Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24 procent av ungdomarna i andra klass i gymnasiet testat narkotika. Bland de som inte har provat narkotika, uppger 48 procent att de haft möjlighet. De nya siffrorna är höga. Ju fler som testar narkotika desto fler riskerar att börja använda narkotika regelbundet. Det innebär också att fler riskerar att hamna i ett missbruk. Narkotika är relativt sett billigt att köpa. Av de ungdomar som har provat narkotika har flertalet blivit erbjudna av en kompis eller en kompis kompis, på fester, klubbar, discon eller andra ställen där ungdomar rör sig. Däremot är det få ungdomar som köper av helt okända människor. De som säljer narkotika gör det för att finansiera sitt eget missbruk eller för att tjäna extra pengar. Ofta är de som säljer, på väg in i ett allvarligt missbruk. Tillgången på narkotika är mycket god i Europa och i resten av världen. Dessutom har ungdomar från många europeiska länder en mycket liberal syn på narkotika. En del ungdomar får chansen att prova narkotika på språkresa eller på andra resor utan föräldrar. Du kan som förälder inte skydda ditt barn helt från narkotika. Det viktiga är att din tonåring har ett eget motstånd till narkotika. Det motståndet kan du som förälder hjälpa din tonåring att bygga upp. 2 Personerna på bilderna har ingen koppling till texten i broschyren. 3

Förändringens tid Du som är tonårsförälder idag var ung på 70-talet. Afghanpälsar, haschpipor och flowerpower präglade den tiden. Då var hasch och marijuana de vanligaste ungdomsdrogerna. Många som idag är tonårsföräldrar hade kamrater som försvann in i haschdimmorna och aldrig återvände. Idag är hasch och marijuana fortfarande de vanligaste drogerna bland ungdomar i Stockholm. En stor skillnad är dock att både hasch och marijuana nu är tre till fyra gånger starkare jämfört med på 60 70 talet. Det innebär ökade risker för dagens unga. Precis som då söker sig dagens tonåringar fram och testar. Särskilt sina föräldrars gränser. Kamraterna blir viktigare. Kamraterna blir gruppen där tonåringen prövar sig fram i sin nya roll som halvvuxen. Det kan vara svårt att själv agera när barnet tar avstånd och ibland beter sig som om mamma och pappa var de mest hatade personerna i världen, för att i nästa stund vara de mest underbara föräldrarna man kan tänka sig. Upp och ner. Så är tonårstiden. Som förälder ska du bara finnas där. Stödja, kolla och sätta gränser. Ett bra sätt att försöka förstå vad som händer i din tonårings liv är att ha koll på vad som händer i ungdomskulturen och hålla kontakt med andra föräldrar, gärna föräldrarna till din tonårings kamrater. Då får du en bredare bild av vad som händer. Tillsammans får ni också kraft att sätta gränser och påverka de normer som gäller i gruppen. 4 5

Tala med ditt barn Få föräldrar går och misstänker sitt barn för att använda narkotika. Tyvärr är det också så att det ofta är de närmaste som sist upptäcker att barnet använder droger. Därför kan det vara en fördel att tala om droger även om misstankarna saknas. Men se till att ta upp ämnet vid ett naturligt tillfälle. Försök utgå ifrån ditt eget intresse och glöm den förmanande föräldrarollen. Lyssna på din tonåring. Har några kompisar provat? Har tonåringen sett några som använder eller själv blivit erbjuden? Prata om de olika drogerna och om tonåringens syn på riskerna med att prova. Räkna inte med några sensationella avslöjanden. I den här åldern är ofta lojaliteten till kamratgruppen starkare än till föräldrarna. Berätta vad du själv vet och gärna om dina egna erfarenheter utan överdrifter. Var tydlig med din egen ståndpunkt och konkret i det du säger. Berätta till exempel om att det är förbjudet att använda narkotika och om konsekvenserna med att hamna i brottsregistret. Du kan tala om att droger påverkar hjärnan och psyket och påminna om att en vanlig biverkning av narkotika är de olyckor som inträffar när man tappar kontrollen över sig själv. Även om din tonåring verkar måttligt intresserad och dina åsikter blir avfärdade, kan du vara säker på att orden ändå fastnar. Tonåringen behöver sina föräldrars stöd mer än någonsin och de vill ha det stödet. Du är trots allt en av de allra viktigaste personerna i ditt barns liv. 6 7

