till tonårsföräldrar i BollNäs kommun om ungdomar och Narkotika
2
Narkotika finns i Bollnäs Narkotika går att få tag på i Bollnäs. En undersökning i kommunen visar att 10% av pojkarna och 6% av flickorna i årskurs 2 på gymnasiet har testat narkotika. Mer än 25% uppger att de har haft möjlighet att prova. Siffrorna visar att de flesta avstår, men det finns orosmoln: antalet ungdomar i kommunen som provar narkotika är högre idag än vad det var under 90-talet. Detta visar också undersökningar bland niondeklassare i kommunen. Ju fler som prövar desto fler riskerar att hamna i ett missbruk. Narkotika är billigt att köpa och ett prov kan kosta som en biobiljett. Av de ungdomar som har prövat narkotika har de flesta fått tag på det genom en kompis. Få köper av en helt okänd människa. De som säljer är ofta på väg in i ett eget missbruk och behöver pengar till sina egna droger. I flera länder i Europa, liksom många andra länder i världen, är tillgången på narkotika mycket stor och många europeiska ungdomar har en mer liberal syn på narkotika än vad vi har i Sverige. En del ungdomar som åker på språkresor, eller på andra utlandsresor då föräldrar inte är med, kan komma i kontakt med narkotika för första gången. Som förälder kan du inte helt skydda ditt barn från narkotika, men du kan hjälpa till att bygga upp ett motstånd. Det motståndet ökar skyddet mot att din tonåring någonsin provar narkotika.
4
Förändringens tid Du som har en tonåring idag var troligtvis ung på 70-talet. På den tiden präglades en del av ungdomskulturen av flowerpower. Då var hasch och marijuana de vanligaste ungdomsdrogerna. Hasch och marijuana är fortfarande de vanligaste drogerna bland ungdomar i kommunen, men de skiljer sig från då. En stor skillnad är att de nu är tre till fyra gånger så starka jämfört med på 60-70 talet. Därmed är riskerna större för unga som testar idag. Nu som då söker sig tonåringar fram och testar, särskilt föräldrarnas gränser. Kamraterna i deras liv blir allt viktigare. Genom kamratgruppen prövar sig tonåringen fram i sin nya roll på väg in i vuxenvärlden. Som förälder kan det vara svårt att agera när ens barn tar avstånd och ibland beter sig som om mamma och pappa var de mest hatade personerna i världen, för att i nästa sekund bli de mest underbara föräldrar som man kan tänka sig. Men sådan är tonårstiden: upp och ner. Som förälder kan du ändå finnas där för att stödja, ha kontroll och sätta gränser. Några sätt att göra det på är att ha koll på vad som händer i ungdomskulturen och genom att ha kontakt med andra föräldrar. Försök att verka för att föräldrarna i din tonårings kompisgäng sätter upp gemensamma regler för till exempel hur länge man får vara ute på kvällen. Då vet man vad som gäller för de andra ungdomarna och det kan vara enklare som förälder att hålla fast vid de gemensamt uppsatta reglerna. 5
6
Prata med ditt barn om droger Få föräldrar misstänker att deras barn använder narkotika. Därför kan det vara en fördel att prata med sitt barn även om misstankarna saknas. Det viktigaste är att ämnet kommer upp vid ett naturligt tillfälle. Ett tips är att utgå från ditt eget intresse och tona ner den förmanande föräldrarollen. Prata med och lyssna på din tonåring. Fråga om kompisar har provat eller om man har sett några som använder droger. Det kan också vara bra att fråga om tonåringen själv har blivit erbjuden droger. Prata om de droger som finns idag och vilken syn din tonåring har på riskerna med att prova. Räkna inte med några stora avslöjanden. I tonåren är ofta lojaliteten till kompisarna större än till föräldrarna. Dela med dig av vad du själv vet och berätta gärna om dina egna erfarenheter utan överdrifter. Var tydlig med dina egna ståndpunkter och konkret i det du säger. Tala till exempel om att narkotika är förbjudet och om några konsekvenser med att hamna i brottsregistret exempelvis svårigheter att få körkort och problem att få vissa jobb i framtiden. Berätta att droger påverkar hjärnan och psyket och påminn om att en vanlig biverkning av narkotika är de olyckor som inträffar när man tappar kontrollen över sig själv. Även om din tonåring inte är intresserad och dina åsikter avfärdas, kan du ändå vara säker på att orden fastnar. Du är trots allt en mycket viktig person i ditt barns liv. 7
