldsvik och på familjecentralen i Härnösand har dessutom deltagit i en utbildning i ICDP, vägledande samspel mellan förälder och barn (www.icdp.se). Också denna utbildning har finansierats med statliga medel. 15

Jämställdhet Det finns fortfarande stora brister i jämställdheten. Föräldragrupperna har i stor utsträckning varit mammagrupper. Vi har sedan två år tillbaka tagit in uppgifter om pappornas deltagande i de vanliga föräldragrupperna. Tabell 8. Vårdcentraler med högst deltagande av pappor i grupperna för förstagångsföräldrar Granlo Kramfors (familjecentral) Söråker Härnösand (familjecentral) Stöde Gilleberget (familjecentral) Bjästa 32 % 27 % 25 % 21 % 18 % 17 % 17 % Sju barnavårdscentraler erbjöd separata pappagrupper: Härnösand, Granlo, Njurunda, Ankaret, Bjästa, Domsjö och Själevad. Tabell 9 visar en ökning av pappornas andel av föräldraledigheten mellan 2008 och 2009. Tabell 9. Pappornas andel av föräldradagarna 1999 2008 baserat på statistik från försäkringskassan (www.forsakringskassan.se). 1999 2001 2003 2005 2007 2008 2009 Hela riket Västernorrland Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 11,6 12,2 12,7 11,3 11,1 11,8 13,8 13,7 12,5 13,8 13,6 16,2 12,8 13,9 13,5 13 14,7 12,9 17,2 18 17,4 16,7 14,8 18,5 19,8 17,6 18,4 19,5 19,9 21,1 17,7 18,6 20,2 20,9 19,9 19,5 20,8 21,8 22,8 18,9 20,8 22,2 22,6 19,3 22,1 21,5 21,9 22,0 21,6 20,0 22,5 22,8 20,7 21,3 22,3 22,4 16

Pappaindex Tabell 10. Skillnader i pappaindex mellan olika kommuner och år. Kommun 2004 2006 2007 2008 2009 Härnösand Ånge Timrå Örnsköldsvik Sundsvall Kramfors Sollefteå 33,5 36,8 40,8 36,3 31,5 29,6 32,1 40,0 39,7 39,6 39,4 38,2 36,1 35,9 40,8 33,6 41,9 40,8 39,1 34,1 36,8 38,6 36,7 42,3 38,2 39,6 40,8 34,8 35,5 41,5 39,9 43,0 38,0 39,2 40,5 TCOs pappaindex är ett index för pappaledigheten. Det är en sammanvägning av pappors andel av sammanlagda antalet uttagna dagar och andelen män av de föräldralediga. Index blir 100 när pappor och mammor tar ut lika stora delar av föräldraförsäkringen [5]. Liksom tidigare år var Västerbotten bäst i landet med pappaindex 46,4 och sämst i landet var Skåne med 33,3. Västernorrland har de senaste åren legat på listans övre halva. 2009 var pappaindex i Västernorrland 39,5 (sjätte plats i landet). Pappaindex för 2009 var högst i Örnsköldsvik, Ånge och Sollefteå. Pappornas andel av föräldraledigheten har ökat under 2000-talet men ökningen har planat ut under de senaste åren. 17

Föräldrarnas rökvanor 14 12 10 8 6 4 2 0 14 12 10 8 6 4 2 0 1996 1997 1996 1997 Andel rökande mödrar (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Andel rökande fäder (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 4 veckor 8 mån Figur 6. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor (ljus stapel) och 8 månader (mörk färg), förändring över tid för barn födda 1996 2008. Andelen rökande föräldrar vid 4 veckor har sjunkit ytterligare något sedan föregående år. Andelen barn med rökande mammor har halverats sedan 1996. Andelen rökande mammor var lägst i Örnsköldsvik och Sollefteå. Där rökte endast 3 % av mammorna vid 4 och 8 mån. 18