Några vanliga argument Bli inte förvånad om du möts av några av dessa argument i en diskussion med ditt barn. Argumenten sprids, ofta via Internet, av dem som vill avkriminalisera innehav av narkotika för eget bruk eller som vill släppa narkotikan helt fri. Narkotika är inte farligare än alkohol och tobak. Att alkohol och tobak dödar så många människor är inte ett argument för att släppa narkotikan fri, utan tvärtom. Anledningen till att så många dör av alkohol och tobak är att de redan är legala droger och att de därför används av så många människor. Tobaksrökning beräknas ta livet av ungefär 8 000 människor per år och ungefär 7 000 dör av alkohol, bara i Sverige. Man provar för att det är förbjudet och spännande. Förbud har en avhållande effekt. Att man kan bli gripen av polis, tagen till förhör och straffas innebär att både ungdomar och vuxna tänker sig för både en och två gånger innan de köper och använder en illegal drog. Preparat som är lagliga och som är lätta att få tag i används och missbrukas mer. Alkohol och tobak är sådana exempel. Låt dem som vill droga ner sig. Droger skadar inte bara enskilda personer. Missbruket påverkar i högsta grad omgivningen genom att till exempel barn till missbrukare och deras partners drabbas. Genom att samhällets totala resurser måste användas till att vårda och behandla missbruket, drabbas vi alla. 8 9

De vanligaste drogerna Hasch och marijuana Cannabis, som är samlingsnamnet på hasch och marijuana, påverkar hjärnan och psyket. Vid haschrökning lagras det aktiva ämnet thc i fettcellerna framförallt i hjärnan, lungorna och i levern och bryts långsamt ner. Den som röker hasch får rödsprängda ögon, blicken blir glansig under ruset. Efteråt blir blicken istället matt och trött. Haschrökaren blir ofta törstig eftersom slemhinnorna blir torra och irriterade. Effekterna av drogen kan leda till obehagliga fantasier, ångest och en känsla av hot. Efter längre tids haschmissbruk kan inlärningsförmågan, minne och koncentration försämras. De medicinska skadorna är uppenbara efter långvarigt missbruk men även psykologiska skador kan uppstå. Dessa går inte att förutse innan man provat hasch. Narkotikaklassade läkemedel En del narkotikaklassade läkemedel säljs billigt på den illegala marknaden. De kanske också finns hemma i ditt badrumsskåp. Läkemedel av bensoidiazepintyp, dvs. lugnande medel och sömnmedel som Rohypnol, Valium, Stesolid, Sobril, Imovane, Stilnoct och Sonata används för att förstärka effekten av andra droger, som ersättning för andra droger eller för att dämpa abstinensbesvär. De används också med folköl eller annan alkohol för att förstärka rusupplevelsen. Preparaten kan vara mycket farliga, är beroendeframkallande och kan ge besvärliga abstinensbesvär när man slutar använda dem. Det finns också exempel på förgiftningstillstånd som lett till dödsfall. Amfetamin/kokain Det säljs som ett vitt pulver som kan sniffas eller lösas upp i vatten och drickas eller injiceras. Effekten beror på dosens storlek och på vilket sätt den intas. Den som har tagit amfetamin blir uppspelt, pratsam och rastlös. Amfetamin ger ett kraftigt bakrus, en effekt av den kortslutning av hjärnans signalsubstanser som äger rum. Om man använder amfetamin under en längre tid behövs allt större doser för att man ska uppleva samma effekter som tidigare. Missbruket leder alltså till ökad tolerans och beroende. Heroin På senare år har brunt heroin introducerats i Sverige. Det bruna heroinet brukar rökas istället för att injiceras som man gör med det vita. De som använder rökheroin tror ibland att det inte är lika riskfyllt som om de injicerade, men man blir lika beroende av det. Alla opiater ger mycket snabbt ökad tolerans och abstinensen är både lång och plågsam. Kroppen kräver bara inom några veckor en allt högre dos för att åstadkomma samma effekt som tidigare. Opiater är alltså starkt beroendeframkallande. Ecstasy Ecstasy säljs som små, vita eller färgglada, tabletter. Ibland präglade med motiv som till exempel ett äpple, smile-ansikte, klöverblad eller dollartecken. Ecstasy förekommer också i kapslar. Sömnlöshet, ångest, depressioner, synstörningar, svettningar, darr och kramp i käken är exempel på komplikationer. Till detta ska läggas att ecstasy stänger av kroppens termostat. Man svettas inte även om temperaturen i kroppen blir högre, vilket kan leda till kollaps och värmeslag. GHB I Stockholm förekommer ghb ännu sparsamt. ghb ger ett rus som liknas vid alkoholrus. Det illegalt tillverkade ghb, har ofta stickande lukt och en smak som påminner om rengöringsmedel. I stor dos och framförallt i blandning med andra droger som till exempel alkohol, tillstöter biverkningar som illamående, kräkningar, allvarliga andningsbesvär, krampanfall och koma. Dödsfall har rapporterats. Medlet är klassat som narkotika vilket innebär att all ickemedicinsk befattning med ghb är straffbar. 10 11