8
Argument som förekommer Det är inte omöjligt att du möts av några av dessa argument i en diskussion med ditt barn. Argumenten sprids av dem som vill avkriminalisera innehav av narkotika för eget bruk eller dem som vill släppa narkotikan helt fri. Narkotika är inte farligare än alkohol och tobak. Att alkohol och tobak dödar så många människor är inte ett argument för att släppa narkotikan fri, utan tvärtom. Anledningen till att så många dör av alkohol och tobak är att de redan är legala droger och att de därför används av så många människor. Tobaksrökning tar livet av mer än 6400 människor per år och fler än 7000 dör av alkohol, bara i Sverige. Man provar för att det är förbjudet och spännande. Att fler provar för att det är förbjudet och därmed mer spännande stämmer inte. Förbud har istället en avhållande effekt. Risken att bli gripen av polis, tagen till förhör och straffad innebär att både ungdomar och vuxna tänker sig för innan de köper och använder en illegal drog. Preparat som är lagliga och som är lätta att få tag i används och missbrukas mer. Alkohol och tobak är sådana exempel. Att använda narkotika är var och ens sak. En del ungdomar försöker att skydda sitt användande av narkotika med argumentet det är min ensak för det drabbar ingen annan. Men drogbruk drabbar inte bara den enskilda personen. Ett utvecklat missbruk påverkar i allra högsta grad omgivningen och i första hand föräldrar, syskon och kamrater. Dessutom drabbas vi alla då samhällets totala resurser måste användas till att vårda och behandla missbruket. 9
F a k ta o m d e v a n l Hasch och marijuana Cannabis är ett samlingsnamn på hasch och marijuana och det påverkar hjärnan och psyket. Det aktiva ämnet THC lagras i fettcellerna, framförallt i hjärnan, lungorna och i levern och det bryts långsamt ner. Den som röker hasch får rödsprängda ögon och glansig blick under ruset. Efteråt blir blicken istället matt och trött. Haschrökaren upplever ofta törst eftersom slemhinnorna blir torra och irriterade. Effekterna av drogen kan leda till obehagliga fantasier, ångest och en känsla av hot. En längre tids cannabisbruk kan ge koncentrationssvårigheter, försämrat närminne och planeringsförmåga samt skapa passivitet. Förutom medicinska skador kan även psykologiska skador uppstå. Dessa är omöjliga att förutse innan man provat cannabis. Amfetamin/kokain Det säljs som ett vitt pulver som kan sniffas eller lösas upp i vatten och drickas eller injiceras. Effekten beror på dosens storlek och på vilket sätt den intas. Den som har tagit amfetamin eller kokain blir uppspelt, pratsam, får ökad energi och blir rastlös. Drogerna ger ett kraftigt bakrus. I första hand märks muskelryckningar, rastlöshet, snabbt skiftande humör och sömnstörningar. Efter en längre tids användning sker ofta en viktminskning, personen får sömnsvårigheter och aggressivitet är mycket vanligt. Allt större doser behövs för att man ska uppleva samma effekter som tidigare. Missbruket leder därmed till ökad tolerans och beroende. Ecstasy Ecstasy säljs som små, vita eller färgglada, tabletter. Ibland präglade med figurer eller motiv som till exempel ett äpple, smile-ansiktet eller kända logotyper för exempelvis bilar och kläder. Ecstasy finns även som kapslar. Sömnlöshet, ångest, depressioner, synstörningar, svettningar, darr och kramp i käken är exempel på komplikationer som kan tillstöta. Även illamående och olustkänslor är vanligt förekommande. Ecstasy gör så att kroppens naturliga ventilationssystem inte fungerar. Det kan innebära att man kanske inte svettas även om temperaturen i kroppen blir hög. I så fall inträffar en kollaps eller värmeslag. 10