Tabell 11. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor och 8 månader (barn födda 2008). Andel rökande mödrar (%) Andel rökande fäder (%) 1 mån 8 mån 1 mån 8 mån Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 7 6 6 12 5 3 3 8 6 6 14 7 3 3 8 9 6 13 9 8 7 9 8 6 9 11 6 7 Det var också stora skillnader i rökvanor mellan olika vårdcentraler. vårdcentraler Några vårdcentraler hade en hög andel rökande föräldrar. Hög andel rökande föräldrar vid 8 månader hade vårdcentralerna Ljustadalen (29 %), Ånge (32 %), Gilleberget (20 %) och Kramfors (19 %). Mödravården följer rökvanorna under graviditeten. 2008 var andelen rökande kvinnor vid första besöket på mödravårdscentralen 7,2 %, vilket kan jämföras 1983 då andelen var 32,1 %. Sex län hade 2008 lägre andel rökande gravida än Västernorrland. Det kan jämföras med 1983 då 14 län hade lägre andel jämfört med Västernorrland. % % 35 30 25 20 15 10 5 0 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 Figur 7. Andel rökande (%) bland gravida i Västernorrland 1983 2008 (Baseras på uppgifter i samband med första besöket på MVC.) (www.sos.se) 19

Amning Andelen ammande mammor har länge varit hög men har minskat något under de sista åren. Andelen ammade barn var ungefär densamma för barn födda 2007 och 2008 (figur 10). % 100 Enbart amning 1 vecka Helt eller delvis amning 2 mån 6 mån % % 90 80 70 60 50 100 90 80 70 60 50 100 90 80 70 60 50 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Fig. 10. Andel ammade barn vid 1 vecka, 2 månader och sex månader, förändring mellan 1996 och 2009 20

Barn och övervikt Barnhälsovården i Västernorrland följer sedan fem år tillbaka BMI-utvecklingen bland länets fyraåringar. En sammanställning publicerad i Läkartidningen i höstas visade att Västernorrland hade den högsta andelen överviktiga och feta fyraåringar i landet [6]. Årets sammanställning för Västernorrland avser barn födda 2005. Sammanlagt undersöktes 1953 barn födda 2005 vilket kan jämföras med 2137 barn födda 2004. På grund av höstens pandemivaccinationer blev fyraårsundersökningarna fördröjda och en del barn blev inte alls undersökta. Sammanlagt undersöktes 1668 barn inom intervallet 4 år ±3 mån. BMI- fördelningen i hela åldersgruppen (. (18,5 % överviktiga eller feta) var ungefär densamma som bland de barn som undersöktes inom intervallet ±3 mån (18,1 %). Andelen överviktiga eller feta fyraåringar har minskat något jämfört med föregående år (tabell 12). Tabell 12. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar födda 2001 2005 (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån) 2001 2002 2003 2004 2005 Antal undersökta barn 1275 1903 1976 1858 1668 Övervikt 1 Fetma 1 15,8 4,4 16,6 3,2 15,8 3,9 14,7 4,0 14,3 3,8 Övervikt eller fetma 20,2 19,8 19,7 18,7 18,1 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-6. 21

En minskad andel barn med övervikt eller fetma ses både bland pojkar och flickor (tabell 13 ) Tabell 13. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar fördelat på kön och födelseår (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån). Flickor 2001 2002 2003 2004 2005 Antal undersökta barn 616 927 982 924 823 Övervikt 1 Fetma 1 16,7 5,5 19,3 3,7 17,2 5,0 15,5 4,9 15,6 4,4 Övervikt eller fetma 22,2 23,0 22,2 20,4 20,0 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-6. Pojkar 2001 2002 2003 2004 2005 Antal undersökta barn 659 976 994 934 845 Övervikt 1 Fetma 1 14,7 3,2 13,9 2,8 14,5 2,8 14,0 3,1 13,0 3,2 Övervikt eller fetma 17,9 16,7 17,3 17,1 16,2 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-6. 22

Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland Hälsosamtal om alkohol med föräldrar ingår som en naturlig del i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårdens målsättning är att göra föräldrar medvetna om hur deras alkoholvanor kan påverka barnen. Nyblivna föräldrar är ofta motiverade till att göra förändringar i sin livsstil och många omprövar sina alkoholvanor i samband med föräldraskapet. BVC-sjuksköterskorna har en viktig uppgift att stödja föräldrarna i deras frågor kring alkohol och föräldraskap. I årets rapport finns inga data från BVC-sjuksköterskornas hälsosamtal om alkohol och föräldraskap. Den verksamheten har varit vilande under perioden för pandemivaccinationerna. Inom barnhälsovården används i huvudsak ett pedagogiskt material och arbetssätt, som framtagits av Barnhälsovården i Västernorrland Barns tankar om alkohol. Materialet är ett stöd för personalen vid hälsosamtalen om alkohol med föräldrar. Materialet har uppmärksammats nationellt och används i flera landsting. Även Folkhälsoinstitutets material Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig används. Uppföljningsträffar för mödra- och barnhälsovården efter utbildningssatsningen Alkohol i samband med graviditet och föräldraskap 2006-2007. Riskbruksutbildningen för mödra- och barnhälsovården avslutades november 2007. All personal har fått totalt sex dagars utbildning kring fakta om alkohol och alkoholvanor under graviditet och föräldraskap, användbara metoder, motiverande samtal (3dagar), samverkan och handlingsplaner. Under våren 2009 genomfördes en uppföljning av alkoholarbetet inom mödra- och barnhälsovården, i södra länsdelen, av samordningsbarnmorskan och vårdutvecklaren för barnhälsovården. Syftet med uppföljningsträffarna var att tillsammans med verksamheterna diskutera och utbyta erfarenheter kring frågorna. Hur går alkoholarbetet? Hur ser samverkan ut? Vad behöver verksamheterna för att bedriva alkoholarbetet? MVC och BVC delades in i smågrupper utifrån deras gemensamma områden. Träffarna var förlagda ute på vårdcentralerna. På MVC erbjuds alla gravida ett tidigt samtal, inom en vecka efter graviditetsvecka 5. På BVC är det vanligast att ta upp alkoholfrågan under första levnadsåret och vid 3 år. Färre tar upp det i föräldragrupp. Några MVC och BVC hade en gemensam föräldraträff kring temat alkohol och föräldraskap. Gemensamt önskemål från verksamheterna var att få utbildning om motiverande samtal till dem som inte gått grundutbildningen och uppföljning till de övriga. 23

Utvärderingen 2009 visade att övervägande andel är mest positiva till vårdkedjemeddelandet. 24

Vaccinationer Tabell 14. Deltagande i barnhälsovårdens basvaccinationsprogram. Barn födda 2006. Andel vaccinerade (%) av barn födda 2007 vaccinerade mot DTP % Polio % Hib % MMR % Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 99,1 100 98,8 97,0 98,5 98,2 99,5 99,1 100 99,4 97,0 98,5 98,2 99,5 99,1 100 99,4 96,8 98,5 98,2 99,2 99,1 100 98,2 97,2 99,0 97,2 97,7 Västernorrland 98,3 98,3 98,1 97,2 25