Kan det vara så farligt Det finns inga enkla svar på hur farligt det är att använda droger. Det som är helt uppenbart är att alla droger är beroendeframkallande. Därför finns det risk att testande och experimenterande övergår till ett missbruk. En drog som missbrukas leder alltid till fysiska och psykiska skador. Det finns de som kan röka hasch då och då utan att fastna i ett beroende. Men det finns också de som fastnar snabbt. Man kan aldrig veta vilken grupp man tillhör. När man är narkotikapåverkad ökar också riskerna för att bli utsatt för våld, övergrepp och olyckor, samtidigt som man själv kan utsätta andra. Ju yngre man är, desto större är risken med droger. Tonåringen är skör när den egna identiteten håller på att utvecklas. Varken kroppen, hjärnan eller psyket är färdigutvecklade. Mitt uppe i en period av livet som är jobbig och som innebär stora kast kan det finnas stora vinster för en tonåring att använda sig av en drog. De jobbiga känslorna försvinner och man blir förälskad i drogen som tar en bort från allt som är jobbigt och krävande. De narkomaner du ser runt om i Stockholm har alla någon gång börjat med att testa droger som en engångsföreteelse. Kanske var de påverkade av alkohol den gången. Precis som de flesta tonåringar som idag testar narkotika. Av de 17-åringar som någon gång provat narkotika har 30 procent också använt narkotika den senaste månaden. En av tre som provar verkar alltså fortsätta med narkotika. 12 13

Svårt att se tecknen Om alla som använder narkotika fick röda ögon eller blå tumme, vore det inget problem för oss föräldrar att reagera i tid. Tyvärr är de olika tecknen så diffusa att de lätt förväxlas med vanligt tonårsbeteende. För vem känner inte igen trötthet, håglöshet och likgiltighet. Titta på helheten istället och ta din egen oro på allvar. Reagera på det du känner och ta upp det med ditt barn. Här är några tecken att se upp med: Skolk, försämrade skolresultat. Nya kompisar du aldrig har träffat ringer. Gamla kompisar försvinner. Tonåringen är extremt hemlig, rastlös och otillgänglig, slutar med aktiviteter som har varit viktiga, kommer inte upp på morgonen. Det går åt mycket pengar utan förklaring eller tvärtom, tonåringen har plötsligt mera pengar och dyra saker (inkomster från försäljning eller bytesvaror). Grundregeln för att kunna se och hjälpa är att du lyssnar på din tonåring. Bara genom att fråga vart din tonåring går och med vem, kan du få veta mycket. 14 15