i g a s t e d r o g e r n a Heroin Heroin förekommer som pulver, främst vitt. På senare år har dock brunt heroin introducerats i Sverige. Det bruna heroinet brukar rökas istället för att injiceras som man gör med det vita. De som använder rökheroin tror ibland att det inte är lika riskfyllt som om de injicerade, men man kan bli lika beroende av det. Alla opiater ger mycket snabbt ökad tolerans och abstinensen är både lång och plågsam. Kroppen kräver bara inom några veckor en allt högre dos för att åstadkomma samma effekt som tidigare. Heroin är alltså starkt beroendeframkallande. Vanliga kännetecken för dem som brukar heroin är små pupiller, ett stort lugn, likgiltighet, muntorrhet, svårigheter att prata tydligt, långsamma rörelser och klåda. Narkotikaklassade läkemedel En del narkotikaklassade läkemedel säljs billigt på den illegala marknaden. De kanske också finns hemma i ditt badrumsskåp. Läkemedel av bensodiazepintyp, dvs. lugnande medel och sömnmedel som Rohypnol, Valium, Stesolid, Sobril, Imovane, Stilnoct och Sonata används för att förstärka effekten av andra droger, som ersättning för andra droger eller för att dämpa abstinensbesvär. De används också med folköl eller annan alkohol för att förstärka rusupplevelsen. Preparaten kan vara mycket farliga, är beroendeframkallande och kan ge bevärliga abstinensbesvär när man slutar använda dem. Det har också inträffat förgiftningstillstånd som lett till dödsfall. GHB Drogen dricks och ger ett rus som liknas vid alkoholrus. Den har ofta stickande lukt och smak som påminner om rengöringsmedel. Drogen kan leda till avkoppling eller slöhet, muskelslapphet, muskelkramper och ökad känslighet vid beröring. Vid högre doser kan komplikationer tillstöta i form av illamående, kräkningar, allvarliga andningsbesvär, krampanfall, medvetslöshet och koma. Dödsfall har förekommit bland dem som testar. All ickemedicinsk befattning med GHB är straffbar och medlet är klassat som narkotika. I vår kommun förekommer GHB ännu sparsamt. 11
Är droger verkligen så farliga Tonårstiden är en skör period eftersom den egna identiteten håller på att utvecklas. Varken kroppen, hjärnan eller psyket är färdigutvecklade. Mitt uppe i en period av livet som är jobbig, och som innebär tvära kast, kan det upplevas som att det finns fördelar av att använda sig av en drog. Jobbiga känslor kan dämpas för stunden och drogruset uppfattas som en lösning på problemen. Men det är en mycket tillfällig lösning. I frågan om drogers farlighet kan det sägas att alla droger är beroendeframkallande. Därför finns det alltid en risk att testande och experimenterande övergår till ett missbruk. Ett drogmissbruk leder ofta till fysiska och psykiska skador. Det leder också till allvarliga sociala problem. Många får svårt att klara skola eller arbete. Det uppstår konflikter med föräldrar och syskon och svårigheter att behålla kamrater. Vissa röker hasch enstaka gånger utan att fastna i ett beroende, men det finns också de som fastnar snabbt. Man kan aldrig veta vilken grupp man tillhör. De narkomaner som finns i kommunen har alla någon gång börjat med att testa droger som en engångsföreteelse. Kanske var de påverkade av alkohol den gången, precis som de flesta tonåringar som idag testar narkotika. Av de 15-åringar i kommunen har ungefär 1% av pojkarna, samt 7% av flickorna provat narkotika. Detta kan tyda på att en ganska stor del av dem som börjar även tenderar att fortsätta med droger. När man är narkotikapåverkad ökar också riskerna för att bli utsatt för våld, övergrepp och olyckor, samtidigt som man även utsätter andra. 12
1