Uppslutningen kring barnhälsovårdens basvaccinationsprogram var som tidigare mycket hög, vilket framgår av tabell 14. Årets sammanställning avser barn födda 2007. Andelen barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund har sjunkit något men andelen vaccinerade är fortfarande mycket hög (figur 11). % 100 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 11. Andel barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder. Barn födda 1998 2007. Vaccination mot tuberkulos BCG-vaccination rekommenderas i dag endast till barn med risk för smitta. Som riskbarn betecknas i första hand barn till föräldrar från Syd- och Östeuropa, Asien, Afrika och Sydamerika samt barn i familjer där närstående har eller har haft tuberkulos. Sammanlagt bedömdes 11 % som riskbarn vilket är något högre jämfört med barn födda 2006 (9,6 %) och 2005 (7,6 %). Bland risk barnen blev 92 % vaccinerade med BCG (samma som förra året). Vaccination mot hepatit B Inom ramen för barnhälsovårdsprogrammet erbjuder Landstinget Västernorrland sedan år 2003 kostnadsfri vaccination mot hepatit B till riskgrupper. Dit räknas barn vars föräldrar är födda i länder där förekomsten av hepatit B överstiger 2 % (för närvarande Östeuropa, östra Medelhavsområdet, Asien, Afrika, tropiska Sydamerika, Grönland och arktiska delarna av Kanada). Riskgrupp för hepatit B är ungefär densamma som för tuberkulos. Andelen barn som vaccinerats mot hepatit har stigit under de sista tre åren, vilket kan vara ett tecken på att riskbarn identifieras bättre. Andelen barn födda 2007 som erhållit minst 3 injektioner av 26

hepatit B vaccin var 11,2 % vilket kan jämföras med 10,3 %, 8,8%, 7,4 % och 3 % för barn födda 2006, 2005, 2004 respektive 2003.. Vaccination mot pneumokocker Vaccination mot pneumokocker ingår numera i det nationella barnvaccinationsprogrammet. I vårt län har alla barn födda efter den 1 april 2008 erbjudits vaccination med femvalent pneumokockvaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder i samband med vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hemofilus influenzae. Vaccination mot den nya influensan (H1N1) med Pandemrix Under hösten och vintern 2009 erbjöds alla barn över sex månader i förskoleåldern vaccination mot den nya influensan. Barnen vaccinerades på sina egna barnavårdscentraler. Föräldrarna informerades om tider för vaccination genom anslag på förskolorna och på landstingets externa hemsida. Barnavårdscentralerna började vaccinera sista veckan i oktober sedan barnklinikerna i länet under ett par veckor vaccinerat riskbarn. Initialt omfattade vaccinationerna endast barn över tre år men i mitten av november blev det klartecken från socialstyrelsen för vaccination av alla barn från och med sex månaders ålder. Sammanlagt 9633 barn över sex månader och födda mellan 2004 och 2009 fick minst en dos vaccin under vinterns vaccinationskampanj. Tabell 15. Andel barn (%) födda 2004-2008 vaccinerade med Pandemrix 2009-2010. Totala antalet barn i dessa födelsekohorter var 12 911 varav 9 000 fick minst en dos. 1 dos % 2 doser % Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Hela länet 73,9 69,0 73,2 76,9 73,3 62,7 68,0 69,7 56,9 56,0 30,9 68,6 55,9 51,9 58,6 54,7 27

En förutsättning för att genomföra pandemivaccinationerna på barnavårdscentralerna var att det vanliga BVC-utbudet reducerades under hösten och vintern 2009. Flertalet barnavårdscentraler hade inga föräldragrupper och EPDS-samtal endast i begränsad omfattning. Tre- och fyraårskontroller genomfördes bara i särskilda fall. Det fanns risk för att barnavårdscentralerna på grund av detta kan ha missat exempelvis barn med synnedsättning. Under vårvintern 2010 kallades därför alla fyraåringar till en försenad men förkortad fyraårsundersökning på BVC. Utvärdering av pandemivaccinationerna på BVC En web-enkät till BVC-sjuksköterskorna genomfördes i mars 2010. Pandemivaccinationerna var då till större delen avslutade. Många BVC-sjuksköterskor ansåg att de hade haft ett bra samarbete med förskolepersonalen. Schema för vaccinationerna hade annonserats både på BVC och på förskolorna. Några barnavårdscentraler hade satt upp listor på förskolorna där föräldrarna kunde boka tider för vaccination. Som negativt påtalade många BVC-sjuksköterskor att det länge var osäkert när man skulle kunna starta vaccinationerna. Detta försvårade och fördröjde planeringen. När vaccinationerna väl kom igång var vaccinleveranser till BVC prioriterade och fungerade bra. Många barn blivit stickrädda efter pandemivaccinationerna. Det är kanske bättre att genomföra den här typen av vaccinationer på en annan plats än BVC. Det hade också underlättat för barnfamiljerna om hela familjen vaccinerats samtidigt. Nu vaccinerades de minsta barnen på BVC, de större i skolan och de vuxna på vaccinationscentral eller på arbetsplatsen. BVC-sjuksköterskorna fick också besvara ett stort antal telefonsamtal under hösten och många handlade om influensa och vaccinationer. Den stora nackdelen var annars att pandemivaccinationerna gick ut över det vanliga BVC-arbetet. Rapporterade biverkningar efter vaccination med Pandemrix Barnhälsovården hade uppmanat personalen på BVC att på vida indikationer anmäla misstänkta biverkningar efter vaccination. Många reaktioner anmäldes men samtdigt är det viktigt att minnas att ett mycket stort antal barn blev vaccinerade med 1-2 sprutor under ett mycket kort tidsintervall. 28