Om det händer Får du reda på att din tonåring använder droger, visa hur allvarligt du tar situationen. Droger kan aldrig ses som något normalt i tonårsutvecklingen. Din tonåring behöver stöd för att sluta med sitt experimenterande. Tala med din tonåring och ställ krav. Visa din egen oro och förklara varför du är orolig. Fråga om det är fler i ungdomsgruppen som testar narkotika. Ta reda på var de får tag på narkotikan och varifrån de får pengar. Var tydlig med hur du tänker gå vidare. Ta kontakt med de andra föräldrarna i gruppen. Om du inte känner föräldrarna, kan du alltid kontakta någon som ditt barn respekterar, en lärare i skolan, fritidsledare, fältassistenter eller andra som känner till ungdomarna i området. Du kan kontakta stadsdelsförvaltningen och få kontakt med de socialarbetare som arbetar med ungdomar. Dessutom finns alltid Maria Ungdom som kan hjälpa dig och ditt barn. Ibland behövs bara några samtal och ibland behövs andra insatser. Vänta aldrig med att be om hjälp. Ta kontakt så fort du behöver prata med någon. Det finns alltid hjälp att få och det finns alltid människor i samma situation som kan ge dig goda råd. Var inte ensam med din oro. Ta tag i ditt barn. Ditt barn behöver just dig. 16 17

Förbjudet att använda All illegal befattning med narkotika är en kriminell handling. Narkotikastrafflagen från 1968 har ändrats flera gånger och straffen har skärpts. I lagen finns en lång rad straffbelagda gärningar uppräknade. Det är bland annat brottsligt att: Odla hampa (cannabis) eller tillverka narkotika. Sälja, ge bort eller låna ut narkotika till någon annan. Inneha narkotika, även små mängder för eget bruk. Ha narkotika i kroppen. Brotten är indelade i tre grader, ringa narkotikabrott, narkotikabrott och grovt narkotikabrott. Straffskalan för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader och för narkotikabrott fängelse i högst tre år. Samhället ser allvarligt på alla former av narkotikabrott och i Stockholm finns särskilda gatulangningsgrupper inom polisen. Det är poliser som är särskilt avdelade för att bekämpa narkotikaförsäljning på gatunivå. Även personal inom tullen, fritidssektorn, skolan, socialtjänsten och sjukvården arbetar inom sina områden för att förebygga, upptäcka och åtgärda narkotikamissbruk. 18 19

Tala med någon Kanske har du nya frågor och funderingar efter att ha läst den här broschyren. Många av dina tankar kan du säkert ta upp och diskutera med din tonåring. Andra frågor finner du svaret på själv i kontakten med andra tonårsföräldrar. Varför inte ta kontakt med föräldrarna till barnets närmaste kompisar och kanske börja bygga ett eget nätverk? Om du tvekar till att ta kontakt är det bra att veta att broschyren också har lästs av föräldrarna till ditt barns kamrater. Du kan också ringa Följande informationsnummer bemannas av kunnig personal från Maria Ungdom. Ring gärna och fråga under dagtid: 672 45 60, 672 45 81. Eller på kvällar, nätter och helger: 672 45 00. Vill du läsa mer? Boken om droger finns att beställa från Strömbergs Distribution, tel: 449 88 00 eller fax: 449 88 10. Boken är gratis men du betalar distributionen. På www.stockholm.se kan du läsa om tonåringarnas erfarenhet av narkotika i de olika stadsdelarna. Denna broschyr finns också att läsa eller skriva ut. Broschyren kommer till alla tonårsföräldrar i Stockholms stad MARINA WIKING/PAGANINI VENTIL FOTO: JOHANNA HANNO TRYCK: ALFA OFFSET 2001