Förbjudet att använda All illegal befattning med narkotika är en kriminell handling. Sedan narkotikastrafflagen skapades 1968 har straffen skärpts. I lagen finns många straffbelagda gärningar uppräknade. Det är bland annat brottsligt att: Odla hampa (cannabis) eller tillverka narkotika. Sälja, ge bort eller låna ut narkotika till någon annan. Inneha narkotika, även små mängder för eget bruk. Ha narkotika i kroppen. Narkotikabrott är indelade i tre grader: ringa narkotikabrott narkotikabrott grovt narkotikabrott Straffskalan för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader och för narkotikabrott fängelse i högst tre år. Grovt narkotikabrott kan ge fängelse i upp till tio år. Samhället ser allvarligt på alla former av narkotikabrott och i södra Hälsingland finns speciellt avdelade poliser som arbetar med narkotikaproblematiken. Även tullen, fritidsektorn, skolan, socialtjänsten och sjukvården arbetar inom sina respektive områden för att upptäcka narkotika, förebygga och åtgärda narkotikamissbruk. 14
15
Det kan vara svårt att se tecknen Tyvärr är de olika tecknen på att någon använder narkotika ofta så diffusa att de lätt förväxlas med vanligt tonårsbeteende. För vem känner inte igen trötthet, håglöshet och likgiltighet. Titta på helheten istället och ta din egen oro på allvar. Reagera instinktivt på det du känner och ta upp det som oroar dig med ditt barn. Här är några tecken att vara vaksam på: tobaksrökning berusningsdrickande och hög alkoholkonsumtion skolk och försämrade skolresultat nya kompisar som du aldrig träffat börjar ringa de gamla kompisarna försvinner extremt hemlighetsfull, rastlös och otillgänglig slutar med aktiviteter som tidigare har varit viktiga svårt att komma upp på morgonen det går åt mycket pengar utan förklaring eller plötsligt finns det mycket pengar och dyra saker (inkomster från försäljning eller bytesvaror) Grundregeln för att kunna se och hjälpa är att du lyssnar på din tonåring. Bara genom att fråga vart de ska och med vem, kan du få veta mycket. 16
17
Om det händer Får du reda på att din tonåring använder droger, visa hur allvarligt du tar situationen. Din tonåring behöver stöd för att sluta med sitt experimenterande. Prata med ditt barn och ställ krav. Visa din egen oro utan omsvep och förklara varför du är orolig. Fråga om kompisarna också har testat narkotika. Ta reda på var de får tag i narkotikan och varifrån de får pengar. Var tydlig med hur du tänker gå vidare. Ta kontakt med kompisarnas föräldrar. Om du inte känner föräldrarna, kan du alltid kontakta någon som ditt barn respekterar: en lärare i skolan, fritidsledare, fältassistenter eller andra som känner till ungdomarna i området. Du kan också kontakta socialtjänsten och prata med socialarbetare som arbetar med ungdomar. Ibland behövs bara några samtal och ibland krävs andra insatser. Vänta aldrig med att ta kontakt så fort du behöver prata med någon. Det finns alltid hjälp att få och det finns alltid människor i samma situation som kan ge dig goda råd. Var inte ensam med din oro. 18
Har du frågor eller funderingar kring narkotika? Hit kan du vända dig: Socialtjänsten Alkohol- och drogterapeut/fältsekreterare: 0278-192 63 Ungdom och vuxengruppen: 0278-251 90 Brå-/Drogsamordnare: Ossian Olsén 0278-255 09 ossian.olsen@bollnas.se Föreningen nattvandrarna 0278-61 12 60 Polisens tipstelefon 020-82 83 09 Ytterligare information om alkohol- och drogförebyggande frågor kan du hitta bland annat på följande internetadresser: Alkoholkommittén Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Drugnews Drogportalen European Cities Against Drugs Riksförbundet föräldraföreningen mot narkotika Riksförbundet narkotikafritt samhälle Dopingjouren Mobilisering mot narkotika Statens folkhälsoinstitut www.akoholkommitten.se www.can.se www.drugnews.se www.drogportalen.se www.ecad.net www.fmn.org.se www.rns.se www.dopingjouren.se www.mobilisera.nu www.fhi.se 19
Vi stödjer ett narkotikafritt Bollnäs Landstingsstyrelsens Samverkansråd i södra Hälsinglands Bollnäs Ovanåker Hälsinglands konsultbyrå Schenströmska Fonden Produktion: Mediabolaget i Hälsingland AB 0270-26 53 50 Tryck: RG Tryck 0278-132 10