Svimning och/eller kramp 1. (Dos 1) Fyraårig pojke som blev trött och blek några minuter efter vaccination. Ville lägga sig ned men efter några minuter återkom färgen i ansiktet. Undersöktes av läkare, allt väl. 2. (Dos 1) Fyraårig flicka som någon minut efter vaccinationen blev blek och yr. Fick tillbaka färgen på en g ång då hon låg ned. Hela tiden vid medvetande. 3. (Dos 1) Fyraårig flicka som föll raklång framåt 3-4 minuter efter vaccinationen och slog hakan i golvet. Krampade i både armar och ben i ca 30-60 sekunder. Ej kontaktbar. Fick 10 mg Stesolid rektalt och undersöktes av läkare. Observerades på barnmottagning ca en timme och fick sedan åka hem. 4. (Dos 1) Ettårig flicka som vid tretiden på natten efter vaccinationen flve lealös. Pappan tog ut barnet på balkongen och familjen tillkallade ambulans. Flickan hade kvicknat till men var fortfarande slö när ambulansen anlände. Fick kvarstanna 4 timmar på barnmottagningen för observation. Bedömdes som feberkramp 5. (Dos 2) 1,5 år gammal flicka som blev lite frånvarande direkt efter vaccinationen men bättre sedan mamman skvätt vatten på hennes huvvud. På kvällen 39 graders feber och kräktes. Vid midnatt frånvarande och krampade. Under 4-5 minuter kunde färäldrarna inte få liv i henne. I ambulans till sjukhus och kvarstannade för observation ett dygn. 6. (Dos 2) 2,5-årig pojke som svimmade någon minut efter vaccination. Kom tillbaka till medvetande efter högläge av benen. Sprang runt och lekte och var helt återställd efter 15-20 minuter. 29

Feber 1. (Dos 1) Treårig pojke med hög feber 39-40 grader, kräkning och huvudvärk i tre dygn efter vaccination 2. (Dos 1) Femårig pojke med feber n ågra timmar efter vaccinationen. Hade feber kring 39 grader i fyra dygn. Dagen efter vaccinationen snuva och heshet som varade ca en v ecka 3. (Dos 1) Femårig pojke med feber omkring 38 grader och öli-symtom under tre dygn med debut dagen efter vaccinationen 4. (Dos 1) Ettårig flicka som dagen efter vaccination hade feber 40 grader med lite snuva. Trött men inga andra symtom. Hög feber sammanlagft 3 dygn. 5. (Dos 1) Två-årig flicka som dagen efter vaccinationen hade feber 39 grader och vattentunn diarré. Febern varade i tre dygn. Vattentunn diarré i en vecka. Ingen annan i familjen insjuknade. 6. (Dos 1) Fyraårig flicka blev blek och fick hög feber oc h huvuidvärk ca 4 timmar efter vaccinationen. Dagen efter trött och hängig men feberfri. 7. (Dos 1) Treårig flicka med feber omkring 40 grader och kräkningar i en vecka efter vaccinationen. Hade också andningssvårigheter som kvartod i tre veckor. Hudutslag 1. (Dos 1) Fyraårig pojke som fick klåda och diffusa, ljusrosa hudutslag över bål och armar två dagar efter vaccinationen. Behandlades med Aerius och hudutslagen och klådan försvann. Henoch-Schönlein purpura 1. (Dos 1) Fyraårig pojke som 2-3 dygn efter vaccinationen var något trött samtidigt som han fick utslag poå benen. Undersöktes på barnmottagning där man konstaderade Henoch-Schönleinliknande utslag på benen med blödningar och svullnader på fötterna. Kunde ej gå. Blod- och koalgulationsstatus normalt. Urinprov u.a. Efter mindre än en vecka hade alla utslag och svullnader försvunnit. Lymfkörtelsvullnad 1. (Dos 2). Treårig pojke som fick några ärtstora lymfkörtlar i vänster armhåla och en vindruvsstor svullen körtel ovan vänster nyckelben någon dag efter vaccination. Lymfkörtelsvullnaderna gick tillbaka under loppet av några dagar. 30

Rapporterade reaktioner efter samtidig vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hämofilus influenzae (Pentavac ) och pneumokocker (Prevenar ): 1. Ryckningar Sex månader gammal pojke med lätt tempstegring i ett par dygn efter vaccination 2. Efter någon vecka förkylningssymtom och i samband därmed debut av kortvariga ryckningar i huvudet och höger axel. Undersökningar med bland annat EEG och EKG var normala. Ryckningarna avtog successivt och var helt borta efter två veckor. Vaccinerades sedan på nytt vid ett års ålder men då gavs Prevenar och Pentavac var för sig med ett par veckors intervall. 2. Feber och pipande andning Flicka som efter första vaccinationen fick 39 grader i feber på kvällen men feberfri nästa dag. Efter dagar kunde hon vara lite blå om läpparna med pipande andning då hon låg på rygg. Undersöktes på barnmottagningen utan att man fann något speciellt. Likande reatkion efter vaccination 2. 3. Nässelutslag 5 månader gammal flicka som en timme efter vaccination fick nässelutslag på armar, bröst och i ansiktet. Ingen andningspåverkan. Fick som behandling 8 tabletter Betapred. 4. Feber Ett år gammal flicka som dagen efter vaccination 3 fick 39-40 grader i feber i tre dygn och därefter diarré, ögonfluss och lite förkylningssymtom 5. Hög feber Ettårig flicka med feber omkring 39 grader i fem dygn med debut på eftermiddagen efter vaccination 3. Hade en liknande reaktion efter vaccination 2. Rapporterade reaktioner efter vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hämofilus influenzae och hepatit B (Infanrix Hexa ) i kombination med vaccination mot pneumokocker (Prevenar ). 1. Feber Sex månader gammal pojke med feber upp till 39 grader under något dygn efter vaccination 2. Rapporterade reaktioner efter vaccinationmot difteri, stelkramp, kikhosta och polio (Infanrix Polio ). 1. Lokal svullnad Femråig pojke som dagen efter vaccination fick rodnad och svullnad kring injektionsstället på överarmen. Svullnaden spred sig som mest ända ned mot armvecket. 31

Rapporterad reaktion efter vaccination mot tuberkulos(bcg) 1. Långdraget sår och svullnad Pojke som vaccinerades vid sju månaders ålder. Fick en lokal svullnad och sår som vätskade i flera månader. Vid undersökning på BVC vid ett års ålder har såret just slutat att vätska men kvarstående svullnad med ca 3 cm diameter. Rapportering av biverkningar och avvikelser. Länssamrådet uppmanar till fortsatt uppmärksamhet av eventuella vaccinbiverkningar. Länssamrådet påminner också om att alla incidenter och avvikelser i samband med vaccination ska rapporteras till primärvårdens chefsläkare med kopia till barnhälsovårdsenheten. Det är viktigt med strikta rutiner och väl avsatt tid för att undvika misstag vid vaccinhantering (se för övrigt barnhälsovårdens hemsida på intranätet). Organisation Genom organisatoriska förändringar har antalet barnavårdscentraler under året reducerats från 32 till 27. Antalet sjuksköterskor som arbetar med BVC har också minskat från 59 till 53. Totala antalet sjukskötersketimmar för BVC har minskat från 1560 tim/vecka till 1473 tim/vecka. Den största neddragningen har skett i Sundsvall, där antalet timmar för BVC minskat från 631 timmar till 548 timmar per vecka trots att barnantalet i kommunen var relativt oförändrat. Sjuksköterskor Riktlinjer för organisation och bemanning av verksamheten på en barnavårdscentral återfinns i kravspecifikationen. Vi har rekommenderat att en sjuksköterska och en läkare ska ha särskilt ansvar för BVCverksamheten och bevaka nyheter och förändringar. Sjuksköterska med särskilt ansvar finns på 25 av de 27 barnavårdscentraler men läkare med särskilt ansvar endast på 17 av 27 centraler. Rekommenderad tid för BVC-arbete baseras på konsensus kring behovet i ett normalområde. Det innebär att en BVC-sjuksköterska har cirka 60 nyfödda per år och heltidstjänst. Tillräckligt med tid för BVC-arbete? 6 av 27 barnavårdcentraler hade mindre tid avsatt än den som rekommenderas i kravspecifikationen (avvikelsen är 15 %). Samtliga fanns i Sundsvalls kommun. Är tiden för BVC-arbete anpassad efter vårdbehovet? Vårdcentraler med stora vårdbehov behöver mer tid för BVC-verksamhet. Hög andel föräldrar med utländsk bakgrund, ensamstående och rökande föräldrar speglar ett ökat vårdbehov. Det gäller framför allt Nacksta, Gilleberget och Ljustadalen, som alla behöver 32

mer tid avsatt för BVC. Barnavårdscentralerna i Nacksta och Gilleberget har dessutom varit underbemannade på grund av vakanser. Träffar BVC-sköterskan tillräckligt antal barn för att upprätthålla kompetensen? Varje BVC-sjuksköterska ska helst träffa minst 25 nyfödda per år. På flertalet barnavårdscentraler träffar BVC-sköterskan tillräckligt antal nyfödda. På fyra centraler träffade varje BVC-sköterska i snitt färre än 20 nyfödda per år. Det gällde Ånge, Ramsele, Junsele och Nyland. Läkare Sammanlagt 64 läkare arbetar med BVC, dvs. något färre jämfört med föregående år. På senare år har det skett en förskjutning av arbetsuppgifterna på BVC och alltfler uppgifter har tagits över av sjuksköterskorna. Barnhälsovårdspsykologer I kravspecifikationen anges att sjuksköterskan ska ha tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog minst en gång per månad. 33

Referenser [1] Kvalitetssäkring av barnhälsovården - att skydda skyddsnätet. Stockholm: Socialstyrelsen; 1994. Report No: 1994:19. [2] Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården. Nationella nätverket för barnhälsovårdssamordnare/vårdutvecklare; 2003. [3] Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC. Svenska barnläkarföreningen, Svenska distriktsläkarföreningen och Svensk förening för allmänmedicin; 2005. [4] Salonen T. Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2007; 2008. [5] Orpana L. Pappaindex 2008: TCO (www.tco.se); 2009. Report No.: 4/09. [6] Bråbäck L, Bågenholm G, Ekholm L. Fetmautvecklingen bland svenska 4-aringar tycks ha stannat av. Men stora regionala skillnader visar socioekonomins betydelse. Läkartidningen. 2009;106:2758-61. 34